| Lite histirik om lokalmynt, och regler som måste följas för att få ge ut dem. | |
| Mynten är tidsbegränsade. Ett lokalmynt är ett tidsbegränsat betalningsmedel med lokal anknytning, som bara får användas inom ett specifikt geografiskt område. Till skillnad från vanliga bruksmynt (som ges ut av Riksbanken och gäller tills vidare) ges lokalmynt ut av lokala aktörer – som hembygdsföreningar, Lions Club, köpmannaföreningar eller kommuner – och har ett fastställt sista inlösningsdatum. Egenskaper och regler. För att ett modernt lokalmynt ska få ges ut i Sverige måste det uppfylla fyra specifika krav vid utgivningstillfället. Bestämd utgivare (exempelvis en lokal förening eller kommun). Fastställd utgivningsdag. Tydlig giltighetstid (kan variera från några år ner till en enda dag). Angivet inlösningsställe (där myntet kan växlas tillbaka till vanliga svenska kronor). Material och valörer. Lokalmynten präglas i olika metaller, vilket också styr deras valör. Brons/Kopparlegeringar. De lägsta valörerna (ofta 10 kr till 50 kr). Silver: Mellannivån (ofta valörer som 100 kr eller 200 kr). Guld: De högsta valörerna för exklusiva samlarutgåvor (upp till 2 000 kr eller 5 000 kr). |
Historik och samlarvärde. Det första moderna svenska lokalmyntet gavs ut i Trelleborg år 1977. Under 1980-talet exploderade intresset, och över 200 olika svenska orter (bland annat Hörby) har gett ut egna varianter. Totalt finns det långt över 900 olika typer av svenska lokalmynt. Mynten har nästan alltid unika motiv som visar kända personer, historiska byggnader, kyrkor eller lokala händelser från just den orten. Eftersom majoriteten av mynten aldrig användes i praktisk handel utan köptes direkt som souvenirer, är de flesta i mycket fint, ocirkulerat skick. Inget betalningsmedel. Idag har lokalmynten inget värde som betalningsmedel, men de är populära samlarobjekt. Du kan enkelt hitta och handla dem via öppna samlarsajter och marknadsplatser som Tradera, titta på historiska auktionspriser via Barnebys eller fördjupa dig i den kompletta förteckningen på svenska lokalmynt (lokalmynt.se). Om du vill veta mer om ett specifikt lokalmynt, vilken ort eller kommun är myntet utgivet i? Vilket årtal och vilken valör står präglat på myntet? Vilket motiv (t.ex. en byggnad, båt, kyrka eller person) ser du på fram- eller baksidan. |
 |
|
| Christian Kruse, född 5 december 1876 i
Hörby, död där 28 maj 1953, var en svensk målare och tecknare. Läs och se mer om Christian Kruse |
Christian Kruse kom till Stockholm 1896 för att utbilda sig. Han studerade vid Tekniska skolan för Olof Arborelius, Anders Forsberg och Eugène Jansson, i Berlin 1908-1909 vid Berliner-Secessionens, i Paris på Académie Delécluse samt krokiskolorna Académie de la Grande Chaumière och Académie Colarossi. |
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
Stor skillnad på när och var mynten säljes. Christian Kruses guldmynt på 1000 kr har gått för allt mellan 3 500 kr och 6 400 kr. Christian Kruse föddes 1876 i Hörby, Skåne, och dog där 1952. Han studerade vid Tekniska skolan i Stockholm. Ute i Europa studerade han bl a vid Berliner-Secessionens, under 1900-talets början var han bosatt i Paris framtill 1930. Där studerade han vid Académie Delécluse samt krokiskolorna Académie de la Grande Chaumiére och Académie Colarossi. I Paris deltog han också i flera stora utställningar. Han bodde även i Narvik och Laxå. Christian Kruse målade mest landskap i olja, kol eller färgkritor, i en fin, ofta grågrön kolorit. Men han målade även en del porträtt. |
 Fulltofta kyrka ligger i närheten av Fulltofta gård. Den tillhör Hörby församling i Lunds stift. Kyrkan uppfördes på 1100-talet intill Fulltofta gård som vid den tiden var biskopssäte. Byggnadsmaterialet var gråsten och som hörnstenar användes huggen sandsten. Valven och kalkmålningarna tillkom under 1400-talet. Vapenhuset på södra sidan tillkom troligen på 1400-talet. Nuvarande kyrktorn tillkom 1809. Dopfunten är av sandsten |
 Kyrkan, är vigd till Sankta Margareta, uppfördes troligtvis under sent 1100-tal. Kyrkan hade i sitt ursprungliga skick ett kor med absid samt långhus. Ett i planform kvadratiskt torn uppfördes senare i väster. Under 1400-talet slogs valv i kyrkan. 1836 utökades kyrkan med tillbyggnader norr och söder om långhuset. Under en genomgripande restaurering i slutet av 1800-talet upptäcktes överkalkade målningar från 1400-talet. Peter Wieselgren verkade dom kyrkoherde i Östraby under 1800-talet. |
| Se och läs mer om kommunens olika kyrkor | |
 Lyby är en liten ort som är belägen cirka 3 km sydväst om Hörby i Skåne. Kyrkan är en medeltida byggnad som uppfördes i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. På 1850- och 1870 talet förstorades kyrkan varvid koret, absiden, korsarmarna och långhusets västra travé tillkom. Det vi ser idag är till sitt yttre i allt väsentligt en 1800-tals kyrka. De äldre, romanska, partierna är i sin helhet infogade i kompositionen - och kan bara skönjas vid takfot och sockel. I slutet av 1970-talet fick kyrkan med sitt nuvarande “grova” utseende då den spritputsades med ett starkt cementhaltigt bruk. Den senaste utvändiga renoveringen gjordes år 1989.Kyrkans yttre är idag i behov av en allmän översyn vilken inkluderar målningsskikten på yttertaken över långhuset och korsarmarna. |
 Kyrkan byggdes i byn Kilhult 1863-1864 av byggmästare Pettersson från Ivetofta. Den ritades av arkitekten Thor Medelplan . Invigningen skedde 1864. Den ersatte en romansk kyrka från tidig medeltid som låg i Svensköps by. Den gamla kyrkan hade förfallit och motsvarade inte längre församlingens behov. Kyrkan revs dock inte helt och finns idag kvar som Svensköps kyrkoruin. 1932 restaurerades kyrkan och bland annat målades bänkarna om i en rosa färg. 1964 skedde ytterligare en restaurering då bänkar, altarring och kor omändrades efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilsson, Ignaberga. Samtidigt hängdes ett färgat glaskors i valvbågen över altaret. |
 |
|
 Östra Sallerups kyrka är en kyrkobyggnad i Östra Sallerup cirka sju kilometer utanför Hörby, drygt två kilometer från Hörbymasten. Den tillhör Västerstads församling i Lunds stift. Kyrkan var tidigare församlingskyrka i Östra Sallerups församling |
 Tegelkyrka byggd omkring 1160. Det är en romansk kyrka, har långhus, halvrundat kor och halvrundad absid. Högt sittande medeltida fönster är typiskt medeltida. Målningarna i taket är troligen från 1400 talet. På 1850 talet byggdes tornet och en tillbyggnad åt väster |
| Se och läs mer om kommunens olika kyrkor | |
. |
Kyrkan är från mitten av 1100-talet med Carl stenmästare som byggmästare.
Vapenhuset antas vara byggt på 1500-talet. År 1818 byggdes den så kallade
nykyrkan över vars ingång man vid ombyggnaden fann inskriptionen Carolo
XIII Rege Sueciae et Norvegiae Haec Pars Templi Extructa Anno MDCCCXVIII vilket
betyder under
Carl XIII konung av Sverige och Norge, uppbyggdes denna del av kyrkan år
1818. I slutet på 1800-talet var kyrkan i ett bedrövligt skick och på initiativ av kyrkoherde Lundegård (far till författaren Axel Lundegård och konstnären Justus Lundegård) påbörjades 1888 en restaurering av predikstol, altarprydnader, dopfunt, två takhimlar och epitafier. I april 1895 påbörjade ett ombyggnadsarbete av byggmästarna Liljenberg i Hörby och Sjunnesson i Tjörnarp. Då det gamla koret revs hittades flera målningar vilka troligtvis blivit överkalkade under 1400-talet i samband med att valven slogs. Målningar hittades också på långskeppets väggar och valv. I kyrkogårdens nordöstra hörn fann man grundvalarna till något som troligtvis varit en stavkyrka. Dock företogs inte några expertisundersökningar av fyndet. Den 20 december 1896 invigdes den nya kyrkan, byggd i nygotisk stil, av kontraktsprosten Hans Edestrand. |
 |
|
| Byn Södra Rörum ligger på Linderödsåsens västra sluttning mitt mellan Hörby och Höör i Skåne. Kyrkan är uppförd på en kulle mitt i byn. Kyrkan byggdes 1884-1887 efter ritningar av arkitekten Salomon Sörensen. Den består av torn, långhus med korsarmar åt norr och söder samt avslutas åt öster med en absid. Fasaderna utgörs av murverket av huggen gråsten med vitputsade gesimser, listverk samt fönster- och portomfattningar. Yttertaken samt tornspiran är i huvudsak täckta med skiffer eller eternitplattor, enkelfalsad målad järnplåt finns på vissa smärre | |
 |
Victoria Maria Benedictsson, född 6 mars 1850
i Domme i Fru Alstads socken i Skåne, död 22 juli 1888 i Köpenhamn, var en
svensk författare och dramatiker som skrev under pseudonymen Ernst
Ahlgren. Trots sin relativt korta författargärning anses Benedictsson vara en av de främsta bland åttiotalets realistiska författare i Sverige och var en viktig del av det moderna genombrottet. I sina verk skildrar hon främst äktenskapsproblematik och aktuella kvinnosaksfrågor och hon fick mest genomslag med romanen Pengar (1885) som inspirerades av hennes eget liv och äktenskap. Hennes karaktär och död genom självmord var inspiration till August Strindbergs huvudperson i pjäsen Fröken Julie. Se och läs mer på vår systersajt om Victoria Öppnas i ett eget fönster. |
 |
|
 |
|
 |
Victorias gulkdmynt på 1 000 kr har gått för
"hiskeliga" 13 000 kr. på autktion. Guldpriset den 16 juni 2026 var ca 760 kr/gram, vilket skulle ge 15 200 kr. i enbart guldvärde. Då är inte samlarvärdet inräknat vilket borde tillföra Fakta framtagit juni 2026 (18 karat) Guldpriset per uns (27,3 gram) 1979 ca 850$ (SEK 3 646) Dollarpris var då SEK 4,29 2026 ca 5000$ (SEK 46 80) Dollar pris juni 2026 SEK 9,36 Guldpriset 17 juni 2026 kl. 10:54 = 980 - 1000 SEK/gram. 1 uns guld motsvarar exakt 31,1035 gram. När det gäller guld och andra ädelmetaller används alltid måttet troy uns (eller troy ounce), vilket är tyngre än det vanliga standarduns (avoirdupois) på cirka 28,35 gram som används till vardags. |
 |
|
| Till 100-årsminnet av Victoria Benedictssons bortgång (1888–1988) präglades renodlade minnesmedaljer. Dessa gavs ut av hembygdsföreningar eller litterära sällskap för att hedra hennes betydelse för svensk litteraturhistoria. Dessa saknar valörsiffra och är strikt historiska samlarobjek | |
 Faktalapp bifogad medaljen. |
|
 Årtal okänt. |
 Trialon Hörby korpen. |
 |
 |
 Lantbruksmötet i Hörby 1901 var ett regionalt eller lokalt lantbruksmöte och en utställning som ägde rum i Hörby i Skåne under sommaren 1901. Mötet hölls i början av juni, med en central punkt och prisutdelning lördagen den 8 juni 1901. Utställningen och aktiviteterna präglade centrala Hörby. Bland annat var Stora Torggatan (idag enbart Torggatan) festdekorerad med flaggspel och portaler för att välkomna besökarna. Syftet var att visa upp framsteg inom jordbruket, premiera framstående djuravel (såsom nötboskap, hästar och svin) samt visa upp de senaste jordbruksmaskinerna och odlingsteknikerna. I samband med mötet präglades och utdelades en minnesmedalj. Medaljen var ensidig, tillverkad i vitmetall, hade en diameter på 44 mm och vägde drygt 32 gram. Den delades ut till deltagare och pristagare vid utställningen |
|
 |
|
 Hörby marknadslopp erbjuder tre olika distanser som passar alla typer av löpare. 12,6 km: Den längsta banan som går via centrala Hörby och vidare ut i Fulltoftas skogar och stigar. Har två vätskekontroller. Tävlingsklassen startar kl. 18:30. 6,1 km: En varierad bana som blandar skogsvägar i Fulltofta med snabblöpt stadsmiljö. Har en vätskekontroll.3,4 km: Ett kortare lopp på asfalterade vägar och cykelvägar genom nordvästra Hörby. |
|
| Ivar Broman | |
 Källa: Tradera. Reproduktion av Numix. |
 Ivar Broman 1928. Den kände Sten Bromans pappa. |
Läs mer om Ivar Broman från Östraby socken |
Läs mer om Ivar Broman från Östraby socken |
 Källa: Tradera. Reproduktion av Numix. |
 Delförstoring |
| Hörby Rundan 75 km. | |
. Hörby Rundan 1983. Bild ID: Horby-Rundan_02. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Krister Persson. |
 Hörby Rundan 1984. Bild ID: Horby-Rundan_03 Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Krister Persson. |
 Hittade några fina plaketter som man fick när man cyklade Hörby Rundan 7,5 mil i Hörby Korpens regi. Jag, Kalle Frick och Mladen Klanjcic på bilden. Bild ID: Horby-Rundan_03. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Krister Persson. |
|
Storlek och
kvalitet variera på bilderna då de är tagna från olika auktions sajter.
Vissa är rikltigt bra, andra mindre bra. Vi byter ut foto efterhand
till bättre kvalitet om det finns möjlighet till det. Den varierande
kvaliteten beror till stor del på att mynt och medaljer är ett svårt motiv
att få riktigt bra – även för en van fotograf. Alla bilderna är
reproduktioner av andras kreativa verk, vilket betyder att det inte finns
någon upphovsrätt på bilderna. Man kan alrig få upphovsrätt på en kopia.
Finns inte heller upphovsrätt på fakta.
 |
|