Gamla, och nyare bilder från Fulltofta och dess torpruiner

Startsida-Huvudmeny

Menyn Gamla bilder

Senaste uppdateringarna
 

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
Klicka på logon här nedan så hamnar du rätt

Det som finns på denna äldre version får finnas kvar som det är men uppdateras inte längre – klicka därför på logon här under så hamnar du på en ny uppdaterad specialsida om alla torpruinerna.

www.torpruiner.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här visar vi en samling av torpruiner  i Fulltoftaskogarna och dess närhet. Vissa ganska kända, andra mer obekanta.  Vi blandar  äldre och nyare bilder för att vissa vad som skett genom åren. Något torp eller hus kan ligga på gränsen till Fulltoftaskogarna, men vi tycker de ändå passar in här.

Detta är en bildsida med oftast kortare textmassor, ibland bara en bildtext. Vi vill på detta sätt försöka göra fulltoftatorpen mer lättillgängliga, inte minst för de yngre generationerna som använder Internet, som vi äldre använder böcker. Du som verkligen vill fördjupa dig i dessa intressanta människor, torpen de bott och arbetat i. Ni skall läsa  Fulltofta Sockenbok 1999 och 2012, utgiven av Fulltofta hembygdsgrupp.

Vill här i början direkt passa på att rikta ett stort tack till Bodil Pedersen, som medverkar med, bilder och berättelser om Fulltofta och dess ruiner. Bodil är utan tvekan en stor kännare av området. Bodil fick också kulturpriset 2009 av Hörby kommun för allt fint arbete hon utfört.

Du som tittar in på sidan och har information som saknas eller som du tycker borde vara med. Då är du hjärtligt välkommen att bidra.
Du kontaktar oss enkelt här. Vill du veta vad som gäller för upphovsrätten till bilder och text på sidan, klicka här.

Fulltofta torpruiner har nu mera en egen domän som uppdateras och ständigt kompletteras. Du hittar den här.

 
Snabblänkar till de olika torpruinerna                Sorterade A - Ö
Ahlkvistslingans torp
Beijerstorp
Blossehusen
Bondemölla
Bossaren
Brinkesholm
Dammhus/Skvalta
Djupadal
Donationshuset
Ekesåkra
Fulltofta Nr 8
Gamla Nyhus
Gamla Staveröd
Gällahagen
Hackedams backstuga
Hackedams torp
Hagahus
Hanahus-Hungern
Hanakällan
Holmahuset
Hovgårdsmöllan
Hovgårdsmöllans backstuga
Häggenäs nr. 1
Häggenäs nr. 2
Häggenäs nr. 3
Häggenäs nr. 3 Gerdasro
Häggsahus
Hällkista
Högeholm

Högetorp
Jägarhyddan
Krokeholm
Kronekull
Kronqvistatorpet-Nunäs nr. 9
Kruddarehus
Kulleröd
Kungahuset
Kvarröd
Kyllingahus
Kärrmossehus-Ormapumpan
Lagnehus
Landeröds torp-och fälad
Lars mäglares torp
Linekull
Linnekul- övre
Ljungstorp-Kulleröd nr. 2
 
Murarehus
Myggahus-Attarp
Nobishuset
Philstorp
Prästamöllan
Pålstorp
Ramstorp
Råttefällan
Sankta Magnhilds källa
Sjömossahus, lilla
Skällhus
Stora Åkarp
Svalekull
Ugglebacken
Vasahus

Vilhelm Erikssons torp
Böcker Husförhörs rotar Vett & Etikett i skog och natur Kontakt

 

Ahlkvistslingans torp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Torp på Ahlkvista slingan.
Torpet låg på Ahlkvist fälad dvs. privat mark, ägaren var Otto Sigvard Ahlkvist och var åkare i Ludvigsborg. Här finns tydliga rester kvar av torpet där gaveln med illdaren är mest framträdande.

Det har berättats om att det var en skomakare som bodde i torpet. Men vem?

 

 

Torpruinen vid Ahlkvistslinga framsida med dörröppningen mitt på huset och delar av spisen till vänster. Till vänster om boningshuset finns en ruin av en folla förmodligen djurstall.
Foto: jan 2014  © Roland Pedersen.

   
   

Torpruinen vid Ahlkvistslinga se den lilla kullen till vänster i ruinen som hade spisen och skorstenen vid husets gavel. Likadant byggt är Hungern och Högetorp i Fulltofta,
Foto: jan 2014  © Roland Pedersen.

Torpruinen vid Ahlkvistslinga sett från motsvarande håll.
Foto: jan 2014  © Roland Pedersen.

 

   
   

Ett ordentligt stort vildsvin har gjort sitt spår. Detta i närheten av just Alqvistatorpet. Foto: © Fred Lundberg

Detalj av karta som visar var Ahlqvista torpet låg. Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

 

Bejierstorp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Beijerstorp längs Fulltoftavägen nästan mitt emot smeden Leif P i Blossehus. Det återstår bara idag en backe där torpet låg.

Beijers torps siste innehavaren var Stenhuggare Jöns Åkesson Beijer född 1869 i Farstorp. Hustru Mathilda Schönström född 1854 i Fulltofta. Detta torp var Mathildas barndomshem. Föräldrarna var Göran Schönström född 8/5 1820. Christina Werngren född 18/8 1820 båda från Fulltofta.

Jöns arbetade som stensättare vid järnvägen Eslöv- Kristianstad. Han uppfattades av grannar som mycket vänlig och glad person, sjöng gärna när han arbetade. Många minns honom fortfarande.

Mathilda blev förlamad i sviter efter en hjärnblödning och blev sängliggandes svårt sjuk. Jöns skötte henne i flera år. Gick hem på middagsraster i arbetet för att se till att hon fick mat vilket hon inte själv kunde ombesörja.

Av detta vackra stenhus med halmtak finns inga spår kvar. Torpet låg vid vägen mot Fulltofta, höger sida på en backe som numera är uppodlad strax efter man passerar vägen som går till Blossehus .

Denna bild är inte Brinkesholm, som anges i det gröna häftet från 1993. FULLTOFTA , från 1700-talets enefälader och surskogar till dagens rekreativa storskog.

 

 

Blossehusen  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Uppskattningsvis omkring 1920-1930. Fulltofta 2B, även kallad Blossehusen, äges av Leif Persson. Blossehus, betydde för länge sedan "blåsehus", det vill säga att fastigheten låg oskyddat och därmed ofta utsattes för blåst.

Blossehus, Fulltofta. (Birgit Åkerbergs föräldrahem) Dåvarande ägaren Alfred Nilsson, nuvarande ägaren Inga och John Dalhkvist.

   
   

Torp i Blossehus i början av 1900 talet Johan Ståhl.

Huset, som var ett av två hus, som låg vid vägen mellan Fulltofta och Osbyholm strax innan Blossehusen. Det beboddes vid denna tid av Anders Hansson. Huset är numera rivet. Troligen från 1920-talet. Flickan på bilden är okänd. Även Per och Karolina Andersson har bott i huset.

   
   

Blossehus nr: 3

Blossehus nr: 4

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Bondemölla  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bondemölla omkring 1920

Bondemölla omkring 1920

   
   

Bron till Bondemölla

Bron till Bondemölla

   
   
   
   

Omkring 1920. Träullsfabriken i Bondemölla med Oskar Johansson.

 

Gamla bron vid Bondemölla?

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Bossaren  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Bossaren var ett arbetstorp, vars innehavare var dagsverkstorpare under Mjälaströ gård. Den siste brukaren var torparen Anders Olsson, född 3 augusti 1825 i Fulltofta och hans hustru Kersti Jönssdotter, född 8 augusti 1825 i Hammarlunda.

De ingick äktenskap 1877 och flyttade till Bossaren 1878. De hade en son, Gustav Andersson, född 7 juni 1866.

Anders gjorde även tjänst som ”huggedräng” på Fulltofta gård. Han var också med om att bygga Kyllingehus (Kycklingahus) och Lagnehus. Familjen bodde kvar på gården till omkring 1908.
På andra sidan vägen ser man rester av torpets jordkällare och trädgård med fläder och äppelträd

   
   
Detalj av karta som visar var Bossaren torpruin ligger. Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan. Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

© Kartan visas med tillstånd från Stiftelsen Skånska Landskap.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Brinkesholm  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Eller Brinkesholmshuset tillhörde 1839 Ekesåkra.
Detta var ett dagsverkstorp, byggt efter tidstypisk skånsk länga. Som har bäst bevarad trädgård, med gamla typiska torpväxter. Trädgården var indelad i kål-, fruktträdgård och humlehave.

I kålhaven så kallat Köksträdgården odlades grönsaker, morrötter, palsternackor, rotfrukter, rödbetor, framförallt grönkål och vitkål. Kryddväxter: Körvel, timjan, dill kummin, senap mejram med mera. Fruktträd olika sorters äpple, plommon, körsbär men också päronträd och krikor. Torpväxter som är kvar: Judaspengar, praktlysia, rebecka, höstannemon, människogrås, tremastare, daglilja, höstglöd, flox, snödroppar påsk/pingstliljor, idegran och taklök med fler.

När man bodde på Brinkesholm fick man gå ner i backen mot bäcken efter vatten, eftersom källan finns där, fortfarande intakt. En bit därifrån finns jordkällaren kvar i stengärdet. År 1813-1818 bodde Torpare Nils Engelsson född 1767 med hustru Hanna. Nils var bror till Per på Vasahus backstuga.
Stallet hängde ihop med boningshuset det fanns även en vinkelbyggnad. På 1980-talet var det mycket förfallet. Sista torparen var Nils Nilsson med hustru Berta.
Senare hade driftschef Agne Möller i Skogssällskapet huset till sommarbostad.

Roland Offrell duktig orienterare bodde med sin familj några år i huset. Barnen har begravt sina husdjur, katter och kaniner i backen och smyckat med små träkors och målade stenar.  Idag hyrs det av Drömmarnas hus från Malmö där skolbarn har chans att leva ett friluftsliv i skogen.

   
   
Detalj av karta som visar var Brinkesholm torpruin ligger.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Brinkesholm 1939

Foto: 1983 © Torsten Blomdahl.

   
   

Foto: 1983 © Torsten Blomdahl.

Foto: 1983 © Torsten Blomdah

Stallet hängde ihop med boningshuset och det fanns även en vinkelbyggnad. Huset kortades av vid en renovering på 1980-talet då det var mycket förfallet. Det är Agne Möller på foton en höstdag 1983.

   
   

Foto: 2013 © Fred Lundberg.

Foto: 2013 © Fred Lundberg.

   
   

Foto: 2013 © Fred Lundberg.

Foto: 2013 © Fred Lundberg.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Dammhus/Skvalta  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Dammhus + skvalta. Ligger på vägen mot Åkarp. Torpare Nils Nilsson född 5/9-1849 i Hörby. Hustru Anna Olsdotter född 5/11-1845 i Hörby. Gifta 10/11-1877, inflyttade 1878 - utflyttade 1884, son August född 23/8-1878, dotter Elida Gunilla född 30/1-1882, dotter Emma Sofia född 4/9 1884. 

Nils Nilsson dömd av Frosta Häradsrätt den 18/1-1882 för 1:a resan stöld till straffarbete i 8 månader. Dessutom till 2-års förlust av medborgerligt förtroende.

Ligger vid Åkarpsvägen, men på privat mark.

 


Foto: jan 2014  © Roland Pedersen.
   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Djupadal  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Djupadals fiskeodling + skvaltkvarn 1900-talet.
Här ser man husgrund med 2-3 stenkar från fiskodlingens tid som fortfarande finns kvar.

Det ligger på hagmark och fornåker, här finns en rund stensättning i dess närhet. Hassel och stora ekar, terrasser, röjningsvallar av sten samt röjningsröse.

Den gamla banvallen mellan Hörby – Höör finns på en liten sträcka fast mycket igenvuxen.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Donationshuset  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Framför f.d. ålderdomshemmet. Donationshuset fanns det fyra små lägenheter, pensionärsbostäder som disponerades av folk som varit anställda på Fulltoftagård.

Det var Charlotte ”Nådan” Dahl på Fulltofta herrgård som lät detta hus uppföras.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Ekesåkra 150-200 år gammal undantagslägenhet

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Ekesåkra, Fulltofta sn. Ägare Fulltofta gård, Anders Jonsson. Undantagslägenhet, sannolikt 150-200 år gammal.

I Ekesåkra, en by c:a 1,5 km. NO. om Fulltofta, mellan stora landsvägen och Höör-Hörby järnvägen, fanns till för en 25-30 år sedan en by bestående av tre gårdar. Dessa nedrevs då och nu är det endast några obetydliga rester av en gråstensmur samt förvildade fruktträn, som utvisar platsen för byn. Dessa gårdar voro enligt  Anders Jonssons utsago (80 år gammal, född i socknen och alltid bott där) byggda med ”bålaväggar” voro helt kringbyggda 4-längs gårdar och stuorna voro ryggåsade.

En man som hette Dahlberg arrenderade en av gårdarna i Ekesåkra. Till denna gård hörde en fritt liggande undantagslägenhet (det hus där Anders Jonsson nu bor) som lät ombygga när han lämnade gården. Han rev den gamla stuan, bränneriet och uthuset, lät skorstenen och bakugnen stå kvar i orubbat skick och uppförde kring denna kärna den nuvarande västra delen av huset. Det var för 35-40 år sedan. För 31 år sedan övertog A. Jonsson huset men hade varit där många gånger innan den ombyggdes, likaså Nils Månsson (hans föräldrar och Dahlbergs hade kallaslag ihop).

Dessa båda personer omtala stuan som ryggåsad, tre längsgående bjälkar och mellan de två nedre har lagts ett loft. Något fönster fanns dock inte. Hela huset var byggt med bålaväggar av samma anordning som den nu kvarstående östra delen.

Källor: Folklivsarkivet Lund, Nedskrivet av Anders Jonson år 1926. Text © Bodil Pedersen.

   
   

Den äldsta delen, ett så kallat bålehus (skiftesverk) med liggande breda plank. Anders Jonssons själv framför huset

Anders Johanssons hus från en annan vinkel.

   
   

   
   
   
   

På bilderna ovan syns tydligt de s. k. Båleväggarna, med liggande plank.

   
   

Sista huset i Ekesåkra. Här bodde  Maria med dottern Ester samt Ellen i många år. För att få lite extrainkomst tog man sig an fosterbarn mot betalning, och dessa barn lär ha haft det riktigt bra hos kvinnfolken i den lilla stugan. Den siste, som bodde där, var skogsarbetaren och veteranen från Finska vinterkriget, Thure Mattsson, som en gång varit fosterbarn hos Ellen. Huset var i så pass dåligt skick några år efter Mattssons avflyttning att det måste rivas och därmed sattes det punkt och slut för den lilla byn.
   
   

Ekesåkras geografiska läge. Skånska rekognoseringskartan från 1812 och 1815-1820. Uppmätt av fältmätningsbrigaden.
Originalet är handritad, och i skala 1:20 000 och finns på Krigsarkivet i Stockholm

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Gamla Nyhus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

På andra sidan vägen, mitt emot nuvarande Jägarhyddan fanns torpet Nyhus.

En gång detta var ett dagsverkstorp. Fortfarande kan man se husgrunden som ligger bakom ett rött skjul.

Siste innehavaren hette Karl Nilsson

Nuvarande Nyhus ligger på andra sidan mittemot f.d. ”nya” skolan.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

 

Gamla Staveröd  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Gamla Staveröd var ett frälsehemman, dvs. ägaren hade viss skattebefrielse. Den sammanlagda arealen var 163 tunnland, varav 18 tunnland odlad jord. De gamla terrassodlingarna vittnar om att jorden brukats under mycket lång tid.
Boningshuset var byggt i korsvirke med träpanel utanpå. Ekonomibyggnaderna var uppförda i gråsten. Samtliga byggnader hade halmtak.
Man kan fortfarande finna äppelträd och örter där trädgården fanns. Gården hade brukats av samma släkt i flera generationer. Den siste ägaren var Per Nilsson.
Natten till den 20 augusti 1932 träffades gamla Staveröd av ett förödande blixtnedslag. Hela gården ödelades. En ovärderlig kulturskatt förstördes, eftersom mor Else hade sju kistor fulla med hemvävda alster i huset och alla kistorna brann upp. Else var mor till Per Nilsson.
Gården byggdes aldrig upp igen.
   
   
Detalj av karta som visar var Gamla Staveröd torpruin ligger. Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan. Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Klicka på miniatyrsidan så får
du upp dokumenten i full storlek.

Gamla Staveröd som brann ner vid ett åskväder 1932. På bilden är det Nils Persson med sin hustru Else och brodern Lars.

   
   
   
   
   
   

Jordkällaren och potatiskällan, där lillpigan 14-åriga Ella satt när hon skalade potatis till hela hushållet (berättat och visat platsen för mig på 1990-talet). Foto 2013 ©: Roland Pedersen.

Bastan vid Gamla Staveröd. Här förberedde man lin.
Foto 2013 ©: Roland Pedersen.

   
   

Båda stallängerna i öster. Foto 2013 ©: Roland Pedersen.

Stallängan på Gamla Staveröd. Foto 2013 ©: Roland Pedersen.

   
   

Få antydningar till att det funnits hus på platsen.
Foto: 2013 © Fred Lundberg

   
   

Vägen utanför Fulltoftas nya kyrkogård,ner mot byn.
Foto 2013 ©: Roland Pedersen.

Fulltoftas nya kyrkogård. Gravplatsen där Else och Nils Persson samt Nils bror Lars är begravda. Foto 2013 ©: Roland Pedersen.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Gällhagen Även kallade Hjällhagahusen

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Gällhagen 1926. Gården är förfallen och revs några år senare, 1933.

   
   

Gällhagen var ursprungligen ett lantbruk som bestod av två bostäder. Den totala arealen var 172 tunnland, varav 32 tunnland åker. Gårdsbebyggelsen omfattade tre sammanbyggda längor, bostadshuset i söder och ekonomibyggnaderna i öster och väster om gårdsplanen. Vid norra sidan låg dessutom en mindre byggnad, som användes till svinstall. Bostadshuset var uppfört i korsvirke, ekonomibyggnaderna hade gråstensväggar och var delvis täckta med halm, delvis med spån.

Den siste brukaren var Olof Erlandsson, som arrenderade gården till 1929. En del av åkermarken övertogs då på arrende av Per Nilsson i Gamla Staveröd, medan andra delar planterades med gran. Olof Erlandsson försörjde sig även med att tillverka likkistor, som han sålde till Olssons (sedermera Tornbo) i Hörby. Även folk i bygden kom till Gällhagen för att beställa kistor. Själv lär han ha använt en kista att sova i.(!)

Olof Erlandsson var en stor djurvän. Då en ko eller ett får blev sjukt, tog han dem in i köket för att de inte skulle ligga och frysa i det kalla dragiga stallet. Många minns honom som en mycket hjälpsam och snäll man. Gällhagen revs och Olof Erlandsson flyttade först till Ludvigsborg och slutligen till ålderdomshem.

   
   
Detalj av karta som visar var Gällhagen  torpruin ligger. Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan. Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Interiör inne på gården ekonomibyggnad, huset till höger boningshuset.

Ekonomibyggnad med utsikt mot S. Rörumsvägen. I denna byggnad fanns ett stort kvadratiskt källarutrymme ca. 1,5 meter djupt med stängsel runt.

   
   

Foto: 2012 © Fred Lundberg.

Boningshuset med två lägenheter.

   
   

Vy över det gamla svinastallet. Foto: 2012 © Fred Lundberg.



Foto: 2012 © Fred Lundberg.
   
   

Läs en berättelse om Gällahagen av © Bodil Pedersen.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumentet i full storlek.

Samma brev som här till vänster.
Detta är det handskrivna originalet.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumentet i full storlek.

   
   

Olof Erlandsson, Gällagens siste brukare. Här besöker han sin gamla gård Gällhagen, vid detta tillfälle har han flyttat till Ludvigsborg.

Skiss över Gällhagens gårdsplan och husen omkring.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Hackedams backstuga  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Siste innehavaren Engle Persson född 1822 i Fulltofta - död 1913. hustru Martina Nilsdotter född 13/2 1842 i Höör gifta 16/9 1859.
Dotter Cecilia född 2/7 1862.
Dotter Johanna född 8/3 1869.
Son Nils född 19/1 1872.
Dotter Anna född 16/1 1875.
Son Emil Johan född 4/7 1882.

Utflyttad den 14/11 1913

Hackedams backstuga och Hackedamms torp ligger inte så långt ifrån varandra. Backstugan är mycket intakt med sina stenmurar, lätt att hitta. Tips att gå från storkhägnet in i skogen på liten stig mot Nunnäs naturreservat. Då kommer man först till backstugan.

Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

 

Hackedams torp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Innehavaren torparen Ola Nilsson född 26/10 1849 i Fulltofta hustru Elna Nildotter född 16/11 1853 i Fulltofta gifta 28/12 1874.

Son Nils född 22/1 1880.
Dotter Cecilia född 22/5 1875.
Dotter Anna född 1/8 1877.

Pigan Ingrid Nilsdotter född 21/7 1858 i Fulltofta, utflyttad till Södra Rörum den 20/4 1881.

Inhysespigorna (Fattighjon), Kjersti Olsdotter född 24/2 1812 i Södra Rörum. Hanna Persdotter född 8/3 1839 hon var blind Utflyttade 1885.

Arbetare Anders Jönsson Frank född 11/7 1860 i Fulltofta. Betyg den 19/11 1879 att bli dragon.
Betyg den 18/5 1880 att bli artillerist.

Idag finns det rikligt med björnbärssnår runt ruinen, något svår att hitta.

Hackedams torp och Hackedamms backstuga ligger inte så långt ifrån varandra. Backstugan är mycket intakt med sina stenmurar, lätt att hitta. Tips att gå från storkhägnet in i skogen på liten stig mot Nunnäs naturreservat. Då kommer man först till backstugan.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Hagahus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Andra familjen.
Soldat Sven Gudmunsson Åsberg född 11/2 1803 i Ås.
Hustru Nilla Jeppsdotter född 18/3 1814 i Norra Rörum.
Son Gustaf född 20/2 1836.
Dotter Maria född 26/10 1840.

D
otter Anna född 19/11 1842 – död 26/4 1843.
Son Nils född 24/6 1844.
Son Johannes född 1/5 1846 död – 7/6 1846.
Son Johannes född 23/4 1847 död – 9/7 1847.
Son Carl född 2/8 1848 död – 21/9 1848.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

 

 

Hanahus Även kallat Hungern

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Illustration: Från informationstavla på platsen.
© Jimmy Juhlin-Alftberg.

Illustration: Från original, © Jimmy Juhlin-Alftberg.

   
   
Detalj av karta som visar var Hanaus/Hungerns torpruin ligger. Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan. Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Hanahus eller Hungern som det även kallades, var ett rotetorp under den indelta armén. Det tillhörde Norra Skånska infanteriregementet, Frosta kompaniet. En rote bestod av ett antal gårdar som tillsammans svarade för underhållet och solden, lönen till den soldat som bodde på soldattorpet.

Den största gården i roten, på vars mark i regel soldattorpet uppfördes, benämndes stamrote. Denna gård svarade för att rotens skyldigheter uppfylldes gentemot soldaten. De mindre rotegårdarna benämndes stödrotar eller hjälprotar. Dessa deltog i soldatunderhållet allt efter storlek och erlade en årlig avgift till stamroten.

Läs mer om torpet genom att klicka på miniatyrsidan här till höger.

Läs mer om Hanahus / Hungern.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumenten i full storlek.

   
   

Foto: 2012 © Fred Lundberg.

Foto: 2012 © Fred Lundberg.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Hanakällan  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Foto: 2012 © Fred Lundberg.

Foto: 2012 © Fred Lundberg.

   
   

Hanakällan ligger ett stenkast från Hanahus (Hungern), har än idag drickbart vatten. Men som vanligt när man är ute i naturen är det omdömet som är bästa hjälpen. I jan 2013 var vattnet inte bara drickbart, det var kallt, absolut rent och gott – smakade källvatten helt enkelt. Nytt besök av källan gjordes bl. a. i november 2013 och det var fortfarande lika fint vatten.
"Riktigt" källvatten lär väl knappast finnas kvar någonstans i Skåne – eller? Foto: 2012 © Fred Lundberg.

Foto: 2012 © Fred Lundberg.

   
   
Detalj av karta som visar var Hanakällan ligger. Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Holmahuset Fulltofta nr 8

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Foto: omkring 1940

Fulltofta nr 8, Björkhem, eller bara ”Holmahuset”. Hemmansägaren och siste brukaren August Holm med hustru Elna. Även Edvin Eriksson har bott där som var kusin med Artur Eriksson, son till sista stinsen på Fulltofta station.
Ruinerna är höga och intakta idag med lummig grönska av bl.a. lila syren. Är granne till f.d. ålderdomshemmet. Vägen mellan f.d. boningshuset och ladan leder ner till Nunnäs naturreservat med stora vackra ekar, i hagarna finns även får.
Närliggande torpruiner är:  Hackedam torp, Hackedamsbackstuga, Kronkvista torpet, Hovgårdsmöllan kvarn, Hovgårdsmöllans backstuga även kallad Ugglebacken och Kärrmossehus/Ormapumpan som dock är en liten stensamling och grönskan runtom som minner om en forna boplats. Ormapumpan betyder, vatten rinner under vägen  Alldeles i närheten finns ett område som var aktuellt att sättas av för att bli en Kolerakyrkogård, men som aldrig togs i bruk.
   
   

Foto: © Roland Pedersen.

Foto: © Roland Pedersen.

   
   

Observera de små kilformade stenarna som är inslagna i väggen för att utgöra tätningar. Foto: © Roland Pedersen.

Öppningen i stenmuren är precis i husets högra del på gaveln, så det bör vara ingången mellan boningshuset och stallängan.
Foto: © Roland Pedersen.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

 

Hovgårdsmöllan  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Hovgårdsmöllan. Kvarn under Fulltofta gård.
Siste mjölnaren var en man som hette Per Olsson och hans hustru Cecilia. Ruinen väl synlig vid ån. Lämpligt som utflyktsmål med fikabord vid ruinen.

Detalj av karta som visar var Hovgårdsmöllan låg.
Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan.
 

Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap
över Fulltofta strövområde hittar du här:

   
   

Foto: December 2103 © Fred Lundberg.

Foto: December 2103 © Fred Lundberg.

   
   

Foto: December 2103 © Fred Lundberg.

Foto: December 2103 © Fred Lundberg.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Hovgårdsmöllans backstuga  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

 
   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

 

Häggenäs Nr 1  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Häggenäs nr. 1.
Innehavaren Per Persson, men kallades allmänt för Per Hack, eftersom han hade en haltande gång.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Häggenäs Nr 2 Samtliga Häggenäs nr 2 låg nära varandra.

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Häggenäs nr. 2.
Innehavaren Lars Pålsson

   

Häggenäs nr. 2
Här bodde ”Per i Hålan” backstuga som låg i en håla. Stugan brann ner genom åsknedslag, Hans namn Per Jönsson men kallades för Per i hålan.

   

Häggenäs nr. 2.
Här bodde August Andersson och hans hustru samt senare deras son fjärdingsmannen Gustav Andersson och hans hustru Maja.

Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Häggenäs nr 3  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Häggenäs nr. 3.
Pensionerad trumslagare Gustaf Tullström född 19/1 1811 i Landskrona. var blind på ena ögat, såg svagt med det andra.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Häggsahus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Häggsahus vid Skräddarebacken nära Bondemölla är numera fritidshus.

 
   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

 

Hällkista  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Illustration: © Margareta Hildebrandt.

 
 

Foto: 2013 ©  Fred Lundberg.

Detta är visserligen inget torp, men en intressant plats, som man passerar när man besöker de olika torpruinerna.

Hällkistor av stenålderstyp är rektangulära gravkammare byggda av stenhällar och oftast omgivna av en hög, stensättning eller ett röse. Kistans längd varierar mellan 3 och 7 meter. De döda har begravts obrända och i varje hällkista har ett flertal begravningar ägt rum. Bland gravgåvorna märks skafthålsyxor av flinta, bärnstenspärlor, skifferhängen och enkla lerkärl.

Hällkistor förekommer i södra och västra Sverige upp till Värmland och Östergötland. Vanligast är de i sydvästra Småland. En variant där gravkammaren är indelad i flera rum av hällar med så kallad gavelhål finns främst i Västergötland.

Hällkistorna uppfördes under yngre stenålderns sista skede och en del användes ännu under början av bronsåldern. Vid denna tid levde människorna av boskapsskötsel och jordbruk, samt fångst och insamling av ätliga växtdelar.

Detta visar att Fulltoftaskogarna var bebodda långt innan de torpare vi berättar om här på sidan.

Alla fornlämningar är skyddade enligt lag.

   
   
Detalj av karta som visar var Hällekistan ligger.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Högeholm (Hökeholm)  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Fotograferad informationstavla  vid Högeholms plats.
Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Illustration: Från original, © Jimmy Juhlin-Alftberg.

   
   

Högeholm, eller Hökeholm som torpet också benämndes, var en backstuga. Siste ägaren var Johannes Nilsson och här bodde Johannes och Maria med sina tre barn. Man undrar hur de kunde livnära sig på de små tegar som då var i bruk. Johannes lär mest ha huggit ved. För brukningsrätten till backstugan gjordes årligen 14 kvinnodagsverken i huvudgardens trädgard.
Johannes arbetade i skogen tillsammans med Nils Johansson på Linnekull. Torpet fick förfalla strax efter sekelskiftet.

Backstugubebyggelsen som var utspridd över utmarkerna, uppstod i samband med den stora befolkningsökningen i början av 1800-talet. Genom att gräva sig in i en backsluttning kunde backstugesittaren inbespara tre väggar och behövde endast uppföra en södervägg. På norrsidan stötte det halm- eller vasstäckta taket direkt mot markytan.

I den mån backstugesittaren hade en gris eller en ko, bereddes utrymme för djuren under samma tak.

   
   
Detalj av karta som visar var Högeholm torpruin ligger. Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan. Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

I dag, den 30 dec. 2012 finns bara antydningar kvar.
Foto: 2012 © Fred Lundberg.

Vildsvinens bökande underlättar inte om man vill kunna se vad som en gång varit. Foto: 2012 © Fred Lundberg.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Högetorp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

 

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Torpet under prästgården i Fulltofta.
Siste innehavaren var Per Andersson. Han var ungkarl och arbetade vid järnvägen. Hans föräldrar innehade torpet tidigare. Per var barnfödd där.

Inflyttade år 1878. Fadern Anders Månsson född 4/9 1834. Modern Anna Nilsdotter född 21/11 1840 båda från Fulltofta. Gifta den 1/7 1859

Äldsta sonen, Per född 20/9 1878.
Gustaf född 31/10 1881.
Ingrid född 26/1 1876.
Maria född 26/4 1884.
Magnus född 28/3 1873.

Detta torp är fint intakt än idag med höga stenmurar och en väl synlig ”illdare” Även en rostig emaljerad potta finns i ruinen sen många år tillbaka. Boningshuset är dock i bättre skick än stallen.

Vägen dit är lättast att gå genom Ekesåkra, hålvägen ner mot smedjan. Passera förbi en av ”Nådans” stora granar på vänster sida, en liten bit längre fram går vägen i 90 graders vinkel,  där viker du in till vänster.
I buskar och snår, finner du en stenmurs passage. Strax innanför denna ligger Högatorp.

En härlig oas i lövskog men kanske gästas du med något vildsvin? Spår av dem finns uppbökade.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Krokeholm  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Inflyttade 1854. Arrendator Undantagsman.
Per Olsson Kleen född 21/9 1818 i Fulltofta – död 25/11 1893. Hustru Pernilla Davidsdotter född 6/11 1826 i Häglinge .

Första äktenskapet. Son Jöns född 31/8 1850, son Nils född 4/8 1853.
Andra äktenskapet. Son Per född 18/2 1861, son Johannes född 14/3 1865, son Anders född 26/8 1869, dotter Hanna född 7/2 1857, dotter Elna född 4/6 1858, dotter Elisabeth född 31/5 1863, dotter Anna född 25/2 1867, dotter Bengta född 9/6 1871.
Familjen utflyttad år 1886

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Kronekull  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Kronekull ligger mellan Höör och Hörby strax öster om orten Ludvigsborg. Historiskt så skall kullen ha varit ek- och bokbevuxen, och skall åtminstone förr ha höjt sig markant över landskapet eftersom det till stor del var uppodlat runt omkring. Numera är tegar och ängar så igenvuxna att kullen inte längre urskiljer sig ifrån det omgivande landskapet.

Vid kullens fot på östra sidan låg förr ett gammalt torp. Ursprunget lär vara ett gammalt soldattorp med samma namn. Första gången namnet Kronekull förekommer i husförhörslängderna i Fulltofta församling är i längden som omfattar åren 1848-1854. I torpet bor då Husman Hans Lundgren med hustru och 4 barn. Familjen nämns dock redan i längden dessförinnan (1840-1848), och Hans Lundgren står då som "Arrendatorn Ladufogden Hans Lundgren" på samma sida i kyrkboken som "Prästmöllan". De båda ställena, Kronekull och Prästmöllan, ligger strax bredvid varandra så det är möjligt att bostället Kronekull funnits ännu tidigare men inte i kyrkoboken givits ett eget namn.

Ungefär vid den tidpunkten då huset revs bodde familjen Isaksson i huset. Det var skogsarbetare Ernst Isaksson med hustru Hilda Stedt och barnen Ernst Axel, Berndt Hugo, Folke Ivar och Greta Ines (Fulltofta husförhörslängd AIIa: 3 1930-1942). Familjen flyttade till Häggenäs 10 den 27 november 1939. De var troligen de sista som bodde i torpet innan det revs.

Själva huset var av en typ som kallades "bålehus". Då det revs så var det sista av sitt slag i socknen.

Anm.: Bålehus =Skiftesverk = är ett byggsystem som innebär att man placerar plankor eller bålar liggande i spår mellan två stolpar för att bygga upp en vägg.

Text: © Rolf Persson

   
   

1809
F.d. soldat Assar Zander född 16/8 1809 – död 16/7 1883, hustru Anna Andersdotter född 2/2 1808 i Östra Karlaby - död 10/2 1872, dotter Bengta född 10/11 1845, dotter Johanna född 30/6 1849. Fosterson Ola Andersson född 27/3 1863 i Fulltofta

1885
Inflyttad 1885. Husman – änkling, Anders Larsson född 21/7 1825 i Fulltofta. Dotter Hanna född 25/11 1844.
Tjuv, idiot, mindre vetande skrivs i husförhörslängd år 1878-1888

Siste torparen
Kronekulls siste torpare var Edvin Månsson, Här finns inget kvar av torpet.

Text: Bodil Pedersen

1926. Pågarna framför det på 1940-talet rivna bålehuset. Axel och Bern Isaksson

   
   
Detalj av karta som visar var Kronekull ligger. 

Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Kronkvistatorpet (Nunnäs nr: 9)

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Kronkvista torpet i Nunnäs siste innehavare Distinktionskopralen Ola Kronkvist och hans hustru Elisabeth. Hade stor familj. Han var även fjärdingsman.

Där växer fortfarande vid ruinens ena gavel en väldoftande vit ros. Platsen är indelad i olika små tegar med stengärdsgårdar. Här är rikligt på nyttoväxter.

En vit väldoftande ros blommar varje år vid den ena husgaveln. Kan det vara en present till mor i huset? Då sonen blev trädgårdsmästare och studerade på Alnarp.

En mycket vacker och spännande plats, särskilt på våren.

 

   
   
Detalj av karta som visar var Kronqvistatorpet låg.
Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan.


Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:

 

Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

 

Kruddarehus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Regina och Axel Andersson. Foto: Edvard Nilsson

Kruddare i Krudderhus, kommer från Krutare dvs. någon som hade med krut eller kruttillverkning att göra. Här rör det sig säkert om saltpetersjudning, då saltpetern var en av de gamla svartkrutets beståndsdelar.

Svartkrut är ett mekaniskt krut (så kallat eftersom det består av en mekanisk blandning av olika ämnen, inte en kemisk förening). Det är också den äldsta typen av krut. Det uppfanns troligen i Kina på 800-talet och består numera av 75 % salpeter, 15 % träkol vanligen från något lövträd, samt 10 % svavel. Blandningsförhållandet, som anges i viktprocent, har dock varierats under olika tider, beroende på kolningsprocess, kolets ursprung och egenskaper, salpeterns renhet och svavlets kvalitet.

En av de största nackdelarna med svartkrut var att det var tämligen fuktkänsligt, beroende på föroreningar (i form av till exempel natriumnitrat) i salpetern (kaliumnitrat), samt att det lämnar svavelhaltiga hygroskopiska aggressiva beläggningar som angriper vapnets metallytor.

   
   

Kruddarehus omkring 1940.

Kruddarehus omkring 1937

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Kulleröd nr. 3  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Torparen Måns Gustavsson på Kulleröd var både händig och arbetsam. Han nyodlade och byggde stengärdesgårdar. Tillsammans med hustrun Anna fick de fem barn. Ju mer sten han bröt desto fler dagsverken ålades han göra på huvudgården. 1894 hade antalet ökat till 52 st. mandagsverken och 3 st. kvinnodagsverken.
Kulleröd var byggt i gråsten med spåntak. Boningshuset var vitkalkat och innehöll förstuga med kullerstensgolv, två rum och kök. På söndagarna var golvet strött med finhackat ene.

Det finns fortfarande spår av trädgård med en och hasselbuskar.
Siste ägaren var Måns Gustavsson, som var känd som en duktig och händig man. Han byggde bland annat en vacker stenbro nere vid bäcken. På Kulleröd fanns kor, häst och grisar. Hästen hade om somrarna, då den betade i skogen en bjällra om halsen. Därav blev den kallad för ”Bjäller Måns” av bygdens barn. Gården lades ner 1930.
   
   

Foto taget på den informationstavla som står vid plasten.
Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Våren 1926. Torpet Kulleröd nr 3 (även uppgifter finns om att det är 1c) i Fulltofta socken. Framför står torpets siste brukare Måns Gustavsson, född den 5 oktober 1845 och hans hustru Anna – född Tykesdotter, som kom från Äspinge – född 4 april 1847.

   
   
Detalj av karta som visar var Bossaren torpruin ligger. Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan. Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Kulleröd 1B. Från vänster: Gunnar Eriksson, Erik Jönsson, Hilma Jönsson och dottern Astrid Ericsson. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Karta som är bilaga till arrendekontraktet mellan Måns Gustavsson och  Malmöhus läns skogsallmäning.

   
   

Kulleröd nr 1a från trädgårdssidan-östra sidan.

Kulleröd

 

   
   

Kulleröd omkring 1944.

1925. Från vänster:
Stina Jönsson, Per Jönsson, Edvin Jönsson, Elna Nilsson.

   
   

Kulleröd 1 B med dess arrendator Erik Jönsson och hans maka Hilma född, Månsdotter samt deras barn Astrid och Gunnar.

1920-talet. Kulleröd 1 B i Fulltofta socken.

   
   

Mannen på bilden heter Erik Jönsson Kulleröd 1B,
idag Kulleröd 3:2

 

Ljungstorp/ Kulleröd nr.2

Rotetorp. Husman Jöns Nilsson född 26/5 1828 i Fulltofta – död 4/5 1891. hustru Hanna Jönsdotter född 2/5 1827 i Hammarlunda.

Dotter Johanna född 9/2 1869 utflyttad till Danmark den 24/10 1890.

Den sista personen som bodde kvar var Hanna änka efter Jöns. Tidigare bodde här en torpare som fick ta sig soldatnamnet Ljung därav torpets namn.

Ruinen är mycket intakt bevarad med höga stenmurar. Något gömd ibland lövträd som skuggar stället. Ligger på privat mark.

Mellan nuvarande Kulleröd nr 1 och ruinen Kulleröd nr 3.

   
   

Foto: oktober 2012 © Fred Lundberg.

Foto: december 2012 © Fred Lundberg.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Kungahuset  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Kongahuset får besök

Hanna Nilsson, allmänt kallad för "Kongahannan" på väg in i sitt hus.

   
   

Kongahuset från en annan vinkel

Kongahuset, med Konga-Bengt, som var ryktare på huvudgården.

   
   
Hembygdsvännen Ellen Fridolin i Hörby "upptäckte  under en fotvandring på 1920-talet Kungahuset och träffade där Hanna.
I årsboken SÄASÄ berättar hon om sitt besök i stugan, och vi återger här nedan hennes iakttagelser:
   

Hanna Nilsson, allmänt kallad för "Kongahannan"

Trots det imponerande namnet var Kungahuset en oansenlig boning, en liten enkel stuga delvis ingrävd i backsluttningen. Förmodligen uppförd på 1870-talet. Stugan var bebodd i början av 1900-talet.Enligt traditionen fick stugan namn efter en numera försvunnen källa, där en kung någon gång i forna tider skulle ha stannat till för att släcka sin törst.

Vid mitten av 1800-talet, när Fulltofta by skiftades, tvingades de flesta där boende att flytta ut å fälader och andra utmarker. Nils Jönsson byggde då sitt lilla hus på fäladen några kilometrar från byn. Någon kallade den pyttelilla kåken skämtsamt för Kungahuset, som sedan blev ett vedertaget namn.

Nils var hela sitt liv knuten till herrgården som dagsverkare, och när han dog 1868 tog de ogifta barnen Bengt och Hanna Nilsson över. De blev kallade Kungabengten och Kungahannan, och dessa öknamn gjorde dem så smått till "kändisar" i våra trakter. För övrigt lär de ha varit ett lugnt och strävsamt syskonpar, som absolut inte gjorde något väsen av sig. Båda var liksom fadern sysselsatta vid herrgården.

Bengt blev svårt sjuk på gamla dar och togs till sjukhuset i Lund för behandling. Men gubben vantrivdes där och drabbades så starkt av hemlängtan att han en vacker dag gav sig rymmen och traskade hela den långa vägen hem till stugan i Fulltofta trots sin dåliga kondition. Att ta tåget från Lund till Osbyholm vågade han sig inte på, eftersom han inte tidigare prövat på detta moderna fortskaffningsmedel.

Han tillfrisknade aldrig efter den persen, men fick som han önskat dö i sin kära stuga. Anna bodde kvar tills det hon helt orkeslös tvingades flytta till ålderdomshemmet, och där dog hon.

Syskonen hade det troligen bättre än de flesta andra torpare. De hade bara sig själva att ta hand om, ingen stor barnskara att hålla med mat, kläder och andra nödvändigheter. Potatis och grönsaker odlade de själva, och i stugans lilla stallhörna lär ha funnits ko, gris och höns. Troligen fick de också som åldringar viss hjälp från herrgården i form av ved, spannmål och då och då en slant.

   
   

Kunga - Bengtan och Kunga - Hannans gravstenar viloplats: nya kyrkogården i Fulltofta.
Hanna Jönsson 1860-1947. Bengt Jönsson 1865-1939.
Foto: © Roland Pedersen.

   
   

Hemvändare i Fulltofta. T.v. Ägaren till marken Cecilia Kristensson - Bodil Pedersen, vid ingången till backstugan Kungahuset. Foto: © Roland Pedersen.

Inne i backstugan. T.v. en del av den gamla "illdaren".
Foto: © Roland Pedersen.

   
   

"Illdaren" eller spisen. OBS! den gamla ekstocken som satt ovanför spisen. Spaden i två delar. Foto: © Roland Pedersen.

Den söndriga spaden på "illdaren" (spisen).
Foto: © Roland Pedersen.

   
   

Ingången till backstugan. Foto: © Roland Pedersen.

Läs en längre berättelse om Kungahuset av © Bodil Pedersen.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumentet i full storlek.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Kvarröd   (Qvarröd)  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

En s. k. "Gåramålning". Konstnär: Tage Knutsson, Hurva 1945. Tavlan finns att beskåda i original på Fulltofta naturcentrum. Ägare till målningen skall enligt. uppgift vara Anna-Lisa Nilsson, Hörby.

   
   
Detalj av karta som visar var Kvarröd ligger, idag Fulltofta naturcentrum.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Kvarröd 2013. Foto: © Fred Lundberg.

Läs en historisk berättelse om Kvarröd, av © Bodil Pedersen.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumentet i full storlek.

   
   

Kvarröd. Nils Gustafsson med hustru Anna sönerna Ivan och Folke. Arrendator 1915-1943. Gårdens hästar.

Kvarröd omkring på 1920.

   

Boningshuset på Kvarröd 1928.

Från vänster:
Anna-Lisa Ståhl, Folke Nilsson, Nils Gustavsson, Hanna Gustavsson och Inga Feuk, senare gift med Arne Persson, Ludvigsborg.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Kyllingahus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Anor 1813 – 1860 finner man i husförhörslängder att benämningen är Kycklingahus. Efter 1860 benämns husen Kyllingahus. Även en kort tid i slutet av 1980-talet finns Kycklingahusen med. Idag heter det Kyllingahus. 3 st. hus har funnits, backstugan, Lilla Kyllingahus samt Stora Kyllingahus, endast det sistnämnda är bebott fortfarande.
   
   
Detalj av karta som visar var Kyllingahus ligger. På fastigheten ligger i dag en bebodd familjebostad, dvs. privat område.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

© Kartan visas med tillstånd från Stiftelsen Skånska Landskap.

   
   

Stora Kyllingahus
Karl Ståhl med frun Agda, sonen Axel och dottern Anna.
Foto: Edvard Nilsson.

Stora Kyllingahus
Barnen till Karl och Agda Ståhl. Axel och Anna. Omkring 1927.

   
   

Kyllingahus omkring 1944.

Hästar och barn, omkring 1933

   

Karl Ståhl kör in hö

1927. Inkörning av hö.

   
   

Anna och Karl Ståhl, Kycklingahus. Bröllopsfoto 1920.

Karl Ståhl från Kycklingahus till vänster och en okänd man med långsåg till höger. Året är 1917.

   
   
   

Lilla Kyllingahus
Detta hus nämns inte i husförhörslängderna förrän i slutet av 1870-talet.Då familjen flyttar in som heter: Jöns Larsson född. 1814 bor där med sin familj ett par år till sin död 1880. De får 3 döttrar där av den ena dotterdottern också bor i samma hus. 

Långt senare bodde skogsarbetaren, Axel Ståhl där som arbetade för skogsällskapet. Han var även barnfödd i huset. Släkten har funnits på flera av torpen i Fulltofta. I slutet av 1980- talet då Axel dör flyttar en släkting in i huset. Renoverar det omsorgsfullt och bygger ut huset, samtidigt läggs en imponerande, vacker stengärdsgård vid en ny väg upp till huset.

   
   

 

Endast illdaren/spisen är kvar från huset, något lite av husgrunden. Men det mesta är översållat av växlighet. Såpnejlika finns i stora mängder vid ruinen. Detta är en gammal trädgårdsväxt.

Här bodde: Husman Ola Nilsson född. 1811 – Kyllingahus. Hustrun: Hanna Olsdotter född. 1816 Ö.Sallerup.Inflyttad: 1837. Då äldsta barnet också föds samma år. De får tre döttrar och en son. Här finns också: Pigan Anna Perhsdotter född. 1824. Barnen är mellan 2-16 år då Ola dör i december 1853. Hanna som blir änka får det mycket svårt och fattigt. 

År 1868 flyttar en familj in i huset samtidigt som Hanna också bor där. Arbetskarln: Jöns Jönsson född. 1837 – Fulltofta. Hustrun Karna Jönsdotter född. 1832 – S.Rörum. Gifta 1868. De får flera barn där av två barn står antecknade i husförhörslängder som oäktingar. Äldsta sonen som föds samma år som giftermålet är krympling utfl.1885. En av döttrarna emigrerar till Amerika 1883. Huruvida Hanna Olsdotter känner Jöns Jönsson blir de båda dömda till snatteri, d 17/11- 1866.

Hanna som specialiserat sig på att fånga höns, fäster en tråd under kjolen med en krok. Kliver över hönan och hakar fast kroken och drar, så detta blir en snara hönan fångas i. Detta knep utövar hon bl.a. på marknader. Jöns Jönsson snatteri är okänt. Även den 8/1 1868 döms han för tjuveri, får göra straffarbete i 3 månader. Men har övervakning i 5 år.
Foto: © Roland Pedersen.

Såpnejlika – Saponaria officinalis

Denna blomma växer rikligt vid torpruinen. Gammal medicinal & hushållsväxt. Känd i kryddgårdarna sedan 1500-1600 talet. Munkarna odlade den vid klostren.
Färg: rosa eller vit, finns både enkel och dubbel art. Höjd: ca 50-70 cm, förökar sig lätt. Blommar hela sommaren långt ut på hösten. Stannar gärna kvar vid någon gammal gård/torpruin.
Användningsområde: Man använde den till att tvätta kläder, särskilt bra till ylleplagg. Även tvättning av träfat och tennfat.  Användandet är rot och blad som löddrar. Den sades också hjälpa mot gikt, gulsot hudutslag, eksem och urindrivande m.m.
Foto: © Roland Pedersen.

   
   

Kyllingahus – Backstugan

Inbyggd i en backe, där man först kommer till en jordkällare på vänster sida. Huset är försett med ihängande stall. Brunnen nedanför är igenfylld med sten. Fortfarande finns bärbuskar och nypon.
Siste torparen var: Bengt Sörensson-Malm född. 1827 i Fulltofta. Hustrun: Anna Johansson född. 1818 i Tjörnarp död 1892 (74 år). Är ej nämnt några barn.
Foto: © Roland Pedersen.

Blanktext för att göra ett osynlig text

Foto: © Roland Pedersen.

   
   

Kyllingahus geografiska läge. Skånska rekognoseringskartan från 1812 och 1815-1820. Uppmätt av fältmätningsbrigaden.
Originalet är handritad, och i skala 1:20 000 och finns på Krigsarkivet i Stockholm.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Kärrmossehus/Ormapumpan  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

En liten bit från Prästamöllan.
Ormapumpan betyder ”vatten rinner under vägen” .

Siste brukaren var Anders Larsson född 21/7 1825.

Sjuk dotter Hanna född 25/11 1844 i Fulltofta. I husförhörslängderna är noterat ”mindre vetande”.

Familjen flyttade 1885 till Gamla Staveröd

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Lagnehus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Lagnehus ligger vid Lagnebäcken (Krudarebäcken) och förleden kommer från ett mycket gammalt ord, LAGH, som betyder vattendrag.

Brobygge vid Lagnehus, omkring 1920-talet.

Lagnehus, med en okänd person

   
   

Fotot tagit efter renoveringen 1947.

Lagnehus. Boningshuset sett från Fulltoftavägen före renoveringen 1947. Foto: Edvard Nilsson

   
   

Siste arrendatorn Nils Andersson. Här på sin åker med kultivatorn.

Lagnehus. Bilden från Gods och Gårdar 1944

   
   

Lagnehus geografiska läge. Skånska rekognoseringskartan från 1812 och 1815-1820. Uppmätt av fältmätningsbrigaden.
Originalet är handritad, och i skala 1:20 000 och finns på Krigsarkivet i Stockholm.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Landeröds torp och Landeröds fälad

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Landerödsfälad och Landeröds torp

Siste innehavaren var soldat Ola Jönsson – Lindberg född 28/11 1834 i Vollsjö.
Hustru Bengta Persdotter född 4/4 1838 .
Dotter Johanna född 7/2 1879.

I området finns en rund stensättning, forngrav ca 14 m diameter, 0,5 m hög Namn: Hörhög.
Runt åkern ca. 200 meter bort finns ett flyttblock med omkring 50 skålgropar.
Genom området löper vägen mellan den nuvarande gården – gamla landsvägen till Fulltofta. En underbart vacker plats att besöka! Inte så långt ifrån Ljungstorp/Kulleröd nr 2 ruin.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Lars mäglares torp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Från väg 13 mot vägen med skylten Reis ca. någon km finns torpruinen som kallades Lars-Mäglare.

Siste innehavaren hette Lars Persson han kallades för ”Lars- Mäglare”. Hustrun hette Ingrid Jönsdotter.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Linnekull även kallat Stampahuset

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Illustration: Från original, © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Foto av informationstavla på plats.
Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

   
   
Till vardags användes namnet Stampahuset, men vid "finare" tillfällen sa man Linnekull. Senare blev platsen känd som Ödetorpet, men idag 2012 finns inte ens resterna kvar av torpet.
Den som bodde på torpet blev kallad för "Stampen". Den sista familjen, som bodde här var torpare Nils Johansson, från Brönnestad med hustrun Emilie Nilsson i Fulltofta, vilka ingått äktenskap 8 december 1888. De fick åtta barn.: Elin, Hjalmar Edvin, Gustaf Albin, Nils August, Ida Elfrida, Erik Vilhelm, Fritz Edvard och Anna Elvira.
Nils, Ida och Anna emigrerade till Amerika. Men Ida återvände hem igen. Nils Johansson gjorde dagsverke på Fulltoftagården. För egen del brukade han 3 tunnland jord på Linekull.
I den lilla vackra trädgården fanns en bänk, från vilken man kunde njuta av utsikten över Ringsjön. Området mot väster var då fäladsmark och utan skymmande skog.
Boningshuset var i vitrappad sten med spåntak och sammanbyggt med stallet. Torpet hade häst och två kor samt höns. En stor kraftig gran med två toppar stod som ett vårdträd vid ingången till torpet. Det knäcktes av vårstormen 1989. Ruinen av en potatiskällare finns på andra sidan vägen. Torpet lades ned på 1940-talet.
   
   
Detalj av karta som visar var Linnekull torpruin ligger.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Var månde denna vägg ha stått? juni 2013.
Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

Linekull, även kallat Stampahuset

   
   

Resterna av potatiskällaren, 2012.
Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

Det var kanske meningen att platsen skulle användas till just vad den är idag. En sten med hjärtform ligger fint placerad.
Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

   
   

Ett ordentiligt brett "stengäre" omger delar av Linnekull.
Foto: © Fred Lundberg, december 2013.

Foto: © Fred Lundberg, december 2013.

   
   

Idag finns det en fin djurkyrkogård där Linnekull en gång låg.
Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

Här finns ständigt färska blommor, för de älskade djuren.
Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

   
   

Foro: December 2013.  © Fred Lundberg.

Foto: December 2013. © Fred Lundberg.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Övre Linekull  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Soldat torp vid bäcken på Skiljehusvägen. Innehavaren Anders Persson Ahlberg född 27/6 1852 i Södra Rörum. Hustru Johanna Gustafsdotter född 19/7 1855 i Fulltofta. Gifta 27/12 1878. Inflyttade 1880 – utflyttade 1883

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Ljungstorp-Kulleröd nr 2  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Rotetorp

Husman Jöns Nilsson född 26/5 1828 i Fulltofta – död 4/5 1891, hustru Hanna Jönsdotter född 2/5 1827 i Hammarlunda Dotter Johanna född 9/2 1869 utflyttad till Danmark den 24/10 1890.

Den sista personen som bodde kvar var Hanna änka efter Jöns.Tidigare bodde här en torpare som fick ta sig soldatnamnet Ljung därav torpets namn.

Ruinen är mycket intakt bevarad med höga stenmurar. Något gömd ibland lövträd som skuggar stället. Ligger på privat mark.

Mellan nuvarande Kulleröd nr 1 och ruinen Kulleröd nr 3.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Murarehus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Torp vid Mjälaströgård.
Här bodde torpare Johan Persson Dahlberg född 10/4 1820 i Fulltofta – död den 17/2 1894.
Hustru Elna Persdotter född 12/4 1822 i Hörby född 7/2 1808 i Fulltofta – död 12/9 1885.
Inhysespigan Karna Persdotter

Intakt ruin med trädgård som ramas in med fina små gärdsgårdar och flertalet växter som överlevt alla år. En härlig oas.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Myggahus/Attarp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

 

Åke-Svens, undantagshus. År 1864 undantagsman.
Sven Åkesson född 1804 i Mannarp - död 1870.
Hustru Hanna Nilsdotter född 1795 i Linderöd - död 1871.
Inhyses änkan Elna Olsdotter född 1823

Husman Lars Persson född 31/10 1833 i Stångby.
Hustru Sissi Nilsdotter född 1/6 1828.
Dotter Anna född 20/10 1874 .

Husgrunden kvar med ekpåle med nr. 168 som inventerats av Södra Rörums socken i slutet av 1980-talet. Högt gräs med mycket sly. Huggorm kan även vara synlig i dessa marker.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Nobishuset  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Låg ungefär där förre detta statarhuset ligger, fast närmre mot Nobisbäcken.

Detta hus användes som första småskola. Lärarinnan Bengta Knutsdotter var hustru till husman Ola Larsson. Om något barn på något vis störde lärarinnan tog hon ett rep om barnets midja och hissade ner denne i brunnen. För att barnet skulle komma på bättre tankar, läxläsning var väl oftast bekymret eller bus.

Denna berättelse har flera äldre Fulltoftabor berättat, men ingen har varit med om händelsen. Kanske en skröna för att skrämmas?

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Pihlstorp Även kallat Pilsjötorp

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

1920-talet. Korgmakare Ola Bengtsson tillverkar korgar utanför sin backstuga Philstorp.

Mitt emot Ekbacken ligger Philstorp. Som löd under Fulltofta. Detta var en backstuga med två bostäder, vilka beboddes av Maria Phil och Ola Bengtsson i den andra delen. Dessa grannar var oftast ovänner med varandra.

Pilstorp / backstuga. Det kallades även i folkmun för Pilsjötorp. Detta låg mitt emot Ekbacken. Rester av det finns fortfarande kvar på privat mark.

Maria föddes den 10/11 1864 i denna backstuga. Föräldrarna var Väktare Ola Jonasson Pihl född 3/6 1838 - död 29/12 1892, hustru Karna Persdotter född 12/9 1831. Båda föräldrarna var födda i Fulltofta. Maria hade tre systrar, Johanna född 1862, , Elise född 1867, Elna född 1873

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Prästamöllan  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Prästamöllan uppfördes under början av 1600-talet och drevs som en kommersiell vattenkvarn under Fulltofta säteri. Anläggningen bestod av själva vattenkvarnen och ett litet boningshus, där mjölnaren med familj bodde. Mjölnaren, eller möllaren, arrenderade kvarnen.

Det fanns många typer av vattenkvarnar och tekniska lösningar, allt beroende på terrängens beskaffenhet. Det gemensamma var att kvarnstenarna, vilka malde säden, drevs med vattenkraft via ett skovelhjul. Drivkraften kunde ökas eller minskas genom att tillförseln av vatten reglerades. Till detta fanns olika system av trä- och stenrännor och stigluckor. I kvarndammen ackumulerades vatten för att skapa ett stabilt och kontinuerligt flöde till skovelhjulet.

 

Behovet av stora kvarnanläggningar var som störst i slättbygderna där befolkningen var talrikare än i skogstrakterna.

Under 1800-talets andra hälft, då industrialismen formligen exploderade i höjden, började vattenkvarnarnas skovelhjul allt mer att ersättas av ång- eller turbindrift.

Mot slutet av seklet hade stora delar av de lokala kvarnarna konkurrerats ut av de i städerna allt talrikare valskvarnarna, vilkas effektivitet och ekonomiska fördelar de mindre kvarnarna inte kunde mäta sig med.

Den siste arrendatorn på Prästamöllan var Frans Jönsson med familj. Han tillträdde kvarnen 1898 och drev den fram till 1913, då den eldhärjades. Den byggdes aldrig upp på nytt.

   

1883
Inflyttad 1883. Arrendator Per Jönsson född 11/7 1851 i Hörby. Hustru Bengta Jönsdotter född 3/5 1857 i Fulltofta.

Gifta den 16/5 1878. dotter Emma född 30/10 1879. dotter Augusta född 1/7 1882. dotter Selma Christina född 15/3 1888

1833
Mjölnare Anders Tufvesson född 28/1 1833 i Hörby.
Hustru Anna Krook född 22/9 1840, Son Nils född 29/9 1867, Dotter Hilda Augusta född 18/1 1873
   
   

Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Foto: 2009 ©  Fred Lundberg.

   
   

Av fastigheterna som byggdes av Anna och Frans Jönsson revs en del 2005. Längst bak mitten av fotot ser vi Ingrid ocg Frans Jönsson. Längst fram till vänster sitter Hulda, dotter till Alma och Per Lind, senare gift med Hilding Andersson i Ludvigsborg. Fotot är från 1930.

Läs en berättelse av Bodil Pedersen.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumentet i full storlek.

   
   
Detalj av karta som visar var Prästamöllan torpruin ligger.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Foto: 2009 ©  Fred Lundberg.

Då skvalkvarnarna endast täckte ägarens behov, så blev denna typ av kvarn till gagn för hela socknen. Hit kom man för att få sina grödor malda. Ägaren, möllaren, bodde i ena delen av kvarnen, som var boningsdel, resten var själva kvarnen.
Kvarnstenarna drev av ett skovelhjul som satt inne i kvarnen. Man kunde reglera drivkraften genom att minska eller öka tillförseln av vatten.
Behovet av större kvarnar var större i slättbygderna (västra och södra Skåne), där befolkningen var större än i skogstrakterna (norra och centrala Skåne).
Sättet att mala kommersiellt med vattenkraft har nu för tiden upphört.

 

Prästamöllan år 1773. Den stora vinkelbyggnaden är själva kvarnhuset. Vattenrännan omedelbart söder om anläggningen utgör översvämningsskydd till dammen.
© Kartan visas med tillstånd från Stiftelsen Skånska Landskap.

Foto: 2007 © Fred Lundberg.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Pålstorp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Häcken mellan nya kyrkogården och huset Minnet fanns Pålstorp, där finns inget kvar av torpet, endast ett lövträd som markerar. 1878 bodde på Pålstorp skräddare Nils Persson och hustrun Else.
Fram till 1880-talet bodde det kvar en kvinna Karna Månsdotter med sina två barn en flicka och en pojke

   

Kartan visar geografisk på vilken mark Pålstorp var beläget. Vill du veta vad resten av åkerlapparna hör hemma, klicka här

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Ramstorp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Gamla Ramstorp, eller Ramstorp nr 1
Backstuga med anor från 1560 boningshus med stall. År 1813 bodde på Gamla Ramstorp, Husman Mickael Person född den 11/10 1759 i Attarp. Första hustrun hette Tören född den 25/3 1761. Son Per född den 15/3 1799. Kanske dog Tören i barnsäng. Andra hustrun hette Kerstin Åkesdotter född den 30/3 1782 Ousby (dagens Osbyholm).
Vanligt från denna tid var spädbarnsdöd, att barnet dog vid födseln eller inom första levnadsåret . Undernäring var en vanlig dödsorsak , barnsjukdomar som vattenkoppor, mässling. Oftast döptes nästa barn till samma namn som det döda barnet fått. Vilket försvårar för dagens släktforskare.

Läs mer om Ramstorp här.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumentet i full storlek.

   
   

Ramstorp flyttades efter enskiftet från Fulltofta by. Under tiden det låg i Fulltofta by var det i Taxeringslängden upptaget som ett gathus men i lantmäterihandlingarna som ett torp. Foto: 1976 Fotograf: okänd.

Ramstorp i Fulltofta, arrendegård under landstinget. Personerna på bilden: Edvin Månsson med fru Gunhild. Barnen: Margit och Stig. Gården ligger mellan Ludvigsborg och Fulltofta. På 1920-talet fanns ett vindfång utanför köksdörren. Foto: Edvard Nilsson

   
   

Omkring 1918-1920 i Fulltofta gamla plantskola vid "Mörkret". Plantupptagning av granplantor för vidare transport ut för plantering i skogarna. Den unge mannen, 3.e från höger är Edvin Månsson, Ramstorp. De andra är okända, troligtvis s. k. nödhjälpsarbetare från Malmö.

Foto: © Roland Pedersen.

   
   
Detalj av karta som visar var Ramstorp ligger.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Foto: 2013 ©  Fred Lundberg.

   
   

Foto: 2013 ©  Fred Lundberg.

Foto: 2013 ©  Fred Lundberg.

   
   

Foto: 2013 ©  Fred Lundberg.

   
   

Gamla Ramstorp-backstuga. Foto: © Roland Pedersen

Gamla Ramstorp-backstuga. Foto: © Roland Pedersen

Hålvägen som går förbi Gamla Ramstorp till Gungebacken. Foto: © Roland Pedersen

   
   

Ramstorps geografiska läge. Skånska rekognoseringskartan från 1812 och 1815-1820. Uppmätt av fältmätningsbrigaden.
Originalet är handritad, och i skala 1:20 000 och finns på Krigsarkivet i Stockholm.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Råttefällan Även kallad Grönalund

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Råttefällan, ett soldattorp i Ekesåkra nr. 3.
En gång fanns här ett torp som kallades för Råttefällan, men egentligen hette det Grönalund. Idag finns det kvar den gamla ”illdaren” samt ekstocken som en gång suttit över spisen. En ruin efter ett uthus finns ca 20 meter ifrån. Brunnen som är djup och lagd med fina stenar är också intakt med ett stort stenblock. Man kan tydligt se åkerlapparna kvar inramade med stengärde. En stor gran finns kvar, kanske från nådan, Charlotte Dahl på Fulltoftagårdens tid. Då granplanteringar plantades i området av Råttefällan 1840-talet.
Siste brukaren på torpet hette Herbert Jeppsson.
På bild: Maria och Alfred Bengtsson samt dotter Hilma Serafia. Maria f. Olsdotter den 20/8 1856. Alfred f. 26/2 1860 Hammarlund. Avfotografering 2009 Bodil Pedersen.

   
   

Gamla "illdaren" dvs. spisen. OBS! ekstocken fortfarande kvar ovan på. Foto: 2009 © Bodil Pedersen.

Brunnen med sin vackra stenläggning, finns ett stort stenblock över en del av brunnen. Foto: 2009 © Bodil Pedersen.

   
   

Uthuslänga ca 20 meter ifrån "boningshuset".
Foto: 2009 © Bodil Pedersen.

 
   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Sankta Magnhilds källa  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Sankta Magnhild var ett helgon som dyrkades i nära 200 år under 1200-1300-talet. Det man vet om S: ta Magnhild är att hon tog hand om föräldralösa barn samt hjälpte sjuka och fattiga människor.
Hon kom från Benarp där hon levde ett till synes harmoniskt liv, trots arbetet med de sjuka och gamla. Men troligen var det inte alltid så, för år 1215 mördades hon av sin egen svärdotter.
Hon skulle då begravas i Fulltofta kyrka. Legenden berättar att när begravningsföljet kom till Kvarröd, stannade bärarna för att vila vid vägkanten. Då föll av någon anledning båren i backen och liket föll ur. Där kistan rörde vid marken sprang en kalla fram i dagern. Den finns fortfarande kvar med ständigt rinnande vatten som aldrig fryser till.
Folk uppsökte hennes grav i Fulltofta därför att där skedde helbrägdagörelseunder. Denna helgondyrkan gjorde Fulltofta kyrka till en omtalad vallfartskyrka.
Hennes ryktbarhet som helgon gjorde att ärkebiskopen befallde att hennes kvarlevor skulle föras i högtidlig procession till Lunds domkyrka, så tredje dag pingst år 1383 fördes hennes stoft till Lund domkyrka.
Frosta Härads Hembygdsförening skänkte år 1958 en minnessten som utmärker platsen för källan. Författaren Nils Ludvig Olsson från Höör har gjort en dikt till minne av S:ta Magnhild, som han kallat "Vid S:ta Magnhilds källa".
   

Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

Foto 2012: © Fred Lundberg.

   
   
Detalj av karta som visar var S:ta Magnhilds källa ligger.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

Läs mer om Magnhild här. Klicka för läsbar PDF-fil

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Lilla Sjömossahus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Inflyttade 1878. Torpare Lars Nilsson född 28/8 1815 i Fulltofta, hustru Bengta Eriksdotter född 23/4 1817.
Dotter Johanna född 10/6 1857 flyttade till Amerika den 13/6 1887.

S
on Per född 28/9 1862 flyttade till Södra Rörum 18/1 1884.
S
on Erik född 5/9 1867

Lars och hustrun Bengta var de sista innehavare av detta torp. De dog båda i oktober 1893.

Torpet låg till vänster på Store Dammsvägen mycket nära dammen idag. Där finns ytterst lite kvar, från naturen kan man se skymtning av boplatsen.

© Kartan visas med tillstånd från Stiftelsen Skånska Landskap.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Skällhus  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Torpare Sven Rasmusson född 27/6 1852 i Långaröd. Hustru Maria Nilsson född 5/6 1867 i Vallby.Gifta den 26/10 1890, dotter Alma född 15/9 1890. Augusta född 5/3 1892. Dotter Emma född 5/5 1894.

Skälhus är rivet sedan flera år tillbaka och nytt hus ligger ungefär där det gamla låg. Privat mark på Skiljehusvägen.

 

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Stora Åkarp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Foto av informationstavla på plats.
Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Stora Åkarp har gamla anor, sannolikt fanns det redan på medeltiden. De gamla terrassodlingarna runt gården tyder på en ålderdomlig brukning, kanske redan från vikingatiden.

Arrendatorn på 1770-talet hette Pär Pärsson. Han erlade i arrendeavgift årligen 13 silverdaler.

Arrendatorn hade åborätt, dvs. ärftlig rätt till fortsatt arrende. Gården hade även en egen skaltkvarn. I bäcken, som passerar gården finns spå efter tidigare dämningar, till gagn för kvarnen.

Mellan 1860-1880 minskade brukningen och flera ängar och hagar planterades med gran. På 1930-talet hette arrendatorn  Johan Jönsson. Han var en duktig skogskörare. Gården lämnades under 1940-talet.

   
   

Skvaltan på Stora Åkarp med staket runtom som den gamla Humlen slingra sig på. Foto: jan 2014  © Roland Pedersen.

Rester av trappan på boningshuset Stora Åkarp.
Foto: jan 2014  © Roland Pedersen.

   
   

Boningshusets stengrund på Stora Åkarp.
Foto: jan 2014  © Roland Pedersen.

 
   
   
Detalj av karta som visar var Stora Åkarp ligger.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

© Kartan visas med tillstånd från Stiftelsen Skånska Landskap.

Läs en berättelse av Bodil Pedersen, klicka på miniatyrsidan så får du upp en PDF-fil. 
   
   

Stora Åkarps geografiska läge. Skånska rekognoseringskartan från 1812 och 1815-1820. Uppmätt av fältmätningsbrigaden.
Originalet är handritad, och i skala 1:20 000 och finns på Krigsarkivet i Stockholm.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Svalekull  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Ett dagsverkstorp i Hästäng i hörnet av korsningen Södra Rörums vägen och Äspinge gamla ”Prästavägen”.

Siste innehavare var Lasse Persson och hans hustru Anna. Inhysningsdotter Anna Larsdotter född 6/8 1852 i Fulltofta. Dotter Betty född 8/10 i Fulltofta 1893.

Ruinen finns kvar, fortfarande kan man se krusbärsbuskar, daglilja och snödroppar. Det ligger lite gömt i buskage.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Ugglebacken  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Tillhörde Hovgårdsmöllan.
Torp med byggnader ingrävda i Ugglebacken.

Den siste brukaren, Lars Persson kallades för Lars-Uggla.

Stenmurarna syns tydligt ingrävda i backen. På den sidan som vätter mot vägen. Ett gammalt äppleträd finns kvar och mycket sly av nypon.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Vasahus/ eller Vasahusen Anor tillbaka till 1500-talet. Det har funnits 4 Vasahus

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

Det är ingen tvekan om vad förlagan till illustrationen är ifrån.

   
   

Vasahus nr 1
Det första var en backstuga, ingrävd i backen, långt hus med två ”foller” antagligen till djuren. En liten jordkällare finns en bit bort mot gråstenshuset.

Här bodde: Per Engelsson född 1769 i Fulltofta, storebror till Nils Englesson på Brinkesholm. Hustru: Boel Månsdotter född 1769 i Nunnäs.

Äldsta barnet, sonen Engle Persson född 1805 i Fulltofta bodde kvar i backstugan till år 1837 då han flyttade över till gråstenshuset som var nybyggt. Backstugan förfaller därefter. Engles benämning är torpare men ändras till husman.

Hustrun: Elna Johansdotter född 1806 i Esphult. De får 10 barn några dör i spädbarnsålder, där av ett gossebarn avlider vid 5 månaders ålder. Bengta som är 5:e barnet i syskonskaran är född 1844, hon får en dotter Anna född 1866. Åbon Krister Truedsson i Knopparp/Linderöd har förbundit sig att betala Annas uppfostran.
Bengta gifter sig 1881 med arbetskarln Ola Persson född 1834 i Fulltofta. De får en dotter, Elina som avlider 9 månader gammal. Ola är en duktig hantverkare. Istället för att göra dagsverk levererar han årligen 390 st. kvastar. Svärfadern Engle Persson avlider 1886. Änkan Elna bor kvar i backstugan till 1889. Således ”sitter” grannen änkan Elna Andersdotter på Högeholm och änkan Elna Johansdotter/Persson på Vasahus. Undras om de träffas?

Ingången till Vasahus, sedd från torpruinen.
Foto: maj 2013 ©  Fred Lundberg.

Vasahus nr 2
Vasahus nr 2 var ett gråstenshus med halmtak. Boningshus som var sammanbyggt med stallet, var avsett för djuren/korna, detta låg under vedboden. Spisens placering var mitt i huset.

Ett par ruiner finns vid brunnen där man även ser delar av den gamla vägen. På 1900-talet bodde här familjen Ernst Stål med hustru Anna och sina 7 barn Ella, Elsa, Anna-Lisa, Erik, Dagmar, Eve och Bengt. Dottern Ella 14 år arbetade som lill-piga på Gamla Staveröd och fanns där den natten som gården ödelades av ett åsknedslag och brann ner 1932.

Ernst Stål arbetade under Landstinget och skötte skogsgallring, vedhuggning, utdikning m. m. Familjen Stål var en stor familj, utrymmen i Vasahus blev trånga. Därför byggdes en ny bostad mitt över, det stod klart omkring 1927. Denna byggnad var uppförd av trä, sammanbyggd med stallet. Det gamla stenhuset användes som stall, maskinhus och förvaring av redskap.

Barnen Stål hade lång väg till skolan i Fulltofta. vintern, när det var mycket snö, kunde barnen tvingas ta den långa omvägen om Mjälaströ för att komma fram till skolan. Familjen flyttade 1939 till ett annat torp, Lilla Åkarp i Attarp.

 Nästa ägare var Björn Persson till ”nya” Vasahus. På 1940-talet eldhärjades det och brann ner. Orsaken lär ha varit ett elektriskt fel. Jag har fått berättat för mig att Björn fick det sorgliga beskedet när han var på Stora biografen i Hörby. Ett par vackra hästar brann inne. Gården byggdes aldrig upp igen.

Senare på samma grund byggdes en sommarstuga. Det var chefredaktör Ivan Säfstrand på Mellersta Skåne som lät uppföra stugan. Han och hans fru levde här ett fritt naturistliv och solade och badade i Hejebäcken där man även hade anlagt en liten strand. Ivan Säfstrand blev den drivande kraften att få igenom att Ringsjöstrand grundades till en badplats.

Den sista som bodde på Vasahus var skogsarbetare Östen Karlsson som övertog sommarstugan. Tills det bestämdes att stugan skulle flyttas till ett stugområde i Höör. Lindhagen 41.

Man kan fortfarande se trappan från gården på den ena sidan och stugans grund och trappa på andra sidan. Ett buskage av nypon växer sidan om. Här växer Humle, kriger, vit Syrén, såpnejlika, snödroppar, guldviva, daglilja och bärbuskar.

   
   
Detalj av karta som visar var Vasahus torpruin ligger.
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här:
   
   

Vasahus i början av 1940-talet. Allt är numera rivet

   
   

Vasahus sommarstuga
Vi är många som läst om att det uppfördes en sommarstuga på Vasahusgrunden efter att det gamla Vasahus brunnit ner, men väldigt få har sett den. Men här kommer lite bilder. Det var chefredaktör Ivan Säfstrand på Mellersta Skåne som lät uppföra stugan. Han och hans fru levde här ett fritt naturistliv och solade och badade i Hejebäcken där man även hade anlagt en liten strand. Ivan Säfstrand blev den drivande kraften att få igenom att Ringsjöstrand grundades till en badplats.

Den sista som bodde på Vasahus var skogsarbetare Östen Karlsson som övertog sommarstugan. Tills det bestämdes att stugan skulle flyttas till ett stugområde i Höör. Lindhagen 41.

   

Östen Karlsson framför Vasahus sommarstuga.

Vasahus sommarstuga från baksidan. Stentrappan syns tydligt än idag.

   
   

Vasahus sommarstuga som en gång tillhörde redaktör Ivan Säfstrand.

Alla bilderna av sommarstugan har Östen Karlsson själv ställt till vårt förfogande. Tagna i slutet av 1960-talet.

   
   

Resterna av trappan är idag ett tillhåll för Huggormar.
Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

   
   

Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

Foto: 2012 ©  Fred Lundberg.

   
   

Man hittar en del där vildsvinen grävt. Under en period var de väldigt förtjusta i Vasahus. Foto: maj 2013 ©  Fred Lundberg.

Skåneleden går tätt förbi Vasahus.
Foto: jan 2014  © Roland Pedersen.

   
   

Porslinsbit hittad vid Vasahus. Vildsvin hade grävt ordentligt i marken. Porslinsbiten hittades i en av groparna under grästuvorna som vildsvinen vänt.

Skärva utgör en del av botten och buken på ett kärl. Kanske är det en kaffekopp, eller en skål. Fat kan vi däremot utesluta.
Arkeolog, Birgitta Åkesson.

Foto ©  Fred Lundberg i maj 2013.

Även delar av en järnspis eller kamin kan man hitta runt Vasahus.
Foto: maj 2013 ©  Fred Lundberg.

 

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Vilhelm Erikssons torp  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Bilder saknas.  Kan du som tittar bidra?

Statarhus.
Längst med Fulltoftavägen in mot förre detta Allan Lundbergs/nuvarande Cecilia Kristensson gård.

Har funnits tre hus. Vilhem Eriksson med hustru Ellen bodde i ena huset. Två statarhus låg bredvid varandra så när att båda brann ner samtidigt år 1925.
Det finns inget kvar av dessa husgrunder, utan idag finns en anlagd damm där husen låg.

Tredje huset mitt över vägen ser man tydligt ruinen. Där har funnits en fruktodling och träden finns kvar.

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Husförhörs rotar  

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

Fulltofta by, Pålstorp, Nobishuset, Fiskehuset, Nunnäs, Hovgårdsmöllan, Prästmöllan och Häggenäs, Ludvigsborg, Ekesåkra, Ramstorp, Brinkesholm, Gamla Staveröd, Vasahus, Qvarröd, Sjömossehus, Mjälaströ, Skogshus, Hagahus, Boddahus, Murarhus, Kycklingahus, Åkarp, Attarp


Husförhör kallades i Sverige den årliga kontrollen av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunskaper i Luthers Lilla katekes.

Förhören, där vars och ens kunskaper betygsattes, hölls av Svenska kyrkans präster från 1686 fram till slutet av 1800-talet. Vid husförhöret kontrollerade också prästen att uppgifterna i församlingsboken stämde.

Husförhörsrote och bönerote
Gårdar långt från en kyrka, exempelvis i nykolonialiserade områden i norra Norrland, fick arrangera byabön ledd av en bonde som var bönpräst. Flera byar kunde bilda en bönerote (begrepp myntat av Sven Hansson) med gemensam byabön och bönpräst, som senare ofta även fick funktion som Husförhörsrote och skolrote med samma upptagningsområde.

 

   

Redan 1596 beslöt Uppsala domkapitel om förhör av allmogen i alla Sveriges socknar. Såväl kyrkolagen från 1686 som konventikelplakatet från 1726 ålade prästerna skyldighet att rotevis genomföra förhör varje år. I samband med husförhören brukade man, i synnerhet på landet, där de flesta deltagarna var långväga, tillställa gästabud. Kalasen förbjöds i en förordning 1743, "emedan dessa, mer än nyttigt var, drogo tankarna från husförhörets egentliga ändamål". 1765 skärptes förordningen ytterligare, och straff utmättes för dem som försummade husförhören.

I slutet på 1800 (1888) upphävdes förordningen. Då hade verksamheter övertagits av folkskolan som successivt vunnit terräng. Husförhören levde ändå kvar nästan överallt fram till sekelskiftet 1900 och ombildades då till så kallade församlingsaftnar med föredrag, med mera. De kom även att kallas läsmöten och är en del i församlingsprästens undervisande och kontaktskapande verksamhet. Ända fram till mitten av 1900-talet har ”husförhör”, förekommit i mer gemytliga former i skolor och församlingsgårdar.

Husförhörslängderna är ett mycket användbart hjälpmedel i släktforskning då det här framkommer vilka personer som bodde i samma hushåll och vart de flyttad

 Fakta hämtad från Wikipedia

   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Vett & Etikett i skog och natur


Klicka på sidan för läsbar A4

Produktion: Skogssällskapet.
Illustration: © Peter Elfman

Vi vill gärna slå ett slag om hur man uppför sig på ett lugnt och fint sätt mot både djur och natur.

Vi har fått tillstånd att publicera Skogssällskapets lilla tips som du kan se uppsatt lite här och var på lämpliga ställen, som kallas, "Betesdjur och vandrare".

Naturligtvis tar vi lika stor hänsyn till de vilda djuren i våra skogar och undviker att skrämma dem.

Genom att vara lugn, röra sig tyst och ta sig fram på ett försiktigt sätt genom markerna, gör att vi ibland får uppleva fantastiska saker när djur och människor stöter på varandra.

Förhoppningen är också att de dagisfröknar och lärare som är ute med både små och stora elever, försöker lära dem att det är stor skillnad på att vistas i naturen än på torget i Hörby en fredagkväll..

Fulltofta som rekreationsområde är ett härligt och lättillgängligt skogsparti, mellan Hörby och Höör

Har du inte varit där, är det en god investering. Mer allmän information hittar du här på nedan länkar.

   
   

Klicka på sidan för läsbar broschyr
Källa: Naturvårdsverket.

Karrta över Fulltofta strövområde hittar du här:  © från Stiftelsen Skånska Landskap

   
Stiftelsen Skånska Landskap Fulltofta Naturcentrum
   
Till toppen av sidan Till snabblänkarna över torpruinerna

 

Fulltofta torpruiner har numera en egen hemsida (domän).
www.torpruiner.se

 

Startsida-Huvudmeny Menyn Gamla bilder Till Toppen av sidan Senaste uppdateringarna