Vett & Etikett i skog och natur

Klicka på sidan för läsbar A4

Produktion: Skogssällskapet. Illustration: © Peter Elfman

Vi vill gärna slå ett slag om hur man uppför sig på ett lugnt och fint sätt mot både djur och natur.

Vi har fått tillstånd att publicera Skogssällskapets lilla tips som du kan se uppsatt lite här och var på lämpliga ställen, som kallas, "Betesdjur och vandrare".

Naturligtvis tar vi lika stor hänsyn till de vilda djuren i våra skogar och undviker att skrämma dem.

Genom att vara lugn, röra sig tyst och ta sig fram på ett försiktigt sätt genom markerna, gör att vi ibland får uppleva fantastiska saker när djur och människor stöter på varandra.

Förhoppningen är också att de dagisfröknar och lärare som är ute med både små och stora elever, försöker lära dem att det är stor skillnad på att vistas i naturen än på torget i Hörby en fredagkväll..

Fulltofta som rekreationsområde är ett härligt och lättillgängligt skogsparti, mellan Hörby och Höör

Har du inte varit där, är det en god investering. Mer allmän information hittar du här på nedan länkar.

Klicka på sidan för läsbar broschyr
Källa: Naturvårdsverket.

Klicka på kartan för att få upp en PDF-fil i full storlek.
© Karta från Stiftelsen Skånska Landskap.  © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde.
Kartversion 2022

Vill du veta mer om Stiftelsen Skånska Landskap klickar du på deras länk.

Man tror knappt det är sant – Total hjärndött

Vi måste bara ta upp detta under vår  rubrik "Vett & Etikett i skog och natur. Ämnet är helt enkelt hundskit.
Att en ansvarsfull hundägare (jag är själv hundägare) tar upp hundbajset efter sin hund borde vara den mest naturliga sak i världen – men det finns gränser!

När du är i skogen och låter din hund springa fritt (när detta är tillåtit) och den bajsar "i busken" – låt detta vara så länge det inte ligger på vandringslederna eller annat olämpligt ställe. I så fall tar du en pinne och skickar in det i "busken". Där tar naturen själv hand om detta på ett förträffligt sätt.

Men att göra som ovan bilder visar är fullständigt hjärndött!
Man tar upp hundbajset i en plastpåse – och slänger plastpåsen i skogen? I detta fall har man varit så "artig" att man lagt hundbajspåsarna vid en stolpe som utvisar vandringsleden. Förhoppningen är förmodligen att man hoppas att någon annan skall plocka upp dem, så man själv slipper. Inte bara urkorkat dumt, utan även nonchalant mot alla oss andra som älskar att vara i skogen.

Vilda djur luktar naturligtvis också att det finns "intressanta" saker i plastpåsarna och kommer att riva upp dessa med följd att de sannolikt också får i sig plasten, och kanske sedan går en fasanfull död till mötes. Det är ju tur att inte hästägarna samlar upp hästskiten och lägger denna i 125 lit soppåsar och låter dem ligga kvar i naturen. De låter istället hästskiten ligga på cykel- och gångbanor, precis lika nonchalant och omdömeslöst.

Det här fenomenet med att ta upp hundbajset och sedan slänga plastpåsen där man står för tillfället är tyvärr inget nytt. Man ser det lite här och var, varje dag. Helt klart är att en del hundägare måste ta sig i kragen. Deras dåliga beteende påverkar alla oss andra som försöker sköter oss.

Sådana här skyltar finns lite varstans i skogarna.

Man undrar om dessa ryttare är läskunniga?

Jo – förmodligen kan de flesta av dessa läsa enklare texter, men man bryr sig helt enkelt inte.
Man tar sig för mer än andra, så dessa förbudsskyltar gäller just alla andra – men inte mig.

Det är absolut den attityd det är bland de ryttare som blivit tilltalade om att de rider på en stig där det är förbjudit.

Precis som i andra grupper tillför dessa ryttare branschen mycket dåligt rykte!

Förbud mot cykel på gångstigarna borde vara
lika naturligt som att man inte rider sönder dem.

Det ingår inte självklart ii allemansrätten
att cykla i vandringsleder.

Motionsspår och vandringsleder:
Det finns inget allmän lag som  förjbuder att cykla på motionsspår och vandringsleder.

Men de är anlagda för dem som går eller springer.
Därför måste du ta det lugnt och räkna med att de som springer eller går har företräde.

Ibland undrar man ifall de tycker varför vi vandrare har på vandringsstigarna att göra, vi är ju bara ivägen för deras framfart.
I andra naturområden finns avsatta banor för denna fritidsaktivitet, varför detta inte gäller Fulltoftaområdet är en gåta. Det är dock inte olagligt att cykla på vandringslederna. Det är inte heller olagligt att gå i skidspår, men få skulle nog ändå göra det.

Vandringsstigarna är under en stor del av året uppkörda av dessa mountainbike där vandrarna har fått göra egna slingor där det ibland är näst intill omöjligt att ta sig fram i sörjan som blir efter cyklarna.

Kommuner och aktörer som äger mark har dock rätt att förbjuda cykling i motionsspår och vandingsleder.

Handikapparkeringen vid naturcentrum är uppsatt av ett viktigt skäl
– inte beroende på att någon inte hade något bättre för sig.

Till vänster ser vi här två tydliga skyltar att parkeringen endast är avsedda för fordon med handikapptillstånd. Jag hittade inte ett enda handkapptillstånd på någon av cyklarna!
Lite längre bort är det skyltat med ett P, plus en tilläggsskylt som visar en motorcykel. Det vill säga – här får bara parkeras motorcyklar. Inga cyklar, inga personbilar, inga bussar, osv.

Man kan se otaliga ställen runt om i våra skogar med trasiga skyltar, rutna bräder, livsfarliga spångar att gå på. Hur tråkigt det än låter så kanske det borde vara bättre att inte göra någonting alls utan låta skogen sköta sig själv.

Den här illa skötta informationstavlan finns längs Enebacksvägen och har sett ut så här i åravis.