Upphovsrätt och Copyright

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
 

På svenska heter det upphovsrätt
På engelska copyright, men betyder samma sak.

Vi skall här försöka förklara de mest elemäntära lagar och regel på ett
förståligt vardagsspråk.

©

Du får inte plocka bilder och text (stjäla) hur du vill på Internet, eller från något annat media för den delen. Det finns i lag reglerat som du måste följa, i annat fall kan det bli dyrt.

En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969
(enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar.

Fotografier som saknar konstnärligt och/eller vetenskapligt värde och som togs före 1969 är fria att använda. I regel handlar det då om amatörfotografier, olika slags nyhetsbilder samt enklare och porträtt. För beställda porträtt gäller dock särskilda regler
Källa: Sverige Hembygdsförbund

Red anm:
Vem som tagit bilden spelar aldrig någon roll!
Det kan vara en amatörfotograf, dvs. en person  som inte lever på att fotografera utan har ett annat jobb för att försörja sig. Men kan vara precis lika duktigt på fotografering som en yrkesfotograf.
Regeln gäller även bilder som en yrkesfotograf har tagit. Fotot kan vara tagit av en 3-åring med mobilkamera, det är ändå exakt samma lagar och regelverk som gäller.

Vid användning av bilder som tagits innan år 1969 och som inte har vetenskapligt eller konstnärligt värde krävs inget tillstånd från fotografen längre, eftersom skyddstiden har löpt ut.

Gällande skyddstid för fotografiska VERK är 70 år efter fotografens död och för fotografiska bilder 50 år från det år bilden togs.
Källa Svenska Fotografers Förbund

Red anm:
Fotografier som är upphöjda till det vi kallar verkshöjd är väldigt få. För att uppnå verkshöjd skall ett antal speciella kriterier uppfyllas. Men i dagligt tal är det oftast så enkelt att om flera personer skulle kunna ha tagit samma bild, på samma sätt, eller kanske till och med bättre – då är det ingen bild som uppnår verkshöjd.
Rena "avbildningsfoto" som att fotografera ett landskap, hamn, ev. vy över en stad eller liknande är en ren avbildning utan konstnärligt skapande kan aldrig uppnå verkshöjd.
Däremot Lennart Nilssons bilder av insidan av människokroppen, där är det ingen tvivel om utan att hans bilder uppnår verkshöjd med råge.

Verkshöjd är inte något fotografen, museet eller vem som nu äger rättigheterna bestämmer. Verkshöjd är en juridisk benämning och kan bara beslutas av en domstol.

I vår globaliserade värld, har många Internetanvändare blivit föregångare när det gäller att stjäla material, bilder, text, filmer eller ljudfiler. Detta gäller både privatpersoner, kommuner, institutioner, kommersiella företag, etc. Även om det numera är väldigt mycket enklare att bli tjuv – innebär det inte att det blivit lagligare.
Nedan information är naturligtvis i kortform och handlar mest om saker som kan beröra vår hemsida.

Skyddet för fotografier behandlas i fotografilagen.
Som ett led i anpassningen till EG/EU:s direktiv har fotografirätten från och med den l juli 1994 integrerats i upphovsrättslagen. Fotografierna får därigenom ett bättre skydd och den upphovsrättsliga lagstiftningen blir mer överskådlig. Fotografierna jämställs med övrig bildkonst. Alla bilder skyddas oavsett om de uppfyller kravet på s. k. verkshöjd eller inte. Det kan vara vårt 5-åriga barnbarn som tagit bilden, då är det också 5-åringen som har upphovsrätten. Skyddstiden för bilden/fotot beräknas dock väldigt olika.

Fotografiska verk, det vill säga fotografier som uppnår s. k. verkshöjd, har samma skyddstid som konstverk, alltså 70 år efter det år då upphovsmannen avled.
Bilder som inte har tillräcklig originalitet och självständighet för att kunna anses som konstnärliga verk får däremot ett skydd på 50 år, efter det år då bilden publicerades första gången, i praktiken är det så att detta oftast överensstämmer med tiden då bilden togs. Dessa behandlas som en närstående rättighet. Skyddet innebär bl. a. att fotografen kan ingripa om hans fotografi utnyttjas i ett ändrat skick eller publicerats och kopierats utan tillstånd.

Men just nu är vi i en tidsperiod då övergångsbestämmelserna slår ut den normala skyddstiden på 50 år, ifall fotot är tagit innan 1969.

I vissa länder måste man upplysa om att det finns en upphovsrätt, eller s. k. copyright © på eller i närheten av bilden för att det skall gälla, dock inte i Sverige. Oavsett om man skrivit ut copyrightsymbolen ©, eller inte, är detta med upphovsrätt inskrivit i svensk lag och gäller ändå. Att man i Sverige skriver ut copyrightsymbolen ©, är mer ett förtydligande för de som inte "vet om" att man inte får använda andras bilder hur som helst.

Den s. k. beställarregeln som tidigare gav beställaren av ett fotografi rätt att använda bilden som han eller hon  önskade, har avskaffats. När det gäller beställda porträttbilder är regeln dock en annan.
Sådana bilder får fotografen inte använda som han vill utan att han fått samtycke av den som beställt bilden och dessutom av den som avbildats, om det är en annan person. Fotografen har dock alltid rätt att ställa ut bilden i eget reklamsyfte om inte beställaren uttryckligen förbjuder detta.

 

Sammanfattning om gamla helt "vanliga" bilder
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 januari 1969 är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar, som t. ex. ärekränkning eller liknade.

Fotografier som saknar konstnärligt och/eller vetenskapligt värde och som togs före 1 januari 1969 är fria att använda. I regel handlar det om amatörfotografier, olika slags nyhetsbilder samt enklare porträtt. För beställda porträtt gäller dock särskilda regler
Källa: Sverige Hembygdsförbund

Vid användning av bilder som tagits innan år 1969 och som inte har vetenskapligt eller konstnärligt värde krävs inget tillstånd från fotografen längre, eftersom skyddstiden har löpt ut. Gällande skyddstid för fotografiska VERK är 70 år efter fotografens död och för fotografiska bilder 50 år från det år bilden togs.
Källa Svenska Fotografers Förbund

När det gäller gamla bilder "från förr", som här på denna hemsida, är det många gånger omöjligt att få tag på fotografen, som har upphovsrätten och de flesta har avlidit.
När det gäller vykort har förlag sålts "hit & dit", gått konkurs, bytt namn eller lagts ner, ibland flera gånger om. Oftast är det ingen, som ens vet vem som tagit bilden eller när. I praktiken finns det då en "oskriven lag", att man kan publicera bilden, men att man ändå i efterhand vill ha reda på vem som tagit dem, om detta blir möjligt. En "regel", som skall användas mycket sparsamt och med stort omdöme, och man gör det absolut inte på nyare bilder!
Har man gjort en ordentlig ansträngning för att försöka få tag i fotografen eller upphovsmannen har man gjort vad man kan. Den som eventuellt gör anspråk på upphovsrätten måste naturligtvis klart och tydligt kunna verifiera detta på ett fullt trovärdigt sätt. Då avgör publicerande organ tillsammans med fotografen om bilden kan ligga kvar, eller om den skall tas bort.

De flesta yrkesfotografer är i regel väldigt hyggliga och accepterar att deras bilder används till nyttiga ändamål, som inte är kommersiella – men fotografen måste naturligtvis ändå tillfrågas först om det är möjligt. Nyare bilder är det oftast inga större prestationer att ta reda på vilken fotografen är, även om det ibland innebär lite detektivarbete. Det är (nästan alltid) den som publicerar bilderna som ansvarar för att ett ordentligt arbete lagts ner för att hitta fotografen och/eller upphovsrättsinnehavaren.

Tekniskt togs den första färgbilden 1861 av James Clerk Maxwell. Men i praktiken var färgbilder i Sverige tillgängliga först i slutet av 1950-talet. Färgfoto för gemene man blev inte  riktigt tillgängliga förrän i slutet av 1960-talet. 1963 tillverkades den första Kodak Instamatic-kameran, som var ett enormt genombrott för amatörfotograferingen. Detta betyder i praktiken att i princip nästan alla färgbilder fortfarande har en gällande upphovsrätt, bortsett från 1969-års övergångsregler..

En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969 (enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar.


Det vill säga att det är förbjudit att kopiera. Enda undantaget är om man själv vill ha en speciell bild hemma på väggen för eget privat bruk.
Kruxet här är att fotolaboratoriet ,som tillverkar kopian/bilden egentligen inte får lov att göra detta utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd – Orsaken är att fotolaboratoriet är ett kommersiellt företag, som tjänar pengar på att just kopiera bilden, vilket de egentligen inte har rätt till utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Skulle fotolaboratoriet fråga om det fortfarande finns upphovsrätt kvar på bilden, är det du som beställare, som är juridiskt ansvarig för vad du svarar.

De som stulit bilder och kopierat dessa, framförallt i kommersiellt syfte av en yrkesfotograf – har fått böta, plus att fotografen ibland fått mycket stora summor för att man inte följt upphovsrättslagen. Samma sak gäller naturligtvis amatörfotografer. Men där brukar ersättningarna bli betydligt lägre om ens någon. Här handlar det i regel om att bilden tas bort från exponering ifall fotografen inte tycker att användningen passa honom. Även en amatörfotograf skall ha ersättning för publicerade bilder. Orsaken är att amatörfotografen inte har sitt levebröd på sitt fotograferande, som yrkesfotografen har. Juridiskt är det en mycket stor skillnad på om bilden använts för kommersiellt bruk, eller av rent ideologiska skäl.

Här kan du läsa om ett modernt fall av bildstöld, som visar vikten av att fråga, och att inte manipulera andra fotografers bilder.
Upphovsrätten är inte alltid att leka med.

 

Många tror felaktigt
Eventuell upphovsrätt övergår absolut inte till någon annan person, företag, institution eller dylikt bara för att bilden skannats, kopierats eller på något annat sätt efterbehandlats av någon annan.
En stor villfarelse bland många fotoamatörer, släktforskare, bygdeföreningar, byaföreningar, författare, webbmastrar, skolor, studieförbund, studiecirklar, bibliotek, museer m.m. är att det är "deras bild" bara för att de har haft den i en bok, häfte, broschyr, på sin hemsida eller dylikt.

Till och med museer och bibliotek, som borde ha klart för sig vet inte alla gånger hur deras "eget" material skall hanteras. Det finns absolut inga specialregler eller lagar för institutioner, de har samma regler som både du, jag och alla vi andra.
Däremot kan man naturligtvis ta betalt för att utföra ett arbete, som att kopiera eller skanna en bild, men det är en helt annan sak, som inte har med upphovsrätten att göra.

 

Gamla bilder där upphovsrätten inte längre gäller kan alla kopiera
I regel är det så med "gamla bilder" där upphovsrätten gått ut, att de redan är publicerade och kopierade på ett flertal ställen, även långt innan vår digitaliserade värld, då vi inte ens visste att Internet skulle komma.
Inte helt ovanligt ser man när både "vanligt folk", kommuner, företag, etc. skriver på sin hemsida att de har copyright © på allt på sidan? Det flesta hemsidors layout och utformning (99,99%) uppfyller inte ens grundkravet för att kunna hävda någon upphovsrätt över huvud taget. Jo det finns sidor där det finns copyright på, men återigen – det är för saker man själv kreativt skapat.
För att man tagit text och bilder från något annat ställe (inte ens om man fått lov och kanske också betalt) betyder det inte att man själv har någon upphovsrätt/copyright på materialet. Att placera bilder och text i tabeller som man i regel gör på en hemsida, kan knappast kallas för kreativitet – och därmed kan man inte heller hävda att man har någon upphovsrätt. Däremot själva materialet som visas på sidan kan ha upphovsrätt.

Tyvärr användes ordet copyright © väldigt vårdslöst och många gånger fullständigt felaktigt. Säkert många gånger pga. av okunskap, men också för att "skrämma bort" andra så man får vara ensam om materialet.
Det är bara löjligt att se någon hemmaknåpare eller förening, som på sin hemsida hämtat in t. ex, vykort som är "från stenåldern", eller att man skannat bilder från en bok – och så sätter man ut © tecknet för sin egna personliga räkning. Visar bara på total  okunskap och inte minst – dåligt omdöme.

Både dags-, gratis- och veckotidningar är snabba att sätta ut "sitt" © tecken även när de publicerar bilder där upphovsrätten gått ut. Bara för att publicerande organ sätter ut ett © tecken behöver det inte betyder det är så i verkligheten. Upphovsrätten är i lag bestämt, inget som vi själva kan avgöra hur vi vill.
Så oavsett vad någon skriver eller inte skriver om upphovsrätt/copyright ©, finns det en lagstiftning som gäller. Den går aldrig att skriva sig fri från.


Lite exempel
Till sist ett par exempel på hur man redan för lång tid tillbaka otillåtet "tar över en bild". Originalbilden (Nr:1) är den som tagits av fotograf M Lindstedt i Hörby. Denna bild hamnade med tiden i Amerika hos svenskättlingar i Minnisota och där framställde man fler kopior.
Detta kan man kanske acceptera eftersom det är för eget bruk och att man knappast på den tiden kunde beställa bilder från fotografen i Hörby. Men att fotoföretaget (bild nr:2) sätter ut sitt eget namn på en annan fotografs bild är klart att gå för långt.
Ett skolexempel på intrång i upphovsrätten, där man olagligt "tagit över en bild" och vill göra gällande att man själv har tagit den.

Nr:1 Original

Nr:2 Kopia

 

Ett exempel till

 

 

Här har vi ytterliggare ett upphovsrättsintrång. Det vill säga fotofirman från Stockholm har reproducerat denna bild från en annan fotograf, men sätter där också ut sitt eget namn.
Här har man dessutom "förvanskat" bilden genom att tagit bort dottern, som var med på originalbilden genom att beskära bilden. Den svartvita lilla bilden är originalbilden. Men man hade dock inte de copyrightlagar, som finns idag och upphovsrätt kanske till och med var ett okänt begrepp.

Men än idag ser man detta ofog att ange sig själv som fotograf, trots att bilden är tagen för massor av år sedan av andra personer.
Detta är inte den enda bilden som det angetts felaktig fotograf på när det gäller Victoria Benedictsson. Man måste lära sig att man kan inte skriva foto: och sedan ange någon som gjort en avfotografering. Då är det just en avfotografering eller reproduktion och då skall detta anges.
Naturligtvis kan man inte kräva någon upphovsrätt på saker som redan är fotograferade, som man sedan bara tar en ny bild på. Men detta förekommer i de "finaste" kretsar, säkerligen pga. av ren okunskap för att man sett hur man skriver under andra bilder, kanske där också felaktigt.

Detta du nu läst om upphovsrätt och copyright är skrivit som en komprimerad information, och gör inget anspråk på att vara juridiskt rätt, eftersom lagar och förordningar ständigt ändras. För att kontrollera de lagar, regler och normer, som gäller vid varje enskilt tillfälle måste man oftast ta hjälp av en jurist eller advokat som är specialiserad just på upphovsrätt.
Finns flera olika hemsidor på nätet att besöka om detta med upphovsrätt, men även där får man ibland motstridiga uppgifter. Upphovsrättslagen är förmodligen en av de mest komplicerade lagar vi har, och när det gäller tolkningen finns det säkerligen lika många, som jurister.
Däremot är just regelverket om stöld av bilder "glasklara".

Artikeln skriven av © Fred Lundberg  www.gammalstorp.se 2013 och har därmed upphovsrätt.
Bilderna i artikeln saknar däremot upphovsrätt eftersom de är långt över 50 år gamla.

Däremot är det ok att att använda artikeln, och i så fall skall © Fred Lundberg, www.gammalstorp.se anges. Eller länka hit, det går lika bra och då finns ju mina uppdateringar också alltid med på er sida.

Vi har inte alltid möjlighet att avgöra hur gamla, eller nya bilder är som sändes in till oss. Därför ansvarar insändaren av bilder att allt är ok.
Skulle vi uppenbart märka att något "inte står rätt till" tar vi kontakt med dig innan bilden publiceras.

Till toppen av sidan Upphovsrätt och Copyright

 

Bildombudsmannen
http://www.bildombudsmannen.se/

En bra hemsida om du själv vill ställa en fråga, eller läsa
om vad andra ställt för frågor, och vilka svar de fått.
Observera att detta är ett företag och tar betalt för sina tjänster

Paten och registrerings Verket, PRV
https://www.prv.se/sv/upphovsratt/

En informativ sida om upphovsrätt

Till toppen av sidan Upphovsrätt och Copyright

 

Det finns alltid en upphovsrätt – eller?

Det finns alltid en upphovsrätt. Frågan är om den gått ut pga. av ålder, eller om upphovsmannen vill dela med sig av sitt alster.

 Vad betyder denna symbol?

Båda symbolerna har en viktig betydelse. Ovan talar om att det fortfarande finns upphovsrätt kvar på texten, bilden, illustrationen, konstverket, musiken etc.

Det betyder att om du vill använda materialet måste du fråga upphovsrättstagaren om lov. Därefter avgör denne ensam ifall du dels får lov – dels om upphovsrättstagaren vill ha någon ersättning för detta.

Skulle den s.k. Copyrightsymbolen saknas, betyder det INTE att du fritt får använda materialet. Enligt svensk lagstiftning finns inget krav att symbolen skall vara med. Den är oftast bara med för att ge en extra information om att objektet just har en upphovsrätt

 

 Vad betyder denna symbol?
 

Denna symbol (finns även andra varianter) användes vid objekt där upphovsrättstagaren ger rätten att använda objektet under vissa förutsättning. Oftast är det bara att man anger källa och upphovsman.

Det är naturligtvis totalt förbjudet att använda andras objekt på ett kränkande eller lagvidrigt sätt. Av ren självbevarelsedrift bör därför alltid upphovsmannan kontaktas även på ett s. k. Creativ Commons objekt.

Observera att upphovsmannen fortfarande har rätten till sitt objekt. Det försvinner inte bara för att han eller hon upplåter det till s. k. Creativ Comons.

 

Här får du veta hur man väljer rätt licens.
Klicka på illustrationen för att läsa PDF-fi

 

Här får du veta allt mycket mer ingående. av © Mathias Klang
Klicka på illustrationen för att läsa PDF-fil

 

För dig som vill fördjupa dig i detta med upphovsrätt kontra Creativ Comons

Hemsida: www.creativecommons.se

Hemsida: www.iis.se

 

Här nedan är två mycket bra länkar till vad man får göra och inte göra

En mycket bra skrift om vad som får lov att göras och inte göras och koncentrerar sig på Internet.
.se Webbstjärnan ger en kort men uttömmande svar på många frågor.

Denna Lathund i PDF-fil, är skapad av Kristina Alexanderson (Webbstjärnan) är tillgänglig under Creative Commons licensen Erkännande. Det innebär att du får fritt använda lathunden, kopiera, bearbeta och sprida vidare så länge du berättar att Kristina Alexanderson (Webbstjärnan) skapat Lathunden och att du använder den i enlighet med Creative Commons licensen. Bilderna i lathunden är tillgängliga under olika villkor och det framgår i samband med bilderna.

Hur använder man Creative Commons? [Animated whiteboard film]
Klipp på You Tube.

https://www.youtube.com/watch?v=T7ZjudT7u_M&feature=share&list=PLtDs7N_g_eia9

När du läst ovan två, mycket bra "bruksanvisningar" om Creativ Comons, då vet du vad nedan symboler betyder och hur du får lov att använda andras bilder på respektive villkor. Oavsett villkor är det alltid utlånaren av objektet som har upphovsrätten.

Vi har själva skrivit en förkortad och förenklad information om vad som gäller för oss "vanligt folk" som jobbar med bilder och text, inte minst på nätet – där exakt samma regler gäller som i övrigt. Läs PDF-fil.

Vår information om upphovsrätt är inte skriven av jurister, utan skall ses som en ren information i ämnet.
Vi reserverar oss för felskrivningar/tolkningar, lagar som ändras etc. För att få absolut dagsfärsk information hänvisar vi till lagböckerna eller till advokater, som specialiserat sig på upphovsrätt.
Du kan också läsa den kompletta upphovsrättslagen här. Öppnas i nytt fönster.

Till toppen av sidan Upphovsrätt och Copyright

 

 

Om Creative Commons licenserna.

En mycket bra sida att läsa om ämnet är http://www.creativecommons.se

Vi har själva hämtat grundfakta från deras hemsida och kompletterat med egna kommentarer

Licensen Creative Commons erkännande innebär att upphovsmanen, tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, även i kommersiella sammanhang. De som använder upphovsmannens Creative Commons licensierade verk skall ALLTID uppge vem som är upphovsmanen, när de använder, bearbetar eller sprider ditt verk.

Det betyder att du som använder bilden INTE får någon egen upphovsrätt, utan vad du än gör med bilden så måste Creative Commons erkännandet alltid följa med. Det är också förbjudit att använda upphovsmannens verk där det strider mot lagar och förordningar – Även moraliska, så använd andras bilder med stort omdöme.

 

Licensen Creative Commons erkännande inga bearbetningar innebär att du som upphovsman tillåter spridning, kommersiell och ickekommersiell, men du tillåter inte att verket bearbetas. De som sprider ditt verk under denna licens ska sprida ditt verk oförändrat, och du tillåter alltså inte att verket bearbetas.I samband med användning eller spridning av verket ska upphovsmannen också anges.

 

Licensen Creative Commons erkännande icke-kommersiell innebär att du tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, men inte att verket används i kommersiella sammanhang. I samband med att verket används så ska också upphovsmannen anges.

 

Licensen Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar innebär att du tillåter spridning men bara i icke kommersiella sammanhang. Verk som ligger under den här licensen får inte bearbetas och den som använder verket måste du erkänna dig som upphovsman.

CC0  

Du får ladda ner, ändra, distribuera och använda materialet royaltyfritt till vad som helst, till och med i kommersiella sammanhang. Upphovsmannen behöver inte anges, men det gör man naturligtvis för att visa "vett & etikett".

CC 3.0  

Du är fri att:
Dela, kopiera och distribuera materialet i något medium eller format.
Adapt - remix, förändra och bygga på materialet. för något syfte, även kommersiellt.
Licensgivaren kan inte upphäva dessa friheter så länge du följer licensvillkoren.

  Upphovsrätten har upphört.
I Sverige upphör upphovsrätten på "verk" 70 år efter konstnärens död. För vanliga fotografier upphör upphovsrätten 50 år efter att bilden togs.
Alla vanliga fotografier, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969 (enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar.
    Reservation  för skrivfel och fakta

Till toppen av sidan Upphovsrätt och Copyright

 

   
Frihet är inte anarki http://www.dn.se/ledare/kolumner/frihet-ar-inte-anarki/
Bildupphovsrätt http://www.bus.se/
Fotosidan http://www.fotosidan.se/
Användning av gamla bilder http://fotosekretariatet.blogg.nordiskamuseet.se/2010/11/vad-galler-vid-anvandning-av-gamla-fotografier/
   
Praktiska råd och tips till bildanvändarna på arkiv, bibliotek och museer: Praktiska råd och tips till bildanvändarna på arkiv, bibliotek och museer:

 

Nio praktiska punkter:

1. Användningsrätten gäller i ett bestämt sammanhang och på ett bestämt sätt
2. Originalet tillhör upphovsmannen
3. Återanvändning kräver tillstånd och kan medföra ny ersättning till upphovsmannen
4. Beskärningar, retuscher och manipulering får inte ske utan tillstånd från upphovsmannen
5. Upphovsmannen ska alltid namnges när bilden används
6. Tekniska skyddsåtgärder får inte kringgås, ändras eller avlägsnas
7. Håll reda på skyddstiden
8. Inhämta samtycke från avbildad person
9. Svenska reglers tillämplighet på utländska fotografier

Källa: Kulturhistoriskt fotografi.

   
Kulturhistoriskt fotografi http://fotosekretariatet.blogg.nordiskamuseet.se/
   
Verksamt.se https://www.verksamt.se/starta/vad-galler-i-din-bransch/mode-och-design/avtal-och-lagar/upphovsratt
   
  Copyright är det engelska ordet för upphovsrätt. Upphovsmannen markerar ibland sitt skydd genom att använda symbolen för copyright, ©. En copyrightsymbol (©) är främst till för att man ska kunna se vem som har skapat verket. Om ett verk uppfyller kraven på originalitet och särprägel skyddas verket dock automatiskt, även om det saknar en ©-symbol. Användning av ©-symbolen skapar alltså inte upphovsrätt och i Sverige saknar symbolen juridisk betydelse. Däremot kan ©-symbolen fungera i avskräckande syfte, det vill säga få andra att låta bli otillåten användning av det skyddade verket.
   
Upphovsrättslagen http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729
   
Innovera http://www.innovationscentrum.se/upphovsratt/
   
10 frågor om lag och rätt
Fotografernas förbund
http://www.sfoto.se/tio-fragor-om-lag-och-ratt
   
Fotograf:
Helena Svensson
http://www.helenesvensson.com/copyright__.html
   
ELLE
Använda bilder på Internet – så fungerar det.
http://rockfotoemma.elle.se/anvanda-bilder-pa-internet-sa-fungerar-det/
   
Från
ELLE
Jag minns för några år sedan när Blondinbella hade tagit en fotograf på Dagens Medias bilder på sig själv och lagt upp i sin blogg. Fotografen skickade en faktura där han tog betalt för användningen av bilderna + skadestånd för bildstöld (100% av priset för användningen) samt skadestånd för utebliven byline (100 % av priset för användningen) – man måste nämligen alltid skriva ut fotografens namn i anslutning till bilden när man publicerar den.

Blondinbella blev upprörd över detta och tyckte det var fel eftersom hon var med på bilderna. Tyvärr har man inga rättigheter att publicera en bild även om man är med på den, om man inte har fotografens tillstånd, vilket hon inte hade i det här fallet.
Så hon målade ett grishuvud på sig själv på bilderna och lade upp dem på sin blogg. Då fick hon en ny faktura från fotografen – för bildmanipulation. Det är nämligen inte heller tillåtet att manipulera en bild utan tillstånd från fotografen.

Textkälla: Elle
http://rockfotoemma.elle.se/anvanda-bilder-pa-internet-sa-fungerar-det/

   
webdesign.about.com Copyright på nätet verkar vara ett svårt begrepp för vissa människor att förstå. Men det är väldigt enkelt: Om du inte skrivit eller skapat artikeln, grafiken, eller datan, som du hittat, då du behöver tillstånd från ägaren innan du kan kopiera den. Kom ihåg att när du använder någon grafik, HTML, eller text utan tillstånd , då stjäl du och de kan vidta åtgärder mot dig.

De vanligaste typerna av intrång i upphovsrätten på nätet är bilder som används på webbsidor, andras än ägarna. Det spelar ingen roll om du kopierar bilden till din webbserver eller pekar på den på sin webbserver. Om du använder en bild på din webbplats, som du inte har skapat, måste du få tillstånd från ägaren. Om du inte har fått tillstånd, har du brutit mot ägarens upphovsrätt.

 

Många pratar om fair use, som om det gör det okej att kopiera någon annans arbete. Men om någon tar dig till domstol över en upphovsrättslig fråga, måste man erkänna att överträdelsen skett, och sedan hävdar att det är "fair use". Domaren gör sedan ett beslut baserat på de argumenten.
Med andra ord är det första du gör när du hävdar fair use, att erkänna att du stal innehållet.

 

Vid användning av någon annans grafik eller text på din hemsida, skulle jag rekommendera att få tillstånd. Som jag sade tidigare, om du är stämd för brott mot upphovsrätten , att hävda fair use du måste erkänna att överträdelsen, och sedan hoppas att domaren eller juryn håller med era argument.Det är snabbare och säkrare att bara be om lov. Och om du verkligen bara använder en liten del, kommer de flesta människor gärna ge dig behörighet.

Källa: http://webdesign.about.com/od/copyright/a/aa081700a.htm

Av: Jenifer Kyrnin

   

Till toppen av sidan Upphovsrätt och Copyright

 

X
Upphovsrätten är inte
alltid att leka med

Ett exempel från verkligheten i nutid

Som det kan gå

För några år sedan tog en fotograf på Dagens media bilder av Blondinbella (Isabella Löwengrip).
Utan att fråga fotografen om lov lade hon senare upp en bild på sin blogg. Fotografen som har upphovsrätten blev aldrig tillfrågad.

Fotografen sände då en faktura, för publiceringen av bilden. Förutom normalt bildpris lade fotografen på ett extra tillägg på 100 %, som skadestånd för att han inte blivit tillfrågad.
Utöver detta hade fotografens namn inte heller angetts under, eller i anslutning till bilden. Detta kostade henne ytterligare 100 % av priset för användningen av bilden. Man måste alltid ange fotografens namn (byline) när man publicerar något.

Detta tyckte Blondin Bella inte om, och ansåg att hon fick använda bilden eftersom hon själv var med på den. Det är dock så att man har inga rättigheter att publicera en annan fotografs bilder, även om man själv är med på dem. Fotografen måste ge sitt ok Först.
En Irriterad Blondinbella ritade då in ett grishuvud på sig själv, och lade upp bilden på bloggen (igen).

Fotografen använde då sin lagliga rätt att sända ytterligare en faktura. Denna gång för att Blondinbella hade manipulerat bilden, utan att först fråga fotografen om lov.

Det är nämligen inte tillåtit att manipulera andra fotografers bilder utan tillstånd.
Fakta hämtade från Elle

 

Kommentar till händelsen

Denna historia visar hur viktigt det är att inhämta tillstånd från fotografen om man vill använda dennes bilder. Det spelar ingen roll hur bilden användes. Enda undantaget är att man får kopiera en bild för eget personligt intresse, dvs. man har den hemma för sin egen skull och inget annat. Så fort bilden tas utanför hemmet och visas för andra – då är det "kört".

Intressant i beskrivningen är inte minst att man inte får lov att manipulera, eller på något annat sätt bildredigera en annan fotografs bilder utan lov.

Tar vi bilder där upphovsrätten gått ut får man publicera dem fritt. Dvs. alla vanliga bilder som togs innan den 1 jan. 1969, enligt de övergångsregler som bestämdes inom EU 1994, där Sverige är en del av. Grundregeln i övrigt är att bilden är fri 50 år efter att fotografen tagit bilden. Fotograf kan vara den 3-åriga dottern, det gör lagen ingen skillnad på, den har lika mycket upphovsrätt som vilken annan bild som helst.

Men – får man manipulera, förstöra eller störa fotografiet där upphovsrätten gått ut? Med att t. ex. lägga in så kallade spöktexter för att de inte skall vara intressanta för andra att kopiera. Man ser detta på en del sajter, som vill tjäna pengar på gamla bilder. Till och med på gamla vykort lägger man över förstörande texter, och ibland sätter man till och med olagligt dit ett © tecken och hävdar att man har upphovsrätten?

Även om upphovsrätten gått ut – är det inte alls solklart att man får lov att göra härverk på andra fotografers bilder. Rent etiskt är det i alla fall förkastligt, och mycket oseriöst!

Att detta aldrig prövats i domstol beror på att fotograferna oftast inte längre är i livet, och de som ev. är det kanske inte vill dra igång en rättsprocess om man är 80, 90 år gammal eller mer.

Men det betyder inte för den delen att det är ok.

En bra regel att komma ihåg är:
"Inte störa – inte förstöra"

Till toppen av sidan

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna