Lättsmält fakta om upphovsrätt

©

På svenska heter det upphovsrätt
På engelska copyright, men betyder samma sak.

Vi skall här försöka förklara de mest elementära i ett sammandrag av lagar och regler på ett förståligt vardagsspråk.

Detta är ett sammandrag och inte en juridisk bindande textmassa.
Vi är inga jurister, så vid tvister och juridiska klurigheter bör man alltid ta kontakt med en jurist som är specialiserad inom just detta ämne.
EU började 2019 också att se över gällande upphovsrättsregler, därför kan vissa regelverk ha eller kommer att bli stramare och tidsrymder kan ev. ha flyttats.

Du får inte plocka bilder och text (stjäla) hur du vill på Internet, eller från något annat media för den delen. Det finns i lag reglerat som du måste följa, i annat fall kan det bli dyrt.

En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969 (enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar.

Fotografier som saknar konstnärligt och/eller vetenskapligt värde och som togs före 1969 är fria att använda. I regel handlar det då om amatörfotografier, olika slags nyhetsbilder samt enklare porträtt. För beställda porträtt gäller dock särskilda regler.
Källa: Sverige Hembygdsförbund

Red anm:
Vem som tagit bilden spelar aldrig någon roll!
Det kan vara en amatörfotograf, dvs. en person  som inte lever på att fotografera utan har ett annat jobb för att försörja sig. Men kan vara precis lika duktigt på fotografering som en yrkesfotograf.
Regeln gäller även bilder som en yrkesfotograf har tagit. Fotot kan vara tagit av en 3-åring med mobilkamera, det är ändå exakt samma lagar och regelverk som gäller.

Vid användning av bilder som tagits innan år 1969 och som inte har vetenskapligt eller konstnärligt värde krävs inget tillstånd från fotografen längre, eftersom skyddstiden har löpt ut.

Gällande skyddstid i övrigt är för fotografiska VERK är 70 år efter fotografens död och för fotografiska bilder 50 år från det år bilden togs.
Källa Svenska Fotografers Förbund

Red anm:
Fotografier som är upphöjda till det vi kallar verkshöjd är väldigt få. För att uppnå verkshöjd skall ett antal mycket speciella kriterier uppfyllas.
Men i dagligt tal är det oftast så enkelt att om flera personer skulle kunna ha tagit samma bild, på samma sätt, eller kanske till och med bättre – då är det ingen bild som uppnår verkshöjd.
Rena "avbildningsfoto" som att fotografera ett landskap, hamn, ev. vy över en stad eller liknande är en ren avbildning utan konstnärligt skapande och kan aldrig uppnå verkshöjd.
Däremot Lennart Nilssons bilder av insidan av människokroppen, där är det ingen tvivel om utan att hans bilder uppnår verkshöjd med råge.

Verkshöjd är inte något fotografen, museet , användaren eller vem som nu äger rättigheterna bestämmer. Verkshöjd är en juridisk benämning och kan bara beslutas av en domstol.

I vår globaliserade värld, har många Internetanvändare blivit föregångare när det gäller att stjäla material, bilder, text, filmer eller ljudfiler. Detta gäller både privatpersoner, kommuner, institutioner, kommersiella företag, etc. Även om det numera är väldigt mycket enklare att bli tjuv – innebär det inte att det blivit lagligare.
Nedan information är naturligtvis i kortform och handlar mest om saker som kan beröra vår hemsida och den typen av bilder som vi normalt använder.

Skyddet för fotografier behandlas i fotografilagen.
Som ett led i anpassningen till EG/EU:s direktiv har fotografirätten från och med den l juli 1994 integrerats i upphovsrättslagen. Fotografierna får därigenom ett bättre skydd och den upphovsrättsliga lagstiftningen blir mer överskådlig. Fotografierna jämställs med övrig bildkonst. Alla bilder skyddas oavsett om de uppfyller kravet på s. k. verkshöjd eller inte. Det kan vara vårt 3-åriga barnbarn som tagit bilden, då är det också 3-åringen som har upphovsrätten. Skyddstiden för bilden/fotot beräknas dock väldigt olika.

Fotografiska verk, det vill säga fotografier som uppnår s. k. verkshöjd, har samma skyddstid som konstverk, alltså 70 år efter det år då upphovsmannen avled.
Bilder som inte har tillräcklig originalitet och självständighet för att kunna anses som konstnärliga verk får ett skydd på 50 år, efter det år då bilden publicerades första gången, i praktiken är det så att detta oftast överensstämmer med tiden då bilden togs. Dessa behandlas som en närstående rättighet. Skyddet innebär bl. a. att fotografen kan ingripa om hans fotografi utnyttjas i ett ändrat skick eller publicerats och kopierats utan tillstånd.

Men just nu är vi i en tidsperiod då övergångsbestämmelserna slår ut den normala skyddstiden på 50 år, ifall fotot är tagit innan 1969.

I vissa länder måste man upplysa om att det finns en upphovsrätt, eller s. k. copyright © på eller i närheten av bilden för att det skall gälla, dock inte i Sverige. Oavsett om man skrivit ut copyrightsymbolen ©, eller inte, är detta med upphovsrätt inskrivit i svensk lag och gäller ändå. Att man i Sverige skriver ut copyrightsymbolen ©, är mer ett förtydligande för de som inte "vet om" att man inte får använda andras bilder hur som helst.

Den s. k. beställarregeln som tidigare gav beställaren av ett fotografi rätt att använda bilden som han eller hon  önskade, har avskaffats. När det gäller beställda porträttbilder är regeln dock en annan.
Sådana bilder får fotografen inte använda som han vill utan att han fått samtycke av den som beställt bilden och dessutom av den som avbildats, om det är en annan person. Fotografen har dock alltid rätt att ställa ut bilden i eget reklamsyfte om inte beställaren uttryckligen förbjuder detta.

Sammanfattning om gamla helt "vanliga" bilder
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 januari 1969 är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar, som t. ex. ärekränkning eller liknade.

Fotografier som saknar konstnärligt och/eller vetenskapligt värde och som togs före 1 januari 1969 är fria att använda. I regel handlar det om amatörfotografier, olika slags nyhetsbilder samt enklare porträtt. För beställda porträtt gäller dock särskilda regler
Källa: Sverige Hembygdsförbund

Vid användning av bilder som tagits innan år 1969 och som inte har vetenskapligt eller konstnärligt värde krävs inget tillstånd från fotografen längre, eftersom skyddstiden har löpt ut. Gällande skyddstid för fotografiska VERK är 70 år efter fotografens död och för fotografiska bilder 50 år från det år bilden togs.
Källa Svenska Fotografers Förbund

När det gäller gamla bilder "från förr", som här på denna hemsida, är det många gånger omöjligt att få tag på fotografen, som har upphovsrätten och de flesta har avlidit.
När det gäller vykort har förlag sålts "hit & dit", gått konkurs, bytt namn eller lagts ner, ibland flera gånger om. Oftast är det ingen, som ens vet vem som tagit bilden eller när. I praktiken finns det då en "oskriven lag", att man kan publicera bilden, men att man ändå i efterhand vill ha reda på vem som tagit den, om detta blir möjligt. En "regel", som skall användas mycket sparsamt och med stort omdöme, och man gör det absolut inte på nyare bilder!
Har man gjort en ordentlig ansträngning för att försöka få tag i fotografen eller upphovsmannen har man gjort vad man kan. Den som eventuellt gör anspråk på upphovsrätten måste naturligtvis klart och tydligt kunna verifiera detta på ett fullt trovärdigt sätt. Då avgör publicerande organ tillsammans med fotografen om bilden kan ligga kvar, eller om den skall tas bort.

När det gäller tidningsbilder är det oftast en enda rör. Tidningen vill gärna göra gällande att det är de som har upphovsrätten, men det beror helt och hållet på hur tidningen har avtalat med den anställde fotografen.
Är fotografen frilansande, amatör eller proffs spelar ingen roll,  dvs. inte anställd av någon utan säljer sina bilder pga. av att någon vill köpa dem har han alltid upphovsrätten tills något annat avtal tar bort den.
Att en fotograf skulle lämna ifrån sig upphovsrätten känns ganska osannolikt, eftersom det är hans levebröd. Dock har ju anställda fotografer på en tidning t. ex., ha en press på sig från arbetsgivaren – men detta handlar om något annat än upphovsrätt.

De flesta yrkesfotografer, (och vi på www.gammalstorp.se) är i regel väldigt hyggliga och accepterar att bilder används till nyttiga ändamål, som inte är kommersiella – men fotografen måste naturligtvis ändå tillfrågas först om det är möjligt. Nyare bilder är det oftast inga större prestationer att ta reda på vilken fotografen är, även om det ibland innebär lite detektivarbete. Det är (nästan alltid) den som publicerar bilderna som ansvarar för att ett ordentligt arbete lagts ner för att hitta fotografen och/eller upphovsrättsinnehavaren.

Tekniskt togs den första färgbilden 1861 av James Clerk Maxwell. Men i praktiken var färgbilder i Sverige tillgängliga först i slutet av 1950-talet. Färgfoto för gemene man blev inte  riktigt tillgängliga förrän i slutet av 1960-talet. 1963 tillverkades den första Kodak Instamatic-kameran, som var ett enormt genombrott för amatörfotograferingen. Detta betyder i praktiken att i princip nästan alla färgbilder fortfarande har en gällande upphovsrätt, bortsett från 1969-års övergångsregler..

En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969 (enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar.

Det vill säga att det är förbjudit att kopiera. Enda undantaget är om man själv vill ha en speciell bild hemma på väggen för eget privat bruk.
Kruxet här är att fotolaboratoriet ,som tillverkar kopian/bilden egentligen inte får lov att göra detta utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd – Orsaken är att fotolaboratoriet är ett kommersiellt företag, som tjänar pengar på att just kopiera bilden, vilket de inte har rätt till utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Skulle fotolaboratoriet fråga om det fortfarande finns upphovsrätt kvar på bilden, är det du som beställare, som är juridiskt ansvarig för vad du svarar.

De som stulit bilder och kopierat dessa, framförallt i kommersiellt syfte av en yrkesfotograf – har fått böta, plus att fotografen ibland fått mycket stora summor i ersättning för att man inte följt upphovsrättslagen.
Samma sak gäller naturligtvis amatörfotografer. Men där brukar ersättningarna bli betydligt lägre om ens någon.. Här handlar det i regel om att bilden tas bort från exponering ifall fotografen inte tycker att användningen passa honom. Även en amatörfotograf skall ha ersättning för publicerade bilder. Orsaken är att amatörfotografen inte har sitt levebröd på sitt fotograferande, som yrkesfotografen har. Juridiskt är det en mycket stor skillnad på om bilden använts för kommersiellt bruk, eller av rent ideologiska skäl.

Men oavsett, brukar förloraren få betala rättegångskostnaderna vilka i regel blir ganska höga.

Här kan du läsa om ett modernt fall av bildstöld, som visar vikten av att fråga, och att inte manipulera andra fotografers bilder.
Upphovsrätten är inte alltid att leka med.

Många tror felaktigt
Eventuell upphovsrätt övergår absolut inte till någon annan person, företag, institution eller dylikt bara för att bilden skannats, kopierats eller på något annat sätt efterbehandlats av någon annan.
En stor villfarelse bland många fotoamatörer, släktforskare, bygdeföreningar, byaföreningar, författare, webbmastrar, skolor, studieförbund, studiecirklar, bibliotek, museer m.m. är att det är "deras bild" bara för att de har haft den i en bok, häfte, broschyr, på sin hemsida eller dylikt.

Till och med museer och bibliotek, som borde ha klart för sig vet inte alla gånger hur deras "eget" material skall hanteras. Det finns absolut inga specialregler eller lagar för institutioner, de har samma regler som både du, jag och alla vi andra.
Däremot kan man naturligtvis ta betalt för att utföra ett arbete, som att kopiera eller skanna en bild, men det är en helt annan sak, som inte har med upphovsrätten att göra.

Gamla bilder där upphovsrätten inte längre gäller kan alla kopiera
I regel är det så med "gamla bilder" där upphovsrätten gått ut, att de redan är publicerade och kopierade på ett flertal ställen, även långt innan vår digitaliserade värld, då vi inte ens visste att Internet skulle komma.
Inte helt ovanligt ser man när både "vanligt folk", kommuner, företag, etc. skriver på sin hemsida att de har copyright © på allt på sidan? Det flesta hemsidors layout och utformning (99,99%) uppfyller inte ens grundkravet för att kunna hävda någon upphovsrätt över huvud taget. Jo det finns sidor där det finns copyright på, men återigen – det är för saker man själv kreativt skapat.
För att man tagit text och bilder från något annat ställe (inte ens om man fått lov och kanske också betalt) betyder det inte att man själv har någon upphovsrätt/copyright på materialet. Att placera bilder och text i tabeller (rutmönster) som man i regel gör på en hemsida, kan knappast kallas för kreativitet – och därmed kan man inte heller hävda att man har någon upphovsrätt. Däremot själva materialet som visas på sidan kan ha upphovsrätt.

Tyvärr användes ordet copyright © väldigt vårdslöst och många gånger fullständigt felaktigt. Säkert många gånger pga. av okunskap, men också för att "skrämma bort" andra så man får vara ensam om materialet.
Det är bara löjligt att se någon hemmaknåpare, kommuner eller förening, som på sin hemsida hämtat in t. ex, vykort som är "från stenåldern", eller att man skannat bilder från en bok – och så sätter man ut © tecknet för sin egna personliga räkning. Visar bara på total  okunskap och inte minst – dåligt omdöme.

Både dags-, gratis- och veckotidningar är snabba att sätta ut "sitt" © tecken även när de publicerar bilder där upphovsrätten gått ut. Bara för att publicerande organ sätter ut ett © tecken betyder det inte att det är så i verkligheten. Upphovsrätten är i lag bestämt, inget som vi själva kan avgöra hur vi vill.
Så oavsett vad någon skriver eller inte skriver om upphovsrätt/copyright ©, finns det en lagstiftning som gäller. Den går aldrig att skriva sig fri från.

Copyfraud

Copyfraud (av engelska copyright, upphovsrätt, och fraud, bedrägeri) eller upphovsrättsbedrägeri innebär att någon påstår sig äga upphovsrätt till ett verk, trots att ingen upphovsrätt föreligger.

Det kan handla om utgivning av lagtexter, som är undantagna från upphovsrätt, sånger av Carl Michael Bellman, som varit död i mer än 70 år och vars upphovsrätt därför har löpt ut, eller reproduktioner och nytryckningar av gamla verk och fotografier.

Att fotografera eller skanna av andras målningar, illustrationer eller fotografier, även om originalet har sin upphovsrätt kvar ger så klart ingen ny upphovsrätt – ganska logiskt om man bara tänker efter lite.

Upphovsrätt gäller skapande, inte reproduktion.
Det är inte ovanligt att utgivare eller webbplatser av slentrian hänger på "alla rätter förbehålls" eller "du får inte kopiera något innehåll", trots att detta saknar all stöd i upphovsrättslagen.

Lite exempel
Till sist ett par exempel på hur man redan för lång tid tillbaka otillåtet "tar över en bild". Originalbilden (Nr:1) är den som tagits av fotograf M Lindstedt i Hörby. Denna bild hamnade med tiden i Amerika hos svenskättlingar i Minnisota och där framställde man fler kopior.
Detta kan man kanske acceptera eftersom det är för eget bruk och att man knappast på den tiden kunde beställa bilder från fotografen i Hörby. Men att fotoföretaget (bild nr:2) sätter ut sitt eget namn på en annan fotografs bild är klart att gå för långt.
Ett skolexempel på intrång i upphovsrätten, där man olagligt "tagit över en bild" och vill göra gällande att man själv har tagit den.

Nr:1 Original

Nr:2 Kopia

Ett exempel till

Här har vi ytterliggare ett upphovsrättsintrång. Det vill säga fotofirman från Stockholm har reproducerat denna bild från en annan fotograf, men sätter där också ut sitt eget namn.
Här har man dessutom "förvanskat" bilden genom att tagit bort dottern, som var med på originalbilden genom att beskära bilden. Den svartvita bilden är originalbilden. Men man hade dock inte de copyrightlagar, som finns idag och upphovsrätt kanske till och med var ett okänt begrepp.

Men än idag ser man detta ofog att ange sig själv som fotograf, trots att bilden är tagen för massor av år sedan av andra personer.
Detta är inte den enda bilden som det angetts felaktig fotograf på när det gäller Victoria Benedictsson. Man måste lära sig att man kan inte skriva foto: och sedan ange någon som bara gjort en avfotografering. Då är det just en avfotografering eller reproduktion och då skall detta anges.
Naturligtvis kan man inte kräva någon upphovsrätt på saker som redan är fotograferade, som man sedan bara tar en ny bild på. Men detta förekommer i de "finaste" kretsar, säkerligen pga. av ren okunskap för att man sett hur man skriver under andra bilder, kanske där också felaktigt.

Detta du nu läst om upphovsrätt och copyright är skrivit som en komprimerad information, och gör inget anspråk på att vara juridiskt rätt, eftersom lagar och förordningar ständigt ändras. För att kontrollera de lagar, regler och normer, som gäller vid varje enskilt tillfälle måste man oftast ta hjälp av en jurist eller advokat som är specialiserad just på upphovsrätt.
Finns flera olika hemsidor på nätet att besöka om detta med upphovsrätt, men även där får man ibland motstridiga uppgifter. Upphovsrättslagen är förmodligen en av de mest komplicerade lagar vi har, och när det gäller tolkningen finns det säkerligen lika många, som jurister.
Däremot är just regelverket om stöld av bilder "glasklara".

Artikeln skriven av © Fred Lundberg  www.gammalstorp.se 2013 och har därmed upphovsrätt.
Bilderna i artikeln saknar däremot upphovsrätt eftersom de är långt över 50 år gamla.

Det är det ok att att använda artikeln, och i så fall skall © Fred Lundberg, www.gammalstorp.se anges. Eller ännu bättre, länka hit, det går lika bra och då finns alltid mina uppdateringar också alltid med på er sida.

Vi har inte alltid möjlighet att avgöra hur gamla, eller nya bilder är som sändes in till oss. Därför ansvarar insändaren av bilder att allt är ok.
Skulle vi uppenbart märka att något "inte står rätt till" tar vi kontakt med dig innan bilden publiceras, eller så avstår vi från att använda den.

Idag gäller följande:
En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969 (enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar.

Tyvärr finns det allt för många etablerade institutioner som museer, bibliotek, kommunarkiv etc. som antingen inte kan upphovsreglerna, eller så vill man skrämmas för att få ha "sina" upphovsfria bilder för sig själva.

Upphovsrättslagen gör absolut ingen skillnad på om det som i detta fall är Kulturen i Lund som angett att de (felaktigt) har upphovsrätten, eller om det är grannens dotter på 6 månader. Upphovsrättslagen gäller alla oavsett "status".

Exemplet nedan är en bild som är tagen 24/6-1900 och upphovsrätten har gått ut sedan länge – även innan 1982. Ändå stämplar man på med en "upphovsrättsstämpel".

Uttrycket "Får ej reproduceras utan angivande av ägaren" är en märklig formulering, som jag aldrig någonsin tidigare sett och då har jag jobbat yrkesmässigt med bilder i över 50 år?

Det står att "originalet" tillhör fru Inga Steengaard och det är säkert på sitt sätt rätt och riktigt. Men för att man äger ett "originalfoto" behöver detta inte betyda att man har rätten till bilden. Även ett "originalfoto" är ju en kopia från ett negativ. Så egentligen är det bara en sak som är original och endast i ETT exemplar – det är negativet.

"Originalkopior" kan ju framställas hur många som helst. I dagens digitaliserade värld – hur många "original" finns det där? Jo fortfarande bara ETT. Det är den digitala bild som fysiskt togs av fotografen vid just fotograferingsögonblicket.

Exemplet här är också en reproduktion – och att reproducera, skanna eller fotografera av andras bilder ger aldrig någon ny upphovsrätt".

Foto från 24 juni 1900.

På baksidan av foto anges att Kulturen har upphovsrätten och detta har de stämplat 1982. Men eftersom bilden är från 24 juni 1900 har upphovsrätten gått för länge sedan. Inte ens 1982 fanns det upphovsrätt på fotografiet.

Delförstoring av ovan bild.

Idag gäller följande:
En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969 (enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar.

Varför sätter vi ut ©

Även alla våra bilder på sajten från den 1 jan 1969 och framåt har naturligtvis upphovsrätten kvar.

Många av bilderna är tagna av oss själva eller av andra fotografer och vi sätter i regel ut © tecknet för att markera att det är vi och/eller fotografen som har rätten till dessa.

Trots att vi sätter ut © delar vi mycket gärna med oss av bilderna –  men vi vill bli tillfrågade, vi vill själva avgöra om vi vill medverka där material och bilder skall användas.

När det handlar om ideell användning utan någon som helst kommersiell vinning tar vi i princip aldrig betalt, utan låter vederbörande använda våra bilder helt utan kostnad. Dock finns det gråzoner här, som indirekt är kommersiella.

Skall bilderna användas kommersiellt gäller sedvanliga taxor i branschen.

Det finns alltid en upphovsrätt – eller?

Det finns alltid en upphovsrätt. Frågan är om den gått ut pga. av ålder, eller om upphovsmannen vill dela med sig av sitt alster.

 Vad betyder denna symbol?
  

Ovan talar om att det fortfarande finns upphovsrätt kvar på texten, bilden, illustrationen, konstverket, musiken etc.
Det betyder att om du vill använda materialet måste du fråga upphovsrättstagaren om lov. Därefter avgör denne ensam ifall du dels får lov – dels om upphovsrättstagaren vill ha någon ersättning för detta.
Skulle den s.k. Copyrightsymbolen saknas, betyder det INTE att du fritt får använda materialet. Enligt svensk lagstiftning finns inget krav att symbolen skall vara med. Den är oftast bara med för att ge en extra information om att objektet just har en upphovsrätt

 Vad betyder denna symbol?
 

Denna symbol (finns även andra varianter) användes vid objekt där upphovsrättstagaren ger andra rätten att använda objektet under vissa förutsättning. Oftast är det bara att man anger källa och upphovsman.

Det är naturligtvis totalt förbjudet att använda andras objekt på ett kränkande eller lagvidrigt sätt. Av ren självbevarelsedrift bör upphovsmannan kontaktas även på ett s. k. Creativ Commons objekt.

Observera att upphovsmannen fortfarande har rätten till sitt objekt. Det försvinner inte bara för att han eller hon upplåter det till s. k. Creativ Comons.

Här får du veta hur man väljer rätt licens.
Klicka på illustrationen för att läsa PDF-fi

Här får du veta allt mycket mer ingående. av © Mathias Klang
Klicka på illustrationen för att läsa PDF-fil

För dig som vill fördjupa dig i detta med upphovsrätt kontra Creativ Comons

Hemsida: www.creativecommons.se

Hemsida: www.iis.se

Här nedan är två mycket bra länkar till vad man får göra och inte göra

En mycket bra skrift om vad som får lov att göras och inte göras och koncentrerar sig på Internet.
.se Webbstjärnan ger en kort men uttömmande svar på många frågor.

Denna Lathund i PDF-fil, är skapad av Kristina Alexanderson (Webbstjärnan) är tillgänglig under Creative Commons licensen Erkännande. Det innebär att du får fritt använda lathunden, kopiera, bearbeta och sprida vidare så länge du berättar att Kristina Alexanderson (Webbstjärnan) skapat Lathunden och att du använder den i enlighet med Creative Commons licensen. Bilderna i lathunden är tillgängliga under olika villkor och det framgår i samband med bilderna.

Hur använder man Creative Commons? [Animated whiteboard film]
Klipp på You Tube.
https://www.youtube.com/watch?v=T7ZjudT7u_M&feature=share&list=PLtDs7N_g_eia9

När du läst ovan två, mycket bra "bruksanvisningar" om Creativ Comons, då vet du vad nedan symboler betyder och hur du får lov att använda andras bilder på respektive villkor. Oavsett villkor är det alltid utlånaren av objektet som har upphovsrätten.

Vi har själva skrivit en förkortad och förenklad information om vad som gäller för oss "vanligt folk" som jobbar med bilder och text, inte minst på nätet – där exakt samma regler gäller som i övrigt. Läs PDF-fil.

Vår information om upphovsrätt är inte skriven av jurister, utan skall ses som en ren information i ämnet.
Vi reserverar oss för felskrivningar/tolkningar, lagar som ändras etc. För att få absolut dagsfärsk information hänvisar vi till lagböckerna eller till advokater, som specialiserat sig på upphovsrätt.
Du kan också läsa den kompletta upphovsrättslagen här. Öppnas i nytt fönster.

Om Creative Commons licenserna.

En mycket bra sida att läsa om ämnet är http://www.creativecommons.se

Vi har själva hämtat grundfakta från deras hemsida och kompletterat med egna kommentarer

Licensen Creative Commons erkännande innebär att upphovsmanen, tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, även i kommersiella sammanhang. De som använder upphovsmannens Creative Commons licensierade verk skall ALLTID uppge vem som är upphovsmanen, när de använder, bearbetar eller sprider ditt verk.

Det betyder att du som använder bilden INTE får någon egen upphovsrätt, utan vad du än gör med bilden så måste Creative Commons erkännandet alltid följa med. Det är också förbjudit att använda upphovsmannens verk där det strider mot lagar och förordningar – Även moraliska, så använd andras bilder med stort omdöme.

Licensen Creative Commons erkännande inga bearbetningar innebär att du som upphovsman tillåter spridning, kommersiell och ickekommersiell, men du tillåter inte att verket bearbetas. De som sprider ditt verk under denna licens ska sprida ditt verk oförändrat, och du tillåter alltså inte att verket bearbetas.I samband med användning eller spridning av verket ska upphovsmannen också anges.

Licensen Creative Commons erkännande icke-kommersiell innebär att du tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, men inte att verket används i kommersiella sammanhang. I samband med att verket används så ska också upphovsmannen anges.

Licensen Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar innebär att du tillåter spridning men bara i icke kommersiella sammanhang. Verk som ligger under den här licensen får inte bearbetas och den som använder verket måste du erkänna dig som upphovsman.

Du får ladda ner, ändra, distribuera och använda materialet royaltyfritt till vad som helst, till och med i kommersiella sammanhang. Upphovsmannen behöver inte anges, men det gör man naturligtvis för att visa "vett & etikett".

Du är fri att:
Dela, kopiera och distribuera materialet i något medium eller format.
Adapt - remix, förändra och bygga på materialet. för något syfte, även kommersiellt.
Licensgivaren kan inte upphäva dessa friheter så länge du följer licensvillkoren.

Nio praktiska punkter:

1. Användningsrätten gäller i ett bestämt sammanhang och på ett bestämt sätt
2. Originalet tillhör upphovsmannen
3. Återanvändning kräver tillstånd och kan medföra ny ersättning till upphovsmannen
4. Beskärningar, retuscher och manipulering får inte ske utan tillstånd från upphovsmannen
5. Upphovsmannen ska alltid namnges när bilden används
6. Tekniska skyddsåtgärder får inte kringgås, ändras eller avlägsnas
7. Håll reda på skyddstiden
8. Inhämta samtycke från avbildad person
9. Svenska reglers tillämplighet på utländska fotografier

Källa: Kulturhistoriskt fotografi.

Blondinbella blev upprörd över detta och tyckte det var fel eftersom hon var med på bilderna. Tyvärr har man inga rättigheter att publicera en bild även om man är med på den, om man inte har fotografens tillstånd, vilket hon inte hade i det här fallet.
Så hon målade ett grishuvud på sig själv på bilderna och lade upp dem på sin blogg. Då fick hon en ny faktura från fotografen – för bildmanipulation. Det är nämligen inte heller tillåtet att manipulera en bild utan tillstånd från fotografen.

Textkälla: Elle
http://rockfotoemma.elle.se/anvanda-bilder-pa-internet-sa-fungerar-det/

De vanligaste typerna av intrång i upphovsrätten på nätet är bilder som används på webbsidor, andras än ägarna. Det spelar ingen roll om du kopierar bilden till din webbserver eller pekar på den på sin webbserver. Om du använder en bild på din webbplats, som du inte har skapat, måste du få tillstånd från ägaren. Om du inte har fått tillstånd, har du brutit mot ägarens upphovsrätt.

Många pratar om fair use, som om det gör det okej att kopiera någon annans arbete. Men om någon tar dig till domstol över en upphovsrättslig fråga, måste man erkänna att överträdelsen skett, och sedan hävdar att det är "fair use". Domaren gör sedan ett beslut baserat på de argumenten.
Med andra ord är det första du gör när du hävdar fair use, att erkänna att du stal innehållet.

Vid användning av någon annans grafik eller text på din hemsida, skulle jag rekommendera att få tillstånd. Som jag sade tidigare, om du är stämd för brott mot upphovsrätten , att hävda fair use du måste erkänna att överträdelsen, och sedan hoppas att domaren eller juryn håller med era argument.Det är snabbare och säkrare att bara be om lov. Och om du verkligen bara använder en liten del, kommer de flesta människor gärna ge dig behörighet.

Källa: http://webdesign.about.com/od/copyright/a/aa081700a.htm

Av: Jenifer Kyrnin

Copyfraud

Copyfraud (av engelska copyright, upphovsrätt, och fraud, bedrägeri) eller upphovsrättsbedrägeri innebär att någon påstår sig äga upphovsrätt till ett verk, trots att ingen upphovsrätt föreligger.

Det kan handla om utgivning av lagtexter, som är undantagna från upphovsrätt, sånger av Carl Michael Bellman, som varit död i mer än 70 år och vars upphovsrätt därför har löpt ut, eller reproduktioner och nytryckningar av gamla verk (upphovsrätt gäller skapande, inte reproduktion). Det är inte ovanligt att utgivare eller webbplatser av slentrian hänger på "alla rätter förbehålls" eller "du får inte kopiera något innehåll", trots att detta saknar stöd i upphovsrättslagen.