Gamla och nyare bilder från Gammalstorp

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr
 
   
   
   
   
Gammalstorps by  
   

Snabblänkar

Snabblänkar

Aktiviteter

Fastigheter

Bouppteckning 1887 Kartor (gamla) Valborgsbrasa 2010 Gammalstorp 4
Dammen Kronprinsbesöket 1903 Valborgsbrasa 2011 Gammalstorp 6081
Vandrerskan 1736 Skiftet under 1800 Valborgsbrasa 2012 Gammalstorp 6082
Gammalstorps vattenmölla "Skräddarens"  ruin Valborgsbrasa 2013 Gammalstorp 6083
Hanssons i Gammalstorp   Valborgsbrasa 2014 Gammalstorp 6084
Blandat     Gammalstorp 6085
      Gammalstorp 6086

 

Den fina vägen till Gammalstorp, en s. k. kulturväg

Regnbåge över Gammalstorps by

Vid regnbågens slut ligger Gammalstorps by. Foto: © Gammalstorp.se. 2012

   

Till toppen av sidan

 

Skånska rekognoseringskartan från 1812 och karta över Gammalstorpsområdet

Gammalstorps geografiska läge. Skånska rekognoseringskartan från 1812 och 1815-1820. Uppmätt av fältmätningsbrigaden.
Originalet är handritat och i skala 1:20 000 och finns på Krigsarkivet i Stockholm

   
   

Malmöhus län Frosta Härad Espinge socken

   
   

karta från laga skifte Gammalstorp 1837. Tillsänt oss av Staffan Persson.

   

Till toppen av sidan

 

Sann berättelse från 1736

Bouppteckning 1887

Den okända vandrerskan och trolldomen i Gammalstorp.
författare: Elva Olsson-Lewin. Läs PDF-fil här PDF-fil 219 kB öppnas i nytt fönster
Vi har personligt tillstånd från författaren att publicera artikeln.

 Läs PDF-fil här PDF-fil 410 kB

   

Till toppen av sidan

 

Laga skifte i Sverige i början av 1800-talet

Laga skifte i Sverige beslutades år 1827 och principerna i denna skiftesstadga gällde till 1928. I vissa delar reviderades stadgan 1866, men ersattes av 1926 års lag om delning av jord som trädde i kraft 1/1 1928.
Syftet var att slutföra de jordreformer som påbörjats med storskifte och enskifte. Det räckte att en bonde i byn begärde laga skifte för att det skulle genomföras. Laga skifte var inte lika genomgripande som enskifte. I mindre produktiva områden fick ofta gårdarna ett stycke åkerjord och ett stycke skog.
Före laga skiftet hade varje bonde i byn en del, teg, i varje åkerstycke. På så sätt hade var och en del i den bättre jorden såväl som i den sämre. Bredden på tegen motsvarade bondens andel i byn, som i sin tur också manifesterades i tomtens bredd längs bygatan. Där av uttrycket "tomt är tegs moder". Tegarna var normalt smala och kunde inte brukas var för sig. Allt brukande måste därför ske gemensamt och man måste i huvudsak enas om vad man skulle odla.
Laga skiftet innebar att varje bondes andel samlades och lades ut på i idealfallet en plats. Den som fick sin andel i den sämre jorden fick då i motsvarande grad mer mark och vice versa. Det samlade värdet av hemmanet före och efter skiftet skulle vara lika. Man flyttade också ut tomten och byggnaderna till den egna marken, vilket innebar att byn mer eller mindre splittrades. Odlingsarbetet blev effektivare och varje gård producerade mer. Att gårdarna började producera mer berodde också på att det blev allt vanligare med bättre redskap av järn.
Skiftet gjorde att bönderna inte längre var beroende av varandra på samma sätt som de varit tidigare i byarna. Man behövde inte heller längre gå över någon annans åker för att komma till sin egen och många vågade nu testa nya grödor. Många av bönderna blev tvungna eller valde att flytta från byn eller fick ta tjänst som dräng eller piga åt någon bättre bemedlad bonde.
Delar av Sverige skiftades aldrig, särskilt i dalarna.
Källa 30 jan. 2013: Wikipedia.

Här kan du läsa tre olika dokument från tiden.
PDF-filerna öppnas automatiskt i ett eget fönster.

Laga skifte. 3-sidigt PDF dokument. (155 kB) PDF-fil 155 kb

 

Laga skifte. 31-sidigt PDF dokument (3,1 MB) PDF-fil 3,1 MB
En lite större fil, tar något längre tid att ladda hem.

 

Laga skifte. 8-sidigt PDF dokument (422 kB) PDF-fil 422 kB

   

Till toppen av sidan

 

Kronprinsbesök 1903

25 augusti 1903. Dåvarande H. K. H. kronprins Gustav V anländer till stationen i Äspinge.
Han har kommit hit för att bland annat jaga i Gammalstorpsområdet.
Läs tidningsartikel här PDF-fil 289 kB

   

Till toppen av sidan

 

Hos Anna-Britt och Nils Hansson

Nils Hansson bearbetar sina marker i Gammalstorp

Nils Hansson kör en traktor som tillhörde en gård i Brösarp där han arbetade som rättare. Okänt vilket fabrikat men traktorn drivs med gengas så året bör vara 1940-1945.

Nils hade aven taxiverksamhet och åkeri i Bessinge under krigsåren. Flyttade till Gammalstorp 1946 då han köpte fastigheten gammalstorp 5:l för 35.000 kronor.
Fakta: Bild från Rickard Hansson, Textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken"

Det gick att transportera grisar även med motorcykel på sin tid

   
   

Nils Hansson. Nordisk mäster i bågskytte.
Samma man som sitter på gengastraktorn på bilden ovan.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

Nils Hansson med fru Anna-Britt, kommer hem från Oslo, där han blev Nordisk mästare i bågskytte.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

   
   


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna-Britt Hansson, Gammalstorp

Gammalstorpsbor på sommarutflykt.
Foto: Bondeförbundet, avd. Äspinge.

 

 

 

 

   

Till toppen av sidan

 

 

Skräddarens ruin, eller var det Skomakarens ruin? Ja vem vet, det var kanske inget av det?

Numera finns endast en fallfärdig vägg och en hörna kvar. Bilderna tagna vintern 2007.
   

Till toppen av sidan

 

Gammalstorps mölla

Kristiandstadbladet 1883-02-03.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

Kristiandstadbladet 1886-02-27.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

Om man läser mellan raderna i tidningsklippen så verkar det vara en tråkig historia med mjölnaren Måns Andersson. Han försöker sälja kvarnen för att åka till Amerika 1883 men verkar inte lyckas utan dör i lunginflammation 1886, 61 år gammal och då blir kvarnen till salu igen. Efterlämnar gör han en änka och både myndiga och omyndiga barn.
Källa: Staffan Persson.

   

Året är 2012.

Året är 2012.

   
   

Stenarna finns till en viss del kvar där man dämde i dammen.

Man kan idag (2015) ana var brunnen låg

   

Gammalstorp 11:3 eller 11:4A.

När denna vattenkvarn ursprungligen byggdes är inte känt, men den var i bruk fram till 1920. Den siste mjölnaren var Per Månsson och när han slutade mala såldes kvarnen till grannen som i sin tur sålde huset för bortflyttning, men behöll jorden. Grannen lär ha betalt 200 kronor för fastigheten.
I dag finns endast få rester av husgrunden kvar, och dessa är helt överväxta med gräs och mossa. Rännan är bitvis bevarad och spår av dämmet syns fortfarande.

Textkälla:
Industriminnesinventeringen/Riksantikvarieämbetet, år 1977. Foto © Fred Lundberg, 2012.

Den siste som bedrev verksamhet var Per Månsson, son till Måns Jönsson och bror med Jöns Månsson. Båda tidigare ägare av sedermera Sjölands ställe.
Till Möllan hörde så mycket jord att ägaren hade både jordbruk och bokskog. När Per Månsson avlidit, såldes fastigheten till August Sjöland. De hus som fanns kvar köptes av lantbrukaren Erik Sjöberg i Satserup och flyttades.
För de som vet var kvarnen legat, syns fortfarande en del rester.. Dock har fallna träd, slör och annan växtlighet tagit över, och om några få år är även denna historia bortglömd för evigt.
Delar av faktauppgifterna hämtade från boken: Förr och nu i Äspinge socken.
   

Till toppen av sidan

 

 

 

Karta 1812-1820

Skånska rekogniseringskartan 1812

Till toppen av sidan

 

Blandat

Malmö Allehanda 1863-02-11.

Malmö Allehanda 1876-10-14

   
   

Gammalstorp Nils Jönsson.
Bild ID: HH_3909. Foto: Henry Holm.

   
   

Nils Jönsson från Gammalstorp och Arvid Nilsson i Månsköp.
Bild ID: TGB_120w. Bilden tillsända oss av Torgny Blomberg.

Permission. Nils Jönsson Gammalstorp, på besök i Månsköp.
Bild ID: TGB_113w. Bilden tillsända oss av Torgny Blomberg.

Läs om Arvid på Månsköp om hans tragiska slut på livet.

   

Tidningsklipp Mellersta Skåne 1950-10-25.

 

 
   

Till toppen av sidan

 

 

Dammen

En vackert byggd damm

Foto: © Gammalstorp.se. feb.: 2013 "Dammen"

Foto: © Gammalstorp.se. feb.: 2013 "Dammen"

Till toppen av sidan

 

Gammalstorp 4  

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Areal: Totalt 20 har, därav 9 åker, 11 skog- och betesmark. Taxeringsvärde 10.400 kr.
Jordart: Kampermylla på albotten. Skogsbestånd: Lövskog.
Mannbyggnaden uppförd omkring 1880, renoverad. Ekonomibyggnad uppförd 1937.
2 hästar, 5 kor, 1 ungdjur, 2 ungdjur, 2 modersuggor, 6 gödsvin och 20 höns.
Nuvarande ägare köpte gården 1943 av Einar Trulsson, som övertagit den efter sin fader.
Ägare:
Torsten Nilsson f.1/3-1921. Son till Otto Nilsson och hans hustru Elin f. Dahlström. Ägaren medlem av mejeri- och slakteriföreningen.

I slutet av 1970-talet kallades gården allmänt för "MBI-gården", eftersom Malmö Boll och Idrottsförening ägde, eller hyrde den. Klubben var ett hyggligt fotbollslag på 40-50 0 60 talet. Finns inte längre idag utan ingår i Rosengård FC. Därefter köptes gården av en privatperson, som idag 2012 satt en liten skylt på huset där det står "Torpet". Ekonomibyggnaden är totalt renoverad och är nu ett hus med modernt boende.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

   

Till toppen av sidan

 

Gammalstorp 4

Kanske mest känt som "Liljegrens hus"

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Areal: Totalt 17 har, därav 5 åker och resten fäladsmark. taxeringsvärde: 7.800 kr.
Jordart: Kampermylla. Skogsbestånd: Lövskog.
Manbyggnad uppförd omkring 1880, renoverad 1939. Ekonomibyggnad uppförd omkring 1940.

2 hästar, 5 kor, 1 ungdjur, 2 modersuggor, 7 gödsvin och 40 höns.
Gården till släkten 1934 genom köp av nuvarande ägaren från Nils Svensson, som övertagit den genom sin fader Sven Andersson.

Ägare:
Hjalmar Liljegren f. 21/1-1901, som till Isak Liljegren och hans hustru Amanda f. Abrahamsson. Gift 1928 med Signe Borg f.23/12-1899. Barn: Ingvar f. 1929, Erik f. 1931 och Gunnar f. 1936. Ägaren medlem av mejeri- och slakteriföreningen
.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se.2012

Till toppen av sidan

 

Gammalstorp 6081

Gammalstorp 4
enl. Svenska Gods & Gårdar 1944

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Gammalstorp 4.
Arela: Totalt 47 har, därav 11 åker, 12 skog, resten fälad. taxeringsvärde 18.200 kr.
Jordart: Grusblandad mylla på albotten. Skogsbestånd, lövskog. Manbyggnaden uppför för mer än 100 år sedan, ombyggd 1921. Stallänga uppförd 1910.

3 hästar, 7 kor, 5 ungdjur, 1 modersugga, 4 gödsvin och 25 höns.
Gården till släkten 1825. Nuvarande ägare övertog gården 1903 efter sin fader, som köpt den av Jöns Månsson, vilken tillträtt efter sin fader.

Ägare:
August Sjöland f. 18/3-1878, son till Nils Månsson och hans hustru Anna f. Nilsson. Gift 16/5-1905 med Kristina f. Andresson. Barn: Gunnar f. 1909, Allan f. 1911, Egon f. 1915 och Asta f. 1918. Ägaren medlem av mejeri- och slakteriföreningen.
F. d. ledamot av kommunalrådet
.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2013

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2013

 
   

Till toppen av sidan

 

Gammalstorp 6082  

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Till toppen av sidan

 

Gammalstorp 6083  

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Till toppen av sidan

 

Gammalstorp 6085

Gammalstorp 1
enl. Svenska Gods & Gårdar 1944

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Gammalstorp 1.
Areal: Totalt 23 har, därav 8 åker, 5,5 kultiv. betesmark, resten fälad. Taxeringsvärde 11.000 kr.
Jordart: Mylla på grusbotten och delvis almbotten. Skogsbestånd: Alskog. Manbyggnad uppförd 1840, restaurerat 1926. Ekonomibyggnad uppförd 1915.

2 hästar, 5 kor, 2 ungdjur, 2 modersuggor och 45 höns. Gården till släkten omkring 1870.
Nuv. äg:s fader köpte den 1926 av Anders Ahlgren. Förut ägde hans svärfar  Jöns Jönsson gården, och ägare före denne var Jöns Nilsson.

Ägare:
Nils Albert Jönsson f. 14/2-1810. Son till Jöns Jönsson (död 1844) o.h.h. Bengta F Nilsson (död 1841). Ägare medlem av mejeri- och slakteriföreningen. samt R. L. F., sekr. och kassör i B. F:s lokalavdelning. Ledamot av kommunfullmäktige, ordförande i pensions- och valberedningsnämnden. Ledamot av biblioteksstyrelsen och studieledare i  S. L. S

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

 
   

Till toppen av sidan

 

Gammalstorp 6086

Gammalstorp 1
enl. Svenska Gods & Gårdar 1944

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Gammalstorp 1
Areal. Totalt 30,5 har, därav 6 åker, 8 skog, 1 kultiv betesmark, resten fälad. Taxeringsvärde: 9.100 kr.
Jordart: Grusmylla på albotten. Skogsbestånd: Lövskog. Manbyggnaden uppförd för omkring 100 år sedan (1840-talet), restaurerad 1934.Stallänga och loge uppförd 1939.

2 hästar 4 kor, 2 ungdjur, 1 modersugga, 6 gödsvin, 35 höns.
Gården till släkten 1927. Den har tidigare ägts av nuvarande ägarens svärfar.

Ägare:
Hugo Nilsson f. 26/1-1900, son till Nils Jönsson och hans hustru Ingrid, född  Holmberg. Gift med Hanna Blomberg f. 23/12-1898. Barn: Sigfrid f. 1921, Anna Greta f. 1924, Roland f. 1935. Ägaren medlem av mejeri- och slakteriföreningen.

2012 heter ägaren Kjell Arne Nilsson

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

   

Till toppen av sidan

 

30 april 2014 Valborgsbrasa hos Hanssons i Gammalstorp

December 2013. Uppladdningen har sedan länge börjat.

Inbjudan:

Som traditionen bjuder så träffas alla som vill på "Hanssons ängar". Rishögen väntar bara på att få värma oss.

Vi eldar Valborgsmässoafton 30 april, om inget oförutsett händer och vädret tillåter. Vi brukar tända strax innan skymningen. Sisådär mellan 8 och halv 9.

Ta med egen fikakorgen och njut av kvällen. Grillen är laddad.

En egen campingstol är inte fel att ha med sig, det är varmt och skönt framför brasan.

Välkomna
Hanssons i Gammalstorp

   

Ett vackert skådespel, när det är kontrollerat

   

Rickard tänder på med "eldkastaren"

Det börjar ta sig

   

Inom kort var det fullt ös

Den stora Grand danoishunden blir kelad och trivs

   

Ungdomarna står i ring

De gamla sitter

   

Åter igen orkar den till Valborg (se även 2013)

En del av gänget från fritidsbyn

   
Genomförandet:

En varmare Valborg går väl knappast att hitta. En varm, i princip fullständigt vindstilla kväll.
Som vanligt var grillarna på plats och preparerade. Rickard "tuttade på" vid niotiden. Trots avsaknaden av vind brann brasan ordentligt redan efter någon minut.

Genomförandet:

Rickard hade ju redan den 2 maj 2013 börjat bygga på högen så det mesta var väldigt torrt.
Alltid en trevlig upplevelse att få komma till "Hanssons ängar" och det är inte bara brasan som värmer – Hanssons och deltagarna gör det enkelt att välja vilken brasa man skall besöka.

   

Till toppen av sidan

 

30 april, 2013. Valborgsmässoafton i Gammalstorp, på Hanssons ängar

Inbjudan:

Som traditionen bjuder så träffas alla som vill på "Hanssons ängar". Rishögen väntar bara på att få värma oss.

Vi eldar Valborgsmässoafton 30 april, om inget oförutsett händer och vädret tillåter. Vi brukar tända strax innan skymningen. Sisådär mellan 8 och halv 9.

Ta med fikakorgen och njut av kvällen.

Välkomna
Hanssons i Gammalstorp

Genomförandet:

Kvällen den 30 april 2013 var en småblåsig och kylig historia – i alla fall för dem som inte tagit på sig "morfars kalsonger". Men vad gör det i glada vänners lag och trevliga personer.

Grillarna var på och borden dukade. Halv nio satte Rickard på "eldkastaren" och några sekunder senare var brasan igång av egen kraft. Elden tog sig snabbt och den halvkyliga kvällen förändrades istället till värme.

Som alltid trevligt på "Hanssons brasa" och det tackar vi för, och ser redan fram emot nästa.

   
   

Den har väntat länge...

Men nu är det dags. "Eldkastaren" är igång.

   
   

Det dröjde inte länge förrän elden var i full gång, och detta hjälpte naturligtvis vinden till med.

   
   

Hur många grader är här?

Till Brasan kunde man ta sig på olika sätt, här är ett av dem.

   
   
Varm korv och annat gott satt bra. Mössor och jackor var obligatorisk klädsel.
   
   

Samtal om kvällens bravader?

Andra säger "skål".

   
   

Värmen börjar sprida sig.

och skymningen är på väg.

   
   

Här kan man ju ligga hela natten om man vill.

 
   

Till toppen av sidan

 

2012. Majbrasa hos Hanssons i Gammalstorp

Bordet är dukat, vi väntar på "påtändning".

Så där, nu brinner det.

   

Till toppen av sidan

 

2010. Majbrasa hos Hanssons i Gammalstorp

Foto: Stig Blom 2010

Foto: Stig Blom 2010

   

Till toppen av sidan

 

Varför Valborg?  
Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt Valborg, finlandssvenska Vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den hedniska högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den Heliga Valborg

Valborg blev helgonförklarad den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med den germanska hedendomens denna dag hållna vårfester, som av den kristna övertron stämplades såsom häxförsamlingar. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Harz, bekant bland

annat genom scenen "Walpurgisnacht" i Goethes Faust), och där gjorde ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.

Valborgsmässoafton sammanfaller inte med vårdagjämningen. Antagligen är dagen flyttad för att stämma med Valborgs historia. Vårdagstämjningen firas på många ställen i världen, bland annat i förbindelse med nouroz i Iran med flera länder även i Spanien, Pais Valencian, under namnet "Las Fallas", konstigt nog fem dagar under Fastan 13-20 mars "natten av brand" (nit de foc).
Källa:WikipediA, den fria encyklopedin.

   

Till toppen av sidan

 

Gammalstorps fritidsby

Snabblänkar till sidan

30 km blev 40 km Historik Rekreationsområde
Byggnormer Hundhållning Stormen Simone 2013
Grantjuvar i byn Naturbilder  

 

Historik om fritidsbyn, och hur den skapades av köpman Sture Lindh

Signe och Allan Sjöland ägde Gammalstorp 4:5 m. fl. och drev jordbruk på den 47 hektar (1 ha = 10.000 m²) stora egendomen, som innehafts av släkten sedan 1829.

Det fanns mycket välgjorda stengärdsgårdar utmed åkerkanterna, som vittnar om företrädares odlarmöda. Driften bestod av ca. 25 tunnland åker och resten bete och skog.

På gården fanns två arbetshästar, 7-8 kor med rekryterande ungdjur och kalvar, två modersuggor samt uppväxande grisar. I en inhägnad fanns hönsgård med bruna Leghornshönor och en tupp. På gårdsplanen fanns en gårdvar (hund), som skällde när det kom besökare. På gårdsplanen låg huskatten och solade sig i solskenet.

På gården växte två söner upp, Agne och Assar, men ingen av dem ville överta gården. Då återstod två möjligheter, att sälja till Domänverket för granplantering, eller sälja till någon annan.

Allan fick med all säkerhet malt sin säd hos köpmannen Sture Lindh i Äspinge, och vid någon pratstund kom de överens om att Sture skulle köpa egendomen. Sture Lindh kompletteringsköpte Knut Strids fälad i planområdets sydvästra del. Sture Lindh skulle använda markområdet till planområde för fritidsbebyggelse. Stamfastigheten avstyckades och såldes.

Allan och Signe byggde hus i Tollarp, där en av sönerna bodde. 1998 i april bor Signe Sjöland i Hörby, och är 87 år gammal.

Lantbrukaren Erik Jönsson i Äspinge hade en far, Sven Jönsson, som var gift med en dam som hette Emma. Emma hade som ung arbetat på Per Måns(sons) mölla. Det är den platsen där popplarna växer. Enligt hörsägen lär det ha funnits en rejält tilltagen mölledamm. Utöver malningsverksamheten bedrevs fiske med ålakista. I ålakistan kunde det vid lämplig tidpunkt samlas korgvis med ål.
Även gädda, laxöring, mört och abborre kunde fastna i kistan. Emmas far var fjärdingsman. När Emma var 15 år och arbetade på möllan såldes en vigrakorg med ål för en krona och femtio öre.

Området, som Nils Måns mölla legat på har inköpts av Sjöland och ingått i den fastigheten.

I planområdets sydöstra del i anslutning till grannfastigheten har legat en backstuga, som revs i slutet av 1800- talet. Den siste backstugesittaren hette Hans Möller och arrenderade ca. 2000 m² av grannfastigheten. På den lilla arrendemarken odlade han potatis på halva arealen och säd på den andra. Vissa år odlade han viss del råg för att komplettera halmtaket, men i övrigt fodersäd (havre och korn). På säden och potatis födde han upp två grisar till jul, varav han själv slaktade den ene och den andre sålde han. Han försörjde sig i övrigt på fiske i bäcken och som daglönare hos bönderna. Han var sparsam och hade 6 000 kronor som sparad slant vid sin död. För 6000 kronor på slutet av 1800- talet kunde man köpa ett rejält ställe.

Lantmätaren Malte Nilsson uppdrogs att upprätta grundkarta, vilken var klar 1968. Förslag till byggnadsplan för fritidsbebyggelse upprättades av arkitekt Agneta Kunnos på Vattenbyggnadsbyrån 1969-01-20.
Planförslaget reviderades 16 juni och 25 november 1969 och 20 december 1973.

Planområdet omfattar ungefär 46 ha och utgöres av skogsmark till största delen med både löv- och barrskog. Däri öppnar sig äldre åkermarker, som är inramade med stengärdsgårdar. Bäcken slingrar sig fram  i planområdets norra del oftast genom öppna ängs- och betesmarker.

Länsstyrelsen fastställer med stöd av §108 byggnadslagen ett av kommunfullmäktige i Hörby kommun 1974-01-25 antaget förslag till byggnadsplan för fritidsändamål på Gammalstorp 4:5 m. fl.
Exploateringsavtal finns mellan Hörby kommun och Sture Lindh (numera Sture Lindh & söner AB) dagtecknat 1970-03-18. VA-utredning har utförts av Malte Nilsson.

Vattenborran har utförts av Sjunne Nilsson, anställd hos Liljenbergs Brunnsborrningar AB i Höör. Borran är 48,5 meter djup och har en diameter av 200 millimeter. Vattenytan stod 2,5 meter under markytan när pumpning ej utfördes, Borran provpumpades med en kapacitet av 8 700 liter per timma i 17 timmar den 5 - 6 augusti 1971. Vid provpumpningens slut hade vattenytan i borrhålet sjunkit till 22 meter under markytan.

Vattenverket byggde Sture Lindh i egen regi 1974. Vattenledningarna och vägarna utfördes av Entreprenadfirman Gösta Palm, samtidigt lade Hörby El-verk elkablar och Televerket telekablar i bra samarbete.

Mellersta delen påbörjades 1974, västra delen 1976 och östra delen 1979. Sista slutbesiktningen skedde den 15 augusti 1981 med samling vid vattenverket.
För dagvatten och dräneringsvatten utförde Entreprenör Kjell Olsson i Lyby utloppsdike och ledningar för västra området 1981

I december 1990 kallade byggnadsnämnden i Hörby till samråd (efter önskemål från föreningen) för att förändra förutsättningarna för Gammalstorps byggnadsplan, numera betecknad detaljplan. Detaljplanen omfattar hela den tidigare planlagda delen och innebär i korthet, att byggnadsrätten på varje tomt ökades från 70 m² till 100 m² för bostadshus och från 30 m² till 40 m² för uthus, garage m m.
Byggnadslovsplikten minskas även inom området så att mindre tillbyggnader (på max 30 m²) får utföras utan byggnadsnämndens prövning.

På sommaren 2004 gjorde Byggnadsnämnden åter ett besök i området. Det framkom då att kommunen helst ville ha samma byggnadsnormer för alla fritidsområden i kommunen. Detta ger naturligtvis en lättare hantering och att kommuninvånarna får en mer rätt och likvärdig information.

Byggnadsnämndens tankar var även att utöka byggnadsytan till omkring 250-300 m² totalt, och tanken var att detta skulle gälla i hela kommunen.
Efter detta har dispens givits för att bygga garage och även någon fastighet har fått bygglov på bostadshuset på mer än 100m². I praktiken skall fritidsbyn behandlas som om den ”vore på landet”, trots sin detaljplan. Dvs. en humanare och inte så strikt hållning till reglerna som i tätorten.
Dock är naturligtvis var och en fastighetsägare att vid varje enskild tidpunkt själva ansvariga för att de följer de regler som gäller för tillfället.

Från att på 1970-talet ha varit en renodlad fritidsby för sommargäster och för de som ville komma bort från stadens buller på helgerna, är det idag ca. 50 % åretrunt boende. Karaktären av "skog & landskap" har och skall bibehållas för all framtid och . fritidsbyn kommer aldrig att bli någon "stadsaktig villastad" i miniatyr.

"Bäcken" en sommardag

"Bäcken" i snösmältningsperiod

"Ängen"

"Ensamma granen"

Riktig vinter i fritidsbyn och Gammalstorp

Vintern 2010 och 2011 var det rikligt med snö

Snön börjar släppa

Till toppen av sidan

 

Fritidsbyns av Länsstyrelsens godkända 30 km skyltar revs ner och ersattes av
kommunens 40-km skyltar utan förvarning
Hörby kommun smyger självsvådligt ut på landet och tar ner av Länsstyrelsens godkända 30 km skyltar utan någon som helst dialog med Samfällighetsföreningen.

Man inte bara sätter upp nya skyltar efter eget tycke. Man tar bort befintliga skyltar som betalats av Samfällighetsföreningen – och tar dem med sig? På ren svenska så har man stulit skyltarna eftersom de inte är kommunens egendom, utan inhandlades av Samfälligheten när tillståndet för 30-km skyltarna gavs en gång i tiden.

Nu gör sig Hörby kommun till domare över Länsstyrelsen och sina kommuninvånares intressen. Anser att Länsstyrelsens beslut inte längre gäller och mot alla boendes önskan höjer man hastigheten av "principskäl".
När blev det bestämt att trafiksäkerheten skulle behandlas som ett "principfall" – alla vi andra i samhället anser ser säkert att hastigheten skall anpassas till platsen och inte generaliseras för att göra det enkelt för kommunens politiker och tjänsteman.

   

Till toppen av sidan

 

Eget rekreationsområde

Gammalstorps fritidsby är indelad i två delar, en bodel med fastigheter och vägar, och en annan del avsatt för ströv- och rekreationsområde.

Strövområdet ingår i den totala fastighetsbildningen och får inte bebyggas, eller planteras utan skall behålla sin struktur som ströv- och rekreationsområde för oss som vill använda skogen för fritid och avkoppling.

Bodel och strövområde omfattar ungefär 46 ha och utgöres av skogsmark till största delen med både löv- och barrskog.

Däri öppnar sig äldre åkermarker som är inramade av stengärden. Området sluttar från SSO ner mot en bäck, som slingrar sig genom planområdets norra del. Bäcken rinner för det mesta genom öppna ängs- och betesmarker.

Bäcken, som slingrar sig genom hela området.

   
   

Som vanligt fantastiska höstfärger i Gammalstorp

Kraftledningen i NV delen av området avses kvarligga, men dess skyddszon påverkar inte bebyggelsegrupperingen, som ligger en bra bit därifrån.

Bebyggelsen har grupperats så att de områden som bäst kan användas som strövområde och som äger de största miljövärdena hålles intakta. Således har bebyggelsen förlagts i områdets södra skogsbevuxna delar, medan flera vackra ängar och markerna kring bäcken har lämnats fria som rekreationsområde.

Antalet tomter på hela området är 96 och av dessa är 41 fastigheter sålda eller utarrenderade (2006).

Tomtstorlekarna varierar från ungefär 800 m² upp till 1900 m², och genomsnittstomten har en areal på omkring 1400 m².

Allmänna platser, vägar och strövområden upptar ca. 32 ha och den totala ytan av hela planområdet är 46 ha

   
   

I anslutning till vårt eget strövområde finns andra markägares skogar, ängar och marker som vi också kan nyttja tack vare vår fantastiska allemansrätt.

Att visa hänsyn till naturen är en bra regel. Allemansrätten kan snabbt försvinna om markägarna ser att deras marker förslummas. Allemansrätten är något som vi måste förtjäna – den är ingen självklarhet även om vi kanske många gånger tror detta.

   
   

Ingången till Möllevägen (Traktorstigen) mot hösten.

Ingången till Möllevägen (Traktorstigen) under vintern.

   
   

Sydvästra delen av markerna.

En vit vinter utan slask, är inget konstigt i Gammalstorp.

Till toppen av sidan

 

Lite blandade bilder från olika årstider i Gammalstorps vackra natur


31 maj 2010, hagel stora som ärtor

Vi som bor här har blivit hemmablinda. Vi ser inte hur fantastisk natur vi har runt omkring oss och att vi bor så nära paradiset vi kan komma.

Men var gång här kommer gäster, nytt folk och nya boende blir man påmind av dem när de säger just hur fantastiskt här är – verkligen en oas i världen.

   

Oktoberhöst i fritidsbyn 2012

   

Som vanligt en fantastisk tavla, komponerad av naturen själv. Möllevägen (Traktorstigen), med sitt täcke av alla de sorters löv.

   

Vintern har kommit till fritidsbyn, 4 december 2012. Torr, ren, fin snö, helt utan inslag av slask.

   

9 februari 2013. "Linjen", dvs. banvallen på den nerlagda järnvägen mellan Hörby - Äspinge - Satserup och vidare norrut. Ett fantastiskt fint ställe att vandra på. Jämnt utan backar ger bra förhållanden för oss amatörskidåkare. Ligger bara ett "stenkast" från fritidsbyn.

31 december 2013. "Linjen", plus 5 grader, vindstilla och lerigt i markerna efter flera veckors regn. Vid samma tid för ett år sedan hade vi massor av snö.

   

Till toppen av sidan

 

Att ha hund i fritidsbyn och på andra plaster där hunden och hundägaren inte är ensamma
Det finns få saker folk blir mer irriterande på är när grannens hund får springa fritt vind för våg över andras tomter utan någon som helst tillsyn.
Lösspringande hundar får ALLTID dåligt ryckte – men naturligtvis är det hundägaren och inte hunden som skall få skället – det är hundägaren som är ansvarslös, inte hunden – den har ju bara kul.
En oansvarig hundägare som låter sin hund springa vind för våg skapar osämja och oftast mycket diskussion de andra grannarna emellan.
Tyvärr har många hundägare svårt att förstå (eller vill inte) att alla andra kanske inte är fullt så engagerade av att ha hundar springande runt benen.

Ytterst få har civilkurage nog att de vågar gå direkt till hundägaren och säga till. Men det gör ju inte så stor nytta att snacka med grannen – som inte ens äger hunden.
Att sedan hundägaren oftast kommer med en massa (tramsiga) motargument är bara att strunta i – hundägaren bär hela ansvaret –  ingen annan.

Det ju nästan alltid också så, att det är de hundägare som har minst koll och kontroll på hunden, som springer vind för våg, och ibland också helt enkelt irrar bort sig och inte hittar hem.

   

Att sätta hunden i en löplina på tomten är den enklaste sak i världen, och borde vara en självklarhet när man har hund.

   

Hund får följa med i naturen, men under tiden 1 mars - 20 augusti får den inte springa lös i skog och mark – det är enligt lag –  koppeltvång!
Även under annan tid på året måste du ha din hund under sådan uppsikt att den inte kan skada eller skrämma vilda djur. Det betyder att den inte kan springa lös hur som helst oavsett vilken tid på året det är.
Du är helt enkelt skyldig som hundägare att ALLTID ha koll och kontroll på hunden.
Tänk på att även den fredligaste lilla sällskapshund kan skrämma djuren med sin blotta närvaro .Detta gäller både vilda djur och grannes katt,  hund, kanin eller vilket djur som helst.
Tänk också på att din hund kan skrämma barn och andra människor. Respektera att alla inte ser på din hund som du själv gör.

Det har hänt att en hund bitit ett småbarn i vår fritidsby,
detta är naturligtvis fullständigt horribelt och skall absolut polisanmälas.

   

Till toppen av sidan

 

Stormen Simone. Natten mellan månd. – tisd. 28-29 oktober 2013 kom hon till Gammalstorp
Höstens första storm, Simone drabbade Skåne hårt, mest på den västra sidan. Det verkar dock som om Gammalstorps fritidsby har klarat sig bra. Några träd lite här och var men några alvarliga skador på  hus verkar det inte ha varit. Dock har några träd, och någon dörr och fönster fått sätta "livet till".

Björk som dragits upp med roten mellan på vår
30 Km väg, mellan Hägervägen och Falkvägen.

Även inne på Hägervägen drogs en björk upp med rotsystemet

   
   

På Möllevägen (Traktorstigen) var det två bokar som inte längre ville.
Dessa var i ett sådant skick redan innan att det kanske var väntat, till nästa storm – och det blev nu.

   
   

Ett under att de två bokarna bara stått så länge som  de gjort med detta uppruttna" rotsystem".

Lite längre ner mot bäcken.

   
   
Förlängningen av Möllevägen ner mot bäcken Stigen in till den före detta vattenmöllan. Längre in hade fler småträd lagt sig.
   
   

I slutet av Rapphönsvägen, några meter ut till hagen, en knäckt grantopp.

I förlängningen Falkvägen ut till hagen har vi ett träd till som gav upp. Även ett mindre träd föll över Falkvägen.

   
   

Den ståtliga, "Ensamma granen"  har klarat ännu en storm.

Möllevägen (Traktorstigen), en mindre Ek.

   

Till toppen av sidan

 

Byggnormer i fritidsbyn

1990
I december 1990 kallade byggnadsnämnden i Hörby till samråd (efter önskemål från samfällighetsföreningen) för att förändra förutsättningarna för Gammalstorps byggnadsplan, numera betecknad detaljplan.
Detaljplanen omfattar hela den tidigare planlagda delen och innebär i korthet, att byggnadsrätten på varje tomt ökades från 70 m² till 100 m² för bostadshus och från 30 m² till 40 m² för uthus, garage m m.

Byggnadslovsplikten minskas även inom området så att mindre tillbyggnader och kompletteringsbyggnader (på max 30 m²) får utföras utan byggnadsnämndens prövning.

2004
På sommaren 2004 gjorde Byggnadsnämnden åter ett besök i fritidsbyn. Det framkom då att Kommunen ville ha samma byggnadsnormer i alla fritidsområden i hela kommunen. Att hålla reda på "femtielva" olika och ibland onödiga regler ställer klart till problem för kommunen. Det kan ju inte heller vara rimligt att ena fritidsbyn skall få bygga "ditt", men den andra bara få bygga" datt".

Orsaken var klart att Byggnadsnämndens tankar var även att utöka byggnadsytan till omkring 250-300 m², som då skulle gälla alla fritidsbyar i hela kommunen. Hur detta har realiserats i verkligheten är oklart, då de som var med då, förmodligen alla har gått i pension idag.
Det var också 2004/2005, som man lättade på regeln att vi inte skulle få bygga garage eller carportar. När dispens kom på garage, byggdes det några i snabb takt.

Detta bör naturligtvis inbegripa att även andra som är intresserade av att bygga garage i framtiden skall få möjlighet till detta.
Garage är ingen, som helst lyx. Den sparar bilen och därmed miljön. Men en annan viktig sak är att den står säkrare i garaget än ute och blir inte utsatt för åverkan och inbrott i samma grad.

2006
Bostadshuset får ha en maximal yta av 100 m², och en förrådsbyggnad får ha en maximal yta av 40 m².
Från och med år 2005 har byggnadsnämnden lättat på maximerat antal m² som tomterna får bebyggas på.

Numera finns det möjligt att få dispens för att bygga något mer. Oftast handlar det om att bygga ett garage eller en carport. Maximerad yta för bostadshus respektive förrådsbyggnad/extrahus är fortfarande 100 m² + 40 m², även om vissa dispenser redan har getts på 120 m².
Garage bör vara en dispens som bör ges även i framtiden då den redan getts ett antal på området.

I övrigt gäller standardnormer för byggnader av t. ex. Friggebod,  f. n. 15 m², staket, skärmtak, veranda etc.

2014
I juni 2014 fick vi i Sverige ytterligare en "Friggebod" – ett "Attefallshus".
En byggnad som kan uppföras utan bygglov om vissa kriterier uppfylles. Dock måste det göras en bygganmälan till kommunen. Eftersom denna regel är lite kontroversiell, då man politiskt inte är överens, är det kanske lämpligt att kolla med kommunen innan man sätter igång.

Detta är endast allmän information. Dagsaktuell information och ev. ändringar får Du från byggnadsnämnden i Hörby.
Vi ansvar naturligtvis inte för att ständigt hålla all information uppdaterad.

Till toppen av sidan

 

Höjden av fräckhet – det av en av "våra egna"
2015-01-11

På vårt gemensamma fina rekreationsområde som vi alla är delägare i om man äger en fastighet i fritidsbyn, och som omsluter vår fritidsby borde man känna lite mer respekt för.

Ett av våra absolut finaste ställen är i slutet av Möllevägen, eller som den också kallas "Traktorstigen". Där kommer den slingrande bäcken, vi har resterna efter Gammalstorps vattenmölla och det är allmänt fint i detta område. En plats med ett rikt djurliv, om man inte skriker och skränar så att djuren blir rädda och springer sin väg.
Dock hade det inte skadat om det funnit lite mindre småträd på den hitre sidan av bäcken på sina håll. Där har dock självsåtts några granar som står fritt och fint – och om de bara får stå kvar kommer de att bli fina exemplar inom några år.

MEN – då kan man inte helt fräckt bara gå ut och såga ner en halv gran, som man självsvådligt bestämt att den skall jag ha som julgran. Detta måste vara totalt avsaknad av hjärnceller – plus att det är olagligt!
Men det tycker nog inte "Svensson" – att han är kriminell. Men å andra sidan tycker inte andra tjuvar det heller – men så är det. Svensson är i samma skara som man läser om i tidningen även om han eller hon inte vill erkänna det själv..

Någon har således tyckt att toppen på en gran som skulle kunna bli ett praktexemplar om 15-25 år, passar bättre ett par veckor i stugan, eller kanske i bostaden i stan, än att den kunnat växa till sig till glädje för oss alla som vistas i naturen och ge lite skydd till de vilda djuren.

Att inbilla sig att det är en "utombystjuv" är nog så långt ute i periferin att vi kan utesluta detta totalt. Sanningen är nog tyvärr den, att det finns någon här hos oss som tagit sig friheter utöver vad som är legalt.
Vi får väl hoppas att grantjuven får sig en tankeställare och låter resten av de få granar som finns där växa upp.

Vi har också medlemmar i vår fritidsby som äger marker som angränsar till vårt rekreationsområde. De uppskattar säkert inte heller att bli av med sina dyrt investerade granplantor och det stora arbete det för med sig att nyplantera – för att någon enskild tjuv skall få en gratis julgran på andras bekostnad.

Fängelse för planerad stöld

Även stölder ur granförsäljarnas stora lager runt om i städerna är vanliga. Så rapporterar exempelvis Dagens Nyheter på måndagsmorgonen om en granförsäljare i Stockholmsförorten Bagarmossen som drabbats av omfattande stölder de senaste nätterna.
Det är det här jävla samhällets fel, man kan inte lita på folk längre, säger den småländske granförsäljaren till DN.
Källa: Dagens Nyheter

Den grantjuv som åker fast kan räkna med att dömas för snatteri eller stöld, och straffas med böter eller fängelse.
Den billiga granen kan bli livets dyraste gran om man blir påkommen med rätt fina böter och en liten plump i straffregistret – så "vinsten" i förhållande till vad det kan bli för konsekvenser är knappast förankrade i ett logiskt tänkande.

Värdet på granen varierar från någon hundralapp för en avbarrad stackare från granvärldens B-liga, till dryga tusenlappen för en tremeters Kungsgran.
Riktigt stora bamsingar för utomhusbruk kostar upp till 3 000 kronor. Snatterigränsen går vid 800 kronor.
Men även om värdet på den egenhändigt nedhuggna granen inte överskrider gränsen så kan den som åker fast under en räd i granskogen dömas till fängelse. Detta eftersom gärningen med stor sannolikhet var planerad och således inte ett impulsivt snatteri.
Källa: Aftonbladet.

En gran kanske inte låter mycket men i det stora hela räknas det med att var 5:e gran är stulen, antingen på rot ute i markerna eller hos granförsäljaren på torget, och det kostar branschen flera hundra miljoner varje år. (gissa vem som får betala det. Jo vi kunder så klart, oavsett om vi köper vår julgran, eller vi köper virke för att bygga. Vi konsumeter betalar precis allting som stjäls och snattas oavsett om det är i skogen, eller i butiken).

   
Avsågad en meter upp, och därefter kapad igen, då den tydligen blev för stor. Toppen tog man med sig. Foto: 2015-01-11
   

 

 
Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr