Gamla och nyare bilder från Gammalstorp

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr
 

Snabblänkar till denna sida

Snabblänkar

Snabblänkar

Aktiviteter

Fastigheter

Bouppteckning 1887 Kartor (gamla) Valborgsbrasa 2010 Gammalstorp 4
Dammen Kronprinsbesöket 1903 Valborgsbrasa 2011 Gammalstorp 6081
Vandrerskan 1736 Skiftet under 1800 Valborgsbrasa 2012 Gammalstorp 6082
Gammalstorps vattenmölla "Skräddarens"  ruin Valborgsbrasa 2013 Gammalstorp 6083
Hanssons i Gammalstorp   Valborgsbrasa 2014 Gammalstorp 6084
    Valborgsbrasa 2015 Gammalstorp 6085
    Valborgsbrasa 2016 Gammalstorp 6086

 

Den fina vägen till Gammalstorp, en s. k. kulturväg

Regnbåge över Gammalstorps by

Vid regnbågens slut ligger Gammalstorps by. Foto: © Gammalstorp.se. 2012

   

 

Skånska rekognoseringskartan från 1812 och karta över Gammalstorpsområdet

Gammalstorps geografiska läge. Skånska rekognoseringskartan från 1812 och 1815-1820. Uppmätt av fältmätningsbrigaden.
Originalet är handritat och i skala 1:20 000 och finns på Krigsarkivet i Stockholm

   
   

Malmöhus län Frosta Härad Espinge socken

   

 

Sann berättelse från 1736

Bouppteckning 1887

Den okända vandrerskan och trolldomen i Gammalstorp.
författare: Elva Olsson-Lewin. Läs PDF-fil här PDF-fil 219 kB öppnas i nytt fönster
Vi har personligt tillstånd från författaren att publicera artikeln.

 Läs PDF-fil här PDF-fil 410 kB

   
Tillbaka till snabblänkarna Till toppen av sidan Tillbaka till startsidan

 

Laga skifte i Sverige i början av 1800-talet

Laga skifte i Sverige beslutades år 1827 och principerna i denna skiftesstadga gällde till 1928. I vissa delar reviderades stadgan 1866, men ersattes av 1926 års lag om delning av jord som trädde i kraft 1/1 1928.
Syftet var att slutföra de jordreformer som påbörjats med storskifte och enskifte. Det räckte att en bonde i byn begärde laga skifte för att det skulle genomföras. Laga skifte var inte lika genomgripande som enskifte. I mindre produktiva områden fick ofta gårdarna ett stycke åkerjord och ett stycke skog.
Före laga skiftet hade varje bonde i byn en del, teg, i varje åkerstycke. På så sätt hade var och en del i den bättre jorden såväl som i den sämre. Bredden på tegen motsvarade bondens andel i byn, som i sin tur också manifesterades i tomtens bredd längs bygatan. Där av uttrycket "tomt är tegs moder". Tegarna var normalt smala och kunde inte brukas var för sig. Allt brukande måste därför ske gemensamt och man måste i huvudsak enas om vad man skulle odla.
Laga skiftet innebar att varje bondes andel samlades och lades ut på i idealfallet en plats. Den som fick sin andel i den sämre jorden fick då i motsvarande grad mer mark och vice versa. Det samlade värdet av hemmanet före och efter skiftet skulle vara lika. Man flyttade också ut tomten och byggnaderna till den egna marken, vilket innebar att byn mer eller mindre splittrades. Odlingsarbetet blev effektivare och varje gård producerade mer. Att gårdarna började producera mer berodde också på att det blev allt vanligare med bättre redskap av järn.
Skiftet gjorde att bönderna inte längre var beroende av varandra på samma sätt som de varit tidigare i byarna. Man behövde inte heller längre gå över någon annans åker för att komma till sin egen och många vågade nu testa nya grödor. Många av bönderna blev tvungna eller valde att flytta från byn eller fick ta tjänst som dräng eller piga åt någon bättre bemedlad bonde.
Delar av Sverige skiftades aldrig, särskilt i dalarna.
Källa 30 jan. 2013: Wikipedia.

Här kan du läsa tre olika dokument från tiden.
PDF-filerna öppnas automatiskt i ett eget fönster.

Laga skifte. 3-sidigt PDF dokument. (155 kB) PDF-fil 155 kb

 

Laga skifte. 31-sidigt PDF dokument (3,1 MB) PDF-fil 3,1 MB
En lite större fil, tar något längre tid att ladda hem.

 

Laga skifte. 8-sidigt PDF dokument (422 kB) PDF-fil 422 kB

   
Tillbaka till snabblänkarna Till toppen av sidan Tillbaka till startsidan

 

Kronprinsbesök 1903

25 augusti 1903. Dåvarande H. K. H. kronprins Gustav V anländer till stationen i Äspinge.
Han har kommit hit för att bland annat jaga i Gammalstorpsområdet. Läs tidningsartikel här PDF-fil 289 kB

   
Tillbaka till snabblänkarna Till toppen av sidan Tillbaka till startsidan

 

Hos Anna-Britt och Nils Hansson

Nils Hansson bearbetar sina marker i Gammalstorp

Nils Hansson kör en traktor som tillhörde en gård i Brösarp där han arbetade som rättare. Okänt vilket fabrikat men traktorn drivs med gengas så året bör vara 1940-1945.

Nils hade aven taxiverksamhet och åkeri i Bessinge under krigsåren. Flyttade till Gammalstorp 1946 då han köpte fastigheten gammalstorp 5:l för 35.000 kronor.
Fakta:
Vild från Rickard Hansson, Textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken"

.

Det gick att transportera grisar även med motorcykel på sin tid

   
   

Nils Hansson. Nordisk mäster i bågskytte.
Samma man som sitter på gengastraktorn på bilden ovan.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

Nils Hansson med fru Anna-Britt, kommer hem från Oslo, där han blev Nordisk mästare i bågskytte.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

   
   


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna-Britt Hansson, Gammalstorp

Gammalstorpsbor på sommarutflykt.
Foto: Bondeförbundet, avd. Äspinge.

 

 

 

 

   
Tillbaka till snabblänkarna Till toppen av sidan Tillbaka till startsidan

 

Vill du vara en del av grannsamverkan och få all information om "konstigheter" i ditt närområde?

Anmäl dig i så fall här.

 

Skräddarens ruin, eller var det Skomakarens ruin? Ja vem vet, det var kanske inget av det?

Numera finns endast en fallfärdig vägg och en hörna kvar. Bilderna tagna vintern 2007.
   
Tillbaka till snabblänkarna Till toppen av sidan Tillbaka till startsidan

 

Gammalstorps mölla

Året är 2012.

Året är 2012.

   
   

Stenarna finns till en viss del kvar där man dämde i dammen.

Man kan idag (2015) ana var brunnen låg

   

Gammalstorp 11:3 eller 11:4A.

När denna vattenkvarn ursprungligen byggdes är inte känt, men den var i bruk fram till 1920. Den siste mjölnaren var Per Månsson och när han slutade mala såldes kvarnen till grannen som i sin tur sålde huset för bortflyttning, men behöll jorden. Grannen lär ha betalt 200 kronor för fastigheten.
I dag finns endast rester av husgrunden, och dessa är helt överväxta med gräs och mossa. Rännan är bitvis bevarad och spår av dämmet syns fortfarande.

Textkälla:
Industriminnesinventeringen/Riksantikvarieämbetet, år 1977. Foto © Fred Lundberg, 2012.

Den siste som bedrev verksamhet var Per Månsson, son till Måns Jönsson och bror med Jöns Månsson. Båda tidigare ägare av sedermera Sjölands ställe.
Till Möllan hörde så mycket jord att ägaren hade både jordbruk och bokskog. När Per Månsson avlidit, såldes fastigheten till August Sjöland. De hus som fanns kvar köptes av lantbrukaren Erik Sjöberg i Satserup och flyttades.
För de som vet var kvarnen legat, syns fortfarande en del rester kvar. Dock har fallna träd och slör börjat ta över, och om några få år är även denna historia bortglömd för evigt. Delar av faktauppgifterna hämtade från boken: Förr och nu i Äspinge socken.
   
Tillbaka till snabblänkarna Till toppen av sidan Tillbaka till startsidan

 

 

 

Karta 1812-1820

Skånska rekogniseringskartan 1812

 

 

Dammen

En vackert byggd damm

Foto: © Gammalstorp.se. feb.: 2013 "Dammen"

Foto: © Gammalstorp.se. feb.: 2013 "Dammen"

 

Gammalstorp 4  

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Areal: Totalt 20 har, därav 9 åker, 11 skog- och betesmark. Taxeringsvärde 10.400 kr.
Jordart: Kampermylla på albotten. Skogsbestånd: Lövskog.
Mannbyggnaden uppförd omkring 1880, renoverad. Ekonomibyggnad uppförd 1937.
2 hästar, 5 kor, 1 ungdjur, 2 ungdjur, 2 modersuggor, 6 gödsvin och 20 höns.
Nuvarande ägare köpte gården 1943 av Einar Trulsson, som övertagit den efter sin fader.
Ägare:
Torsten Nilsson f.1/3-1921. Son till Otto Nilsson och hans hustru Ellin f. Dahlström. Ägaren medlem av mejeri- och slakteriföreningen.

I slutet av 1970-talet kallades gården allmänt för "MBI-gården", eftersom Malmö Boll och Idrottsförening ägde, eller hyrde den. Klubben var ett hyggligt fotbollslag på 40-50 0 60 talet. Finns inte längre idag utan ingår i Rosengård FC. Därefter köptes gården av en privatperson, som idag 2012 satt en liten skylt på huset där det står "Torpet". Ekonomibyggnaden är totalt renoverad och är nu ett hus med modernt boende.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

   

 

Gammalstorp 4

Kanske mest känt som "Liljegrens hus"

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Areal: Totalt 17 har, därav 5 åker och resten fäladsmark. taxeringsvärde: 7.800 kr.
Jordart: Kampermylla. Skogsbestånd: Lövskog.
Manbyggnad uppförd omkring 1880, renoverad 1939. Ekonomibyggnad uppförd omkring 1940.

2 hästar, 5 kor, 1 ungdjur, 2 modersuggor, 7 gödsvin och 40 höns.
Gården till släkten 1934 genom köp av nuvarande ägaren från Nils Svensson, som övertagit den genom sin fader Sven Andersson.

Ägare:
Hjalmar Liljegren f. 21/1-1901, som till Isak Liljegren och hans hustru Amanda f. Abrahamsson. Gift 1928 med Signe Borg f.23/12-1899. Barn: Ingvar f. 1929, Erik f. 1931 och Gunnar f. 1936. Ägaren medlem av mejeri- och slakteriföreningen
.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se.2012

 

Gammalstorp 6081

Gammalstorp 4
enl. Svenska Gods & Gårdar 1944

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Gammalstorp 4.
Arela: Totalt 47 har, därav 11 åker, 12 skog, resten fälad. taxeringsvärde 18.200 kr.
Jordart: Grusblandad mylla på albotten. Skogsbestånd, lövskog. Manbyggnaden uppför för mer än 100 år sedan, ombyggd 1921. Stallänga uppförd 1910.

3 hästar, 7 kor, 5 ungdjur, 1 modersugga, 4 gödsvin och 25 höns.
Gården till släkten 1825. Nuvarande ägare övertog gården 1903 efter sin fader, som köpt den av Jöns Månsson, vilken tillträtt efter sin fader.

Ägare:
August Sjöland f. 18/3-1878, son till Nils Månsson och hans hustru Anna f. Nilsson. Gift 16/5-1905 med Kristina f. Andresson. Barn: Gunnar f. 1909, Allan f. 1911, Egon f. 1915 och Asta f. 1918. Ägaren medlem av mejeri- och slakteriföreningen.
F. d. ledamot av kommunalrådet
.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2013

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2013

 
   

 

Gammalstorp 6082  

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

 

Gammalstorp 6083  

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

 

Gammalstorp 6085

Gammalstorp 1
enl. Svenska Gods & Gårdar 1944

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Gammalstorp 1.
Areal: Totalt 23 har, därav 8 åker, 5,5 kultiv. betesmark, resten fälad. Taxeringsvärde 11.000 kr.
Jordart: Mylla på grusbotten och delvis almbotten. Skogsbestånd: Alskog. Manbyggnad uppförd 1840, restaurerat 1926. Ekonomibyggnad uppförd 1915.

2 hästar, 5 kor, 2 ungdjur, 2 modersuggor och 45 höns. Gården till släkten omkring 1870.
Nuv. äg:s fader köpte den 1926 av Anders Ahlgren. Förut ägde hans svärfar  Jöns Jönsson gården, och ägare före denne var Jöns Nilsson.

Ägare:
Nils Albert Jönsson f. 14/2-1810. Son till Jöns Jönsson (död 1844) o.h.h. Bengta F Nilsson (död 1841). Ägare medlem av mejeri- och slakteriföreningen. samt R. L. F., sekr. och kassör i B. F:s lokalavdelning. Ledamot av kommunfullmäktige, ordförande i pensions- och valberedningsnämnden. Ledamot av biblioteksstyrelsen och studieledare i  S. L. S

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

 
   

 

Gammalstorp 6086

Gammalstorp 1
enl. Svenska Gods & Gårdar 1944

1944

De äldre Uppgifterna hämtade från "Svenska Gods & Gårdar" från 1944.

Gammalstorp 1
Areal. Totalt 30,5 har, därav 6 åker, 8 skog, 1 kultiv betesmark, resten fälad. Taxeringsvärde: 9.100 kr.
Jordart: Grusmylla på albotten. Skogsbestånd: Lövskog. Manbyggnaden uppförd för omkring 100 år sedan (1840-talet), restaurerad 1934.Stallänga och loge uppförd 1939.

2 hästar 4 kor, 2 ungdjur, 1 modersugga, 6 gödsvin, 35 höns.
Gården till släkten 1927. Den har tidigare ägts av nuvarande ägarens svärfar.

Ägare:
Hugo Nilsson f. 26/1-1900, son till Nils Jönsson och hans hustru Ingrid, född  Holmberg. Gift med Hanna Blomberg f. 23/12-1898. Barn: Sigfrid f. 1921, Anna Greta f. 1924, Roland f. 1935. Ägaren medlem av mejeri- och slakteriföreningen.

2012 heter ägaren Kjell Arne Nilsson

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

Foto: © Gammalstorp.se. 2012

   

 

30 april 2014 Valborgsbrasa hos Hanssons i Gammalstorp

December 2013. Uppladdningen har sedan länge börjat.

Inbjudan:

Som traditionen bjuder så träffas alla som vill på "Hanssons ängar". Rishögen väntar bara på att få värma oss.

Vi eldar Valborgsmässoafton 30 april, om inget oförutsett händer och vädret tillåter. Vi brukar tända strax innan skymningen. Sisådär mellan 8 och halv 9.

Ta med egen fikakorgen och njut av kvällen. Grillen är laddad.

En egen campingstol är inte fel att ha med sig, det är varmt och skönt framför brasan.

Välkomna
Hanssons i Gammalstorp

   

Ett vackert skådespel, när det är kontrollerat

   

Rickard tänder på med "eldkastaren"

Det börjar ta sig

   

Inom kort var det fullt ös

Den stora Grand danoishunden blir kelad och trivs

   

Ungdomarna står i ring

De gamla sitter

   

Åter igen orkar den till Valborg (se även 2013)

En del av gänget från fritidsbyn

   
Genomförandet:

En varmare Valborg går väl knappast att hitta. En varm, i princip fullständigt vindstilla kväll.
Som vanligt var grillarna på plats och preparerade. Rickard "tuttade på" vid niotiden. Trots avsaknaden av vind brann brasan ordentligt redan efter någon minut.

Genomförandet:

Rickard hade ju redan den 2 maj 2013 börjat bygga på högen så det mesta var väldigt torrt.
Alltid en trevlig upplevelse att få komma till "Hanssons ängar" och det är inte bara brasan som värmer – Hanssons och deltagarna gör det enkelt att välja vilken brasa man skall besöka.

   

 

30 april, 2013. Valborgsmässoafton i Gammalstorp, på Hanssons ängar

Inbjudan:

Som traditionen bjuder så träffas alla som vill på "Hanssons ängar". Rishögen väntar bara på att få värma oss.

Vi eldar Valborgsmässoafton 30 april, om inget oförutsett händer och vädret tillåter. Vi brukar tända strax innan skymningen. Sisådär mellan 8 och halv 9.

Ta med fikakorgen och njut av kvällen.

Välkomna
Hanssons i Gammalstorp

Genomförandet:

Kvällen den 30 april 2013 var en småblåsig och kylig historia – i alla fall för dem som inte tagit på sig "morfars kalsonger". Men vad gör det i glada vänners lag och trevliga personer.

Grillarna var på och borden dukade. Halv nio satte Rickard på "eldkastaren" och några sekunder senare var brasan igång av egen kraft. Elden tog sig snabbt och den halvkyliga kvällen förändrades istället till värme.

Som alltid trevligt på "Hanssons brasa" och det tackar vi för, och ser redan fram emot nästa.

   
   

Den har väntat länge...

Men nu är det dags. "Eldkastaren" är igång.

   
   

Det dröjde inte länge förrän elden var i full gång, och detta hjälpte naturligtvis vinden till med.

   
   

Hur många grader är här?

Till Brasan kunde man ta sig på olika sätt, här är ett av dem.

   
   
Varm korv och annat gott satt bra. Mössor och jackor var obligatorisk klädsel.
   
   

Samtal om kvällens bravader?

Andra säger "skål".

   
   

Värmen börjar sprida sig.

och skymningen är på väg.

   
   

Här kan man ju ligga hela natten om man vill.

 
   

 

2012. Majbrasa hos Hanssons i Gammalstorp

Bordet är dukat, vi väntar på "påtändning".

Så där, nu brinner det.

   

 

2010. Majbrasa hos Hanssons i Gammalstorp

Foto: Stig Blom 2010

Foto: Stig Blom 2010

   

 

Varför Valborg?  
Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt Valborg, finlandssvenska Vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den hedniska högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den Heliga Valborg

Valborg blev helgonförklarad den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med den germanska hedendomens denna dag hållna vårfester, som av den kristna övertron stämplades såsom häxförsamlingar. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Harz, bekant bland

annat genom scenen "Walpurgisnacht" i Goethes Faust), och där gjorde ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.

Valborgsmässoafton sammanfaller inte med vårdagjämningen. Antagligen är dagen flyttad för att stämma med Valborgs historia. Vårdagstämjningen firas på många ställen i världen, bland annat i förbindelse med nouroz i Iran med flera länder även i Spanien, Pais Valencian, under namnet "Las Fallas", konstigt nog fem dagar under Fastan 13-20 mars "natten av brand" (nit de foc).
Källa:WikipediA, den fria encyklopedin.

   
Tillbaka till snabblänkarna   Till toppen av sidan

 

När du sänder bilder till oss:
En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969 (enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar. Alla bilder efter detta datum skall fotografen tillfrågas.
 
Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna