Kyrkan, kyrlig verksmahet, missionshus etc.

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

 

Kyrkan i Hörby Prästgården i Hörby Kommunisterbostaden Församlingshemmet  
Svensköp Nykterhetsrörelsen      
Kilhult        

 

Kyrkan i Hörby  

Hörby kyrka oktober 1984 foto: © Henry Holm. Bild ID: 3175

Hörby kyrka oktober 1984 foto: © Henry Holm. Bild ID: 31754

   
   

Nytagna bilder i kyrktornet.

 

   
   

 

   
   
   
   

Alla färgbilder i kyrktornet. Foto: © Fred Lundberg

   
   

Kyrkan sett från Söderängen.
Foto: Carl Martinsson och i privata ägo Ingegärd Olofsson.

Kyrkan byggdes om fullständigt 1895-1897 till det utseende den har idag.
Från början var det en stenkyrka som man tror byggdes under senare hälften av 1100-talet.
Kvar från den gamla kyrkan finns en portal i söder där man kan läsa:
”Carl Stenmeister scar denna sten”.
Han lärde sitt yrke när man byggde domkyrkan i Lund.
Från början fanns det ett murat torn, vapenhus, ringmur med en kyrkoport runt kyrkogården. Ett tornur fanns och taket var täckt av bly.
Hörby kyrka har i gamla tider kallats för Sankt Lars.Kring sekelskiftet var nya kyrkan klar. Prästen hette C F Lundegård och på 1880-talet hade Victoria Benedictsson ofta besökt prästgården för att träffa hans barn bl.a. Axel Lundegård, även han blev författare. Text: © Kjell-Åke Åsfält.

 

 

   
   

På baksidan är angett att vykortet har skriven text från 1916.

 

 

Invigning av en kull vargungar i Hörby kyrka ungefär 1950. Scoutledaren går vid namn Bertil Hermansson och vargungarna är räknat från vänster, Rolf, Helge, jag själv också Fidde.
 Lägg märke till den utsirade predikstolen i mitten.
 Text: © Leif Blumenau.

Kompletterande uppgifter inkomna vid ett senare tillfälle.
Vill gärna rätta till, efter att ha blivit upplyst av Jan Möller, som liksom den dåvarande kårledaren bodde på Hörbyhus, att hans namn var Bertil Hermansson och att kvinnan vid hans sida som här utövar ceremonin, kanske var hans fru Sonja. För övrigt har jag fått veta att Fiddes egentliga namn var Kurt och var känd i Hörby.
 Text: © Leif Blumenau.

 

   
   

Gamla kyrkan är från mitten av 1100-talet med Carl stenmästare som byggmästare. Vapenhuset antas vara byggt på 1500-talet. År 1818 byggdes den så kallade nykyrkan över vars ingång man vid ombyggnaden fann inskriptionen Carolo XIII Rege Sueciae et Norvegiae Haec Pars Templi Extructa Anno MDCCCXVIII vilket betyder under Carl XIII konung av Sverige och Norge, uppbyggdes denna del av kyrkan år 1818.
I slutet på 1800-talet var kyrkan i ett bedrövligt skick och på initiativ av kyrkoherde Lundegård (far till författaren Axel Lundegård och konstnären Justus Lundegård) påbörjades 1888 en restaurering av predikstol, altarprydnader, dopfunt, två takhimlar och epitafier.
I april 1895 påbörjade ett ombyggnadsarbete av byggmästarna Liljenberg i Hörby och Sjunnesson i Tjörnarp. Då det gamla koret revs hittades flera målningar vilka troligtvis blivit överkalkade under 1400-talet i samband med att valven slogs. Målningar hittades också på långskeppets väggar och valv. I kyrkogårdens nordöstra hörn fann man grundvalarna till något som troligtvis varit en stavkyrka. Dock företogs inte några expertisundersökningar av fyndet.
Den 20 december 1896 invigdes den nya kyrkan, byggd i nygotisk stil, av kontraktsprosten Hans Edestrand.
Källa: WikipediA, den fria encyklopedin.

Foto: Oscar Halldin 1904-1906.

   
   

 

På 1950-talet insågs att förbindelsen med Hörbys Söder behövde förstärkas med en bättre bro än den skrangliga fackverksbron vid Nygatan, även om man ännu inte insett att den gamla stenbron inte heller kunde hålla för modern biltrafik. Under mer än ett års tid omkanaliserades ån medan man byggde den nuvarande gjutna, armerade betongbron (bild efterlyses). Den verkligt Nya bron skulle alltså möjliggöra huvudvägen till Söder och söder därom, inte Ystadsvägen efter att Gamla bron, som befarades skramla sönder, blev avstängd för biltrafik i modern tid.
Text: © Leif Blumenau.

Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko.


Allmän bro över ån fanns inte före 1776. Det var bara prästens bro av trä som gjorde det möjligt för honom att ta sig över ån.
1777 byggdes dock en träbro som var dålig och krävde ständigt underhåll av bönderna.
1811 fick den byggas om och redan 1838 beslutades det om att man skulle bygga en stenbro. Stenbron blev mycket hållbar och dessutom billig.
Text: © Kjell-Åke Åsfält.


Lärarna ville ju gärna påpeka att bron byggdes enligt stenvalvskonsten all regler med trapetsformad sten höst uppe, som kan ses helt tydligt här. Ån var ju på gott och ont för Hörby. Det goda var ju kvarndriften och kräfsandet på sensommaren. Annars utnyttjades vattnet för garverierna med sina föroreningar och helt enkelt, ibland farligt avskräde, t. ex., från Lasarettet. Folk, särskilt barn som lekte i ån i färd med att fånga Elriksar, eller badande vid dess utflöde i Ringsjön, det händes ju, fick Polio, och det var innan Salks vaksin gjort sitt intåg.
Text: © Leif Blumenau.

   
   

Kyrkan och Gamla bron.

   
   
   
   

Hörby kyrka oktober 1984 fotograf Henry Holm. Bild ID: 3175

Hörby kyrka oktober 1984 fotograf Henry Holm. Bild ID: 31754

   
   

 

Till toppen av sidan

 

   Prästgården i Hörby
   

Gamla prästgården och gamla kyrkan 1889. Bilden tagen från sydsidan, ängen, som sedan bebyggdes med villor.

   
   

Prästgården i Hörby

Prästgården, men här baksidan, som inte fotograferats så ofta.

   
   

Kyrkan och prästgården.

   
   

Kyrkan och prästgården från bron. VC. för kyrkobesökare i förgrunden.

Kyrkan och prästgården

   
   

Kyrkan och prästgården.

   

 

Till toppen av sidan

 

Kommunisterbostaden

Kommunisterbostaden år 1946. Foto: Ingegärd Olofsson.

 
   

 

Till toppen av sidan

 

Församlingshemmet

Församlingshemmet Invigning 1955-01-12
Bild ID: HH_3171w. Foto: Henry Holm.

 
   
   

Församlingshemmet Invigning 1955-01-12. Prästen som är mitt i bilden heter Einar Hyllander
Bild ID: HH_3172w

   

 

Till toppen av sidan

 

Svensköp

1945. Flygfoto över Svensköps Kyrkoruin före restaureringen.

20 september 1950.  Svensköps kyrkoruin före och efter restaureringen.

   
   

Svensköps kyrkoruin under restaureringen 1950

Svensköp kyrkoruin före och efter restaureringen.

   
   

Kyrkoruinen i Svensköp var ett populärt utflyktsmål när man var ledig. Här har man klätt upp sig och säkert har man mat och kaffe i utflyktskorgen. Damerna var mycket stiliga i sina vita klänningar och på huvudet bär man det senaste i hattmodet.

 

 

 

 

 

 

 

Stående från vänster: 1. Rignell, 2. Rignell, 3. Alma Olsson Björk, 4. Alma Borggren, 5. Anders Hagert, 6. Oskar Rignell
Sittande från vänster: 7. Amanda Rignell Hallkvist lärarinna i Kilhult, 8. Nils A. Hagert, 9. Rignell, 10. Okänd, 11. Josefina Rignell, 12. Axel Rignell Präst, 13. Anton Linderos Handlare, Svensköps kyrkoruin var o är ett populärt utflyktsmål båda före o efter restaureringen.

   
   

1953. Elna Lindals 90 årsdag. Uppvaktas av församlingens kyrkoherde ”Reimers” 1953-04-06

Året är 1951.
Svensköps kyrka, som ligger i Killhult.

   
   
Att sända inbjudningskort till begravning och inte minst att deltaga var en viktig del av det sociala livet.
Här följer några exempel från Svensköp och Kilhult (Kilhult med ett l)
 
     
     

Insidan med inbjudan

Yttersida.

 
     
     

Yttersida hopvikt

Yttersida hopvikt och adresserad

 
   

Till toppen av sidan

 

Nykterhetsrörelsen

Kilhults godtemplarsal 1929.

   
   

NTO lokalernas invigning i Kilhult 1912. Till vänster på bilden ser vi Hörby Musikkår. Numera äges lokalen av en förening, som bildats för att åstadkomma en bygdegård i orten. Byggnaden används nu för allmänna samlingar och kallas ”Svenköps gården”.

Godtemplarsalen

   

Till toppen av sidan

 

Kilhults missionshus och kyrka

Bild ID: 1977_0157.
De äldres dag i Svensköp. Kilhults missionshus 1926.

1. John Fredriksson f:1893. Kyrkoherde i Huaröd och Svensköp, 1926-1924.
2. Nils Nilsson, Elmhult. f:1850.
3. Elsa Isak Nilsson. f:1856.
4. Ola Nilsson, Högestad. f:1851.
5. Ola Persson, Kilhult. f:1854.
6. Per Christiansson, Elmhult. f:1854.
7. Ola Nilsson, Svensköp. f:1891.
8. Mårten Nilsson, Elmhult. f:1842.
9. Mårten Olsson, Elmhult. f:18??
10. Mårten Trulsson, Elmult. f:1844.
11. Ola Olsson, Harphult. f:1853.

12. S. Nelly Nilsson, Kungsskogen. f:1842.
13. Nils Persson, Svensköp. F:1855.
14. Hanna And. Persson, Svenssköp. f:1854.
15. Hanna Nilsson, Maa. F:1852.
16. Hans Nilsson, Maa. F:1851.
17. Per Johansson, Kilhult. f:1847.
18. Anders Nilsson, Långelycke. f:1850.
19. Mårten Persson, Elmhult. f:1856.
20. Truls Andersson, Elmhult. f:1856.
21. Else Andersson, Elmhult. f:1852.
22. Else Ola Nilsson, Svensköp. f:1857.
23. Elna Mårten Olsson, Elmhult. f:18??
24. Kerstin And. Olsson, Svensköp. f:1847.
25. Hanna Jönsson, Elmhult. f:1855.
26. Hanna N. Andersson, Kilhult. f:1847.
27. Bengta And. Svensson, Elmhult. f:1846.
28. Hanna Lundberg, Elmhult. f:1850.
29. Thilda Sv. Persson, Östenköp f:1854.
30. Anna Persson, Svensköp. f:1838.
31.Karna Kristensson, Elmhult. f:1846.
32. Anna Nilsson Forsberg. Elmhult. f:1837.
33. Elna Göran Persson, Kilhult. f:1847.
34. Elna Jöns Nilsson, Elmhult. f:1841.
35. Nils Jönsson, Elmhult. f:1844.
36. Går ej att tyda på originallistan.
   
   

Svensköps kyrka i Kilhult. Tidigt 1900-tal.

   
   

1938 Den nya vägen har just blivit färdig och Anna och Oskar Rignell skickar ett vykort med "autostradan och skyskrapan"
baksidan av vykortet visas här nedan..

   
   

Året är okänt, men det är innan 1923.

   

Till toppen av sidan

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr