Kyrkor, kyrlig verksmahet, missionshus etc.

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

 

       
Askeröd Hörby församlingshemmet Kilhult Skärhus
Dala Hörby kommunisterbostaden Konfirmander Svensköp
Fulltofta Godtemplare Hörby kyrkan Konfirmationskort Önneköp
  Hörby missionshus Lyby missionshus Östraby Kyrka
  Hörby Prästgården Nykterhetsrörelsen Östraby missionshus
    Osbyholm  
    Pärup missionshus  
       
       
       
       
       

 

Kyrkan i Hörby  

Gamla kyrkan.
Foto: K. G. Press-Foto AB. Bild ID: HH_3357

Gamla kyrkan april 1957. Ombyggnad.
Bild ID: HH_3358

   
   

Gamla kyrkan 19 oktober 1956 Beklädning av taket
Bild ID: HH_3359

Gamla kyrkan 3 juni 1959 Ombyggnad
Bild ID: HH_3360

   
   

Gamla kyrkan april 1957 ombyggnad
Bild ID: HH_3361

Gamla kyrkan, orgel 1963
Bild ID: HH_3362

   
   

Nytagna bilder i kyrktornet.

 

   
   

 

   
   
   
   

Alla färgbilder i kyrktornet. Foto: © Fred Lundberg

   
   

Kyrkan sett från Söderängen.
Foto: Carl Martinsson och i privata ägo Ingegärd Olofsson.

Kyrkan byggdes om fullständigt 1895-1897 till det utseende den har idag.
Från början var det en stenkyrka som man tror byggdes under senare hälften av 1100-talet.
Kvar från den gamla kyrkan finns en portal i söder där man kan läsa:
”Carl Stenmeister scar denna sten”.
Han lärde sitt yrke när man byggde domkyrkan i Lund.
Från början fanns det ett murat torn, vapenhus, ringmur med en kyrkoport runt kyrkogården. Ett tornur fanns och taket var täckt av bly.
Hörby kyrka har i gamla tider kallats för Sankt Lars.Kring sekelskiftet var nya kyrkan klar. Prästen hette C F Lundegård och på 1880-talet hade Victoria Benedictsson ofta besökt prästgården för att träffa hans barn bl.a. Axel Lundegård, även han blev författare. Text: © Kjell-Åke Åsfält.

 

 

   
   

På baksidan är angett att vykortet har skriven text från 1916.

 

 

Invigning av en kull vargungar i Hörby kyrka ungefär 1950. Scoutledaren går vid namn Bertil Hermansson och vargungarna är räknat från vänster, Rolf, Helge, jag själv också Fidde.
 Lägg märke till den utsirade predikstolen i mitten.
 Text: © Leif Blumenau.

Kompletterande uppgifter inkomna vid ett senare tillfälle.
Vill gärna rätta till, efter att ha blivit upplyst av Jan Möller, som liksom den dåvarande kårledaren bodde på Hörbyhus, att hans namn var Bertil Hermansson och att kvinnan vid hans sida som här utövar ceremonin, kanske var hans fru Sonja. För övrigt har jag fått veta att Fiddes egentliga namn var Kurt och var känd i Hörby.
 Text: © Leif Blumenau.

 

   
   

Gamla kyrkan är från mitten av 1100-talet med Carl stenmästare som byggmästare. Vapenhuset antas vara byggt på 1500-talet. År 1818 byggdes den så kallade nykyrkan över vars ingång man vid ombyggnaden fann inskriptionen Carolo XIII Rege Sueciae et Norvegiae Haec Pars Templi Extructa Anno MDCCCXVIII vilket betyder under Carl XIII konung av Sverige och Norge, uppbyggdes denna del av kyrkan år 1818.
I slutet på 1800-talet var kyrkan i ett bedrövligt skick och på initiativ av kyrkoherde Lundegård (far till författaren Axel Lundegård och konstnären Justus Lundegård) påbörjades 1888 en restaurering av predikstol, altarprydnader, dopfunt, två takhimlar och epitafier.
I april 1895 påbörjade ett ombyggnadsarbete av byggmästarna Liljenberg i Hörby och Sjunnesson i Tjörnarp. Då det gamla koret revs hittades flera målningar vilka troligtvis blivit överkalkade under 1400-talet i samband med att valven slogs. Målningar hittades också på långskeppets väggar och valv. I kyrkogårdens nordöstra hörn fann man grundvalarna till något som troligtvis varit en stavkyrka. Dock företogs inte några expertisundersökningar av fyndet.
Den 20 december 1896 invigdes den nya kyrkan, byggd i nygotisk stil, av kontraktsprosten Hans Edestrand.
Källa: WikipediA, den fria encyklopedin.

Foto: Oscar Halldin 1904-1906.

   
   

 

På 1950-talet insågs att förbindelsen med Hörbys Söder behövde förstärkas med en bättre bro än den skrangliga fackverksbron vid Nygatan, även om man ännu inte insett att den gamla stenbron inte heller kunde hålla för modern biltrafik. Under mer än ett års tid omkanaliserades ån medan man byggde den nuvarande gjutna, armerade betongbron (bild efterlyses). Den verkligt Nya bron skulle alltså möjliggöra huvudvägen till Söder och söder därom, inte Ystadsvägen efter att Gamla bron, som befarades skramla sönder, blev avstängd för biltrafik i modern tid.
Text: © Leif Blumenau.

Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko.


Allmän bro över ån fanns inte före 1776. Det var bara prästens bro av trä som gjorde det möjligt för honom att ta sig över ån.
1777 byggdes dock en träbro som var dålig och krävde ständigt underhåll av bönderna.
1811 fick den byggas om och redan 1838 beslutades det om att man skulle bygga en stenbro. Stenbron blev mycket hållbar och dessutom billig.
Text: © Kjell-Åke Åsfält.


Lärarna ville ju gärna påpeka att bron byggdes enligt stenvalvskonsten all regler med trapetsformad sten höst uppe, som kan ses helt tydligt här. Ån var ju på gott och ont för Hörby. Det goda var ju kvarndriften och kräfsandet på sensommaren. Annars utnyttjades vattnet för garverierna med sina föroreningar och helt enkelt, ibland farligt avskräde, t. ex., från Lasarettet. Folk, särskilt barn som lekte i ån i färd med att fånga Elriksar, eller badande vid dess utflöde i Ringsjön, det händes ju, fick Polio, och det var innan Salks vaksin gjort sitt intåg.
Text: © Leif Blumenau.

   
   

Kyrkan och Gamla bron.

   
   
   
   

Kyrkan 1950-tal.

   
   

Hörby kyrka oktober 1984
Foto: ©  Henry Holm. Bild ID: /HH_3175_1984_01.

Hörby kyrka oktober 1984.
Foto: ©  Henry Holm. Bild ID: /HH_3175_1984_02.

   
   

100-åriga almarna vid kyrkan fälls 1962-03-27
Bild ID: HH_3334

100-åriga almarna vid kyrkan fälls 1962-03-27
Bild ID: HH_3333

   
   

Arbete på kyrktornet
Bild ID: HH_3341. Foto: Henry Holm.

Arbete på kyrktornet
Bild ID: HH_3342. Foto: Henry Holm.

   
   

Kyrkan 1988
Bild ID: HH_3343. Foto: Henry Holm.

Kyrkan 1955-01-12
Bild ID: HH_3344. Foto: Henry Holm.

   
   

Kyrkan februari 1965
Bild ID: HH_3345. Foto: Henry Holm.

Kyrkan
Bild ID: HH_3346. Foto: Henry Holm.

   
   

Kyrkan december 1950
Bild ID: HH_3347. Foto: Henry Holm.

Kyrkan taket lagas augusti 1956
Bild ID: HH_3348. Foto: Henry Holm.

   
   

Kyrkan arkivrum mars 1952
Bild ID: HH_3349. Foto: Henry Holm.

Kyrkan arkivrum
Bild ID: HH_3329. Foto: Henry Holm.

   
   

Erik Myrgren i skjortärmar hälsas välkommen till Hörby.
Bild ID: HH_3336. Foto: Henry Holm.

Erik Myrgren i skjortärmar hälsas välkommen till Hörby.
Bild ID: HH_3337. Foto: Henry Holm.

Erik Myrgren, född 2 januari 1914 i Njutånger i Hälsingland, död 20 oktober 1996 i Hörby, var en svensk präst.

Erik Myrgren arbetade under andra världskriget som sjömanspräst i Stettin i dåvarande Tyskland. Denna raserades vid flygbombningar i slutet av 1944 och tjänstgöringen upphörde därmed. I samband med hemresan engagerades han för att ta över tjänsten som pastor vid Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, sedan Erik Perwe omkommit när ett Lufthansaflygplan sköts ned i närheten av Falsterbo. Han fortsatte sina båda företrädare Birger Forells och Erik Perwes arbete med att rädda människor från förföljelse av den nazistiska regimen. Erik Myrgren tilldelades 1987 den israeliska utmärkelsen Rättfärdig bland folken.
Källa: Wikipedia.

   
   

Kyrkan med valvbron
Bild ID: HH_3326. Foto: Henry Holm.

Elis Corneliuson 1951
Foto: P Bagge Lund. Bild ID: HH_3515

   

 

Till toppen av sidan

 

Hörby missionshus

Gården vid Hörby missionshus.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Prästgården i Hörby
   

Gamla prästgården och gamla kyrkan 1889. Bilden tagen från sydsidan, ängen, som sedan bebyggdes med villor.

   
   

Prästgården i Hörby

Prästgården, men här baksidan, som inte fotograferats så ofta.

   
   

Kyrkan och prästgården.

   
   

Kyrkan och prästgården från bron. VC. för kyrkobesökare i förgrunden.

Kyrkan och prästgården

   
   

Kyrkan och prästgården.

   
   

Prästgården
Bild ID: HH_3338

   

 

Till toppen av sidan

 

Kommunisterbostaden

Kommunisterbostaden år 1946. Foto: Ingegärd Olofsson.

 
   

 

Till toppen av sidan

 

Församlingshemmet

Församlingshemmet Invigning 1955-01-12
Bild ID: HH_3171w. Foto: Henry Holm.

 
   
   

Församlingshemmet Invigning 1955-01-12. Prästen som är mitt i bilden heter Einar Hyllander
Bild ID: HH_3172w

   

 

Till toppen av sidan

 

Svensköp

1945. Flygfoto över Svensköps Kyrkoruin före restaureringen.

20 september 1950.  Svensköps kyrkoruin före och efter restaureringen.

   
   

Svensköps kyrkoruin under restaureringen 1950

Svensköp kyrkoruin före och efter restaureringen.

   
   

Kyrkoruinen i Svensköp var ett populärt utflyktsmål när man var ledig. Här har man klätt upp sig och säkert har man mat och kaffe i utflyktskorgen. Damerna var mycket stiliga i sina vita klänningar och på huvudet bär man det senaste i hattmodet.

 

 

 

 

 

 

 

Stående från vänster: 1. Rignell, 2. Rignell, 3. Alma Olsson Björk, 4. Alma Borggren, 5. Anders Hagert, 6. Oskar Rignell
Sittande från vänster: 7. Amanda Rignell Hallkvist lärarinna i Kilhult, 8. Nils A. Hagert, 9. Rignell, 10. Okänd, 11. Josefina Rignell, 12. Axel Rignell Präst, 13. Anton Linderos Handlare, Svensköps kyrkoruin var o är ett populärt utflyktsmål båda före o efter restaureringen.

   
   

1953. Elna Lindals 90 årsdag. Uppvaktas av församlingens kyrkoherde ”Reimers” 1953-04-06

Året är 1951.
Svensköps kyrka, som ligger i Killhult.

   
   

Svensköps kyrkliga syförening 1917

Överst från vänster: Ellen Jönsson, Bengta Persson, Amanda Hallqvist, Elna Jönsson, Anna Persson, Alma Nilsson.
Andra raden från vänster: Okänd, Anna Kristiansson, Anna Rignell, Anna Andersson, Anna M. Nilsson, Betty Persson, Anna Olsson,  Bengta sandgren.
Första raden från vänster: Alma Olsson, Elin Jönsson, Hanna Liljegren, Hanna Jönsson, Bengta Svensson, Agnes Olsson.
Källa: Svensköps socken genom tiderna.

   
   
Att sända inbjudningskort till begravning och inte minst att deltaga var en viktig del av det sociala livet.
Här följer några exempel från Svensköp och Kilhult (Kilhult med ett l)
   
   

Insidan med inbjudan

Yttersida.

   
   

Yttersida hopvikt

Yttersida hopvikt och adresserad

   
   

Svensköps missionshus

   
   

Svensköps missionshus. Delförstoring av bilden ovan.

   
   

Till toppen av sidan

 

Nykterhetsrörelsen

Kilhults godtemplarsal 1929.

   
   

NTO lokalernas invigning i Kilhult 1912. Till vänster på bilden ser vi Hörby Musikkår. Numera äges lokalen av en förening, som bildats för att åstadkomma en bygdegård i orten. Byggnaden används nu för allmänna samlingar och kallas ”Svenköps gården”.

Godtemplarsalen

   

Till toppen av sidan

 

Kilhults missionshus och kyrka

Bild ID: 1977_0157.
De äldres dag i Svensköp. Kilhults missionshus 1926.

1. John Fredriksson f:1893. Kyrkoherde i Huaröd och Svensköp, 1926-1924.
2. Nils Nilsson, Elmhult. f:1850.
3. Elsa Isak Nilsson. f:1856.
4. Ola Nilsson, Högestad. f:1851.
5. Ola Persson, Kilhult. f:1854.
6. Per Christiansson, Elmhult. f:1854.
7. Ola Nilsson, Svensköp. f:1891.
8. Mårten Nilsson, Elmhult. f:1842.
9. Mårten Olsson, Elmhult. f:18??
10. Mårten Trulsson, Elmult. f:1844.
11. Ola Olsson, Harphult. f:1853.

12. S. Nelly Nilsson, Kungsskogen. f:1842.
13. Nils Persson, Svensköp. F:1855.
14. Hanna And. Persson, Svenssköp. f:1854.
15. Hanna Nilsson, Maa. F:1852.
16. Hans Nilsson, Maa. F:1851.
17. Per Johansson, Kilhult. f:1847.
18. Anders Nilsson, Långelycke. f:1850.
19. Mårten Persson, Elmhult. f:1856.
20. Truls Andersson, Elmhult. f:1856.
21. Else Andersson, Elmhult. f:1852.
22. Else Ola Nilsson, Svensköp. f:1857.
23. Elna Mårten Olsson, Elmhult. f:18??
24. Kerstin And. Olsson, Svensköp. f:1847.
25. Hanna Jönsson, Elmhult. f:1855.
26. Hanna N. Andersson, Kilhult. f:1847.
27. Bengta And. Svensson, Elmhult. f:1846.
28. Hanna Lundberg, Elmhult. f:1850.
29. Thilda Sv. Persson, Östenköp f:1854.
30. Anna Persson, Svensköp. f:1838.
31.Karna Kristensson, Elmhult. f:1846.
32. Anna Nilsson Forsberg. Elmhult. f:1837.
33. Elna Göran Persson, Kilhult. f:1847.
34. Elna Jöns Nilsson, Elmhult. f:1841.
35. Nils Jönsson, Elmhult. f:1844.
36. Går ej att tyda på originallistan.
   
   

Svensköps kyrka i Kilhult. Tidigt 1900-tal.

   
   

1938 Den nya vägen har just blivit färdig och Anna och Oskar Rignell skickar ett vykort med "autostradan och skyskrapan"
baksidan av vykortet visas här nedan..

   
   

Året är okänt, men det är innan 1923.

   
   

Svensköps kyrka byggdes på sin nuvarande plats i Kilhults by under åren 1863-64 av byggmästare Pettersson från Ivetofta. Den ersatte den gamla 1200-tals kyrkan, som hade förfallit och ej heller var tillräcklig för att rymma alla kyrkobesökare.

Kyrkan byggdes av gråsten med vit puts avbruten av dekorationsdetaljer i teglets färg, med ett brett, tresidigt avslutat långhus och ett kraftigt torn i väster.

Stora klockan – Maria klockan – från 1631 och omgjuten 1934 är, förutom ett 1400-talskrucifix (finns på Kulturen i Lund), de enda inventarierna, som finns bevarade från den gamla helgedomen. På en sockenstämma den 11 november 1864 beslöts nämligen att sälja den gamla kyrkan och dess inventarier, som därmed spreds i bygden.

1953 fick kyrkan ytterligare en klocka, gjuten av Olssons Klockgjuteri i Ystad. I samband med detta blev det elektrisk ringning.

Uppvärmning blev det i kyrkan redan 1892 med stor kamin, som ersattes av elektrisk uppvärmning 1946.

Kyrkan restaurerades dels 1932, då bl.a. bänkar målades i en rosa färg och dels 1964 till 100-årsjubileet. Arkitekt Torsten Leon-Nilsson, Ignaberga, gjorde ritningar till omändringar av bänkar, altarring och kor. Altarringen gjordes ny och i stället för ett stort kors på altaret hängdes ett färgat glaskors fritt i valvbågen över altaret. Enligt ”Lunds stift i ord och bild” skulle från Svensköps 1200-talskyrka finnas bevarad en dopfunt av sandsten, som skulle stå i den nya kyrkan. Kyrkan har dock varit i avsaknad av denna dopfunt och enligt uppgift skulle den sedan åtskilliga år kommit till profan användning. År 1953 invigdes emellertid en ny dopfunt huggen i Höörsandsten av stenhuggare Johansson i Dalby.

Ny orgel invigdes den 20 april 1976 som ersättning för den gamla, som kom från Hörby kyrka som bättre begagnad i slutet av 1800-talet.

I långskeppet hänger tre ljuskronor i mässing. Den stora, mellersta takkronan är skänkt av drängen Jöns Torkelsson, Elmhult, år 1883 och de båda andra av Elna och August Nilsson, som även donerat medlen till den lilla kyrkklockan.

Namnet Svensköp är svårt att förklara. Redan år 1377 skrevs ortnamnet Svensskip, 1393 skrevs det Svensköb och i Lunds stifts landebok av 1569 Svenskiöbinge. Fr.o.m 1624 skrives det Svensköp. Namnet är att betrakta som ett bebyggelsenamn: Svens köpta mark – ”Sven som första köpte mark i denna bygd.

Källa:  Svenska kyrkan/Svensköp

Året är 1951.

 

 

Svensköps kyrka, årtal okänt.

   
   
När Svensköp byggde en kyrka

Svensköps socken bestod i gamla tider, (och gör så fortfarande) av nio byar: Harphult, Elmhult, Bylycke, Kilhult, Östensköp, Maa, Högestad, Svensköp och Hulta.

I mitten av 1800-talet var Svensköps kyrka i uselt skick och för liten, men efter mycket dividerande beslutades att en ny kyrka skulle byggas i Kilhult.
Byggmästare Magnus Pettersson från Kristianstad fick i uppdrag att bygga den för en summa av 14 000 Riksdaler Silvermynt.

Här nedan presenteras två kvitton på delbetalningar från 1862-1863. Kyrkan stod klar och invigdes Allhelgonadagen d. 6:e november 1864. Svensköps kyrka kom alltså att ligga i Kilhult!

 

Kyrkorakning_01.jpg  

Räkning från kyrkbygget av Svensköps nya kyrka 1862- 1863.
Bild ID: Kyrkorakning_01. Materialet tillsänt oss av Bertil Stridh, Ola Ols Museum.

   
   

Räkning från kyrkbygget av Svensköps nya kyrka 1862- 1863.
Bild ID: Kyrkorakning_02. Materialet tillsänt oss av Bertil Stridh, Ola Ols Museum.

   
   
   
   
   

Till toppen av sidan

 

Östraby missionshus

Östraby missionshus, byggt 1919.

   

Annons i mellersta Skåne 1964-03-19

 
   
   

Östrabys missionsförening 1917.

   
   

Talarstolen i Östraby missionshus.

 
   
   

Östrabykretsens sångare i Östraby 1947.

   
   

 

Till toppen av sidan

 

 

Östraby Kyrka
 
   

Till toppen av sidan

 

 

Skärhus

Bild ID 000006.
Missionshuset i Skärhus.

 
   

Till toppen av sidan

 

Godtemplare i Fulltofta

Godtemplarmöte i det fria Fulltofta.
Förstorad bild finns på länken Förstorade bilder som öppnas i eget fönster.

   

Till toppen av sidan

 

Önneköp

Tältmöten i Önneköp

   
   

Tältmöten i Önneköp

 
   
   

Önneköps missionshus.

Önneköps missionshus.

   
   

Önneköps missionsförening 1922.
Sittande längst fram i mitten kapten Boström, som medverkade till att flera missionshus byggdes.

   
   

Söndagsskola i Önneköp Nils Andersson som ledare.

   
Bilderna från Önneköp tillsända oss av Gunnar Lindgren.  

Till toppen av sidan

 

Askeröd

Askrödskretsens sångförening i Pärup.

   

Till toppen av sidan

 

Pärup missionshus

Pärups missionsförening (tagit vid ingången).

   
   

Läger i Pärup1939.

   

Till toppen av sidan

 

Osbyholm

Juniorläger i Osbyholm 1943.

   

Till toppen av sidan

 

Dala

Friluftsgudstjänst i Dala Med Kjell Barnekov.

   

Till toppen av sidan

 

Lyby missionshus

Lyby missionshus.

   

Till toppen av sidan

 

 

 

 

 

 

 

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

 

 

 
   
   

Till toppen av sidan