Ola Ols i Svensköp
bygdemuseum i Killhult

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr
Månadsfrågan Svar på månadsfrågorna  

 

 

Privat bygdemuseum med gamla verktyg
samt allmoge- och bruksföremål från Svensköps socken.

Här presentera vi ett fantastiskt PRIVAT museum tillsammans med ägaren Bertil Stridh, som verkligen tar hand om gamla "grejer" och prylar.

Att komma in i hans museum är samma sak som att förpassas tillbaka till 1700-1800-talet – känslan infinner sig direkt.. Invändigt är en byggnad en rekonstruktion från verkligheten – en försvunnen tid.

Öppet: Efter överenskommelse 
Bertil Stridh. Tel: 0415-701 24
Lat N 55º 52' 13"
Long E 13º 51' 8"

   
   

Här har vi Bertil Stridh i egen hög person, som hälsar er välkomna till hans bygdemuseum.

Snickeriet.

   
   

Emma Stridh f. 06.10.1908. Med nydöpte sonen Bertil f. 05.13.1943.
Jag var ett bedårande barn av min tid. Och nu, ja nu är jag bara ”han den där Stridh”!

 

I fordonet sitter Bertil Stridh.

   
   

På fordonet sitter Bertil Stridh.

 

 
   
   
2012 fick Bertil Stridh Hörby kommuns kulturpris.
Sedan 1995 har Bertil Stridh låtit ett fönster till den lokala historien vara öppet i sitt bygdemuseum. Här har Bertil samlat gamla ting från 1700-talet och framåt, där de flesta föremålen är från trakten.
Grunden lades av de saker som härstammade från Bertils morfars far Ola Olsson, som också gett namn åt museet.
Motiveringen för Bertil Stridhs kulturpris 2012 läser du här.
   

Till toppen av sidan

 

Månadens fråga     Vad är detta och vad användes det till?
December 2017

Föremålet är av järn. Storleken kunde variera något men 13×13×13 cm som föremålet på bilden var vanligt.

Svar på månadsfrågan lämnar du här

info@gammalstorp.se

 

Vi börjar Decembers månadsfråga den 28 november och vi kommer att avluta frågan strax innan jul.

Bilderna och svaren för de olika månaderna och åren kan du se här.


 

Här nedan följer bilder från Ola Ols museet i Killhult. En plats där du direkt förflyttas tillbaka till 1700 – 1800-talet.

Öppet: Efter överenskommelse.
Bertil Stridh. Tel: 0415-701 24

   
   
   
   
   
   

Termometer från J. S. Liljegrens affär i Svensköp.

   
   

Almanacka från J. S. Liljegrens affär i Svensköp.

Rester efter bombplanet som störtade 1944 i Svensköp. Läs mer om detta på avdelningen Svensköp.

   
   

Dansbiljetter från Kilhult. De två längst till höger kommer från Hågne backe. Dessa biljetten användes när man ordnade dans för AK arbetarna. Vad är en AK-arbetare. Läs mer om detta här.

   

Till toppen av sidan

 

Svar på månadsfrågorna

2015 2016 2017 2018 2019 2020

 

 

2017

Januari 2017 Rätt svar

Foto: postumt Lennart Persson.

Rälsskruv
och rälsspik hittade på Höör-Hörby järnväg vid Ludvigsborg av Lennart Persson när järnvägen revs upp 1931

1.
2016-01-04 12:58
Den stående är en pinnbult och de liggande är gamla egen tillverkade  spikar.
Mvh Allan Wendel
Skivarp

2.
2017-01-06 09:03
Hej"!
Jag går “spikrakt” på svaret. Rälsspik.
Hälsningar
Nils-Bertil

Februari 2017 Rätt svar

Foto: Bosse Wesslén Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Hyvel
Hyvel för att bearbeta runda föremål i trä.

1. 2017-02-14 13:24
Hej
Jag tror att den används till att tillverka kvastskaft eller liknande runda saker
Mvh
Allan Wendel i Skivarp

2. 2017-02-22 16:38
Hej
Bilden föreställer en hyvel för att göra runda saker
(t.ex. ledstänger)
Hälsningar
Christer Nilsson

 

Mars 2017 Rätt svar

Foto: Bosse Wesslén Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

 

Vanlig typ av Vävsked.
Ingår i  Sockenstugans vänner i Funbo.


2017-03-04 00:58

Hej

Bilden föreställer en "vävsked".
Den monterades i den rörliga delen på vävstolen för att slå fast mattrasorna i varpen.

Min mor vävde trasmattor. Jag minns allt arbete med att sätta upp vävstolen innan hon kunde börja väva.

Varpen skulle först vindas upp så att hon fick rätt bredd på mattan. Sen träddes varpen genom solvorna och vävskeden och rullade upp på en axel nere i väven.
Efter ytterligare en del förberedelser kunde vävningen börja

Hälsningar
Christer Nilsson

2017-03-04 09:46
Hej
Bilden föreställer en, troligen hemmagjord, vävsked.
Hlsn
Kjell Sjöström

 

2017-03-08 09:40
Föremålet är en äldre vävsked.
I detta fallet är ”rören” (dvs. pinnarna som skall skilja varptrådarna åt) gjorda av trävirke. Ofta användes benved eller glasbjörk, men även andra vedartade växter kom till användning. Det här är en ganska grov sked, kanske för mattvävning eller liknande. I tätare vävar, t ex för dukar och sängtyg användes mycket tätare skedar och då kunde man göra ”pinnarna” av vasstrån. Det är kanske därför de kalls för rör.
Tillverkning av vävskedar skedde här och var, men vissa områden hade speciellt många skedmakare. Ofta drog dessa omkring i landet och gjorde sina vävskedar på beställning direkt på gårdarna. Avståndet mellan rören är mycket viktigt, det är ju det som avgör vävens täthet. Det åstadkom man genom att man tvinnade lingarn till olika tjocklek, vilket virades runt de långa ”tvärpinnarna” i vävskeden, ett varv mellan varje rör. Tillverkningen var ett precisionsjobb.
Vanligtvis stämplade man i kanten på vävskeden dess täthet. I gamla skedar uttrycktes detta i tal. Begreppet tal kunde variera lite, men brukade ofta vara 30 rör. Tätheten var sedan antal tal per aln, och det kunde visas på skeden genom att det fanns en speciell lintråd virad så att det fanns 30 rör mellan varje varv. I dag uttrycks tätheten i antal rör per 10 cm, och det står ofta exempelvis så här på skeden 30/10 100 vilket betyder 30 rör på 10 cm och skeden är 100 cm lång. En typisk mattsked med andra ord.

Ronnie L.

2017-03-15 05:11
Marsfrågan:Svaret är vävsked.
Hälsningar
Nils-Bertil Offesson

 

2017-03-27 11:44
Det är en vävsked. Varptrådarna passerar genom vävskeden och antalet rör per dm bestämmer hur tät väven blir.
Nils-Arne Wallin, Eslöv

April 2017 Rätt svar
 

Kan på ett litet långsökt sätt ha en viss anknytning till Påsken.

 

 

Glasögon till höns

 

Bruksanvisning för fastsättning av ögonskydd (Pat. sökt)

Fatta näbben mellan tummen och pekfingret i vänster hand. Sätt i nålen genom ögonskyddet och näsborrarna med höger hand. Se till att ögonskyddet vändes rätt.

Den högre delen av böjningen å skyddet skall vara nedåt mot näbbspetsen. Skjut nålen rakt genom båda näsborrarna. Det finns ej några känsliga nerver i denna del av näbben.

Böj sedan nålens båda ändar så den säkert sitter kvar. Nålen är av rostfritt stål och rostar ej.

Hönsen vänjer sig ganska fort vid dessa ögonskydd, men man bör utfodra dem den första tiden i lättåtkomliga kärl rikligt med både mat och vatten.

Hönsen slutar nu upp med att hacka där de ser blod och då särskilt i äggledaren som orsakar hönsens död.

Textkälla: Gnosjö Hembygdsförening

 

Endast ett svar har inkommit
2017-04-02   22:24
Det är ”hönsaglasögon”, dvs en sorts skydd som man satte på höns som hackade andra hönor så att blodvite uppstod. Ofta hackade de varandra baktill och kunde allvarligt skada varandra. Man tänkte sig att de blev ivrigare i hackandet när de såg blod. Därför är glasögonen rödfärgade, för då tänkte man sig att hönsen inte såg blodets röda färg.  Glasögonen fästes med en nål som stacks igenom näbbet på ett svagt ställe. Det är inte något urgammalt dessa glasögon, utan de kom under 1900-talets senare första del.
Ronnie Liljegren 

 

Maj 2017 Rätt svar

Inget för Post Nord

2017-05-01   20:20
En vild gissning.
Det är en ask för att skicka bidrottningar med posten.

Hälsningar
Christer Nilsson
Hörby

 

2017-05-02   08:55
Hej
Har aldrig sett en sådan mojäng.
Men med tanke på utseendet och att det  har varit frankerat så gissar jag på att den användes till att sända bin, troligen bidrottning, på posten.

Hälsningar
Kjell Sjöström 

 

2017-05-10 16:12
Hej!
Svaret på maj månads fråga är att det är en försändelse som man skickade bidrottningar i per post till någon annan biodlare.

Hälsningar
Gunnel Nilsson


2017-05-11 20:06
Det är en ”förpackning” i vilken man fraktade bidrottningar till och från befruktning (ofta på Hallands väderö).

Med vänlig hälsning
Ronnie Liljegen

PS:
Det är där avelsarbetet bedrivs. Där finns genetiskt ”bra” bin som fortplantar goda anlag. Andra bin kan inte flyga till Hallands Väderö, så beståndet där är genetiskt konstant och blandas inte upp. För biodlare har det under mycket lång tid varit en avelsstation dit man kunde skicka sina bidrottningar.

Jag hittade följande referens som ger mera kött på benen.
http://www.sydsvenskan.se/2003-07-26/bin-pa-brollopsresa-till-vaderon
Ronnie L.

 

2017-05-27 20:37
Det är en postförsändelse innehållande en levande bidrottning. Det var när en biodlare behövde utöka sina bisamhällen som han skickade efter en ny drottning. Sådana har jag ofta haft med mig på min postrunda. Redan på tidigt 1960- tal fick man lära sig att de enda levande djur man kunde skicka via post var Bin, Blodiglar och Silkesmaskar.

Nils-Arne Wallin Eslöv

Juni 2017 Rätt svar

Rätt svar är en Linfrörepa

 

2017-06-04 18:45
Det är en frörepa för lin, troligast. Det fanns en del annat man repade på det sättet också, men troligast är det en linfrörepa, dvs. där man tog av linfrökapslarna från stråna när dom torkat.

Linfrörepor brukar ofta vara lite mera vackert utsmyckade och med dom två yttersta ”piggarna” lite konstfärdigt rundsmidda. Man skruvade fast den på en lång bräda och så satt man en på var sida om repan, tog en liten linkvast i händerna och drog överdelen på stråna genom repan. Då föll frökapslarna av och ner på ett lakan eller liknande som man brett ut undertill. Frökapslarna fick sedan tröskas lite försiktigt för att släppa fröna.

En lite större modell med glesare taggar brukar presenteras som en anordning för att jämna till taktäckningsmaterial, också i ”fröändan”.

Med vänlig hälsning
Ronnie Liljegren

Juli 2017 Rätt svar
Ingen fråga  
Augusti 2017 Rätt svar
Ingen fråga  
September 2017 Rätt svar

2017-09-08 13:39
Septemberfrågan torde vara en klösharv. Dom kallades också gåsfot efter själva den delen som gick ner i jorden och som var lite gåsfotlik. Jag kan inte se på bilden om det finns något gåsfotskär på denna, men troligen är där inte något, och då blir det en klösharv i allmänhet.  I vissa fall kallades dom också hästhacka, men det är egentligen fel, en hästhacka hade annorlunda och kraftigare ”styrning”. Icke desto mindre var dom avsedda för häst, ox- eller kokraft. De vanligaste klösharvarna var av Överrums fabrikat, och dom var 7-eller 9-pinnade. Den här kan vara Överrum, för den verkar vara 7-pinnad, men jag tänker mig nog någon annan, mera lokal tillverkare. Sådana här redskap kan dock ha en massa lokala namn också.

Det var viss skillnad på vad man ville åstadkomma med en vanlig klösharv och en gåsfot. Den förstnämnda luckrade och rev upp rötter, gåsfoten kapade rötter mm under jorden.

Ronnie Liljegren
Med vänlig hälsning

Oktober 2017 Rätt svar

2017-10-01  21:24
Hej.
Jag gissar att det är en ålderdomlig variant som har använts vid spettkaksbakning.

Hälsningar
Christer Nilsson
Hörby

 

2017-10-02  13:39
Hej
Den används då man bakar spettkakor.

Mvh.
Allan Wendel

 

2017-10-08  10:31
Hej!

Det måste var till spettkaks-bakning.
Sådan har jag vevat många gånger när jag var 4- 7 år.

Hälsningar
Nils-Bertil Offesson

 

2017-10-14  09:40
Med tanke på den koniska formen skulle det kunna vara någonting man använde för att baka Spettekakaor.

Hälsningar
Kjell Sjöström

 

2017-10-14  14:45
Hej
Min mormor hade en sådan stod på den gamla svarta köksspisen Spettkaksspett.

Med vänlig hälsning
Gert Svensson

 

2017-10-19  14:37
Det är en anordning för att baka spettkakor på.

Ronnie Liljegren

 

2017-10-20 13:17
Hej
Jag fick syn på Ola Ols i Svensköp på Googles karta och hittade sedan in till er hemsida. Imponerande och kul att ni har en månadens fråga. Jag tror det är en form att göra spettekakor på.

Hälsningar
David Bengtsson

 

2017-10-28 13:26

Av formen att döma gissar jag att det är ett redskap, som man gjorde spettkakor på.

Lena Bondeson

 

2017-10-28 19:38
Det är en rulle som används för att linda upp/tillverka en spettekaka, hälsar två norrlänningar varav en med skånska rötter från Killhult.
Med vänliga hälsningar från Anna och Kalle Edin som besökte Ola Ols bygdemuseum i augusti. Stort tack för en fantastisk visning och tack för ledtråden vi fick då för månadens bild.

Ha det så gott,
Anna och Kalle från Sundsvall.

 

2017-10-29 19:38
Bilden föreställer en kon för bakning av spettekaka.

Hälsningar
Inger Lindholm

 
November 2017 Rätt svar

Sportsökare eller Ramsökare

Då sökarna på kameror runt 1940-och 1950-talet oftast var väldigt dåliga, så var man tvungen att ta fram en s.k. ramsökare, som klämdes fast på kameran.
Detta gjorde att det som fanns "inom ramen" kom med på bild – med en klar reservation. Ramsökaren hade också en stor uppgift att fylla när man skulle följa rörliga motiv, därav fick de även namnet Sportsökare.
Att följa ett motiv i dåtidens sökare som kamerorna hade var många gånger näst intill omöjligt.
Små och suddiga sökare var många gånger mer regel än undantag och allting rörde sig åt "fel håll".

De som besökt vår länk Lättsmält fotohistorik hade hittat svaret där i underrubriken "Sportsökare".

 

2017-11-14 23:03
Det ser ut som en s. k. ”sportsökare”, ett tillbehör till en lådkamera.

Mvh
Göran Andersson

 
December2017 Rätt svar
 
   

Till toppen av sidan

 

 

2016

Januari 2016 Rätt svar
 

 

Denna krok är ca. 20 cm lång, men  kan variera några cm upp och ner.
Foto: © Fred Lundberg, Gammalstorp.

Brunnsankare

Kroken användes till att fiska upp spannen när någon tappat ner den i brunnen. Men den användes också till att kroka fast korv och kött som skulle rökas i den öppna spisen.

 

Inga svar är lämnade.

Februari 2016 Rätt svar
Februari 2016

Längd: 260mm.
Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Sängvärmare i keramik

Inga svar är lämnade.

   
Mars 2016 Rätt svar

Foto: © Roland Pedersen, Hörby

 

Det är en Lysekäring med tjärsticka,
höjden är ca. 1m

 

Inga svar är lämnade

April 2016 Rätt svar

Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Friargåva, med tanke på hjärtformen i skaftet

Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Inga svar är lämnade

Maj 2016 Rätt svar
 

Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Ostform.
En friargåva med tanke på hjärtan i formen.

Foto: © Roland Pedersen, Hörby

1. 2016-05-01 18:34
Svaret på maj månads fråga är smör- och/eller ostform. Troligen användes de till bådadera. Vanligen kallas de ostformar.
Ronnie Liljegren

2. 2016-05-02 23:09
Ostform.
Håkan Wendel ,Trulstorp

3. 2016-05-10 20:56
Ostform av trä.
Åke Rosberg.

4. 2016-05-27 11:36
Svaret på månadens fråga är en ost form.
Sven-Erik Andersson.

Juni 2016 Rätt svar

Höjd ca 90 cm.

Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Smörkärna

Detaljförstoring

1. 2016-06-06 16:31
Hej
Föremålet användes för att kärna smör av grädde.
Hälsningar
Christer Nilsson, Hörby.

2. 2016-06-07 21:36
Det är en smörkärna.
Stig Blom.

3. 2016-08-08 10:10
Smörkärna
Nils-Arne Wallin, Eslöv.

4. 2016-06-26 23:21
Smörkärna. Den användes när man gjorde smör.
Ronnie Liljegren, Tulsåkra.

juli 2016 Rätt svar

Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Brandspruta

1. 2016-02-02 17.26
Bilden visar en brandspruta
Hälsning
Ingegärd Olofsson, Hörby

2. Brandspruta
Christer Nilsson, Hörby
 

3. Brandspruta
Siv Johansson

Augusti 2016 Rätt svar

Tips: Storleken är 45×37 cm
Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Koklave. Bindsle för kor

 

1. 2016-08-06 10:22
Torde vara ett kobinsle
Ronnie Liljegren

September 2016 Rätt svar

Längd 37 cm
Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Klappa

Klappa av trä, används vid tvättning. Längd 37 cm.
Frågan blev utlagd på morgonen den 31 aug.

 

1. 2016-08-31 12:29
Bilden föreställer ett "klappeträ", som man hade när man tvättade förr. Vi hade en sådan i mitt föräldrahem, den finns kvar men inte i min ägo.
Hälsningar
Christer Nilsson

2. 2016-09-10 19:32
Det är ett klappeträ att användas vid tvätt.
Kurt Borg

Oktober 2016 Rätt svar

Höjd 90 cm.
Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Skäktestol för linberedning.

1. 2016-10-17 14:04
Månadens föremål är en skäktestol.
Den användes vid linberedningen i det moment som kallas för att man skäktar linet. Processen syftade till att ”piska” bort de sista större skävorna (dvs det som inte var själva linfibern) ur linet. Därvid använde man ett skäkteträ, ett annat välkänt linberedningsredskap. Det fungerade så att man ”slog” med skäkteträet längs skäktestolens utsida och längs med linfibrerna, som lades luftigt i skäktestolens övre del vid ”haket”. För att inte välta hela härligheten hade man ena foten på tvärpinnen nere i skäktestolen. Linet hade dessförinnan (efter torkning, frörepning och sprödtorkning i en linbasta) brutits eller bråkats i en linbråka. Efter skäktningen häcklade linet, dvs det drogs genom linhäcklor  (vanligtvis 3 st, grov-, mellan- och finhäckla) så fibern blev spinnbar. Lin som skulle användas till något speciellt kunde även borstas med en pensel av svinhår.
Såväl skäkteträn som skäktestolar kunde fungera som friaregåvor och således vara exempel på friarens förmåga att bearbeta trä och föra en pensel.
Ronnie Liljeren

 

2. 2016-10-30 14:54
Det är en skäktstol, som användes vid beredning av lin för hand med en skäktkniv av trä.
Alva Svensson, Råset

November 2016 Rätt svar

Ullsax. Längd 22 cm.
Foto: © Roland Pedersen, Hörby

 
Ullsax.

1. 2016-11-01 18:58
Månadens föremål är en FÅRSAX,
som man klippte ullen på fåren med!
Alva Svensson

2. 2016-11-01 20:22
Svar: Fårsax!
Lars Ekwall

3. 2016-11-02 10:39
Bilden föreställer en ullsax.
Alltså en sax att klippa får med
Hälsningar
Kjell Sjöström

4. 2016-11-02 14:44
Hej
Det är en fårasax (som mina föräldrar sa)
Heter väl egentligen fårsax
Hälsningar
Christer Nilsson

5.  2016-11-03 10:10
Jag tror att det är en ullsax att klippa fåren med.
Mvh
Allan Wendel.

6. 2016-11-03 20:43
Hej!
Det är en fårklippningssax.
Med vänliga hälsningar
Lennart Andersson
Hjärup

7. 2016-11-04 08:36
Det är en sax att klippa fåren med.
Stig Blom
Äspinge.

8. 2016-11-17
Fårsax
Chris Brorsson, Hörby

9. 2016-11-19 11:51
Föremålet är en sax.
Ofta kallas de ullsaxar, men de har använts till alla sorters klippande. Så här såg en sax ut förr helt enkelt.
Ronnie Liljegren

10. 2016-11-19 17:20
Denna månads fråga är en FÅRSAX.
Hälsningar
Christina Rosberg
Hossmo, Ljungbyholm

11.2016-11-23 17:59
En fårsax, som användes då man klippte ullen av fåren.
Nils-Arne Wallin, Eslöv

December 2016 Rätt svar

Bredd 160 cm. Foto: © Roland Pedersen, Hörby

Det visade sig att decemberfrågan ställde till det för många, mest för de som verkligen hade kunskap i ämnet.
 Ingen som helst tvekan att många av de "felaktiga" svaren var väldigt nära, och man kallar detta oxok för just oxok i Svensköps och Kilhultstraken när det begav sig.
Men det kan vara så att man på andra orter använder andra namn och benämninger.

Därför har vi valt att ge rätt svar för just detta uttryck. Men alla ni andra som svarat hade i och för sig klart för sig helheten.

Man kan diskutera var man skall sätta gränsen, och vi har kanske inte alltid varit helt eniga.

Jag har lyssnat på de som kan och bestämde mig för att "Oxok" skall vara det mest räta svaret..
Fred Lundberg

Oxok

1. 2016-12-14 10:33
Det är ett oxok Minns en bild av en man i Skärhus som körde med oxar.
Hälsningar 
Christer

2. 2016-12-22 19:24
Hej!
Månadens fråga är ett slags ok, som användes till oxar. Till exempel när man plöjer eller harvar.
Alva Svensson

3. 2016-12-26 15:50
Hej.
Månadens bild är ju klurig, men någon form av drag eller möjligen bogträ till oxar.
Nils-Bertil Linebo
 

Till toppen av sidanTill toppen av sidan

 

2015

Januar 2015  
Ingen fråga producerades i januari 2015

Februari 2015

Rätt svar

fodertråg för ett bisamhälle. Då man tidigare tagit honungen från bina, så utfordrade man dessa med sockerlag. Pinnen i mitten är en sittpinne, för att bina inte skulle drunkna.

Inget rätt svar kom in.

Mars 2015

Rätt svar

1. 2015-03-02 kl. 17:45
Lusbräda, som man fångade vägglöss i och sedan skakade av över  spisen.
Nils-Arne Wallin, Eslöv.

2. 2015-03-02 kl. 20.00
Lusabräda
Ingrid Nilsson, Höör

3. 2015-03-03 kl.10:00
Det är en lusbräda.
Stefans däckservice i Hörby.

4. 2015-03-03 kl.15:16
Detta är en lusbräda som man hade i sängen för att fånga in lössen.
Gunnel Nilsson, Hörby.

5 2015-03-30 kl. 19:42
Lusabräda  man la den i sängen och sen tömde man den på morgonen i elden.
Fredrik Allemog, Gammalstorp.

April  2015 Rätt svar

Verktyget användes till att kamma råghalm, för att stråna skall ligga på samma håll, när man skall lägga halmtak.

0.
Inget rätt svar har kommit in under april månad.

Maj 2015 Rätt svar

Längden på föremålet är ca. 45 cm.

1. 2015-05-30 18:05
Barkspade.
Ronny Jönsson, Lomma.
Juni 2015 Rätt svar

Oxskor.
Oxen har klövar och därmed bär de två skor på varje fot. Liksom hästskor, oxskor förbättrade dragkraften och skyddade klövarna från skador och slitage.

1. 2015-06-01 11:15
Oxskor.
Ronnie Liljegren.

2. 2015-06-25 22:37
Hej!
Vilken trevlig sida.
Bilden för juni föreställer skor till oxar.
Marie-Louis Sibbmark, Rydaholms hembygdsförening.

Juli 2015 Rätt svar

Mangelbräde eller Mangelhäst

1. 2015-07-06 22:19
Mangelbräde.
Håkan Wendel.

2. 2015-07-13 16:11
Det är en mangel
Stefan Hansson, Hörby

3. 2015-07-26 17:26
Mangelhäst.
Gunnel Nilsson, Hörby.

Augusti 2015 Rätt svar

Kaffebönsrostare

1. 2015-08-09
Kaffebönsrostare
Håkan Wendel
Trulstorp

2. 2015-08-18 14:44
Man rostade kaffebönor med den över elden.
Stefan Hansson
Hörby

September 2015 Rätt svar
Kaffebönsrostare

1. 2015-09-20 11:15
Den rostar man kaffebönor
Gunnel Nilsson, Hörby

Oktober 2015 Rätt svar
Ringstav

Inget rätt svar har inkommit på oktobers fråga.

Vaktehören –  en liten flicka eller pojke på runt 6-7 år, som vaktade djuren.
Ringstaven användes till att bland annat hålla djuren på rätt plats så de inte gick in på andras grödor.

Ringstaven användes även till att skrämma bort vargar och onda andar, och att ge Vaktehören mer råg i ryggen att bli  lite modigare.

Ringstaven användes även som jakt skramla.

November 2015 Rätt svar

Musfälla

1. 2015-11-02 18:36
Trälådan med hål som finns på bilden är en musfälla.
Christer Nilsson.

2. 2015-11-10 07:50
Det är en musfälla
Stefan Hansson.

3. 2015-11-19 13:07
Musfälla – för gruppresa!
Uno Pettersson.

4. 2015-11-20 13:54
Föremålet på bilden i månadens fråga är en musfälla.
Sven-Erik Andersson 

5 2015-11-20 22:51
Musfälla.
Håkan Wendel.

6. Christina Brorsson
Det är en musfälla
2015-11-21 02:41

December  2015 Rätt svar

Rotfruktshacka

Verktyget användes till att hacka rotfrukter, potatis och betor, till djuren. Rotfrukterna var man tvungen att dela för att djuren inte skulle riskera att sätta dem i halsen.
Vissa bönder använde spaden för att dela rotfrukterna.Med detta verktyg gled inte rotfrukten undan.
Enligt vårt svar nedan användes verktyget även till att "stampa" sönder äpplen. Verktyget har en egg, så den användes inte som någon press

1. 2015-12-16 11:11
Jag tror att verktyget är en "Fruktstamp".
Det är min far som berättat för mig att han i sin ungdom stampade sönder äpplen i en hink som han sedan slängde till grisarna.
Alfred Nyman.

Till toppen av sidan

 

Ansvarig utgivare för sidan om Ola Ols är Bertil Stridh i Killhult.
Alla foton på sidan: © Roland Pedersen och © Fred Lundberg.

 
Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

Januari 2018 Rätt svar
   
Februari 2018 Rätt svar
   
Mars 2018 Rätt svar
 
April 2018 Rätt svar
   
Maj 2018 Rätt svar
   
Juni 2018 Rätt svar
   
Juli 2018 Rätt svar
   
Augusti 2018 Rätt svar
   
September 2018 Rätt svar
   
Oktober 2018 Rätt svar
   
November 2017 Rätt svar
   
December2017 Rätt svar