Sista huset på Ystadvägen.
Bild ID: Ystadv_001. Källa: Paul Andersson.
Otto Jönssons Åkeri på Ystadvägen byggdes omkring 1925 i vacker jugendstil. Otto hade tre lastbilar med garage ut mot Ystadvägen. Tillsammans med Harald Nyman från Osbyholm och Alfred Persson Hörby startade de Hörby Lastbilcentral. På 1930-talet har det också funnits en bilverkstad i huset. Senare byggdes lokalen om till bageri och sista företagaren var KW-bagaren Karin och Kjell Wernersson
Ystadvägen, gamla kyrkogården med kapellet till vänster och Thorshillsgården t.h. Gravkapellet byggdes 1864 av kalksand på begäran av von Seth på Osbyholm. Kapellet föll i spillror och ombyggdes i tegel. 1874 reparerades den.
Ystadvägen, tidigare Södergatan, sedd från Råbygatan. Fastigheten på vänstra sida på andra sidan ån, är idag Hörby Bryggeri och Vattenfabrik, ägd av Nils Ivan Persson. Huset på höger sida, i väggbanans mitt finns ej kvar längre. Idag är på denna plats parkeringsplats inrättad för Hörby Lågprisaffär, som i forna dagar hette Ekstrands.
Här har lite ankor invaderat vägen.
Ystadvägen, höga huset till vänster är färgare Rindvalls hus
Teckning från 1955 hämtad från Hörby i gamla tider o bilder / Gunilla Huszar.
Bild ID: Gato_874_Skiss_An_Tvatt.
Punschveranda
Till vänster i bilden på ”stolpar” syns källarmästare Bondessons
punschveranda. Hit bjöd han sina vänner och prominenta gäster på kaffe och
punsch.
Tvättstugan
Huset nedanför och vid vattnet var Hörbys "tvättstuga" dit ortens damer gick för att tvätta.
De hade tills nu fått stå under bar himmel i ur och skur när de skulle
tvätta. Men på hösten år 1888 byggde man tvättstugan vid ån så att byns
damer eller tvätterskor, för finare damer höll sig med sådana, kunde stå
inomhus och tvätta. Tvättningen gick till så, att man bar upp vatten i
spannar från ån till stora tvättbaljor av trä där man blötlade tvätten.
Därefter bar man ned tvätten till en brygga (inne i huset) där man
klappade den med stora klappeträd. Därefter sköljde man tvätten direkt i
ån. Säkert ett mycket hårt och kallt arbete särskilt under vintern. Det
kostade 5 öre att tvätta i tvättstugan, avgiften betalade man inne hos
slaktare Svensson i huset intill. Sommartid kunde man hänga tvätten till
tork ute på planen mellan tvättstugan och Nygatan. Blåste tvätten ned
kunde man gå ned och skölja tvätten via trappan intill fallet som finns
kvar än i dag. Huset bakom var ända tills år 1935 byns brandstation, och
det fyrkantiga huset med öppna fönster var källarmästare Bondessons
punschveranda dit han bjöd sina vänner för en pratstund på tu man hand,
samtidigt som man njöt av ett glas god punsch.
Fastigheten till höger om bron ägdes i slutet av 1860-talet av en läkare, som hette Barfoth. 1893 köpte bryggare Ola Andersson fastigheten och startade Bryggeri och vattenfabrik.
Ystadvägen. Bryggare Ludvig Perssons hus. Samma hus som bilden ovan.
Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko
Ystadvägen. Gamla bron till vänster är 23:an.
Den första bron över ån där allmänheten kunde komma söder om byn byggdes år 1777. Det var en träbro, men det gick för denna som för alla andra träbroar, när vårfloden kom så sköljdes de bort. År 1784 var det en ovanligt stor vårflod, som raserade även denna bro så man fick bygga en ny träbro. Likadant blev det år 1811 när vårfloden kom tog den med sig allt som kom i dess väg. Man byggde återigen en ny träbro. Det blev så för timmer hade man gott om och det var förhållandevis lätt att bygga med. Men 27 år senare när även denna bro var illa tilltygad beslöt man att bygga en stenbro med tre valv. Det blev byggmästare M. Cederholm från Högseröd som år 1838 byggde stenbron över ån vid Södergatan, som Ystadsvägen hette vid denna tid. Bron kostade att bygga 1,970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby till fyllning m.m. Det gick även åt 480 lastvagnar grus samt 320 lastvagnar jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko. Läs mer här nedan vad en rdr, Riksdaler är.
Efter tysk förebild började Karl IX år 1604 att slå mynt med namnet riksdaler från tyskans Reichstaler. På grund av sin höga silverhalt togs riksdalern ur cirkulation (tesaurerades), blev värda 48 öre medan vanliga daler var värda 32 öre, 1619 sjönk
Termen kan än idag användas som slang för pengar, vanligtvis menas då värdet vara detsamma som dagens kronor. I samband med myntreformen 1873 övertog kronan den dåvarande riksdalerns värde, så enheterna kom då att bli synonymer i Sverige.
Källa: Wikipedia, fria encyklopedin.
Hjalmar Lindvalls hus.
På 1940-talet ägde Johan Olsson huset och hyrde ut lägenheter. Hyresgäster
var bland annat servitrisen Lotta på hotellet, tapetserare Stålberg, per
Lundblad m. fl.
Textfakta: Hörby centrum förr och nu i ord och bild.
Gården nr 23 som låg i hörnet Råbygatan – Södergatan. Södergatan har numera bytt namn till Ystadvägen. Gården lär vara byggd i slutet på 1700-talet. Ägaren då var Pål Tuvesson. Bilden är tagen några år före rivningen 1912. I dag ligger på samma tomt bl. a. Modepunkten.
Ystadv Stenhuggare Larssons hus vid ån.
Bild ID: KH_044