Glasplåtar etc.


Snabblänkar till den här sidan
Finns många bilder på denna sida och kan ta några sekunder extra att ladda upp om du har ett långsamt bredband. Men vänta ut uppladdningen.
Unikt eller ovanligt idag	Prylarna "på den tiden"
7×7 cm unika glasdiabilder, en del handkolorerade!	Avståndsmätare
Glasplåtarnas tid	Filmrullar/"filmspolar"
Bladfilm	Fotopåsar
Omaskad negativ färgfilm	Exponeringsmätare
Maskad negativ färgfilm (version 1)	Sportsökare
Maskad negativ färgfilm (version 2) kommer inom kort	Blixtlampor
6×6 cm diabilder	Hasselblad
Ljustrycksbilder	Lite fotokonst och bildmanipulation
Kolorerade bilder
Polariod

Fotografer i bygden

7× 7 cm glasdian från början av 1900-talet

Här visar vi 93 svartvita DIABILDER från början av 1900-talet. De avspeglar lite skilda delar av världen, men dominerande är Amerika, men det finns även några diabilder från Sverige. Dessa 7×7 cm svartvita diabilder är i sig unika, men något som är ännu mer unikt är att en del av dessa är kolorerade – mycket ovanligt! Att man kolorerade vykort och andra bilder innan färgfilmens genomslag är inte helt ovanligt, men att man gjorde det på svartvita diabilder är verkligen ovanligt. Vi har valt att inte retuschera eller förbättra diabilderna, de visas exakt i det skick som de är i idag – 100 år senare.


Glasdiabilder från början av 1900-talet. En ganska unik företeelse idag
Herdarnas tillbedjan, Jesu liv.	De vise männens tillbedjan.
Just dessa två dian här ovan kan vara målade direkt på glaset. Dvs. har ingen svartvit bild som underlag. Det är i så fall inget kolorerat fot utan en målning direkt av en konstnär.


Methodist church.	Salong full med människor. Förmodligen en kyrka.


Street in Chinatown.	Lincolns staty U. W. Medison Wis. Brandsläckning pågår


Friluftsmuseum i Stockholm.	Kan vara Sverige.


Torp och kyrka.	Vinkellängad gammal gård.


Badande vid badbryggor och en kanot.	Tre präster, varav en kvinna. Text på svenska, dock otydlig.


Tjurar med avkomma. Plockat från filmremsa.	Tjurar med avkomma. Plockat från filmremsa.


Borta bra men hemma bäst.	U. S. Capitol.


Pampigt hus. Ev. rättssal, museum el. regeringsbyggnad.	Sverige är mitt allt på jorden.

	.
Folkdräktsklädd dam.	Folkdräktsklädd dam


Folkdräktsklädd dam.	En resa till Amerika


Bräkne Hoby station i Sverige. Många väntar på tåget.	Hout att he aush U. W. 1910 Folksamling, en avsvimmad.


Pampigt hus förmodligen Amerika.	Liten flicka framför kyrka.


Memphis Am Mississippi. Flodbåt.	Congregational church.


5 på en trappa, varav en präst.	Altare.


Grupp på 20 människor	Indianpolis. Denkmal Platz.


Kyrkodörr.	New York Central Park.


New York Columbia Universität.	14 gamla gubbar på en sten.


Personer på promenad.	Gubbar på promenad framför ett stort hus med Amerikaflaggor.


Rebecca.	Miriam.


Kvinna fotograferad vid stenar vid ett stup.	Agustana 1850-1910.


Gruppbild av många personer framför en byggnad med veranda.	Stor grupp människor fotograferade på en grusväg.


4 damer, 2 herrar framför ett boningshus.	Brighton Beach.


Folksamling lyssnar på talare.	Trappa i ståndsaktigt hus.


Hjulångaren "eklipse".	5 bilar med lastade människor. Förmodligen på utflykt.


Gravsten, eller mera ett monoment.	Los Angeles Spring Street. Frühlingsstrasse.


Mein street.	Columbia Field museeum / Chigago Marshall fiels museeum.


Columbia Field museeum / Chigago Marshall fiels museeum.	"Bonnapågar" mäter sina krafter.


China town.	Fabriksbyggnad.


Cigago Michigan Avenue.	Utfärd. Många människor på lastbilsflak.


Liten träbyggnad. Liknande som i Sverige på den tiden.	Präst framför en jättelik orgel, med massor av orgelpiper.


Ruins of City Hall.	New Orleans. St. Charles Street.


The Temple at baalbec.	The north of Palestine.


Religiös text orginaldian är "negativ".	Här är texten positiv.


Abalon´s Tomb.	Torontos Parlament.


Grupp om 9 människor	Horse-car. Häst som skall dra en vagn på räls.


Convent of Mount Carmel.	Tombs of Patriarchs.


New Orleans Cemetery.	Nord Yakima Main Street med, med hotell Washington.


Lastbilar med människor på utflykt.	Lastbil med människor på utflykt.


Kyrkogård med kors. Vinterbild.	Fontän. "Creation".


Ko. Delvis en början till kolorering.	Siux City. Consel Oak.


Gulf of mexico	Hotel Green in Pasadena.


Minnehaha Fall.	The Lebanon.


Bilder från Skåne, Plockat från filmremsa. Negativt	Bilder från Skåne, Plockat från filmremsa. Positivt


Fasad på kyrka.	Tågstation i Sverige med svenska vagnar.


Old Building at Akka	5 lastbilar på rad, med människor på utflykt.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna

Förvaringsaskar för diabilder



Projektions Serie 41. Bild ID: Spanien_048w	Projektions Serie 42. Bild ID: Spanien_049w


Detta är förmodligen den alra första typen av förvaringslådor för diabilder, även om man kanske kallade dem för glasplåtar då. Att använda "wellpapp", då vecken på pappen passade glasplåtarnas bredd är uppfiningsrikt.


Ge-Pe arkivlåda med s. k. standardmagasin borde vara de mest använda inom diabilds arkivering.	Paximat magasin, ytterliggare ett specialmagasin för då bland annat Paximats projektorer.


Agfa CS-magasin, ett specialmagasin för just Agfas CS diaramar och projektorer som passade till dem.


Ett "standardmagasin, men för 7×7 cm diaramar.

Glasplåtarnas tid

13×18 cm glasplåt (negativ)

Slutprodukten - papperskopian.

Denna bild är ganska speciell för sin tid, eller så finns det inte så många kvar.
Det speciella är att fotografen eller retuschören har målat med rödfärg på negativet.
Rödfärgen gjorde att lampan i förstoringsapparaten inte orkade lysa igenom negativet på de ställen där det var målat. Obelyst fotopapper förblir vitt.

Man ser tydligt på negativet att damen är fotograferad i ett helt vanligt rum, där man hängt upp ett lakan för att få någorlunda ren och neutral bakgrund. Men det räckte inte till, det finns ett bord och en bit av väggen kvar.

Detta var dåtidens friläggning, lååångt innan Photoshop och andra bildredigeringsprogram ens var påtänkta. Detta krävde yrkesskicklighet och en säker hand med penseln.
Här var det inte tal om att trycka på något automatknapp för att frilägga motivet – men så blev det också bra.

Glasplåt (negativ)

Kopia, missfärgad pga. ålder.

Kopia i rätt gråskala.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna


Exempel från 13×18 cm glasplåtar



Fuktskadat negativ











	Det är förvånade hur pass bra glasplåtar har klarat sig genom tiderna. Många av de glasplåtar som hittas idag har legat i många årtionden, vissa så långt tillbaka som skiftet 1800 - 1900-talet. På vindar, i källare, i fukt och värme. Ändå kan man efter nära 100 år få fram den kvalitet, som visas här på sidan. Även originalnegativen, som då är i 13×18 cm format håller en mycket god kvalitet. Ingen retushering har gjorts på dessa bilder, de är exakt skannade rakt av originalnegativet, för att visa hur en papperskopia skulle sett ut idag om negativet kopierades på konventionellt sätt.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna


Reklamfoto av yrkesfotograf

Glasplåt 13×18 cm negativ. Reklambild.	Glasplåt 13×18 cm positiv. Reklambild.

Den moderna färgfilmen gör sitt intåg Glasplåtarnas tid är förbi
Exempel på Agfas omaskade CN-17 film
Omaskad film (negativ). Vi är vana sedan många år tillbaka att "alla" negativ har en orange bas (som man kallade för mask). Så var det dock inte från början när färgfilmen gjorde sitt intåg. Ovan bild visar ett omaskat Agfa negativ, dvs. säga ett negativ utan den orange "hinnan" på filmen.	Efter standardskanning (positiv bild). Efter en standardskanning blir den positiva bilden så här. Skannern kan helt enkelt inte läsa av det omaskade negativet rätt, eftersom ingen har programmerat in denna funktion. Samma sak var det på fotolaboratorierna när den maskade filmen blivit till. När det kom in omaskad film var det en mardröm att kopiera och oftast fick de duktigaste kopierarna ta hand om detta material.	Efter automatkorrigering i ett bildredigeringsprogram, är bilden för det mesta godkänd, men behöver manuell färgkorrigering för att bli bättre. Att få en "perfekt" kopia från ett omaskat negativ kräver idag stor yrkesskicklighet. Dock kan de enskilda negativen skilja sig stort så kvalitetsmarginalen har ett stort spektrum. Ovan bild klarade den automatiska funktionen i bildredigeringsprogrammet ganska bra.


Ett annat exempel på omaskad film av ett annat fabrikat
Omaskad film (negativ) Samma typ av omaskad negativ färgfilm som i exemplet ovan. Dock ett annat fabrikat och ett annat motiv. Detta visar just den stora skillnaden mellan negativ till negativ.	Efter standarsskanning (positiv bild). Inte heller här klarar skannern av att ens komma nära sanningen i färgåtergivning. Samma sak hände på laboratorierna under 1970-talet. Omaskad film var väldigt svår att få bra kopior på. Nödlösningen var helt enkelt att lägga en blank orange filmbit (mask) under det omaskade negativet när det kopierades.	Efter automatkorrigering i ett bildredigeringsprogram, är bilden för det mesta godkänd, men behöver manuell färgkorrigering för att bli bättre. Att få en "perfekt" kopia från ett omaskat negativ är idag nästan omöjligt. Dock kan de enskilda negativen skilja sig stort så kvalitetsmarginalen har ett stort spectrum.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna


Exempel på omaskad 35 mm film, Agfa CN17
Negativet till vänster och den positiva rättvända bilden till höger. Ger sig brudparet till känna, tar vi gärna bort den svarta remsan som vi satt ditt för att dölja identiteten.

Exempel på s. k. maskad film. (1:a generationen)

Vänster: maskat negativ, dvs. ett negativ med en orange bas för att få bättre färgåtergivning på den kopierade pappersbilden. Mitten: En positiv kopia som inte längre får rätt färger vid kopiering pga. av att denna maskade filmbas av 1:a generationen inte har funnits på många år. Höger: En förbättrad positivkopia redigerad i ett modernt bildredigeringsprogram. Men inte heller där, är det idag helt enkelt att få fram rätt färgåtergivning. Ger sig den okända snygga damen till känna, tar vi gärna bort den svarta remsan som vi satt ditt för att dölja identiteten.

Exempel på Kodaks första maskade film (1:a generationen), dvs. man har nu lagt på en orange bas på filmen för att förbättra färgåtergivningen
Maskad film (negativ)	Efter standarsskanning (positiv bild)	Efter automatkorrigering i ett bildredigeringsprogram.

Bladfilm för yrkesfotografin för bättre kvalitet
Här ett exempel på en 9×12 cm bladfilm. Det vill säga exakt samma typ av film som sitter i alla vanliga kameror. Skillnaden är att kameran nu laddas med en kassett med endast ett enda negativ. men istället är detta så stort som 9×12 cm. Det finns ännu större bladfilmer, men i praktiken så är 18×24 cm bladfilm det största, som användes. Eftersom negativet är så stort, behövs det en betydligt mindre förstoring för att göra en papperskopia, och därmed höjs kvaliteten avsevärt. Trotts den digitala utvecklingen på kameror så användes bladfilm än idag när skärpan och kvaliteten på bilden skall vara maximal.
9×12 cm bladfilmsnegativ.	Positiv kopia av bredvidstående negativ.	Inverterad negativ bild i Photoshop. Observera att när en bild inverteras digitalt så finns inte den orange masken med som originalnegativet har.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna


Råkopior
Det är nog en av den moderna professionella yrkesfotografins största misstag marknadsföringsmässigt när det gäller att skapa en bra relation mellan fotografen och kunden. Att som kund få en hög bilder i sin hand som det är en stor anilinfärgad stämpel rakt över där det står "Råkopia" gör nog ingen glad. För det första så visste mycket få kunder vad en "Råkopia" var och varför den levererades med en stämpel rakt över bilden. Det fanns dock en orsak till detta. "Råkopior" var helt enkelt en provbild för att visa kunden, en bild som naturligtvis var kopierad av en oftast duktig kopiös och i det närmaste var lika bra som en senare originalbild – den som kunden beställde. Men en provbild är just en provbild och har inte den slutliga kvaliteten som en yrkesfotograf kräver.
En orsak till att stämpla "Råkopia" var just detta. Att visa att det var en provbild, som inte höll maximal kvalitet. Ett skydd för den seriöse yrkesfotografen för att inte få ett dåligt rykte. Från kundens sida sett var dessa bilder bra mycket bättre än vad man oftast själv kunde prestera och skulle mycket väl kunna behålla dessa bilder som slutbilder. Men då hade inte fotografen tjänat några pengar och detta är så klart en förutsättning för att kunna hålla ateljé och den dyra utrusning som krävs för att få tekniskt bra bilder.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna

Kolorerade bilder

En kolorerad svartvit bild, dvs. färglagd. Inte helt ovanligt på porträttbilder från denna tidsepok, men att en familjebild med så mycket detaljer kolorerades var mycket ovanligt. Detta gjordes helt för hand, och arbetskraft kostade pengar även på den tiden – en bild som helt klart har kostat beställaren en del. Ovan kolorering är gjord på det gamla hederliga sättet genom att måla direkt på en matt svartvit papperskopia med äggvitelasyrfärg. Bild ID: KS007. Husmålning i Önneköp 1950.Karl-Erik Nilsson, Kjell Sjöström, Rune Nilsson, Herta Andersson, Anita Nilsson, Anders Andersson, Anna Nilsson, barnet i vagnen okänt.


Digitalt färglagd via ett bildredigeringsprogram.


Digitalt färglagd via ett bildredigeringsprogram. Här har man också gkort en avsevärd retuschering genom att ta bort fläckar och inte minst har man lagt in en ny ren bakgrund.


På 1940 - 1950-talet var färbilder inte så vanligt. Då fotograferade man i svartvitt, men färglade fotografiet i efterhand. Ofta använde man halvgenomskinlig äggvitelasyrfärg för att kunna behålla originalfotots skiftningar i gråskalor. Killen på bilden är faktiskt grundaren till den historiska hemsidan gammalstorp.se någon gång i mitten av 1950-talet.


6×6 cm diabilder


Detta är exempel på Kodaks diafilm Ektachrome, som var en mycket förekommande använd film av både yrkes- och amatörfotografer. Till skillnad från Kodachrome kunde Ektachrome framkallas snabbt och enkelt av lokala laboratorier, i en process som kallades för E6. Tidens tand har nog gjort sitt till också, men vi kan här se hur samma motiv, vid samma tillfälle och ljusförhållanden, gett så pass olika exponeringar. Betyder inte att filmen var dålig, men att fotografen, var tvungen att pricka ganska rätt vid exponeringen. Toleransen för avvikelser var och är betydligt snävare för diafilm, än för negativfilm.

Färgsättningen på originalbilden.	Bilden automatjusterad i ett bildredigeringsprogram.

Polaroid
Bild ID: HH_3574. Tidig polaroidbild 18 dec. 1956


Polaroid 420 kamera. En av de äldre Polaroidkamerorna som gav ifrån sig ovan format. Först endast i svartvit, men något år senare även färgbilder. Foto: Creative Commons CC0.


Här är det karaktäristiska "Polaroidformatet" som vi vanligtvis ser – dock mer och mer sällsynt. Foto: Creative Commons CC0.


Polaroid 1000 kamera. En av de kameror som hade ovan bildformat. Formatet där det fanns en bredare kant nedtill på bilden för att kunna skriva text. Foto: Creative Commons CC0.	Polaroid SX-70 kamera. En av de mer avancerade kamerorna. Företagens favorit när det gällde att få fram snabba bilder. på t. ex. skador på produkter, vid transport etc. Foto: Creative Commons CC0.


Polaroid passfotokamera. Den fanns i flera olika utförande genom åren och var enda fotoaffär hade en sådan. Med just kameran ovan kunde man ta 4 lika foton, eller 2×2 lika foton. Eller 4 olika. Foto: Tekniska museet CC BY 4.0

Exponeringsmätare

Exponeringstabell i papp	När amatörfotografin började på allvar fanns det inga exponeringsmätare, i alla fall inga som var överkomliga i pris för "vanligt folk". Då fick man hålla tillgodo med en exponeringsguide. Det vill säga, först tittade man helt enkelt upp i himlen efter vad det var för väder. Därefter vad det var för motiv. Så enligt exponeringsguiden här till vänster så om det var klar sol och motivet var ljust, t. ex. på stranden. ja då ställde man in exponeringstiden på 1/50 sekund och vred ner bländaren till 22. De som fotograferad ofta och mycket lärde sig ljusvärdetalet genom att helt enkelt med ögonen bedöma ljusets styrka på motivet i förhållande till det ljus som fanns just då, sol, moln eller kanske soldis.



Hasselblads exponeringssticka för elektriskt ljus.	En annan typ av exponeringsskiva.	Weston exponeringsmätare.



Rysk exponeringsmätare med Selencell.	Tysk exponeringsmätare.	Tysk exponeringsmätare.

Avståndssmätare




I början av amatörfotografin, då välbärgade familjer hade råd att köpa en riktig kamera, var det inte alltid så enkelt att ställa in skärpan. Detta löstes med en separat avståndsmätare som gav avståndet till motivet. Därefter förde man manuellt över detta avstånd till kamerans skärpering. Avståndsmätare tillverkades i ett stort antal olika versioner, av många olika företag.

Sportsökare eller Ramsökare

	Då sökarna på kameror runt 1940-och 1950-talet oftast var väldigt dåliga, så var man tvungen att ta fram en s.k. ramsökare, som klämdes fast på kameran. Detta gjorde att det som fanns "inom ramen" kom med på bild – med en klar reservation. Ramsökaren hade också en stor uppgift att fylla när man skulle följa rörliga motiv, därav fick de även namnet Sportsökare. Att följa ett motiv i dåtidens sökare som kamerorna hade var många gånger näst intill omöjligt. Små och suddiga sökare var många gånger mer regel än undantag.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna


"Allemanskameran"
Instamatickameran på 1960-talet gjorde det verkliga genombrottet för amatörfotograferingen

Under årens lopp har det funnits en mängd olika typer av filmrullar och negativformat

Filmrullar
116	118	620	120	220	124	127	135
1899-1994	1900-1961	1931-1935	1901 -	1965	1905-1961	1912 -	1932-

		6×9 cm	6×9 cm	6×9 cm	4×3 cm	6×9 cm	24×24 mm
			6×7 cm	6×7 cm	4×4 cm	6×6 cm	24×36 mm
			6×6 cm	6×6 cm	4×6 cm	6×4 cm	18×24 mm
			6×4,5 cm	6×4,5 cm
			6×4 cm	6×4 cm
126	Rapid	110	Disc-film	APS	Super 8	2 × 8 mm	Singel 8
1963	1964 (1934)	1972	1982	1996	1965	1932	1965

26,5×26,5 mm	24×24 mm	13×17 mm	8×10 mm	30,2×16,7 mm	4,01×5,79 mm	3,3×4,5 mm	4,01×5,79 mm
				25,1×16,7 mm
				30,2×9,5 mm

Olika typer av filmrullar
Kommer att kompletteras efter hand, som vi får tillgång till upphovsrättsfria bilder Vi har dock tagit de flesta själv. Andra är fabriksbilder tagna för just reklamsyfte
116-spole
	116-spole var en äldre filmspole än de senare 620, och 120 spolarna. Den var också större, men i övrigt fungerade den på samma sätt som sina efterföljare.


620-spole
	620-spole med "litet hål" i gavlarna och var den mest vanliga i lådkamerorna. De senare bälgkamerorna hade oftast "stor hål" och då var det en 120-spole. Filmtypen användes mest i de s. k. lådkamerorna och oftast blev de 8 exponeringar per rulle i negativstorlek 6×9 cm. Även en del bälgkameror använde denna rulltyp och många av dessa hade negativformatet 6×6 cm istället. Detta gjorde att man kund få ut 12 exponeringar istället


120-spole
	120-spole här med träkärna. mest vanlig var dock att kärnan också var i metall, precis som gavlarna. Det fanns och en rulle till som hade exakt samma yttermått, men som hade "litet hål" i gavlarna. Denna kallades för 620-spole, och var den mest vanliga i lådkamerorna. De senare bälgkamerorna hade oftast "stor hål" och då var det en 120-spole. 220-rullen var helt enkelt en filmrulle som var dubbel så lång. Hasselblad var en av de tillverkare som gjorde filmmagasin till denna.


127-spole
	En av Kodaks mest välkända kameror. Laddades med 127-rulle och gav negativ som var 4×4 cm.


Rapid-kasseeten
Bild kommer.

135-kassetten
		Vattentäta filmboxar för att förvara sin 135-film på ett säkert sätt. Dessa gula hörde till Minoltas undervattenskamera för amatörbruk. Tror den klarade 10 meters djup.


Instamatic 126-patronen
Detta är den första Kodak Instamaticpatronen som kom. Helt plötsligt var det "lätt som en plätt" att ladda film i kameran, vilket tidigare hade kunnat sätta nerverna ordentligt på prov. Nu kunde man ladda kameran i mörker om man ville utan någon som helst problem. Negatvivformatet var 28×28 mm.	Kodac Instamatic 104, en av de mest klasiska Instamatikkamerorna i Sverige. Kameran laddades med 126-patron, som fanns i 12 eller 24 exponeringar. Det fanns både svartvit film och färgfilm.	Mycket enkel 126-kamera, där man tryckte på filmpatronen direkt på kameran utan bakstycke. Kameran var det inte så mycket bevänt med, men den tekniska inovationen att använda filmpatronen direkt på "en lins" utan "kamera" var desto större.


Flera fabrikat tillverkade EN-gångskameror för 126-patronen., De var laddade med 24 exponeringar och när man tagit alla bilderna lämnade man in hela kameran för framkallning. Lite av en mardröm för labratoriepersonalen då det inte fanns något direkt framtagen teknik för att bryta loss filmen från kameran. var och en utvecklade sin teknik och det blev många blodiga fingrar under denna epoken. Nu skall man ju ha klart för sig att allt detta skulle ske i totalt mörker!	En modell i början av Instamaticeran där man köpte till en liten blixthållare och satte på kameran. I blixthållaren använde man sedan AG3.blixtlampor. Filmpatron 126.	Kamera där det användes PFC-4 kuber. Filmpatron 126. Kamera där det användes X-kuber. Filmpatron 126.


Lite nostalgi från vår fotograf Roland Pedersen på gammalstorp.se och torpruiner.se
Här lite nostalgi från vår fotograf Roland Pedersen, som förser både gammalstorp. se och torpruiner.se med bilder. Roland text anger precis det vi skrivit innan. Instamatickamerorna var det verkliga språnget till att var pojke och flicka helt plötsligt hade möjlighet att kunna ta bilder. Ungdomars fotograferande har i många år varit en pågående nedåttrend, men när det blev möjligt att börja ta foton med mobiltelefonerna blev det åter ett uppsving. 1960-tals ungdomarna hade dock inte det intresset att smygfotografera och sedan visa dessa bilder för "Kreti & Pleti", trots att exakt samma förutsättningar för detta fanns då, som nu. Beror säkert på att integriteten omedvetet var större förr och man hade betydligt större respekt för sina flick- och pojkvänner.	Rolands första kamera 1962. det vi kan kalla "urkameran i Sverige när det gäller Instamaticmodeller. I USA kameramodellernas hemland hade man kommit lite längre. Man hade även annorlunda modeller för Europamarknaden än vad man hade hemma.	Rolands absolut första bild. "Busarna" vid Svenssons korvkiosk i Arlöv. En tidstypisk 9×9 cm papperskopia med vita kanter runt om. Först många år senare var det möjligt att få kopior utan kanter, där bilden fyllde ut hela papperskopian

Arbetade som springpåg på Arlövs Bokhandel 1962-1964, jag var 13 år då, istället för pengar tog jag ut denna min första kamera som lön, vill minnas att den kostade ca 30kr. Efter att ha slutat för dagen gick jag tvärs över Lundavägen till Svenssons korvkiosk, där satt dessa busar som villigt ställde upp för fotografering. Kolla klädmodet 1963. Bilden representerar det första som kom ut på filmrullen, det är också min absolut första bild som jag tagit. Roland Pedersen.


Pocketkameran med 110-patronen
Efter 126-patronen kom 110-patronen, mera känd som film till pocketkameran. Redan på den tiden ville man tillverka små kameror för att alla mer eller mindre skulle ha en sådan med sig i fickan. På denna tid tjänade varken tillverkaren eller fotoaffären några pengar på att sälja kameran. Det som man tjänade pengar på var när kunden kom in i fotoaffären och skulle få filmen framkallad och kopierad. negativformatet krymptes till 13×17 mm vilket klart försämrade bildkvaliteten.	Kodak Pocketkamera för 110-pocketfilm och X-kuber. Agfa utvecklade till och med en elektronblixt, för att man skulle slippa använda de dyra Flipp-Flash blixtrana.	Agfa kom nog aldrig riktigt ifatt Kodak när det gällde pocketkamerorna. Detta trots att de var mer teknologiskt gjorda Den röda avtryckaren var inte bara en "gimmik", det var en mycket mjuk och lätt avtryckare som gjorde att man lättare kunde hålla kameran still i exponeringsögonblicket.


Kodak Disc-film
När pocketkameran blev "för stor" kom Kodac-Disc-kamera. En platt sak som lätt fick plats i bakfickan på jeansen.. Ett helt nytt koncept på filmrulle igen, men tyvärr minskade man redan ett litet negativformat ännu mer och nu var det bara 8×10 mm. Kvaliteten på bilderna blev än mer lidande. Ungefär som många av dagens dåliga mobiltelefoner som kan ta bilder, så konstigt nog accepterade folk i gemen detta? nefativformatet var 8×10 mm.	Kamera passande för Kodac-Discfilm.


APS-kassetten
Fotokälla: Wikipedia, fri publiceringsrätt	Advanced Photo System, ofta kallat APS, är ett filmformat för stillbildskameror. Utvecklat och marknadsfört av Eastman Kodak 1996. Reklambild från Kodak.	Filmen är 24 millimeter bred och har ett variabelt format enligt följande: C står för Classic (klassiskt) med formatet 3:2 som på normal småbildsfilm H står för High Definition (högupplöst) med formatet 16:9 dvs. lite bredare P står för Panorama med format 3:1 dvs. mycket bred bild
Filmen finns inuti en kassett som är väldigt likt kassetten för 135-film fast med skillnaden att filmen aldrig sticker ur kassetten när den inte är i kameran. Filmen matas ut ur kassetten när kassetten stoppas in i kameran och snurras tillbaka in i kassetten när den skall tas ur kameran. Markeringar på kassettens sida visar om den är oexponerad, delvis exponerad eller färdigexponerad. 2004 tillkännagav Kodak att man slutar produktionen av APS-kameror. APS-C och APS-H lever dock vidare som bildsensorformat på digitala systemkameror. Bildsensorer i APS-format är mindre och billigare än fullformatssensorer.

Super 8
Super-8 kassett färdig att sätta in i filmkameran.. Foto: © Pantoine CC-BY-SA 3.0	Färdigframkallad super 8 filmrulle, färdig att sättas i projektorn. Foto: Roland Pedersen





Dubbel åtta, eller som man kanske oftast skrev det 2×8

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna

Blixtlampor genom tiderna
PF1B	PFC-4 blixtkub	X-kuber


Skillnaden på de tidigare PFC-4 blixtkuberna som utlöstes via ett batteri i kameran eller blixthållaren. Den senare X-kuben klarade detta helt utan batteri.. Istället fans det fyra "slagstift" i kuben som utlöste var och en sida i kuben. Kuben snurrade automatiskt fram en ny blixt när man drog fram för ny exponering i kameran.	AG-3B blixt (bild saknas)	Top-flash eller Flip-flash (bild saknas)


	En blixtpelare för att få bort blixten från objektivets mitt linje för att undvika röda ögon. Röda ögon blir det på nästan alla moderna kameror och detta beror just på att blixten sitter för nära objektivet. Eftersom kameror blir mindre och mindre – blir röda ögon effekten och mer och mer påtaglig. Idag fuskar man med att skicka iväg en liten för-blixt innan den egentliga blixten kommer som ger bilden. Tanken är att pupillen skall dra ihop sig för att minska den stora röda ytan. Detta lyckas man mer eller mindre bra med – oftast mindre bra. Man vet ju varför det blir röda ögon på bilder – varför ser man då inte till att göra produkter som fungerar, även om de blir lite större. Ett tag var ju mobiltelefonerna så små att man hittade inte knapparna och var man över 30år, så kunde man inte heller läsa på den lilla displyen Idag bär man helt plötsligt omkring läsplattor i A4 storlek. Det handlar många gånger om trender inte vad som är en bra produkt – och de flesta av oss går på det varje gång och köper nytt "som inte fungerar".

Hasselblad

Hasselbladkoden		Hasselbladkoden, en inte hemlig, men oftast en kod som bara yrkesfolket känner till. Hasselblads kamerahus har alltid en bokstavskombination innan serienumret. T. ex. kunde det stå: TU 123456789. Detta betyder att kamerahus med serienummer 123456789 är tillverkat 1967. T står för siffran 6, och U för siffran 7. På detta sätt kan man enkelt se vilket år kamerahuset är tillverkat. Detta är bra att veta när man skall köpa en begagnad "Bladare", som oftast kostar en slant. Normalpriset för en ny Hasselblad H3II med 31 megapixels bakstycke och normalobjektiv är 268 000 kronor inkl. moms.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till toppen av sidan	Senaste uppdateringarna


Lite fotokonst och bildmanipulation






Gammal bruten bild lagad och retuscherad.


Gammal fläckig bild.	Här retuscherad och ny bakgrund tillverkad.


Sammansättning av två separata bilder.


	Bruntonad bild, även kallad sepiatonad. Från början användes kaffesump, men numera en kemikalie för bättre kontroll.


Lite mer avancerat.	Lite mer avancerat.


Lite mer avancerat.	Lite mer avancerat.


Färgförändrad bild från 1970-talet, korrigerad till rätt färger. 1970-talet var inget bra årtionden för film och foto. Många av de bilder som togs då är blekta och dåliga.


Fyra olika bilder sammansatta till en slutbild. Lita aldrig mer på att en bild är rättvisande. Här är det lätt att se, men bildmanupilationer används idag som desinformation.

Till startsidan	Till menyn gamla bilder	Till menyn Hörby tätort	Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr