Gamla och nyare bilder från Hörby tätort
Hörby har stavats både Hörghby och Hörgby Ortnamnet kommer från det fornnordiska ordet hörgi vilket betyder stenröse eller stenbunden mark Redan innan den första järnvägen dit öppnades 1882 var orten ett ganska betydande samhälle, vars utveckling började redan på 1840-talet och som några årtionden senare blev mittpunkt för en stor del av Mellanskåne. I Hörby möts Skånes landsvägar från norr och söder samt väster och öster. Landsvägen norr-söder band samman de båda städerna Vä och Lund. Idag sammanbinder E22:an nordöstra Sverige med kontinenten. Vägen väst–öst, nuvarande Råbygatan, gick till Östra Sallerup. |
En del avdelningar på Hörby tätort
börjar få väldigt många bilder, som dels kan ta lång tid att ladda upp
ifall man inte har fiber och dels blir det svårare för oss att ha koll på.
Normalt kan du bläddra (skrolla) upp och ner på denna sidan om Hörby
tätort och du hittar då alla gator efter hand och detta kan du fortfarande
göra med några undantag. |
Allt sorterat A-Ö | |
Gator, vägar, parker och torg |
Andra rubriker och platser |
Förklaringar gatunamn och torg, förr och nu | |||
Nu | Förr | Nu | Förr |
Kristianstadsvägen |
Östra Storgatan |
Södra Nygatan |
Nygatan |
Gamla Torg |
Stortorget |
Ystadvägen |
Södergatan |
Storgatan |
Dröften finns angivet i många skildringar, men Dröften var namnet på Fädriften. |
Nya Torg |
Grisa
Torget |
Lilla Nygatan |
Bollhusgatan |
Ernst Ahlgrensgatan |
Lilla Torggatan |
Sankt Olofsgatan |
Brännerigatan |
|
|
Ringsjövägen 1 |
Vestergatan |
Postmästaregatan |
Garvaregatan |
Stora Olofsgatan? |
Brännerigatan? |
|
|
Marknadstorget |
Parktorget |
|
|
|
Ox Torget |
|
|
Kungsgatan |
Kungsgatan fram till Östra Storgatan hette tidigare Järnvägsgatan.
När Kungsgatan |
||
Bangatan |
Norra Järnvägsgatan |
||
Västergatan 2 |
Lilla Västergatan |
|
|
Industrigatan |
Drottninggatan, senare Östergatan |
|
|
Slagtoftavägen |
Slagtoftagatan |
|
|
1 |
2 |
|
|
Gatunätet i Hörby municipalsamhälle 1898 |
![]() Du kan se många fler kartor, ritningar och skisser på länken "Kartor" |
En del av Hörbys gatunät 1898. Kartan hämtad från Per-Gunnar Mörcks bok "Hörby i äldre tider", som är tilläggsbearbetad och reviderad. Vill du titta på ens starkt förstorad karta där du kan urskilja små detaljer, klicka här. |
Du kan låta musen glida över kartan så kommer du att hitta länkar till respektive gata eller torg. Dessa länkar öppnas i ett eget nytt fönster. När du tittat färdigt, stäng fönstret så kommer du tillbaka till kartan. |
Bangatan | |
Småbus i lektagen på gröningen som en gång fanns mellan gamla bussgaragen
/ Zeimes / Järnvägen /Bangatan omkring 1956.
|
|
|
Ernst Ahlgrensgatan | |
![]()
På 1920-talet bodde här fotograf Lindstedt. Han efterträdes av Lisa
Jonsson, som i sin tur efterträddes av Anna Tykesson. Siste fotografen i
huset var Ester Göransson. |
|
![]() Ernst Ahlgrensgatan. Fastigheten på höger sida, ser man först Lindbergs rakstuga. Det var Lindbergs fader, som lärt sig yrket under sin rekryttjänstgöring i Revinge. Han återvände till Hörby och öppnade rakstuga 1899, det som sedan blev A. W. Sjöbergs Manufakturaffär. Lindberg flyttade efter något år längre upp i gatan och öppnade salong i egen fastighet. I fastigheten efter Hörnhuset bodde stenhuggare Bengtsson. I fastigheten därpå bodde fotograf Lindstedt, som avled 1929 och efterträdes av fotograf Lisa Jonsson. Bild ID: Gato_695 |
|
Ernst Ahlgrensparken | |
![]() |
|
![]()
Ernst
Ahlgrensparken. |
|
![]() Ernst Ahlgrens parken eller Viktoria parken kallas den för idag. Till höger
syns ett hus som är Holgerssons på Torggatan |
|
![]() Victoria Benedictssons, alias Ernst Ahlgrens bokar, som inte ligger i Ernst Algrensparken utan i parken vid hennes hus på Råbygatan. |
![]() |
![]() Närvarande familj vid avtäckandet av Victoriabysten den 22 juli 1938 i Hörby. Från vänster: Okänd, Uno Benedictsson (styvson), Matti af Geijerstam (styvdotter), Stellan Benedictsson (Unos son) och Åke Benedictsson (Stellans son). |
![]()
Deltagare vilar ut i parken där Victorias
staty står. |
![]() I Ernst Ahlgrensparken avtäcktes år 1938 en staty av Ernst Ahlgren, Victoria Benediktsson. Initiativtagare till denna staty var b1.a. musikdirektör Ivar Säfstrand. Statyn gjordes av Jonas Fröding. |
![]()
Victoriastatyn finns än i Ernst
Ahlgrensparken, men tyvärr är texten idag oläslig. |
![]() Vid Ernst Ahlgrensbystens avtäckning i parken i Hörby. Landshövding Ramel i Malmö förrättade avtäckningen. Bild ID: Gato_607 |
|
Sångarna är fr.v. 1) Nils Ivar Persson, byggare Ludvig Perssons son, Ystadvägen Hörby. 2) Kantor Ebba Lykner, Tvärgatan. 3) Urmakare Branning, Hörby 4-5)Fröknarna Fogelberg, Hörby, skomakare J H Fogelbergs döttrar. 6) Kantor Schölin, Fulltofta. 7) Fröken Maja Nilsson, Råbygatan Hörby, bagarmästare N. Nilsons dotter. |
8) Folkskollärare Lars Hansson, Osbyholm. 9) Fröken Persson, Norregatan 36 Hörby. 10) Lärarinna Ingeborg Bergholtz, Lågedammsgatan Hörby. 11) Kantor Åstrand, Ö. Sallerup. 12) Rikstelefonist Anna Andersson, Västergatan Hörby. 13) Kantor N Bernsdal Äspinge, damfrisörskan 14) Hermina Olsson Sorgatan Hörby. 15) Kantor Johan Palmquist, Osbyholm. |
Fågelön | |
![]()
Fågelön 18 augusti 1961 |
![]()
Fågelön 13 juni 1957 |
![]()
I Ståhl och Johan Svensson lägger sten vid fågelön 1957-06-13. |
|
Floragatan | |
![]()
Vi som var unga på 1980-talet |
|
![]()
Vi som var unga på 1980-talet |
|
|
|
|
Gamla bron | |
![]()
Bron över Hörbyån. Ystadvägen |
I augusti 1950 höll man på att bygga en ny betong bro
över Hörby ån i Nygatan. Det betydde att den gamla stenbron på den
parallella Ystadvägen ca 50 meter österut fick ökad trafik under tiden
arbetet pågick. Det klarade den utan problem på den tiden. Bron är från år
1825 med tre spann sten i kallmur av byggmästare Magnus Cederholm i
Högseröd. Idag är bron avstängd för biltrafik. Bryggare Ludvig Persons häst hade övergett betet på ängen intill och sökt svalka för dagens värme under ett av brovalven. Som syns på bilden var åfåran nästan helt uttorkad. Samtidigt som hästen står under valvet kommer en mjölkskjuts på bron på hemväg från Hörby mejeri med sina kannor förmodligen fyllda med skummjölk. Bodil Pedersen Källa: Mellersta Skåne augusti 1950, foto: Henry Holm |
![]() Bild ID: Gamla_bron_001. |
|
![]() Gamla och nya bron
På 1950-talet insågs att
förbindelsen med Hörbys Söder behövde förstärkas med en bättre bro än den
skrangliga fackverksbron vid Nygatan, även om man ännu inte insett att den
gamla stenbron inte heller kunde hålla för modern biltrafik. Under mer än
ett års tid omkanaliserades ån medan man byggde
den nuvarande gjutna, armerade betongbron (bild efterlyses). Den verkligt
Nya bron skulle alltså möjliggöra huvudvägen till Söder och söder därom,
inte Ystadsvägen efter att Gamla bron, som befarades skramla sönder, blev
avstängd för biltrafik i modern tid. |
![]()
Arbete
vid Gamla Bron över Hörbyån. Troligtvis 1940-tal |
![]()
Bron och Kyrkan. |
|
Den gamla stenbron![]() |
|
Sommardagar vid ån som rinner genon byn.![]() |
|
![]()
Gamla och nya bron, Hörby söder. |
|
![]()
Året är 1949. |
|
![]() Bild ID: Vykort_029_Gamla-Bron. |
|
![]()
Gamla bron vid Nygatan |
![]() |
I september år 1959 utökades fågelbeståndet vid Å
promenaden i Hörby med något som i den stolta kringsimmande svanens ögon
måhända föreföll överraskande. Det var fem tama ankor men inga vanliga
utan enligt uppgift av italiensk och japansk härstamning. I sanningens
namn ska sägas att det inte är frågan om någon direktimport. Två av
ankorna kommer från Årröd och tre från gården Landeröd utanför Hörby. Det
är inte mindre roligt att titta på dem särskilt den japanska som har en
lustig tofs på huvudet och ser väldigt kavat ut. Bodil Pedersen Källa: Mellersta Skåne september 1959 |
|
35:an Svensson 1959-09-08.
|
![]()
Mellan broarna Närmast till vänster Otto Polis |
![]()
Gamla Bron 1957-08-02 |
![]()
Gamla Bron. |
![]()
Valvbron juli 1959 |
|
![]() |
![]() Nya och gamla bron. |
![]() Bilden insänd av Per Landin. |
|
![]() |
|
![]() |
![]() |
Parti av ån |
Parti av ån |
Gamla Torg # Till egen sida om Gamla Torg | |
En del avdelningar på Hörby tätort börjar få väldigt många bilder, som dels kan ta lång tid att ladda ner ifall man inte har fiber och dels blir det svårare för oss att ha koll på. Normalt kan du bläddra (skrolla) upp och ner på sidan Hörby tätort och du hittar då alla gator efter hand och detta kan du fortfarande göra med något undantag. Gamla Torg, Råbygatan, Nya Torg och Nygatan har fått var sin egen sida, ibland med egna menyer. Dessa sidor markeras med ett "stakettecken" # i menyn. |
![]() |
Liljegatan | |
|
Finns inga bilder från Lijegatan |
Lilla Västergatan | numera Västergatan |
![]()
Västergatan 4 och 6 idag SIONS parkering. 1960-tal, efter Sions fastighet. Revs i
början av 1960-talet.
|
Västergatan 4 och 6 Jag lekte mest med Astrid som bodde i
Sionhuset. På sommaren kom många barnbarn till sina släktingar. Så var det
med Uno och hans storasyster Mona som bodde i Malmö men firade sommarlovet
hos mormor och morfar som bodde i huset till vänster om Lindvalls.
Marianne som var Iris blomsterhandels barnbarn Karin Hamberg Cederkvist
barnbarn var andra kamrater som också bodde i Sionhuset mannen var
simlärare i Ringsjön. Bodil Pedersen Uppgiftslämnare |
![]() Västergatan 1960-tal, efter Sions fastighet. Revs i början av 1960-talet. Ola Andersson och hans hustru Elma ägde de båda
husen under 1950-talet, de såldes några år efter, och revs då för att ge
plats åt Sions utbyggnad och bilparkering. Enda moderniteten i det högra
huset var vedeldad centralvärme samt ”utedass inomhus”, dvs dasset var
inrymt i uthuset i bakre delen av huset. I det vänstra huset bodde
Lindvalls med sonen Knut. |
|
![]() Lilla Västergatan firande av Frosta Härads Kontraktslantbruksmöte den 8 juni år 1901. Huset till vänster är den Täcklindska fastigheten byggd år1863. Därefter de två låga husen med höga tak är ett lagerhus och stall som tillhörde Per Mörcks gård. Därefter är det skräddare Möllers fastighet. Foto: Carl Martinsson, tillställd oss av Ingegärd Olofsson. |
|
![]() Hörnet Västergatan - Bollhusgatan. Bild ID: GATO_320 |
|
Lundegårdsgatan | |
|
Finns inga bilder från Lundegårdsgatan |
Storgatan Winqvist järnaffär 1959 (Korsningen Storgatan - Lundegårdsgatan |
|
Hörbyfälad en Ene fälad Lågedammarna med sina 38 hektar har tidigare varit
privatägt och tillhört gården Bostället. När järnvägen mellan Hörby -
Eslöv öppnades år 1897 drog man spåret rakt igenom fäladen så
fornlämningarna hamnade på vardera sidan om järnvägsspåret. Naturreservat har Lågedammarna varit sen år 1974. Det har en stenig enefälad och betesmarkens växter som tydligt visar att det varit åkermark. Vid den torra sluttningen väster om dammen blommar i stora fång Backsippor i april - maj även Orkidén Sankt Pers nycklar finns. Båda dessa blomster är fridlysta och får inte plockas. Det finns en stor fågeldamm med bland annat en
skrattmåskoloni andra fågelsorter är knölsvan, sothöna och smådopping. I
slutet av 1970-talet fanns det en mindre damm som låg närmre riksväg 13
idag ser man bara en björkdunge där dammen fanns. Här finns också en
geologiskt intressant ås av morän. Flertalet fornlämningar i form av
gravar stensättningar och ett par domarringar samt röjningsrösen som
vittnar om att området varit bebott och brukat under järnåldern. Bodil Pedersen |
![]() Ett ånglok passerar Lågedammarna 1944. Bilden insänd av Monica Zeime
Larsson och det är hennes pappa som tog fotot.
Häckande Skrattmåsar i Lågedammen, på tidiga våren. Målare, Christian Kruse tyckte om att porträttera de lövlösa träden, kanske alar, just häromkring. Foto: © Leif Blumenau. |
![]()
Fäladen i Hörby med tåg 1955-07-26 |
|
![]() Enefäladen som en gång i tiden fanns. |
|
De svartvita bilderna håller som alla ser teknisk låg kvalitet Men motiven är unika och lär aldrig återkomma, därför tycker vi det är motiverat att publicera dem | |
|
|
Kanonerna på Lågedammarna![]() |
|
Lågedammsgatan | |
![]() Lågedammsgatan 1952. |
|
|
Garvaregatan (numera Postmästregatan) | |
![]()
Året är 1931. |
![]()
Rivningen av Mårtenssons lagerbyggnad invid Garvaregatan |
![]()
Översvämning i centrala Hörby år 1937 |
|
Garvarevägen | |
Sankt Olofs källan |
|
![]() Sankt Olofs källan innan den restaurerades 1936. |
|
Källan som hamnade i ett
villaområde år 1977 |
”Uti Hörby Södrevång är en Kiälla hvars vatten effter Provincial Doctorens Höglärde Herr Roselins bepröfvande skall vara mycket hälsosamt. Till denna Kiälla offras åhrligen S:t Johannis afton och penningarne delas till Socknens fattige.”Det är ingen tvekan om att den gamla offerkällan i Hörby tillskrevs en både läkande och religiös betydelse - något positivt för både kropp och stjäl för människan i sin helhet. Sockenbeskrivning från Frosta
Härad 1746-1747 Bodil Pedersen |
![]()
Sankt Olofs källan, 1947. Sankt Olofs källan ligger på nedre Whilborgsområdet, närmare bestämt på dagens Garvarevägen. |
![]() Sankt Olofs källan, aug. 1958. Foto: Göte Holgersson. |
![]()
Sankt Olofs källan 1970-tal. (Kan vara 1976) |
![]()
Sankt Olofs källan 1970-tal. (Kan vara 1976) |
![]()
Sankt Olofs källan i förgrunden med utsikt upp mot övre Whilborgsområdet,
i folkmun kallad för backen. Husen var klara våren 1976. Då fanns staketet
kvar på de marker där djuren betade. |
![]() Sankt Olofs källan år 1987 med järngaller som senare togs bort och källan fylldes med grus. Foto: © Henry Holm |
![]()
Sankt Olofs källan 2016-12-11. Ligger på nedre Whilborgsområdet,
närmare bestämt på Garvarevägen. |
|
Gatunätet i Hörby municipalsamhälle 1898 |
![]() Du kan se många fler kartor, ritningar och skisser på länken "Kartor" |
En del av Hörbys gatunät 1898. Du kan låta musen glida över kartan så kommer du att hitta länkar till respektive gata eller torg. Dessa länkar öppnas i ett eget nytt fönster. När du tittat färdigt stäng fönstret så kommer du tillbaka till kartan. |
Gjelbjutaregatan | |
![]() Hörnet Storgatan och Gjelbgjutaregatan år 1947 vägskylten visar mot S. Rörum istället för Slagtoftavägen. |
|
|
Kommunistergatan | |
![]() Kommunistergatan 1952. Foto: Ingegärd Olofsson. |
|
![]() Kommunistergatan 1952. Foto: Ingegärd Olofsson. |
|
Nygatan # Till egen sida om Nygatan | |
En del avdelningar på Hörby tätort börjar få väldigt många bilder,
som dels kan ta lång tid att ladda ner ifall man inte har fiber och dels
blir det svårare för oss att ha koll på. Normalt kan du bläddra (skrolla)
upp och ner på
sidan Hörby tätort och du hittar då alla gator efter hand och detta kan du
fortfarande göra med något undantag. Gamla Torg, Råbygatan, Nya Torg och Nygatan har fått var sin egen sida, ibland med egna menyer. Dessa sidor markeras med ett "stakettecken" # i menyn. |
![]() |
Olofsgatan | f. d. Brännerigatan |
![]() Benstampen vid Olofsgatan, före detta Brännerigatan. Sittande Fritz Peterzon. Bild ID: Olofsgatan_001 |
|
Oxtorget, Kotorget | |
![]() Militärövning 1950-02 22. Lägg märke till beläggningen på vägen. Foto: Carl Martinsson. Ingegärd Olofssons samling. |
|
![]()
Militärövning 1950-02 22. |
Gamla Brandstationen vid Kotorget i Hörby Gamla Brandstationen invigdes den 15 september 1935. Brandchef var Disp. Oscar Andersson Bygget var ett tvåvåningshus i rött tegel med två bostadslägenheter på två rum och kök som låg på andra våningen. Ett slangtorn på 14 meter och garage för två bilar. Det var för sin tid ett modernt och funktionellt hus. Byggmästare var Victor Liljenberg kostnaden var 33 875 kronor. Samt entreprenadskontrakt med firman Thure Henriksson för installation av värme och sanitär anläggning för en kostnad av 4 605 kronor Bodil Pedersen Källor: Räddningstjänsten i Hörby |
![]()
Oxtorget 7 juli 1963 |
|
Grönegatan | |
![]()
Grönegatan 1958 |
![]()
Grönegatan 1957 |
![]()
Söder från kyrktornet Grönegatan. |
Parktorget, Hästtorget, Marknadstorget. Kärt barn har många namn. |
|
![]() Hästmarknad på Marknadstorget. Vid jordschaktning på gamla marknadsplatsen
i Hörby för plantering till nya torget, som där kommer att anläggas
påträffades sistliden måndag, ungefär 1 ½ under jordytan, skelett efter en
fullvuxen människa. Det hade synbarligen legat åtskilliga årtionden i
jorden, ty av kroppens mjuka delar fanns ej ett spår kvar, och ej heller
något av kläderna med undantag av skodonen, som vore tämligen väl
bibehållna. Antagligen har ett mord här blivit begånget och offret för
detsamma nergrävt. Hämtat från Per-Gunnar Mörcks "I
den svenska tidningsfloran finns det mycket skrivet om Hörby."
|
|
![]() Blomsterflickor på torget 27 april 1946. |
|
![]() |
|
![]() Så här såg Victoriaparken ut när det begav sig. |
|
![]() 1 maj 1942 Militär uppställning år 1942. Foto: Carl Martinsson. Ingegärd Olofssons samling. |
|
![]() 1 maj 1942 Militär uppställning år 1942. Foto: Carl Martinsson. Ingegärd Olofssons samling. |
|
![]() 1 maj 1942 Militär uppställning år 1942. Foto: Carl Martinsson. Ingegärd Olofssons samling. |
|
![]() Festtåget under “Rödakorsfesten” i Hörby. Denna anordnades under ett antal år varje sommar och var förlagd till “Hästatorget”. Nu heter det visst Parktorget, beläget vid samrealskolan. Bilden är kopierad från en tidningssida i Mellersta Skåne. Troligen 1943. Kusken är jag själv, Lennart Westerlund. |
![]() Folkpartimöte på Parktorget 1956. |
![]()
Hörby Hantverksgården på Parktorget 1957. |
|
![]() Niagaramännen - Giraldo Brothers från Hörby – utan skyddsnät! |
![]() Hästtorget med Samrealskolan under industrimötet 1901.
Hästtorget: Hörby marknad.
Hästtorget på 1920-talet. Här en kringresande fotograf, vilket var vanligt långt in på 1950-talet, även om deras utrustningar var modernare.
Parktorget användes än idag till tivoli och marknader. |
![]() Parktorget. Finansminister Thorsson Talar. |
![]() |
![]()
Park Torget Skridskobana januari 1959. |
|
![]()
Parktorget Isbana 1956-02-04. |
|
![]()
Parktorget Augusti 1958. |
|
![]()
Hästpremiering 1956-05-23. |
|
![]()
Park Torget Häst premiering juni 1958. |
|
![]()
I julihettan fick två cirkuselefanter njuta av en svalkande dusch, Parktorget 1956-07-10 Cirkus Mexico. Folkets hus i bakgrunden.
Träskjulet var en toalett som sattes upp på sommaren. Där fanns även
rinnande vatten. |
|
Parktorget i Hörby användes ännu in i mitten på
1900-talet som plats för månadsmarknadernas hästhandel och dessutom vid
premieringar. Det blev därför i folkmun oftast kallat Hästtorget. Men det
kunde också bli en plats för elefanter. |
![]()
Elefanter Parktorget 1956-07-10 Cirkus Mexico. |
![]() Bild ID: GATO_500_Elefanter Bildkälla Göran Persson. |
|
![]() Bild ID: GATO_501_Elefanter Bildkälla Göran Persson. |
|
Hörby Arena | |
![]() |
|
Du som har bilder över Hörby Arena och dess aktiviteter får jättegärna ta kontakt med oss. info@gammalstorp.se | |
![]()
Bild ID:000868: |
![]()
Bild ID:000869: |
Hörby Fälad | |
![]() Ellen Fridolin och maken Gustav Fridolin är precis på väg från Lågedammarnas naturreservat och går genom färisten ut mot den gamla banvallen, där tågen gick mellan Hörby - Eslöv. Källhagakällan finns också i dess närhet. Gustav var stins på Hörby station och deras lägenhet var på ovanvåningen i stationshuset. Ellen som var en trogen hembygdsforskare samlade material i deras lägenhet och hade där ett litet museum, som hon bjöd dit skolbarn och undervisade om föremålen. Hennes mål var att gamla Tingshuset mitt emot stationen skulle bli museum i framtiden, vilket det också blev. Det öppnades i slutet av 1970-talet och Ellen dog 1981 |
Fäladen var egentligen full av Enebuskar, d.v.s. innan den
stora översvämningen i Holland 1953, då fäladen nästan kalhöggs på sina
Enar, som ansågs särskilt effektiva för att bygga nya diken och dämma upp
mot Nordsjöns raseri. Då området sedan fredades var det för sent och beståndet har aldrig växt till sig. Där var ju Lågedammarna. Den närmast Hörby var ju inte särskilt djup, vilket man kunde känna på när man gick ner sig på isen, särkilt i närheten av utflödet och omkring vattenväxterna som reste sig över isen. Senare på våren häckade just på dessa tuvor massor med skrattmåsar och Gud hjälpe den som vadade ut för att knycka ägg. Dem blev helt överlortade av störtbombande fåglar. © Leif Blumenau.
Vad är en fälad? Ordet fälad har samma ursprung som det
danska (östdanska)
ordet fælled, och är sammansatt av fæ =
nötkreatur och lath = landområde. |
Järnvägsstationen och "lite till" |
|
Från och med februari 2016 har Hörby järnvägsstation fått en egen sida. Järnväg är ett stort ämne och vi hoppas att alla ni järnvägsentusiaster "där ute", vill vara med och bygga upp sidan med bilder och information. Titta gärna in på vår länk "Järnvägen" som berättar och visar järnvägshistoria i trakten. |
Hörbyån med dess omgivning | |
![]() Bild ID: TE_281 |
|
![]() Bild ID: Hörbyan Colorerat. |
|
![]() Bild ID: /An_1909_01_01 |
|
![]()
Hörbyån vid gamla stenvalvsbron. Huset till vänster är brandkårens pumphus
att förvara brandsprutan i. |
|
![]() Gamla Bron i Hörby med de s.k. komperstenarna i
förgrunden. Dvs. de stora stenarna som användes att stiga på innan bron
var byggd. |
|
![]() Bild ID: An_vykort. |
|
![]() Översvämning vid Hörby ån 1947. Bild ID: GATO_526. Bildkälla databasen Kringla. |
|
![]() Bild ID: An_vykort_01. |
|
![]() |
![]() |
![]()
Detta är från den kalla vintern år 1940. En liten påg poserar gärna för
fotografen som är Carl Martinsson bakom kameran. Foton är från olika
ställe längs ån på söder. Bron är där gatukontoret har sin verksamhet. En
bild avslöjar stenformationen längst med vallen vid bron. Det ser likadant
ut i dag. En gård skymtar till höger med en allé dit som förmodligen är på
Bostället. |
|
![]() Men vem är pågen? Vågar vi gissa på Tom Rosvall? |
![]()
|
![]() |
|
![]() Hörbyån 27 dec. 1948. Foto: Carl Martinsson och i privata ägo Ingegärd Olofsson. |
|
![]() Hörby ån, Nya bron och kyrkan.. Bild ID: Gato_ 585 |
|
![]()
Bron över Hörbyån. Ystadvägen |
![]()
Häst och vagn över bron vid Hörbyån och Lågprisbutiken. |
![]()
Svanräddare Hörbyån1961-03-20 |
![]()
Hörbyån med kyrkan 1956-09-24 |
![]()
Hörbyån Översvämning 1955-12-27. |
![]()
Hörbyån Översvämning 1960-03-04 |
![]()
Hörbyån Översvämning 1955-12-27 Snösmältning |
![]()
Hörbyån Värmebölja 1955-06-22 |
![]()
Hörbyån vid Benstampen 1960-03-04 |
![]()
Hörbyån vid Benstampen 1960-03-04 |
![]()
Hörbyån mars 1958 |
![]()
3 grabbar fiskar i ån. Vid Hörbyåns mynning i Ringsjön vid Hörby
Ringsjöstrand. |
![]()
Hörbyån 22 juli 1955 |
|
![]() Gamla bron med sitt träräcke. Bild ID: GATO_057 |
|
![]()
Utfodring av änder Otto Nilsson 1 feb. 1956 |
![]()
Utfodring av änder Otto Nilsson 1 feb. 1956 |
![]() Hörby ån utanför Lågpris den 17 november 2023. Bild ID: An_2023-11-17_02. Foto: © Fred Lundberg. |
|
![]() Hörby ån utanför Lågpris den 17 november 2023. Bild ID: An_2023-11-17_02. Foto: © Fred Lundberg. |
|
Kristiandstadsvägen | |
![]()
Fritidsgården. |
|
![]() Kristianstadsbacken lördagen den 11 juni 1955. Hästskjuts på väg upp. Gamla Esso stationen syns längre ner. Bild ID: GATO_006. Foto: Birgit Tufvesson |
|
![]()
Nils Håkanssons gård fortfarande finns stenmuren kvar. |
|
![]()
På denna gården kv Spannarp 6 bodde familjen Bengtsson det var Johan
Edvard Bengtsson född d. 23/10 1884 i Östra Strö gift d.17/8 1946 död d.
22/3 1961 gården låg i hörnet av Kristianstadvägen - Kungsgatan första
etappen av HSB husen byggdes 1955-06-14. |
|
![]() På denna gården kv Spannarp 6 bodde familjen Bengtsson det var Johan Edvard Bengtsson född d. 23/10 1884 i Östra Strö gift d.17/8 1946 död d. 22/3 1961 gården låg i hörnet av Kristianstadvägen - Kungsgatan första etappen av HSB husen byggdes 1955-06-14. |
![]()
Sista etappen HSB hus 1957-11-12 I hörnet av Kungsgatan och
Kristianstadvägen. |
![]() Nils Håkansson Kristianstadsvägen. Tidigare ägare fadern August Håkansson, som köpte fastigheten Av Anders Persson. |
![]() |
![]() Villa Rosenhill Kristianstadsvägen 46.
|
![]() Villa Rosenhill. Fru Månsson. Johanna Månsson dotter. Anna Månsson dotterdotter. Gerda Månsson dotterdotter. Anna gift med Josef Persson Henset. |
![]()
Hörnet Storgatan-Kristianstadsvägen August Olsson augusti 1963 |
|
![]() Kristianstadvägen 46. Sänder en bild av mitt födelsehem, Kristianstadvägen 46. Huset låg i östra delen av Hörby i en liten samling av hus. Kom man från Gamla torg och uppför ”Tornabacken” till korsningen Kungsgatan – Kristianstadvägen och sedan till Industrigatan så, om jag nu minns rätt, låg det på norra sidan först Torsgården, sedan en gammal gulmålad gård, en BP-mack och sedan Mörcks gård. På södra sidan av Kristianstadvägen kom först ett trädgårdsmästeri, sedan Nisse Håkanssons gård. Huset där jag växte upp låg efter Mörcks gård nere vid järnvägen, våra grannar var de som bodde i Rosenhill och bröderna Tullberg, den ena av dem var skomakare. Norr om vårt hus var det då bara ängsmark och Addos verkstad, i nordväst slakteriet. Öster om Tullbergs fanns då ett grustag. Bilden bör vara tagen 1956. Den är tagen i svartvitt och kolorerad efteråt. Jag blev tillsagd att hålla mig undan när min mor tog bilden men lyckades komma med. På det svartvita originalet syns mitt huvud men här har min mor ”retuscherat” bort mig med en kulpenna. Stämmer den muntliga traditionen så byggdes huset cirka 1920. Första ägaren lär ha kommit på obestånd så mina morföräldrar köpte det. I den gulmålade gården som jag nämnde ovan bodde en äldre kvinna på mitten 50-talet. Min mormor var bekant med henne, jag minns vi var där och drack kaffe. Bild ID: Kristianstadv_46. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Jenny veronica Andersson. ![]() |
|
![]() Bild ID: /Kristianstadv_46a. ![]() |
![]() Bild ID: /Kristianstadv_46b. ![]() |
Ju mer en rotar, ju mer
dyker det upp. Lite mer från Kristianstadvägen 46. Vi ser vägen som gick från Kristianstadvägen, över järnvägen, till slakteriets "bakdörr". Den fortsatte sedan som en markväg upp till Addo. Vår tomt till höger, Mörcks mark till vänster och rälsbussen till eller från Kristianstad mitt i. Till Kristianstad var det nog med tanke på rälsbussens lastrum. Det fanns en grind som alltid stod öppen vid järnvägen, den brukade jag åka på. Ibland glömde jag öppna den när jag åkt färdigt, då blev gubbarna från slakteriet sura när de skulle hem efter arbetsdagen. Den andra är tagen mot nordväst, mormor Emma ville visst inte vara med på den. På stengärdet sitter min blivande adoptivfar med min hund Priffe och min mor Anna-Lisa. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Jenny veronica Andersson. |
|
![]() Bild ID: Kristianstadv_46c. ![]() |
Jag har tidigare skrivit om Kristianstadvägen
46 där jag växte upp. På den tiden fanns det bara några hus där, idag är
det ett tättbebyggt industriområde. Min familj bodde granne med Rosenhill,
även det nr 46, Öster om oss bodde bröderna Tullberg, väster om fanns Per
Mörcks gård som inte var bebodd då. Vi pratar om första hälften av
50-talet. I söder var det vägen till Kristianstad, Nils Håkanssons gård
och ett trädgårdsmästeri. Mot norr fanns i stort sett bara äng och skog på
andra sidan järnvägen, samt Addos nybyggda verkstad. Bifogar ett par
bilder som visar hur det såg ut då. Tagna mot nordväst där slakteriet låg
och nordost. Addo låg rakt i norr från vårat. Bilderna är tagna 1954, det
är mormor Emma och jag som figurerar där. Järnvägen fanns just utanför vår
rabatt. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Jenny veronica Andersson. |
![]() Bild ID: /Kristianstadv_46d. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Jenny veronica Andersson. ![]() |
|
Kungsgatan | |
![]() Sista etappen HSB-hus 1957 i hörnet av Kungsgatan och Kristianstadsvägen. Det gamla boningshuset var John E#dvin Bengtssons, en del av den vänstra delen är riven, resten revs något senare. Bild ID: Kungsg_001. Källa: Göran Persson. |
|
![]() Sista etappen HSB-hus 1957 i hörnet av Kungsgatan och Kristianstadsvägen. Det gamla boningshuset var John E#dvin Bengtssons, en del av den vänstra delen är riven, resten revs något senare. Bild ID: Kungsg_002. Källa: Göran Persson. |
|
![]() Sista etappen HSB-hus 1957 i hörnet av Kungsgatan och Kristianstadsvägen. Bild ID: Kungsg_003. Källa: Göran Persson. |
|
![]()
Kungsgatan snöstormen mars 1942. |
|
![]()
Kungsgatan snöstormen mars 1942. |
|
![]()
Kungsgatan snöstormen mars 1942. |
|
![]()
Asfaltering av Kungsgatan 1950-08-10 |
|
![]()
Asfaltering av Kungsgatan 1950-08-10
|
![]()
Hus revs 1988 Kungsgatan upp mot mejeriet |
![]() Gata före asfalteringen 1950-08-07. Kungsgatan till höger, Råbygatan till vänster. Bild ID: HH_3216. Foto: Henry Holm. |
|
|
Kvarngatan | |
|
|
Till vänster i nr 15 bodde på första våningen Frk. Ingeborg Svensson hon arbetade på Frosta Sparbank. Andra våningen Ville och Ingegärd Olofsson ägare till Eltjänst. Mitt i huset på första våningen Carl-Gustav Lilja hade Speceri & Diverseaffär vid Nya Torg. Andra våningen George och Irma Jansson han arbetade på Aktiebolaget Skåne Bryggeriers Ölnederlag på Nygatan. Till höger i nr 17 på första våningen hade provinsialläkaren Nils Rumer sin mottagning där huset har sin utbyggnad mot Ryttersgatan. Syster Margareta Lillås bodde också i huset, hon arbetade på doktor Rumers mottagning men var även skolsköterska. Andra våningen bodde Signe Westerlund-Nilsson hon var chef på Slakteriets kontor. Huset är byggt av Byggmästare Viktor
Liljenberg
|
Kvarngatan: Byggmästare Viktor Liljeborgs fastigheter i hörnet av Kvarngatan – Ryttersgatan . I den högra fastigheten hade provinsialläkare Rumer sin praktik tills i början av 50-talet. |
Viktor Liljeborgs nybyggnad på Kvarngatan. |
|
Bollhusgatan | F. d. Lilla Nygatan |
![]() Bollhusgatan sedd från Parkgatan. Huset längst upp är f. d. Hellmans. Källa: Göran Persson. |
|
![]()
Husbygge i hörnet av Bollhusgatan och Ernst Ahlgrensgatan mitt emot gamla
Telia. |
![]()
Husbygge i hörnet av Bollhusgatan och Ernst Ahlgrensgatan mitt emot gamla
Telia. |
![]()
Delförstoring av ovan bild. |
|
![]() Förr hette denna gata Lilla Nygatan, men idag kallas den för Bollhusgatan. |
|
![]() Lilla Nygatan nuvarande Bollhusgatan till vänster Hantverksgården. Till höger samrealskolan. Torget är Parktorget eller Marknadstorget. Olika namn genom tiderna. Mera känt är kanske Hästatorget eller som det också kallas för - Parktorget. Lägg märke till leråkern på torget. Vi ser Hantverksgården till vänster. Här bodde konstnären Christian Kruse. Samrealskolan till höger innan den tillbyggdes med flyglar på var sida. Text: © Kjell-Åke Åsfält. Bild ID: Gato_615. |
|
Marknader på Hörbys olika torg |
Hörby marknadsbilder är flyttade. Ligger
från och med 12 sept. 2015 under rubriken |
Möllegatan | |
Möllegatan 1978. |
|
|
Norregatan | |
![]() |
![]() |
![]() Lennart Perssons foton som visar när man fällde allén 1967. Bilderna tillställda av Staffan Persson, Hörby. |
![]()
Ytterliggare ett foto från trädfällningen på Norregatan,
troligen tagit av den samme Lennart Persson, men funnits i Eslövs album
från 1960-talet, som tillrådahållits av KG Pressfotos bildarkiv. Varför
man fann det nödvändigt att göra sig av med dem fina träden övergår mitt
förstånd. |
|
|
![]() Norregatan Lybners villa Toldens i bakgrunden. Bild ID: KH_027 |
|
Det första huset byggdes av Viktor Lilljenbergs fader. Näste ägare hette Forsberg, en senare ägare var kantor Ebba Lybner. Huset längre bort är järnhandlare Gustav Persson (Tholden). Bilden föreställer alltså bebyggelse vid Norregatan. Den omnämda Kantor Ebba Lybner, 1915-1978, författade den festliga boken ”Några Glimtar från min barndom”. Antagligen är, Lybyskolan 50 år senare från Ebba Lybners minnen, som kan laddas ner på Bygdeband.se, ett kapitel av boken och utgör fascinerande läsning. Hon var ju organist i Hörby kyrka och gav som extraknäck pianolektioner, bland annat till min storasyster, Inga Britt.
Om mitt minne inte bedrar mig, bodde hon vid den tiden i ett trähus på
Söder. När det gäller järnhandlare Gustav Person kan man enkelt gissa sig
till att han varit fadern till bröderna Bertil och Rolf Tholden, som blev
järnhandeln Winqvists Efterträdare och byggherrar av Storgatan 11.
Lybyskolan 50 år senare, Ebba Lybners minnen
Norregatan 1957-08-05. Norregatan söderut korsningen med Ernst Ahlgrensgatan. Bild ID: HH_3206. Foto: Henry Holm.
|
![]() Samsiös sommarhus. Senare bodde faktor Cederkvist och Hilding P. ”Alfa Laval” där. Det är skräddaren och godsägaren Sandsjö som står framför sin sommarstuga i Norregatan. Vid denna tid var detta den yttersta gränsen i Hörby. Det fanns ingen byggnation västerut från Norregatan, utan bara åkermark. Denna fastighet har senare ägts av faktor och typograf Gerhard Cederkvist, rörmokare Einar Andersson och köpman Hilding Persson. Numera ägs fastigheten av Perssons son Johan. Vi har fått en förfrågan om huset på bilden och nedan följer kompletterande information. Fråga: Svar: Huset
lever än (jan 2017) Hälsar Kjell G |
Nya Torg # Till egen sida om Nya Torg | |
En del avdelningar på Hörby tätort börjar få väldigt många bilder,
som dels kan ta lång tid att ladda ner ifall man inte har fiber och dels
blir det svårare för oss att ha koll på. Normalt kan du bläddra (skrolla)
upp och ner på
sidan Hörby tätort och du hittar då alla gator efter hand och detta kan du
fortfarande göra med något undantag. Gamla Torg, Råbygatan, Nya Torg och Nygatan har fått var sin egen sida, ibland med egna menyer. Dessa sidor markeras med ett "stakettecken" # i menyn. |
![]() |
Nygatan | |
![]()
Översvämning i hörnet av Nygatan-Torggatan den 16/8 1945. |
![]()
Översvämning i hörnet av Nygatan-Torggatan den 16/8 1945. |
![]()
Översvämning i hörnet av Nygatan-Torggatan den 16/8 1945. |
|
![]()
Nelssons hus på Nygatan. ölservering i porten. på 1930-1940-tal. Huset
revs hösten 1970.
Bild ID: HH_3045 |
|
![]()
Nygatan. Året är 1931. |
![]()
Nygatan. Året är 1931. |
![]() Nygatan 1931. Foto: Carl Martinsson, i privat ägo Ingegärd Olofsson |
|
På många bilder ser du
företags och reklamskyltar. En presentation av Hörbys företag från förr
hittar du på länken |
|
![]()
Nygatan. Året är 1931. |
![]() Nygatan. Året är 1931. |
![]() Stensättning Nygatan. Fotograf Carl Martinsson privat ägo Ingegärd Olofsson |
|
![]() Stensättning Nygatan. Fotograf Carl Martinsson privat ägo Ingegärd Olofsson |
|
Metropol - ett hus med anor både Biograf och Teater Metropol byggdes 1925 och invigdes 2 september samma år. Antal platser då var 290. Premiärfilmen var Monsieur Beaucaire av Sidney Olcott. Biografen startades av skohandlare August Nilsson. Hans son var maskinist, frun sålde biljetter och biljettrivare var han själv i stora salongen medan dottern tog emot balkongbiljetterna. Biljettluckan i entrén är original från den tiden! Genom åren har maskinen skötts av bland annat skomakare Karl Fors rörmokare Albert Andersson elektriker Bror Andersson tapetserare Henry Olsson därefter Leo Brogard Karlsson och Ljungberg och en brandman Sverker Nordal. Henry Olsson skötte projektorerna i 20 år från 1954-1974. Samtidigt hade han hand om Stora biografen eller som den senare hette Scala biografen. Det var tur att det inte var så långt emellan biograferna den ena ligger på Nygatan och den andra låg på Torggatan. I foajén står en av de gamla projektorerna. De är en av de ursprungliga från början av seklet. Man använde då kolstavar som matades fram manuellt för att få ljus i maskinerna. De här maskinerna var i bruk ända fram till 1974. Bo Widerbergs sista film Lust och fägring stor spelades in här 1995. Salongen skulle i Widerbergs film föreställa Malmöbiografen Kaninen 1943. Man hade letat i hela Sverige efter en lämplig gammal biograf och hittade denna i Hörby som passade perfekt till både ålder och utseende. När det var dags att hitta statister var det många Hörbybor som trodde att de skulle få chansen. Istället kom det en busslast från Malmö med statister den ena mer brunbränd än den andra. Vilket inte kunde accepteras eftersom dessa skulle vara bleka i sin roll. Så åter tillbaka till Malmö utan någon provfilmning. Istället blev det senare på hösten när solbrännan gått av och huden åter blivit blek. Men Hörby statister blev det aldrig frågan om. På senare år har biografen gått igenom en stor renovering och uppfräschning men ändå fått behålla sitt gammaldags utseende. Scenen har byggts ut vilket har bidragit till ett par bänkrader har fått tas bort. Istället öppnade man balkongen igen. Nymålat i salongen men fortfarande har de gamla klädeskrokarna fått stanna kvar på väggarna och används fortfarande vid besök. Bodil Pedersen |
![]() Där har vi alltså det skandal omsusande så kallade mingelhuset,
som ju hade Frisör Helmertssons salong med ingång på hörnet i inte
avlägset minne. |
![]() |
![]() |
Borttagning av den gamla bron 1950 på Nygatan. Den lär ha kommit med järnvägen och rullats därifrån på räls ner från stationen hela Nygatan till den aktuella platsen. Invigningen var år 1901 och 1950 skrotades bron för att göra plats till den betong bro som finns idag på Nygatan. Foto: Carl Martinsson och i privata ägo Ingegärd Olofsson. |
|
![]() Stensättning Nygatan. Fotograf Carl Martinsson privat ägo Ingegärd Olofsson |
|
På många bilder ser du företags och reklamskyltar. En presentation av Hörbys företag från förr hittar du på länken |
|
![]() Stensättning Nygatan. Fotograf Carl Martinsson privat ägo Ingegärd Olofsson |
|
![]()
1 maj tåg från stationen ner till Nya Torg. |
![]()
1 maj tåg från stationen ner till Nya Torg. |
![]() 1 maj tåg från stationen ner till Nya Torg. |
![]()
1 maj tåg från stationen ner till Nya Torg. |
![]() Foto: Carl Martinsson. Ingegärd Olofssons samling. |
|
![]()
Nygatan nr 14 Efter detta hus på Nygatan 12 påstås att där bodde en
Änglamakerska så sent som år 1917. |
![]() |
På många bilder ser du
företags och reklamskyltar. En presentation av Hörbys företag från förr
hittar du på länken |
|
![]()
Nygatan nr 6 huset växer för varje dag och stänger igen fönstren på gaveln
av grannhuset. |
![]()
Milstenen
vid Stora Hotellet år 1947 precis där den fortfarande finns. |
![]()
Hörnet Nygatan - Kvarngatan. |
![]()
Hörnet Nygatan-Kvarngatan här låg Lundströms speceriaffär med adress
Nygatan 16. Carmen och Bertil Persson bodde i detta hus. Bertil mer känd
som BP slaktare och amatörarkeolog. |
![]() |
|
![]()
Nygatan med Kjälls foto- och tavelaffär. Han var ju även konstnär och
målade tavlor. t.v. Nästa hus är Palms Hattar och Mössor samt Palms
Conditori och Café. Efter korsningen med Ernst Ahlgrensgatan syns
Fotocentrum. De två första husen revs hösten 1970. |
|
![]() |
![]() Nygatan från Gamla Torg upp till järnvägsstationen. Vänster sida: 1. Lundbergs beklädnadsaffär. (nu Sions fastighet) 2. Bokhan A. Kockum - Axelina. 3. Palms Hatt och Mössaffär, en Urmakare. Höger sida: 1. Olssons Järnhandel |
![]() |
![]() |
Nygatan 1910 vykort. Nygatan mot stationen vid Gamla
Torg. Byggnaden till höger finns än i dag. Den ersatte ”Höga hus” som revs
1894. ”Höga hus” inrymde bl. a. Hörby Posten. Se mer info på den förstorade bilden strax under. |
|
![]() Nygatan. Ett fantastiskt arbete genom att kolorera en svartvit bild. Krävde stor yrkesskicklighet. På skylten till vänster
står A.J. Samuelsson Speceri & Diverseaffär. Ägare Anders Johansson
Samuelsson, enligt församlingsboken flyttade han 15/10 1906 till Häglinge. |
|
![]() Nygatan mot järnvägsstationen. |
|
![]()
A. W. Sjöbergs manufakturaffär på Nygatan. |
|
![]() ”Höga Hus”. På 1841 års kartskiss över Hörby ser man norr om Gästgivaregården två hus varav det största var en magasinsbyggnad detta hus kom att kallas Höga Hus för att det hade två våningar. År 1850 startade L. L. Ekman en stor verkstad, där tillverkade man brännvinstråg och större kittlar. Verkstaden sysselsatte ibland upp till 40 st. arbetare. |
![]() Vänster sidan: 1. Slöjd och bosättningsaffär (senare Resia). 2. Kockums bokhandel. 3. Palms Hatt och Möss affär Höger sida: 1. Evald Åbergs järnhandel. (senare Hjorts). 2. Hörby slöjdmagasin på hörnet Liljas Speceriaffär 3. Pamps blomsterhandel.
|
![]() Frosta Härads sparbank |
![]() Frosta Härads sparbank |
![]() Foto: © Stina Nyman. |
Stina berättar: Har också ett jättespecifikt minne av att
det här gicks in och betalades min konfirmationsresa till Torquay,,en
JÄVULSK massa pengar för mig (och för föräldrarna) på den tiden,men jösses
vad tacksam jag är för att jag fick åka! |
![]() Foto: © Stina Nyman. |
Stina berättar: Hit ner galloperade man vid första chans när
man gick i 7-8-9 för att köpa en glass eller godis och hänga lite helt
apropå (läs sjukt uträknat) på torget, lagom långt bort från A-lagarna,
lagom nära för att de snygga killarna skulle kanske se en i de 2 sekunder
de gick förbi. De såg nog aldrig mig, jag gömde mig bakom häckarna som
inte längre finns där, och om de såg mig var det mest för att deras ögon
skummade efter min supersnygga väninna Rebecca. |
![]() Tomtar i gatan ett julkort från Hörby. Kan förlagan till vykortet vara bilden här till höger? Konstnär: Okänd, men sökes. |
![]() Nygatan från Nya Torg mot Gamla Torg. Troligt är att denna bild är förlagan till julkortet här till vänster. |
Här kan du läsa lite om Hörbykonstnärer.
![]() |
|
![]() Nygatan tagen från det 1884 byggda gästgiveriet (nuvarande apotek) och visar Nygatan söderut.
Nygatan ner mot Gamla Torg. |
![]() Nygatan med Thure B. Wibergs f.d. Järnvägshotellet. Huvudbyggnaden är från 1884. Tillbygget från 1949. Hotellet drevs till 1940. Åren 1941-1945 användes byggnaden för utbildning av militärpolis. Den 18 september 1946 öppnades här konfektionsfabrik vilken lades ner december 1971. Efter omfattande renovering flyttade den 5 november biblioteket 1978 in. I den nyare byggnaden angränsande, söder om på Nygatan, Ture B. Wibergs kappfabrik var en gång en körsnär med pälsaffär, kanske ansluten till TBW. Tänka sig att såna lyxvaror, hade klienter i Hörby, vars medborgare för det mesta var enkla hantverkare, småborgare och bönder och dem verkligt rika med minkpälsförsedda fruar, tror jag, kunde räknas på ena handens fingrar. Text: © Leif Blumenau. |
Nygatan, efter branden i huset ”Rosenhill” på södra Nygatan natten mellan 28-29 maj 1938. |
![]() |
![]()
I Rosenhills fastighet öppnade doktor Isak Nilsson sin praktik när han kom
till Hörby på 1920-talet. Till höger på bilden ser man skylten med fru
Lundgrens fjäderaffär. För övrigt var det hyreslägenheter i huset. |
|
På många bilder ser du företags och reklamskyltar. En presentation av Hörbys företag från förr hittar du på länken |
|
![]() Polismästare Oskar Sjöberg. |
Polismästare Oskar Sjöberg i vita byxor, mitt i
bilden. Född 1876 i Gudhem (Skaraborgs län i Västergötland). |
![]() Nygatan: Repslagare Christianssons fru med dotter. |
![]() Nygatan – Resia. Denna fastighet revs 1933 för att ge plats åt Sionsfastigheten, som invigdes 1935. |
![]() Otto W. Liljas speceriaffär i hörnet Nygatan - Nya Torg. Fastigheten där Liljas affär är inrymd ägdes av P. ”Göken” Håkansson, det är Håkansson som sitter med hunden i knäet till höger om honom står fotograf J. M. Lindstedt. Damen som syns i fönstret är mor Håkansson. |
![]() Nygatan, fastigheten Nygatan – Prostgatan ägdes av slaktare Ericsson. Café och Konditori Svea drevs av Ester och Edith From, som sedermera flyttade till Gamla Torg. 1931 övertog Ebba Cederström Café och Konditoriet. Axel Perssons sadelmakeri fanns i källaren. |
![]() Västergatan – Nygatan 1939. 1. Sionska fastigheten. Sionlokalen. Ritz damekipering. (Cederquist). Åkerholms barnekipering. Guldsmed Håkan Petersson. Yvonnes parfymeri (B. Petersson). Resia. 2. Emma Perssons bokhandel. Här bodde redaktör? I porten innan Palms fanns ett ölkafé, som var öppet på torsdagarna. 3. Palms Möss och Hattaffär. Palms konditori. |
![]() Nygatan: Repslagare Christianssons fru med dotter. |
![]() |
![]() Pamps Blomsterhandel vid Nygatan. |
![]() |
![]() |
![]() Nygatan – Gamla Torg. Järnhandlare Olssons hörna, nuvarande Kreditbanken. |
![]() Nygatan. Utsikt från Järnvägshotellet. |
![]() Nygatan ner mot gamla Torg. |
|
![]()
Nygatan. |
|
![]() Hörnet Nygatan – Prostgatan. Nils Martinsson på rymmen. Hasse Nilsson på tre hjulningen. Elektriker Knut Andersson i samspråk med sadelmakare Rosvall. |
![]() Varuhuset, vid Nya Torg, på hörnet av Nygatan och Torggatan. |
Parkgatan | |
![]() Pensionärshemmet. |
![]()
Pensionärshemmet i korsningen Slagtoftavägen och Parkgatan i slutet av
1950-talet. Idag är det ett hyreshus för alla åldrar. |
Pensionärshemmet huset till höger som på fotot visar Slagtoftavägen ligger på hörnan till Parkgatan där de har sin ingång. Detta hus byggdes år 1954 av förmodligen byggmästare Tage Andersson från Tollarp. Pensionärshemmet till vänster som ligger på Fridagatan byggdes år 1948 av Anton Persson från Östraby. Båda husen delar på samma innergård. Man disponerade över 36 lägenheter därav 28 pensionärslägenheter vaktmästarbostad och en lägenhet till föreståndarinnan på Lundegård Elsa Isacsson och maken Bernt anställd som ambulansförare i kommunen med utgång från Hörby Lasarett. Bodil Pedersen, Källa: Henry Olsson |
|
![]()
Parkgatan 1955-11-24 |
|
Postmästaregatan (f. d. garvaregatan) | |
|
Finns ännu inga bilder från Postmästaregatan. |
|
Prostgatan | |
![]()
Prostgatan 1949. |
![]()
Prostgatan 1949. |
![]() Foto: Carl Martinsson. Ingegärd Olofssons fotosamling. |
![]() |
![]()
Hasse Nilssons på sin 3-hjuling. Tid 1931. |
![]() Delförstoring av bilden till vänster. |
![]() Prostgatan. 1952. Foto: Ingegärd Olofsson. |
![]() Prostgatan 1952. Foto: Ingegärd Olofsson. |
![]()
Prostgatan 1949. |
![]()
Prostgatan 1949. |
![]()
Prostgatan 1949. |
![]()
Prostgatan 1949. |
![]() Prostgatan Sadelmakarens vintern 1984-1985 revs 1988. Bild källa: Kaj Hellman. Bild ID: KH_033 |
|
![]() Prostgatan Sadelmakarens vintern 1984-1985 revs 1988 Bild källa: Kaj Hellman. Bild ID: KH_034 |
|
![]() Prostg - Nygatan Rivna 1989. Bild källa: Kaj Hellman. Bild ID: KH_037 |
|
![]() Prostg - Nygatan Rivna 1989 Bild källa: Kaj Hellman. Bild ID: KH_038 |
|
![]() Prostg - Nygatan Rivna 1989 Bild källa: Kaj Hellman. Bild ID: KH_039 |
|
![]() Prostgatan i snö 6 feb. 1950. Foto: Carl Martinsson. Ingegärd Olofssons fotosamling. |
|
![]() Prostgatan. Fotograf Carl Martinsson privat ägo Ingegärd Olofsson |
|
![]() Nybygge vid Prostgatan. Bild ID: Gato_694 |
|
![]()
Carl Martinsson, som det kunde se ut när Carl var på väg på alla sina
uppdrag. Privat ägo Ingegärd Olofsson |
![]()
Slaktare Erikssons fastighet på hörnet Prostgatan- Nygatan |
![]() |
![]() Prostgatan 1922. Höger sida: Nybyggnaden är Polis Johanssons senare brevbärare Nilssons nu murare Roslunds. Vänster sida: Gustav Nilssons, Martinssons och skomakare A Nilssons. |
![]() Prostgatan 1931. |
|
![]() Prostgatan. Bild ID: Gato_697 |
|
![]()
1. Hörnfastigheten med nya Kopperativa.
handelsföreningen. |
![]() Karlsro på Prostgatan. Ägare Maria och Karl Persson 1930-talet. Signer sålde blommor där på 1940-talet. |
![]() Hörnan Prostgatan - Nygatan 3 november 2023. Bild ID: Prostgatan_001. Foto: © Fred Lundberg. |
|
![]() Hörnan Prostgatan - Nygatan 3 november 2023. Bild ID: Prostgatan_002. Foto: © Fred Lundberg. |
|
![]() Hörnan Prostgatan - Nygatan 3 november 2023. Bild ID: Prostgatan_003. Foto: © Fred Lundberg. |
|
![]() Hörnan Prostgatan - Nygatan 3 november 2023. Bild ID: Prostgatan_004. Foto: © Fred Lundberg. |
|
![]() Hörnan Prostgatan - Nygatan 3 november 2023. Bild ID: Prostgatan_005. Foto: © Fred Lundberg. |
|
Prästgården | |
![]() Den gamla prästgården brann ner till grunden den 25 okt. 1778. En ny prästgård uppfördes i två våningar, undervåning i gråsten medan övervåningen var ekekorsvirke med tegelväggar. I prästgården bodde prosten Petter Weibull. Längorna var byggda av grundmur men några var i korsvirke. |
|
![]() |
![]() |
![]() Denna gård, Prästbostället hade Jöns Nilsson, när detta revs flyttade han till Råbygatan.
|
![]()
Några av Prästerna i Hörby. |
![]()
Prästgården och kyrkan i Hörby fotograferade
i början av 1880-talet, från åsidan. I dag är här en liten park, lummig
och skön under vår och sommar. |
Victoria Benedictsson är inte bara Hörbys
mest kända kvinna genom alla tider, hon gjorde avtryck långt utanför
hemorten. |
Prästgatan | |
|
Finns ännu inga bilder från Prästgatan |
|
Rektorsgatan | |
![]()
Asfaltering av Rektorsgatan 1963-08-22 |
![]()
Asfaltering av Rektorsgatan 1963-08-22 |
Ringsjövägen | f.d. Vestergatan |
![]() Villa "Hemmet", Ringsjövägen. Bild ID: Gato_478 |
|
![]() Kan vara baksidan av gamla skolan vid Ringsjövägen, som revs 1956 för att ge plats åt kommunhuset. Bild ID: GATO_496 Bildkälla: Göran Persson. |
|
![]()
Vestergatan. |
|
![]()
Vestergatan. |
|
![]()
Västergatan, Hörby. |
|
![]() Bild ID: TE_282 |
|
![]()
Gamla Torg med Västergatan (numera Ringsjövägen). |
|
![]() Knibergs fastighet vid Ringsjövägen. |
![]() Knibergs fastighet vid Ringsjövägen. |
![]() |
![]() |
![]() Nedläggande av kloakledning på Ringsjövägen. |
![]()
Gamla skolan. |
![]() Nerläggande av kloakledning på vestergatan, numera Ringsjövägen. I äldre tider fanns ingen Ringsjöväg i Hörby. Namnet var då Vestergatan. Bild ID: Gato_669 |
|
![]() Västergatan nuvarande Ringsjövägen. Första huset till höger har ägds av bagare Viberg sedan av stenhuggare Oskar Flygare. Nästa hus ägdes troligen av färgare Karl Niberg efter det han innehaft nästa hus där han hade sin fabrik för färgning. Nästa hus har ägds av rektor Bertil Olsson efter honom kom Walter Bondesson. Nästa hus ägdes av revisor Bengtsson därefter av Gunnar Liljenberg som var gift med revisor Bengtssons dotter Maj. Därefter hade Maria Lannerheim sjukhem här därefter kom Anna Eriksson och hade sjukhemmet som överlät det till sonen och hans hustru. |
![]() |
![]() Första huset till vänster ägdes 1910-1925 av Olof Jönsson. 1925 köpte folkskollärare John Hallkvist huset. Nästa hus var Hugo Dahls bilverkstad som brann ner en julmarknad, den övertogs 1934 av B: Lundgren. Längre bort ses Knibergs (färgare) skylt.. |
![]() I denna fastighet vid Ringsjövägen i Hörby, bodde Rektor Bertil Ohlsson, som var Rektor vid samrealskolan. Efter Rektor B. Ohlsson, ägde Tandläkare Walter Bondesson fastigheten. |
![]() Olof Jönsson Kommunalman i Hörby 1910-1925. Detta huset var beläget på Ringsjövägen, huset som lärarinnan Lisa Hallkvist köpte sedan. Olof Jönsson byggde sedan (1925) Fridshill ute vid Heåkra, och flyttade dit. |
![]()
Ringsjövägen 1902-07-03 Vykort |
![]() |
|
Bild ID: HH_3014w | |
"Bankvalv i skorstenen?"
Rivning av Ekstrandska fastigheten intill kommunhuset och Shell (Gulf)
1958-06-04. |
Ekstrandska fastigheten rivs 1958-06-04 Ringsjövägen. |
Ekstrandska fastigheten över100-årig villa på
Ringsjövägen. revs år 1958, sist vräkte man omkull skorstensstocken som en
caterpiller gjorde processen kort med. Intressant avslöjande i skorstenen.
I dess omfångs rika nedre del blottades ett stort och djupt valv vilket
äldre Hörbybor väl känt till. Bodil Pedersen. Källor: Mellersta Skåne 1958-06-04 |
|
![]() Vinter på Västergatan omkring 1935-1940 talet. |
|
![]() |
![]() |
![]()
Kartan är från 1898.Ringsjövägen hette på den tiden Vestergatan, och till
höger i bilden är Gamla torget – Idag Gamla torg. |
|
Villa Tusculum byggdes år 1881 | |
![]()
Villa Tusculum byggdes år 1881. Dr. Pär
Green, som var praktiserande läkare i Hörby under åren 1886 till 1891
bodde här. Han var också järnvägsläkare vid järnvägen i Hörby – Tollarp. Vill bara påpeka att sonen Hans Lannerheim,
som vi kallade för Sassa, var den mest framstående sportsmannen, kanske i
Hörbys historia. Så vitt jag kommer ihåg var han helt uppe där på svensk
nivå i bordtennis, och säkerligen den största ishockeystjärnan i BOIFs
undomslag. Jag har ett par kommentarer till bilder
under rubriken Ringsjövägen. Den först gäller Villa Tusculum. Leif
Blumenau skriver så här: |
![]()
I huset som har gaveln mot gatan hade bagare Viberg sin affär. Johanna Knut köpte här sina bullar som hon sedan sålde,
när hennes egna tagit slut.
Kommunhuset på Ringsjövägen.
Fler bilder av kommunen och dess politiker hittar du under |
![]() |
|
![]() |
|
Ända till slutet av 1950-talet såg det ut så här, västerut från
Ringsjövägen och Hörbybefolkningen hade i stort sätt stagnerat vid 3000
själar och låg i stor konkurrens med Höör för att bli större med bara 100
själar. Rosenquists Shell bensinstation, GM bilförsäljning och verkstad syns genast till höger. Den höga ljusa byggnaden bakom det stora lummiga trädet är Gamla Skolan och man kan se en del av den tillhörande fotbollsplanen allra ytterst till höger. Cyklade till skolan under 3-4 år den här vägen, allt sedan som försteklickare till att börja med förträfflige, men stränge lärarinnan Olga Andersson och sedan med unge vikarien lärare Arvidsson, som alla flickorna förälskade sig i. |
Den översta våningen
tjänade som bostad, t. ex. för Fröken Mellstedt som lärde mig att sy och
virka. Man kan knappt skymta där Norregatan mynnar ut på Ringsjövägen och Tusculum dessförinnan för blotta grönskan. Riksbyggena på väster hade ännu inte påbörjats, och inte heller revisor Bäckströms fina villa. Uppför backen, allra överst till vänster, bodde timmermannen, som snickrade alla stånden till stormarknaden. Vägen, Riks15, bar till Lund och Malmö via Osbyholm, Hurva och Röstånga, och man ville kunde man sticka av till Höör, Ringsjöstranden, eller Eslöv, till alla dessa färdmål genom att vrida till höger. Liftade en hel del till Eslöv när tåget blev nerlagt och bussförbindelsen var undermålig. © Leif Blumenau. |
![]() |
![]() |
Ringsjövägen 1950-04-12. Skolbarn kommer ut från gamla skolan, som låg
nedanför folkskolan. Mitt i bilden korsningen med Norregatan. |
![]() Oskar Flygare i Ringsjöparken den 18 augusti 1961 Trappstegen på bilden är borta istället finns idag en liten backe på vägen. |
![]()
Ringsjövägen.
Söder om Frostaskolan västerut mot Komministergatan. |
|
![]()
Nybygget vid Ringsjövägen 1956-09-13 |
![]() |
![]() Ringsjövägen omkring 1896. Bild ID: /Gato_793_Ringsjovagen. |
|
![]()
Ringsjöparken. Till vänster om grusgången flyter Hörbyån. |
|
Ryttersgatan | |
Folkets Hus, på Ryttersgatan 12, den äldre
delen. |
|
|
|
|
Råbygatan # Till egen sida om Råbygatan | |
En del avdelningar på Hörby tätort börjar få väldigt många bilder, som dels kan ta lång tid att ladda ner ifall man inte har fiber och dels blir det svårare för oss att ha koll på. Normalt kan du bläddra (skrolla) upp och ner på sidan Hörby tätort och du hittar då alla gator efter hand och detta kan du fortfarande göra med något undantag. Gamla Torg, Råbygatan, Nya Torg och Nygatan har fått var sin egen sida, ibland med egna menyer. Dessa sidor markeras med ett "stakettecken" # i menyn. |
![]() |
Sankt Olofsgatan | f. d. Brännerigatan |
![]() Benstampen vid Olofsgatan f.d. Brännerigatan i Hörby. Sittande nederst Fritz Petersson. |
|
Elof Olssons lantbruk på Sankt Olofsgatan 17 Elof Olssons lantgård låg på Brännerigatan som sedan blev Sankt Olofsgatan. Elof var fosterson till Nils Olsson som ägde gården. Elof tog över gården på 1930-talet. När han skulle köra till sina åkrar passerade han ”Kvarntorps” kvarn nr 16 eller Gästgivaremöllan som den också benämndes. Han fick köra med häst och vagn i ån för att komma till sina marker på andra sidan, som kallades för Södervång och omfattade även av Sankt Olof källan som låg omgärdat av betesmark. Han drev lantbruket till 1970-talet, gården var förfallen och revs för att ge plats till nyare bebyggelse. Där gården en gång låg, byggdes det upp två stycken villor på 1970-talet. Sankt Olof källan kom att hamna mitt inne i villabebyggelsen på nedre Wihlborgsområdet, närmare bestämt på Garvarevägen. Dräneringsarbetet inom området gjorde att källan så småningom kom att sina. I slutet på 70-talet kunde man på sommaren vid torka ana ett stråk av något grönare gräs som ledde fram till källan, den höll då lite vatten, vilket försvann när den fylldes igen med grus. Eftersom oron var stor att barn som gärna lekte vid platsen skulle falla ned i hålet, vilket var knappt 1 meter djupt. Gallret som låg över, ansågs inte vara tillförlitligt. Numera växer gräs i gruset. Det finns historier om Sankt Olof källan som var en Trefaldighetskälla redan år1747 nämns den av prästen Petrus Thornander han berättade att källans vatten enligt provinsialdoktor Roslin skulle vara mycket hälsosamt. Han berättade vidare att man en gång om året på Sankt Johannis afton offrade i källan och att pengarna sedan delades ut till de allra fattigaste i socknen. Mynt från Karl XI:s tid och även längre tillbaka från dansktiden har hittats i källan. Annars på Elofs tid hade han sina djur att gå och beta på markerna. När det var marknad i byn ledde man hellre hästarna att gå fritt och beta vid källan än att stå bundna vid Stora Hotellet en hel dag. © Bodil Pedersen |
|
![]()
Det är lantbrukare Elof Olsson som står mitt på bilden på sin gård. Han
var född i Långaröd 1908 Elof gifte sig aldrig men hade en hushållerska
som hette Ester Jönsson man kallade henne "Ester Elof" som var brukligt på
den tiden. De bodde inte tillsammans men är begravda i Hörby på samma
gravplats. |
|
![]() Sankt Olofs källan innan den restaurerades 1936. |
|
Sankt Olofs källan |
|
![]() Sankt Olofs källan innan den restaurerades 1936. |
|
Källan som hamnade i ett
villaområde år 1977 |
”Uti Hörby Södrevång är en Kiälla hvars vatten effter Provincial Doctorens Höglärde Herr Roselins bepröfvande skall vara mycket hälsosamt. Till denna Kiälla offras åhrligen S:t Johannis afton och penningarne delas till Socknens fattige.”Det är ingen tvekan om att den gamla offerkällan i Hörby tillskrevs en både läkande och religiös betydelse - något positivt för både kropp och stjäl för människan i sin helhet. Sockenbeskrivning från Frosta
Härad 1746-1747 Bodil Pedersen |
![]()
Sankt Olofs källan, 1947. Sankt Olofs källan ligger på nedre Whilborgsområdet, närmare bestämt på dagens Garvarevägen. |
![]() Sankt Olofs källan, aug. 1958. Foto: Göte Holgersson. |
![]()
Sankt Olofs källan 1970-tal. (Kan vara 1976) |
![]()
Sankt Olofs källan 1970-tal. (Kan vara 1976) |
![]()
Sankt Olofs källan i förgrunden med utsikt upp mot övre Whilborgsområdet,
i folkmun kallad för backen. Husen var klara våren 1976. Då fanns staketet
kvar på de marker där djuren betade. |
![]() Sankt Olofs källan år 1987 med järngaller som senare togs bort och källan fylldes med grus. Foto: © Henry Holm |
![]()
Sankt Olofs källan 2016-12-11. Ligger på nedre Whilborgsområdet,
närmare bestämt på Garvarevägen. |
|
![]() Sankt Olofsgatan 17. |
![]() Sankt Olofsgatan 17 |
![]() Sankt Olofsgatan 17. |
![]() Sankt Olofsgatan |
![]() Sankt Olofsgatan. |
![]() Sankt Olofsgatan. |
![]() Småskollärare Anna Nilssons hus vid S:t Olofsgatan nr. 8. Bild ID: Gato_443 |
|
![]()
Här i detta hus bodde vår fotograf Per Landin som barn. Han har varit Sankt
Olofsgatan 8 trogen i många år. |
|
![]()
Huset till höger längst upp på gatan med ett litet hus framför är den
villan som Gunnar Svensson byggde på tomten efter branden på
Snickerifabriken. |
|
![]()
Den sista som bodde på Sankt Olofsgatan 6 var en gammal dam som hette Emeli.
Hon hade arbetat på Mellersta Skåne och räknat tidningar tidigt på
morgonen som sedan skulle med mjölkskjutsarna och tidningsutkörarna. Av
ett långt liv i dragiga lokaler och obekväm arbetsställning blev Emeli
full av värk och utsliten ryggen var böjd så hon gick nästan dubbelvikt.
Huset revs 1984 och två villor byggdes på tomten. |
|
![]()
Fastigheten i förgrunden å vänster sida på
bilden, är den gamla skyttepaviljongen som låg söder om ån. Fastigheten
till höger på bilden är det som en gång i tiden var bränneri, och som
senare blev Hörby snickeri och möbelfabrik.
|
![]()
|
INFORMATION OM SKOLFOTON OCH SKOLOR En sammanställning av alla skolfoton från Hörby kommuns olika orter finns under länken Titta gärna in på länken "Skolfoto i kommunen" där finns bilder från många andra skolor. |
Slagtoftavägen | |
![]() Mor Per Jönssons hus. (Mor Per Kvigare) på Slagtoftavägen, samma tomt som idag användes av Beijers bygg. Nils syster Anna, som gift sig med stationskarlen Per Jönsson, blev änka den 13 juli 1898. Hon gifte inte om sig men bodde kvar i Hörby fram till sin död den 8 maj 1950. Anna blev 89 år gammal. Hon hade alltid blivit kallad Anna Per Jönsson, och så stod det också i begravningsannonsen i Mellersta Skåne. Huset revs i början av 1990-talet. Huset var också Alfred Perssons första hus i sin verksamhet med trävaruhandel. Två bjälkar och loftbräder finns hos Ola Ols i Svensköp. Bildtexten från Per-Gunnar Mörcks dokument "Enekarna" Bild ID: Gato_504 (HB 132) |
|
![]() Slagtofta 1925. hyrdes 1921-29 av Carl Böök. Bild ID: Gato_659 |
|
![]() Karnevalståg, på Slagtoftavägen, omkring 1922. Bild ID: Gato_584. |
|
![]() Slagtoftavägen, med Tornet i korsningen till Storgtaan. Bild ID: Gato_692 |
|
![]() Slagtoftavägen hörnet Möllegatan. Huset brann 1948 och revs därefter på samma tomt byggdes ett flerfamiljshus.Bild ID: Slagtofta_003. Källa: Göran Andersson. |
|
![]() Bild ID: Slagtofta_004 |
![]() Nils Andersson och hustrun Anna, Slagtofta. Bild ID: Gato_597 |
![]() Snöskottning på Slagtoftavägen 1931. |
|
![]() Slagtoftavägen 1931. |
![]() Slagtoftavägen: Östra folkskolan från järnvägsövergången. |
![]() Brand på Slagtoftavägen, 1948. "Tornet" syns längst bort utan "hatt". Foto: Anna Tornbacka. Man förundrar sig över så många bränder det var runt om Slagstoftavägen. Kan det ha att göra med närheten till till brandstationen vid Kotorget, eller är det tvärtom? I det här fallet resulterade det i att man snällt fick ta sin tvättkorg till en annan mangel än den som var här i källaren, och lyckligtvis var där en helt ny på Tingsgatan, som ju var mycket närmare för oss. © Leif Blumenau. |
|
![]()
Gamla Holländska väderkvarnen vid Slagtoftavägen..
Före 1885. |
![]() Gamla kvarnen vid Slagtoftavägen.
Gamla kvarnen vid Slagtoftavägen. Före 1885. |
![]() Villa parti från Hörby. Villa ”Vestend”. Villa ”vestend” ägdes av Albert Zeime grosshandlare i ägg och kolonialvaror. Firman fanns på Slagtoftavägen där sedermera Malms Livs kom att ligga. I dag 2014 är samma plats parkering till Coop. Villan ägs av Professor Bengt Y Svensson. |
![]() |
![]() Erik Olssons fastighet på Slagtoftavägen 6. Bild ID: GATO_209 |
|
![]() Slagtoftavägen 1950 före asfaltering. Gamla kommunhuset till vänster. Bild ID: HH_3212 |
![]()
Slagtofta mars 1989. Sålt för 1 325 000 |
Ett karnevalståg i början av 1940-talet.
Plåtslagare Erik Olsson hade världspatent på självbindareklämmor. I huset
efter bodde ”Store Pär”, han kan ses i porten. I nedre plan bodde Anders
Persson. Hans hustru var döv, så när de pratade med varandra hördes det
lång väg. |
|
Vid Slagtoftavägen låg den Holländska
väderkvarnen. 1866 köpte Christofer Andersson kvarnen, och 1874 övertogs
den av sonen Lars. Den som troligen byggde kvarnen hette Per Larsson
eftersom han titulerades kvarnägare och ägde lertäckt nr. 11. Våren 1877 sålde Lars Cristoffersson kvarnen till Jöns Olsson. Samma år inflyttade mjölnardrängen Olof Johannesson och året därpå Johannes Olsson. Natten den 26 juli 1885 brann kvarnen. Nattväktare Österberg hade gått förbi kvarnen, sett ljussken, men trott att man arbetade i kvarnen. När han efter sin vandring i gatorna kommer ner till torget, möter han F Pettersson, som säger att kvarnen brinner. Väl uppkomna till kvarnen ser de förödelsen. Östsberg hade son väktare skyldighet att mellan klockan 23.00 på kvällen och 03.00 på morgonen genom tutning i horn tillkännage att allt inte stod rätt till – så skedde inte. Tre hus blev lågornas rov. För Jönsson Olsson och hans familj var det ett svårt år. Tre månader innan branden hade hans 3-åriga dotter avlidit. Efter branden kom Jöns Olsson på obestånd och i november 1886 övertog Olof Johannson kvarnen. Han hade tidigare varit mjölnardräng hos Jöns Olsson. Den siste kvarnägaren hette Er Johansson, som hade kvarnen igång ända till 1960-talet, då han med ålderns rätt slutade att mala. |
![]() Den Holländska väderkvarnen vid Slagtoftavägen. |
![]() |
|
![]() Annons från 1958. |
![]() Fotograf och årtal okänt, men sökes.
|
Juvelen på Slagtoftavägen var ett dansställe som
byggdes år 1945 och var en öppen dansbana, som hette Folketspark. Den
drevs av Hörby Folketshus-förening. |
Juvelen var inte bara ett danshak, men också ett ställe för vissa
sportsbegivenheter, t.ex. boxningsturneringar som blev speciellt populära
efter Ingemar Johanssons sensationella knock out av Floyd Patterson, 1959.
Besökte vid ett tillfälle en sådan tillställning och fick se på nära håll
hur blodig sporten är. Glömmer aldrig synen av den ena pugilistens
söndermosade ansikte och svor därefter aldrig mer se något liknande. Text: © Leif Blumenau. |
![]()
Kjell och Margareta Alfredssons bostad på Slagtoftavägen "Alfred Pehrssons". En
teckning som gjordes av byggfirman när de producerade huset. |
|
![]() En fyrhjulig täckt vagn av clarencetyp står på gårdsplanen på Slagtofta gård utanför Hörby i Skåne. Text på baksidan: 1932, XXXIII, Clarence, Slagtofta. Bild ID: GATO_528. Bildkälla databasen Kringla. |
|
![]() Slagtofta dammarna. Bild ID: Gato_685 |
|
![]()
Syssloman Oscar Appelgren och Anna Anderssons bröllop på Perstorp
Slagtofta |
|
Bakersta raden fr. v. 1 Okänd 2 Disponent Aron Hässler 3 Kantor Ivar Säfstrand 4 Disponenten på torvfabr. Satserup Lars Pettersson Mittersta raden fr. v. 1 Anna Svensson , senare g. m. revisor Bengtsson 2 Fru Jenny Pettersson Satserup 3 Husberg Osbyholm förvaltare 4 Fru Hässler Satserup 5 Brudgummen Oscar Appelqvist 6 Bruden Anna Andersson Perstorp Slagtofta 7 Kyrkoherde Evald Lundegård 8 Landstingsman Nils Andersson Perstorp Slagtofta 9 Fröken Klara Andersson Slagtofta 10 Stud. Oskar Moberg 11 Järnhandlare Jonas Winqvist Hörby 12 Fröken Anna Winqvist senare g. m. Holmström |
Främre raden fr. v. 1 Okänd 2 Okänd 3 Okänd 4 Fru Anna Andersson Perstorp Slagtofta 5 Fru Anna Winqvist Hörby 6 Hilma Andersson Perstorp Slagtofta senare g. m. Nordström |
![]() Amnesty började här på Slagtoftavägen på 1960-talet, vi bodde bakom på Fridagatan 5 ,där låg en samfällighet som frysarna fans , som allmänheten kunde hyra, 73 oktober flyttade vi in men flyttade ut 75 augusti, Idag finns Ulla Helen och Jan Helens fina Cykelaffär här. Bild ID: Gato_767_Amnesty. Källa: Hörby i gamla tider och bilder. |
|
![]() Slagtofta gård. Bild ID: Slagtofta_005_gard. |
|
![]() Onslångahuset, ruin på Slagtofta, i mitten av 1980-talet. bild ID: /Slagtofta_006_Onslangahuset. Foto: © Roland Pedersen. |
|
Bryggargränd | |
![]()
Bryggaregränd. Familjen Österholm. |
|
![]() |
Bild tagen under mitt senaste
besök till hemorten, på hösten 2016, föreställer Bryggaregränden där den
mynnar ut till Nya Torg. Där på hörnet, i den vita villan bor numera pensionerade byggmästaren Gustavsson, som jag händelsevis kom till tals med då han höll på med sin trädgård. Det visar sig hans kusin Liljan var en klasskamrat i realskolan. Gränden är väl ett av de få ställena i Hörby som tillåtits att stå kvar och undgå den vanliga förstörelsen i hjärtat av Hörby. Bortom det gula huset, i det grönmålade, bodde Thure Schott, "Skott i Källaren", välkänd inom dåtida ishockeyverksamheten. Om hans vidare öde skall inget nämnas, men han lever i gott minne. Foto & Text: © Leif Blumenau. |
![]() Foto 2016. |
![]() Foto 2016. |
![]() Foto 2013. |
![]() Foto 2013. |
![]() Foto 2013. |
![]() Foto 2013. |
![]() Foto 2013. |
![]() Foto 2013. |
![]()
Foto 2013. |
![]() Foto 2013. |
Smedjegatan | |
Stream Tomas Ohrstrom lämnade
Hörby 1959 när han var 20 år gammal. Sedan dess har han bott i Lund,
Stockholm, New York City och på andra orter i USA. Han är pensionerad
musiklärare, spelar flöjt, arabiska trummor, och skriver lyrik på
engelska. Han skrev dessa hågkomster i sitt hem nära Washington, DC. |
|
Läs mer här :
![]() |
|
![]() Greta och
Gunnar Öhrström med Tomas och Bengt 1947. |
|
![]() |
![]() |
![]() Jan, Ulf, Lille
Tomas och Store Tomas, Vivian |
![]() Ängen bakom Hörbyhus, och cykelcrossbanan, som barnen gävt ut i Normans land. |
![]() |
|
![]()
Ett födelsekalas med skolkamrater. |
|
![]() |
|
![]()
Nybygge. Smedjegatan 1946. |
![]()
Nybygge. Smedjegatan 1946. |
Storgatan # Till egen sida om Storgatan | |
En del avdelningar på Hörby tätort börjar få väldigt många bilder,
som dels kan ta lång tid att ladda ner ifall man inte har fiber och dels
blir det svårare för oss att ha koll på. Normalt kan du bläddra (skrolla)
upp och ner på
sidan Hörby tätort och du hittar då alla gator efter hand och detta kan du
fortfarande göra med något undantag. Gamla Torg, Råbygatan, Nya Torg, Storgatan och Nygatan har fått var sin egen sida, ibland med egna menyer. Dessa sidor markeras med ett "stakettecken" # i menyn. |
![]() |
![]()
Hittade under Södra Nygatan en bild på Edv. Nilssons Maskinaffär. Den är
tyvärr inte daterad. Min far Per Axel hade bilverkstad i den fastigheten,
se ovan bild, som är daterade 1924. Lägg också märke till att det som
sedermera var Ekstrands affär drevs av en Willy Håkansson. Honom träffade
jag då och då när jag var barn. Han hade ett litet sommarhus vid Ringsjön. |
|
![]() |
![]() |
Edv. Nilssons maskinaffär låg där Lågprisaffären ligger idag. Huset till höger som fortfarande finns kvar var Ekstrands gamla livsmedelsbutik. Det framgår bättre om man kollar på Hörby tätort under fliken Gamla bron. Bilden med namnet Gamla och Nya bron Hörby söder är med all säkerhet tagen från kyrkan. | |
Alfred Maurits Thorell, boende på Södra
Nygatan i Hörby. Därmed inte sagt att hans affär låg på samma plats.
Hämtat från Hörby församlingsbok AIIa:6 sid. 90. |
1915 Bagaren N. J. Lundin i Kungshult. Lantbrukaren Frans Thysell i Kylestorp. Lantbrukaren Nils Persson i Sätofta. Byggnadssnickaren Bernt Broberg i Höör. Avlidne Hemmansägaren Anders Sandgren från Köinge. Handlanden Maruritz Torell i Hörby. Uppgifterna lämnade av Christer Mårtensson, Lund |
![]() |
|
![]() |
|
Thorsgatan | |
|
Finns ännu inga bilder från Thorsgatan |
|
Tingsgatan | |
![]()
Nybygge på Tingsgatan 9 1946. Foto: Ingegärd Olofsson. |
![]() Tingsgatan 9 1949. Bild ID: Tingsg_1949_01 |
![]() Tingsgatan 9. Bild ID: Tingsgatan_01. |
|
![]() Tingsgatan 1952. Foto: Ingegärd Olofsson. |
![]() Tingsgatan-Prostgatan, Nils Johnsson. |
![]()
Tingshuset 1945-10-07. |
![]()
Tingsgatan 1945-10-07. |
![]() |
![]() |
Tingshuset. Från början hade man ting i Gudmuntorp och sedan i Lyby.
Vägarna var så dåliga att man fick bygga ett tingshus i Hörby 1697 vid
Gamla Torg. När det byggdes bar det sig inte bättre än att det blev
takdropp och hela byggnaden for illa. Redan 1760 var det fallfärdigt och
man byggde ett nytt tingshus på samma plats 1767. Ramel på Öved var nu
byggherre. 1884 köptes tomten till nuvarande tingshus av Johan Nilsson för 500 kr och huset var klart den 1 oktober, 1885. Olsson & Winquist köpte det gamla tingshuset och byggde en ny vacker byggnad vid torget. Gamla tingshuset, blev museum1977. Text: © Kjell-Åke Åsfält. |
|
![]()
Tingshuset i Hörby, för närvarande ett museum (som stängdes i dec. 2019
pga. arbetsmiljöskäl på obestämd tid) |
|
![]()
Tingshuset - Museet. |
|
![]() Tingsgatan är här på gång att dras fram till Storgatan. Till vänster finns Gullbergs herrekipering, och delvis bakom syns elektriker Lindholms hus. Till höger är det Karls Svenssons fastighet, som inrymde Marta Svenssons garn- och Trikåaffär, samt Månssons Frukt och Grönt. Denna affär övertogs sedan av Edvin och Thyra Persson. |
![]()
Tornbo bygger vid Tingsgatan Gardinaffär |
![]() Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
![]() Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
![]() |
![]() |
Byggnaden på Tingsgatan är ju omistligt Gunnar Mårtenssons Boktryckeri,
även om jag kommer ihåg den som vitrappad. Som man kan förstå av annonsen
hade de samverkan med den välkända N. A. Mårtenssons pappershandel. Text: © Leif Blumenau. Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
|
![]() Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
![]() Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
![]()
Tingsgatan |
|
Torgatan | |
![]() Gamla Scala biografen på Torggatan, nu ett minne blott, men huset finns
kvar i någon annan kapacitet. I lobbyn till vänster om ingången satt Fru
Olsson, mor till klasskamrat Leif Olsson, i biljettluckan. |
|
![]()
Torggatan 1953-12-21. |
|
![]() Torggatan från väster. Bild ID: Gato_696 |
|
Tvärgatan | |
![]() Fontänen låg exakt där cykelbanan korsar Tvärgatan och går upp mot Vårdcentralen. |
"Velodromen", kanske runt 1962. Anmärkning:
|
![]() Huset Korsningen Tvärgatan - Ystadvägen håller på att rivas. Där bodde två bröder som hette Ola och Nils. I dag ligger det en röd villa på samma plats. Bild ID:Tvargatan_01. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Per-Otto Ottesson. |
|
Vallgatan | |
![]() Vallgatan. Till vänster järnvägsstationen, till höger järnvägshotellet. Den höga skorstenen tillhörde sockerfabriken, längst backskymtar mejeriet. |
|
![]() Gamla tingshuset, som blev blev museum1977. |
![]() Tingshus, numera Hörby museum. |
![]() Vallgatan år 2022. Bild ID: Vallg_2022_(JE). Foto: © Jonas Engström. |
|
![]() |
|
Victoriagatan | |
![]()
Resterna efter branden annandag pingst 1968 i Kilian Kvists fastighet vid
Viktoriagatan. Här fanns bl.a. potatisskaleri och under en tid även en
mattaffär. |
Jag bodde i det vita huset, men då fanns det en ovanvåning där vi bodde Där bodde också familjen Malmberg som hade Malmbergs Radioaffär och Johannesson som hade Nya Järnboden. Idet röda huset vid sidan om bodde Hilmer Hansson som hade snickerifabrik där. Han var slöjdlärare på nya skolan när jag gick där 1957-1961. MVH |
![]()
I detta hus har både funnits speceriaffär, Iduns Café, Nya Järnboden,
Potatislager och sist Mattaffär huset brann år 1968. |
|
Sofiagatan | |
|
Finns ännu inga bilder från Sofiagatan |
|
Ystadvägen | f.d. Södergatan |
![]() Otto Jönssons Åkeri på Ystadvägen byggdes omkring 1925 i vacker jugendstil. Otto hade tre lastbilar med garage ut mot Ystadvägen. Tillsammans med Harald Nyman från Osbyholm och Alfred Persson Hörby startade de Hörby Lastbilcentral. På 1930-talet har det också funnits en bilverkstad i huset. Senare byggdes lokalen om till bageri och sista företagaren var KW-bagaren Karin och Kjell Wernersson |
|
![]() Ystadvägen, gamla kyrkogården med kapellet till vänster och Thorshillsgården t.h. Gravkapellet byggdes 1864 av kalksand på begäran av von Seth på Osbyholm. Kapellet föll i spillror och ombyggdes i tegel. 1874 reparerades den. |
![]() Ystadvägen, tidigare Södergatan, sedd från Råbygatan. Fastigheten på vänstra sida på andra sidan ån, är idag Hörby Bryggeri och Vattenfabrik, ägd av Nils Ivan Persson. Huset på höger sida, i väggbanans mitt finns ej kvar längre. Idag är på denna plats parkeringsplats inrättad för Hörby Lågprisaffär, som i forna dagar hette Ekstrands. |
![]() Här har lite ankor invaderat vägen. |
![]() Ystadvägen, höga huset till vänster är färgare Rindvalls hus |
![]()
Punschveranda
Tvättstugan |
![]() Fastigheten till höger om bron ägdes i slutet av 1860-talet av en läkare, som hette Barfoth. 1893 köpte bryggare Ola Andersson fastigheten och startade Bryggeri och vattenfabrik.
Ystadvägen, Bryggare Ludvig Perssons hus. Samma hus som bilden ovan. |
![]() Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko |
![]()
Ystadvägen. Gamla bron till vänster är 23:an. |
Den gamla bron över Södergatan, nuvarande
Ystadvägen Den första bron över ån där allmänheten kunde komma söder om byn byggdes år 1777. Det var en träbro, men det gick för denna som för alla andra träbroar, när vårfloden kom så sköljdes de bort. År 1784 var det en ovanligt stor vårflod, som raserade även denna bro så man fick bygga en ny träbro. Likadant blev det år 1811 när vårfloden kom tog den med sig allt som kom i dess väg. Man byggde återigen en ny träbro. Det blev så för timmer hade man gott om och det var förhållandevis lätt att bygga med. Men 27 år senare när även denna bro var illa tilltygad beslöt man att bygga en stenbro med tre valv. Det blev byggmästare M. Cederholm från Högseröd som år 1838 byggde stenbron över ån vid Södergatan, som Ystadsvägen hette vid denna tid. Bron kostade att bygga 1,970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby till fyllning m.m. Det gick även åt 480 lastvagnar grus samt 320 lastvagnar jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko. Läs mer här nedan vad en rdr, Riksdaler är. |
|
Riksdaler var en svensk myntenhet. I
Sverige tillverkades de första dalrarna under Gustav Vasas regering år
,1534 med förebild i de tyska thalrarna. Myntet slogs i valörerna 1, 1/2
och 1/4 daler. Erik XIV prägade även tvådalersmynt, Johan III
sexdalersmynt. De första dalrarna hade en finvikt av 28,06 gram silver,
vilken 1540 sänktes till 25,59 gram silver, dock utan att myntfoten
förändrades nämnvärt. Dalern var ursprungligen avsedd för utrikes handel,
och anslöt inte till det svenska myntsystemet. Då dalern höll en relativt
konstant silverhalt, steg dess kurs i förhållande till marken. Den var
först 3 1/2 mark, 1540-41 3 1/2-4 mark, 1563 4 1/2 mark. Under Erik XIV:s
sista regeringsår stod kursen i 7-8 mark och under Johan III:s
myntförsämringsperioder 1568-74 och 1590-92 till 25 respektive 38 mark.
Under perioderna 1574-89 och 1594-1604 höll dalerns värde till omkring 4
mark eller 32 öre. Efter tysk förebild började Karl IX år 1604 att slå mynt med namnet riksdaler från tyskans Reichstaler. På grund av sin höga silverhalt togs riksdalern ur cirkulation (tesaurerades), blev värda 48 öre medan vanliga daler var värda 32 öre, 1619 sjönk |
dalerkursen ytterligare något så att 1
riksdaler motsvarade 1 5/8 daler. Senare på grund av bristen på svenska
silverfyndigheter började man från 1624 att tillverka kopparmyntsdaler.
Bristen på silvermynt fick riksdalerns kurs att under Gustaf II Adolf att
stiga till 52 daler, men sjönk då Kristina började tillverka fler
silvermynt åter till 48 öre. Från 1630-talet uppstod två olika valutor,
daler kopparmynt och daler silvermynt, men riksdalern som enbart präglats
i silver de endast räknas i silvermyntsvalutan. 1664 steg dess kurs åter
till 52 öre, 1681 steg den ytterligare till 64 öre. Under Karl XII steg
dess värde till 96 öre, ett värde den behöll fram till 1776. En riksdaler
motsvarade då 3 daler silvermynt eller 9 daler kopparmynt. Termen kan än idag användas som slang för pengar, vanligtvis menas då värdet vara detsamma som dagens kronor. I samband med myntreformen 1873 övertog kronan den dåvarande riksdalerns värde, så enheterna kom då att bli synonymer i Sverige. Källa: Wikipedia, fria encyklopedin. |
![]()
Hjalmar Lindvalls hus. |
![]() |
![]() Gården nr 23 som låg i hörnet Råbygatan – Södergatan. Södergatan har numera bytt namn till Ystadvägen. Gården lär vara byggd i slutet på 1700-talet. Ägaren då var Pål Tuvesson. Bilden är tagen några år före rivningen 1912. I dag ligger på samma tomt bl. a. Modepunkten. |
|
Ängsgatan | |
Söder från kyrktornet. Ängsgatan.
|
|
|
Diverse bilder | |
![]() Hundskattemärke Hörby Köping 1935. |
![]() Mor-Per Jönssons hus i Hörby. |
![]() Bild ID: TE_296 |
|
![]()
Utsikt över Hörby, från Kyrktornet. |
|
![]() Bild ID: Vykort_016_Parti. |
|
![]() Bild ID: TE_276 |
|
![]() Bild ID: TE_276-Horby-Panorama |
|
Se många fler bilder på vår länk vykort |
|
Bild ID: TE_276a
Lite om Hörby köping | |
Bild ID: /BePe_055_Horby-Koping |
|
|
På många bilder ser du företags och reklamskyltar. En presentation av Hörbys företag från förr hittar du på länken |
Till startsidan | Till menyn gamla bilder | Till menyn Hörby tätort | Kontakt | Till uppdateringarna |
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr |
|
|
|