Benstampen vid Olofsgatan f.d. Brännerigatan i Hörby. Sittande nederst Fritz Petersson.

Elof Olssons lantbruk på Sankt Olofsgatan 17

Elof Olssons lantgård låg på Brännerigatan som sedan blev Sankt Olofsgatan. Elof var fosterson till Nils Olsson som ägde gården. Elof tog över gården på 1930-talet. När han skulle köra till sina åkrar passerade han ”Kvarntorps” kvarn nr 16 eller Gästgivaremöllan som den också benämndes. Han fick köra med häst och vagn i ån för att komma till sina marker på andra sidan, som kallades för Södervång och omfattade även av Sankt Olof källan som låg omgärdat av betesmark. Han drev lantbruket till 1970-talet, gården var förfallen och revs för att ge plats till nyare bebyggelse.

Där gården en gång låg, byggdes det upp två stycken villor på 1970-talet. Sankt Olof källan kom att hamna mitt inne i villabebyggelsen på nedre Wihlborgsområdet, närmare bestämt på Garvarevägen. Dräneringsarbetet inom området gjorde att källan så småningom kom att sina. I slutet på 70-talet kunde man på sommaren vid torka ana ett stråk av något grönare gräs som ledde fram till källan, den höll då lite vatten, vilket försvann när den fylldes igen med grus. Eftersom oron var stor att barn som gärna lekte vid platsen skulle falla ned i hålet, vilket var knappt 1 meter djupt. Gallret som låg över, ansågs inte vara tillförlitligt. Numera växer gräs i gruset.

Det finns historier om Sankt Olof källan som var en Trefaldighetskälla redan år1747 nämns den av prästen Petrus Thornander han berättade att källans vatten enligt provinsialdoktor Roslin skulle vara mycket hälsosamt. Han berättade vidare att man en gång om året på Sankt Johannis afton offrade i källan och att pengarna sedan delades ut till de allra fattigaste i socknen. Mynt från Karl XI:s tid och även längre tillbaka från dansktiden har hittats i källan. Annars på Elofs tid hade han sina djur att gå och beta på markerna. När det var marknad i byn ledde man hellre hästarna att gå fritt och beta vid källan än att stå bundna vid Stora Hotellet en hel dag.

© Bodil Pedersen

Det är lantbrukare Elof Olsson som står mitt på bilden på sin gård. Han var född i Långaröd 1908 Elof gifte sig aldrig men hade en hushållerska som hette Ester Jönsson man kallade henne "Ester Elof" som var brukligt på den tiden. De bodde inte tillsammans men är begravda i Hörby på samma gravplats.
Bild ID: PL_040w. Foto: ©  Per Landin.

Sankt Olofs källan innan den restaurerades 1936.

Sankt Olofs källan innan den restaurerades 1936.

Källan som hamnade i ett villaområde år 1977
Sankt Olofkällan en Trefaldighetskälla
Källan har en stor och mångfaldig betydelse i folktron sedan urminnes tider alltifrån att vara en bot mot sjukdomar till att vara ett hjälpmedel för att se in i framtiden. En fornnordisk berättelse talar om att ”vishetens källa” tillsammans med två andra källor genom sin kraft har en avgörande betydelse för världens och människornas utveckling. Sinar källorna står världen i fara.
Den här källan är en offerkälla som tyvärr har sinat. Vid människooffer som enligt sägnerna lär ha förekommit i gammal hednisk tid. Då hängdes kropparna upp i närheten av offerkällan. I senare tider övergav man de barbariska sederna och inriktade sig på att offra mynt och andra föremål. Det hände att de heliga offerkällorna vittjades av personer som vågade trotsa gudarnas straff.
I en sockenbeskrivning från Frosta Härad författad av häradets präster åren 1746-47 skrev kyrkoherde Petrus Thornander bl. a.

 ”Uti Hörby Södrevång är en Kiälla hvars vatten effter Provincial Doctorens Höglärde Herr Roselins bepröfvande skall vara mycket hälsosamt. Till denna Kiälla offras åhrligen S:t Johannis afton och penningarne delas till Socknens fattige.”Det är ingen tvekan om att den gamla offerkällan i Hörby tillskrevs en både läkande och religiös betydelse - något positivt för både kropp och stjäl för människan i sin helhet.

Sockenbeskrivning från Frosta Härad 1746-1747
Återvändsgatan S:t Olofsgatan mellan Råbygatan och ån erinrar oss om offerkällans namn. På 1800-1900-talet när folk var på marknad lät de sina hästar gå på bete vid källan.
Den är igensatt av grus sen flera år tillbaka men stenarnas placering runt källan är intakt.

Bodil Pedersen

Sankt Olofs källan, 1947.
Foto: Carls Martinsson. Från Ingegärd Olofssons fotosamlingar.

Sankt Olofs källan  ligger på nedre Whilborgsområdet, närmare bestämt på dagens Garvarevägen.

Sankt Olofs källan, aug. 1958. Foto: Göte Holgersson.

Sankt Olofs källan 1970-tal. (Kan vara 1976)
Bild ID: HH_3125w. Foto: © Henry Holm.

Sankt Olofs källan 1970-tal. (Kan vara 1976)
Bild ID: HH_3124w. Foto: © Henry Holm.

Sankt Olofs källan i förgrunden med utsikt upp mot övre Whilborgsområdet, i folkmun kallad för backen. Husen var klara våren 1976. Då fanns staketet kvar på de marker där djuren betade.
På en del av grönområdet finns idag en lekplats och grillplats. På fotot har inte Tunnbindarevägen byggts än. Denna ligger mellan källan och grönområdet.
Bild ID: HH_3126w. Foto: © Henry Holm.

Sankt Olofs källan år 1987 med järngaller som senare togs bort och källan fylldes med grus. Foto: © Henry Holm

Sankt Olofs källan  2016-12-11. Ligger på nedre Whilborgsområdet, närmare bestämt på Garvarevägen.
Foto: © Bodil Pedersen.

Sankt Olofsgatan 17.

Sankt Olofsgatan 17

Sankt Olofsgatan 17.

Sankt Olofsgatan

Sankt Olofsgatan.

Sankt Olofsgatan.

Här i detta hus bodde vår fotograf Per Landin som barn. Han har varit Sankt Olofsgatan 8 trogen i många år.
Bild ID: PL_041w. Foto: ©  Per Landin

Huset till höger längst upp på gatan med ett litet hus framför är den villan som Gunnar Svensson byggde på tomten efter branden på Snickerifabriken. 
Därefter det vita huset efter ägdes en gång av småskolelärarinnan Anna Nilsson. Huset hade två lägenheter nästa ägare var Gustav Landin som bodde med sin familj där. I den andra lägenheten där bodde Olle Nilsson som barn. Han kallades som vuxen för "Olle Vulk" efter däckfirman han ägde som låg vid Hörbyhotells baksida.
Huset till vänster ett grönt trähus ägdes av Ingrid Nilsson hon hade hönseri men hyrde ut till andra hyresgäster.
Bilden är från ca. 1980.Foto: © Per Landin 
Bild ID: PL_037w

Den sista som bodde på Sankt Olofsgatan 6 var en gammal dam som hette Emeli. Hon hade arbetat på Mellersta Skåne och räknat tidningar tidigt på morgonen som sedan skulle med mjölkskjutsarna och tidningsutkörarna. Av ett långt liv i dragiga lokaler och obekväm arbetsställning blev Emeli full av värk och utsliten ryggen var böjd så hon gick nästan dubbelvikt. Huset revs 1984 och två villor byggdes på tomten.
Foto: ©  Per Landin.
Bild ID: PL_038w

Fastigheten i förgrunden å vänster sida på bilden, är den gamla skyttepaviljongen som låg söder om ån. Fastigheten till höger på bilden är det som en gång i tiden var bränneri, och som senare blev Hörby snickeri och möbelfabrik.
Gatan hette förr Brännerigatan, och idag 1992 heter den
Sankt Olofsgatan.

Våldsam åskbrand i Hörby, blixt tände Snickerifabrik
klicka på länken så kan du läsa mer om branden under
länken: Hörby snickeri och Möbelfabrik
Bild ID: PL_035w