Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

Askeröd

Hörby församlingshemmet

Kilhult

Skärhus

Dala

Hörby kommunisterbostaden

Konfirmander

Svensköp

Fulltofta Godtemplare

Hörby kyrka

Konfirmationskort

Södra Rörum

Fulltofta kyrka

Hörby missionshus

Lyby kyrka / missionshus

Västerstad

Huaröd Godtemplarlokal

Hörby Prästgården

Långaröds kyrka

Äspinge

Högseröds kyrka

Hörby Rikets sal

Nykterhetsrörelsen

Östra Sallerup

Hörby Sion

Osbyholm

Önneköp

IOGT - NTO Hörby

Pärup missionshus

Östraby Kyrka

Östraby missionshus

Kyrkan i Hörby.

"Gamla kyrkringaren", står det skrivit på bilden.

Hörby kyrka ligger mitt i byn, intill den gamla allfartsvägen mellan Malmö och Kalmar.
Den äldsta delen av kyrkan uppfördes omkr. 1140 och försågs då med trätak. De valv som nu finns slogs någon gång under senmedeltiden. Byggmästaren skall ha varit Carl Stenmästare. Om hans konstskicklighet vittnar fortfarande den förnäma sandstensportalen i den gamla söderväggen.

1895 gjordes en stor tillbyggnad åt norr. Den gamla kyrkan fick därefter tjänstgöra som reservutrymme fram till den senaste restaureringen 1956. Då uppfördes ett nytt sandstensaltare i den gamla triumfbågen, ett senmedeltida triumfkrucifix restaurerades och placerades på väggen ovanför.

Bland kyrkans inventarier märks främst det rikt utsirade högaltaret, daterat 1632 och snidat av en tysk mästare, Statius Otto. Från ungefär samma tid härrör sig predikstolen och dopfunten, även de snidade i trä med myller av figurer och olika bibliska motiv.

Nämnas bör också korfönstren från 1951. Den danske konstnären Gunnar Theander och har här skildrat Jesu liv.

Den gamla orgeln från 1896 ersattes 1963 med en ny, omfattande 24 stämmor, från Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.
Källa: Hörby församling.

Gamla kyrkan.
Foto: K. G. Press-Foto AB. Bild ID: HH_3357

Gamla kyrkan april 1957. Ombyggnad.
Bild ID: HH_3358.  Foto från Henry Holms bildarkiv.

Gamla kyrkan 19 oktober 1956 Beklädning av taket
Bild ID: HH_3359. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Gamla kyrkan 3 juni 1959 Ombyggnad
Bild ID: HH_3360. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Gamla kyrkan, orgel 1963
Bild ID: HH_3362.  Foto från Henry Holms bildarkiv.

Gamla kyrkan april 1957 ombyggnad
Bild ID: HH_3361.Foto från Henry Holms bildarkiv.

Nytagna bilder i kyrktornet.

Alla färgbilder i kyrktornet. Foto: © Fred Lundberg

Kyrkan sett från Söderängen.
Foto: Carl Martinsson och i privata ägo Ingegärd Olofsson.

Kyrkan byggdes om fullständigt 1895-1897 till det utseende den har idag.
Från början var det en stenkyrka som man tror byggdes under senare hälften av 1100-talet.
Kvar från den gamla kyrkan finns en portal i söder där man kan läsa:
”Carl Stenmeister scar denna sten”.
Han lärde sitt yrke när man byggde domkyrkan i Lund.
Från början fanns det ett murat torn, vapenhus, ringmur med en kyrkoport runt kyrkogården. Ett tornur fanns och taket var täckt av bly.
Hörby kyrka har i gamla tider kallats för Sankt Lars.Kring sekelskiftet var nya kyrkan klar. Prästen hette C F Lundegård och på 1880-talet hade Victoria Benedictsson ofta besökt prästgården för att träffa hans barn bl.a. Axel Lundegård, även han blev författare. Text: © Kjell-Åke Åsfält.

På baksidan är angett att vykortet har skriven text från 1916.

Invigning av en kull vargungar i Hörby kyrka ungefär 1950. Scoutledaren går vid namn Bertil Hermansson och vargungarna är räknat från vänster, Rolf, Helge, jag själv också Fidde.
 Lägg märke till den utsirade predikstolen i mitten.
 Text: © Leif Blumenau.

Kompletterande uppgifter inkomna vid ett senare tillfälle.
Vill gärna rätta till, efter att ha blivit upplyst av Jan Möller, som liksom den dåvarande kårledaren bodde på Hörbyhus, att hans namn var Bertil Hermansson och att kvinnan vid hans sida som här utövar ceremonin, kanske var hans fru Sonja. För övrigt har jag fått veta att Fiddes egentliga namn var Kurt och var känd i Hörby.
 Text: © Leif Blumenau.

Kyrkan med "Prästabonnens" d.v.s. gårdens arrendator.
Bild ID: GATO_262

Gamla kyrkan är från mitten av 1100-talet med Carl stenmästare som byggmästare. Vapenhuset antas vara byggt på 1500-talet. År 1818 byggdes den så kallade nykyrkan över vars ingång man vid ombyggnaden fann inskriptionen Carolo XIII Rege Sueciae et Norvegiae Haec Pars Templi Extructa Anno MDCCCXVIII vilket betyder under Carl XIII konung av Sverige och Norge, uppbyggdes denna del av kyrkan år 1818.
I slutet på 1800-talet var kyrkan i ett bedrövligt skick och på initiativ av kyrkoherde Lundegård (far till författaren Axel Lundegård och konstnären Justus Lundegård) påbörjades 1888 en restaurering av predikstol, altarprydnader, dopfunt, två takhimlar och epitafier.
I april 1895 påbörjade ett ombyggnadsarbete av byggmästarna Liljenberg i Hörby och Sjunnesson i Tjörnarp. Då det gamla koret revs hittades flera målningar vilka troligtvis blivit överkalkade under 1400-talet i samband med att valven slogs. Målningar hittades också på långskeppets väggar och valv. I kyrkogårdens nordöstra hörn fann man grundvalarna till något som troligtvis varit en stavkyrka. Dock företogs inte några expertisundersökningar av fyndet.
Den 20 december 1896 invigdes den nya kyrkan, byggd i nygotisk stil, av kontraktsprosten Hans Edestrand.
Källa: WikipediA, den fria encyklopedin.

Bild ID: Kyrkan_TBG_031.

På 1950-talet insågs att förbindelsen med Hörbys Söder behövde förstärkas med en bättre bro än den skrangliga fackverksbron vid Nygatan, även om man ännu inte insett att den gamla stenbron inte heller kunde hålla för modern biltrafik. Under mer än ett års tid omkanaliserades ån medan man byggde den nuvarande gjutna, armerade betongbron (bild efterlyses). Den verkligt Nya bron skulle alltså möjliggöra huvudvägen till Söder och söder därom, inte Ystadsvägen efter att Gamla bron, som befarades skramla sönder, blev avstängd för biltrafik i modern tid.
Text: © Leif Blumenau.

Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko.

Allmän bro över ån fanns inte före 1776. Det var bara prästens bro av trä som gjorde det möjligt för honom att ta sig över ån.
1777 byggdes dock en träbro som var dålig och krävde ständigt underhåll av bönderna.
1811 fick den byggas om och redan 1838 beslutades det om att man skulle bygga en stenbro. Stenbron blev mycket hållbar och dessutom billig.
Text: © Kjell-Åke Åsfält.

Lärarna ville ju gärna påpeka att bron byggdes enligt stenvalvskonsten all regler med trapetsformad sten höst uppe, som kan ses helt tydligt här. Ån var ju på gott och ont för Hörby. Det goda var ju kvarndriften och kräfsandet på sensommaren. Annars utnyttjades vattnet för garverierna med sina föroreningar och helt enkelt, ibland farligt avskräde, t. ex., från Lasarettet. Folk, särskilt barn som lekte i ån i färd med att fånga Elriksar, eller badande vid dess utflöde i Ringsjön, det händes ju, fick Polio, och det var innan Salks vaksin gjort sitt intåg.
Text: © Leif Blumenau.

Kyrkan och Gamla bron.

Foto: Oscar Halldin 1904-1906.

Foto: Oscar Halldin 1904-1906. (colorerat vykort)

Kyrkan 1950-tal.
Bild ID: TE_120

Hörby kyrka oktober 1984
Foto: ©  Henry Holm. Bild ID: /HH_3175_1984_01.

Hörby kyrka oktober 1984.
Foto: ©  Henry Holm. Bild ID: /HH_3175_1984_02.

Bild ID: TE_294

Kyrkan.
Bild ID: ELJ_0014w

100-åriga almarna vid kyrkan fälls 1962-03-27
Bild ID: HH_3334. Foto från Henry Holms bildarkiv.

100-åriga almarna vid kyrkan fälls 1962-03-27
Bild ID: HH_3333. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Arbete på kyrktornet
Bild ID: HH_3341. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Arbete på kyrktornet
Bild ID: HH_3342. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Kyrkan 1988
Bild ID: HH_3343. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Kyrkan 1955-01-12
Bild ID: HH_3344. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Kyrkan februari 1965
Bild ID: HH_3345. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Kyrkan
Bild ID: HH_3346. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Kyrkan december 1950
Bild ID: HH_3347. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Kyrkan taket lagas augusti 1956
Bild ID: HH_3348. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Nils Persson i Kyrkan arkivrum. mars 1952
Bild ID: HH_3349. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Nils Persson i Kyrkan arkivrum.
Bild ID: HH_3329. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Nils Persson i Kyrkan arkivrum.
Bild ID: HH_3330. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Prostinnan Lundegård maka till prosten Lundegård i Östra Vram. Syster till kyrkoherde Lundegård i Hörby.
GATO_272

Erik Myrgren i skjortärmar hälsas välkommen till Hörby.
Bild ID: HH_3336. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Erik Myrgren i skjortärmar hälsas välkommen till Hörby.
Bild ID: HH_3337. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Erik Myrgren, född 2 januari 1914 i Njutånger i Hälsingland, död 20 oktober 1996 i Hörby, var en svensk präst.

Erik Myrgren arbetade under andra världskriget som sjömanspräst i Stettin i dåvarande Tyskland. Denna raserades vid flygbombningar i slutet av 1944 och tjänstgöringen upphörde därmed. I samband med hemresan engagerades han för att ta över tjänsten som pastor vid Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, sedan Erik Perwe omkommit när ett Lufthansaflygplan sköts ned i närheten av Falsterbo. Han fortsatte sina båda företrädare Birger Forells och Erik Perwes arbete med att rädda människor från förföljelse av den nazistiska regimen. Erik Myrgren tilldelades 1987 den israeliska utmärkelsen Rättfärdig bland folken.
Källa: Wikipedia.

Milstolpen vid Hörby kyrka dec. 1993
Bild ID: HH_3433. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Kyrkan med valvbron
Bild ID: HH_3326. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Elis Corneliuson 1951.

Elis Reinhold Corneliuson, född 16 mars 1881 i Kinnarumma församling, Älvsborgs län, död 15 mars 1957 i Hörby församling, Malmöhus län, var en svensk präst. Han var svärfar till Gösta Rignell.

Efter studentexamen 1900 avlade Corneliuson teoretisk teologisk examen 1903, praktisk teologisk examen samma år, prästexamen 1904 ochprästvigdes samma år. Han blev pastorsadjunkt i Ingelstorps församling 1904, i Frillestads församling 1906, vice pastor i Glemminge församling1907, i Vinslövs och i Oderljunga församling samma år, vice komminister i Sankt Johannes församling i Stockholm 1907, i Klara församling, Stockholm, 1910–16, kyrkoherde i Hörby och Lyby församlingar från 1916 och var kontraktsprost i Frosta kontrakt 1931–51.

Corneliuson var lärare vid olika skolor 1907–16 samt inspektor vid kommunala mellanskolan i Hörby köping 1919 och vid samrealskolan från 1933. Han var bland annat ordförande i föreläsningsföreningens styrelse 1916–37 och i Frostakretsen av Allmänna Svenska Prästföreningen, ledamot av kommunalfullmäktige. Han var en av stiftarna av Lunds teologiska sällskap och dess vice ordförande ett flertal år.
Källa: Wikipedia.
Foto: P Bagge Lund. Bild ID: HH_3515.

Försvarsministerns jordfästning.
Tillverkad av Ohm, Otto (1884-1960). Fotograferad 1938 i Hörby, Skåne, Sverige.
Bild ID: GATO_511. Bildkälla databasen Kringla.

Del 1.
(gamla kyrkogården), de äldsta delarna (där kapellet ligger) anlades omkring 1860-talet. Kapellet är byggt 1874.

Del 2
(Nya kyrkogården) anlades i början av 1900-talet efter ritning upprättad av länsträdgårdsmästare Bengt Kjellson 1905.

Del 3.
(Västra kyrkogården) av trädgårdsarkitekt G. Walberg kring 1938 men anlades troligen i slutet av 1940-talet.

Del 4.
(Södra kyrkogården) 1968 av trädgårdsarkitekt Walter Kohl och anlades delvis 1970.

Källa: Hörby församling

Gården vid Hörby missionshus.

Gamla prästgården och gamla kyrkan 1889. Bilden tagen från sydsidan, ängen, som sedan bebyggdes med villor.

Gamla prästgården i Hörby. Akvarell, signerad,  ATergo Justus Lundegård, (1860-1924), Hörby gamla prästgård), 19x26 cm.
Gato_704_Justus_Lundegard. Källa: Metropol Auktioner. https://www.metropol.se

Prästgården i Hörby.

Prästgården, men här baksidan, som inte fotograferats så ofta.

Kyrkan och prästgården.

Kyrkan och prästgården.

Kyrkan och prästgården från bron. VC. för kyrkobesökare i förgrunden.

Kyrkan och prästgården.

Kyrkan och prästgården.

Prästgården.
Bild ID: HH_3338. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Komministergården före 1940.
Bild ID: TE_018

Komministerbostaden år 1946. Foto: Ingegärd Olofsson.

Före detta Komministerbostaden på Ringsjövägen, och skolan.

Godtemplarlokalen i Huaröd 1918. Källa: Gärds Härads Hembygdsförening.

Huaröds prästgård. Kyrkoherde Johansson under parasollet i mitten på bilden. Källa: Gärds Härads Hembygdsförening.

Högseröds kyrka
Bild ID: TE_201-Hogserods-kyrka

Församlingshemmet med kyrkan i bakgrunden.
Bild ID: TE_299

Församlingshemmet Invigning 1955-01-12
Bild ID: HH_3171w. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Församlingshemmet Invigning 1955-01-12. Prästen som är mitt i bilden heter Einar Hyllander
Bild ID: HH_3172w. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Rikets sal i Hörby. Foto: © Torsten Blomdahl.

1945. Flygfoto över Svensköps Kyrkoruin före restaureringen.

20 september 1950.  Svensköps kyrkoruin före och efter restaureringen.

Svensköps kyrkoruin under restaureringen 1950

Svensköp kyrkoruin före och efter restaureringen.

Kyrkoruinen i Svensköp var ett populärt utflyktsmål när man var ledig. Här har man klätt upp sig och säkert har man mat och kaffe i utflyktskorgen. Damerna var mycket stiliga i sina vita klänningar och på huvudet bär man det senaste i hattmodet.

Stående från vänster: 1. Rignell, 2. Rignell, 3. Alma Olsson Björk, 4. Alma Borggren, 5. Anders Hagert, 6. Oskar Rignell
Sittande från vänster: 7. Amanda Rignell Hallkvist lärarinna i Kilhult, 8. Nils A. Hagert, 9. Rignell, 10. Okänd, 11. Josefina Rignell, 12. Axel Rignell Präst, 13. Anton Linderos Handlare, Svensköps kyrkoruin var o är ett populärt utflyktsmål båda före o efter restaureringen.

Svensköp Kyrkoruin september 1950.
Bild ID: HH_3922. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Svensköp Kyrkoruin.
Bild ID: HH_3923. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Kan ha varit vapenhuset.
Bild ID: MIOR_1006. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

I koret finns ett altare i sten.
Bild ID: MIOR_1008. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

Långhuset.
Bild ID: MIOR_1009. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

Bastanta gråstensmurar.
Bild ID: MIOR_1011. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

Långhuset.
Bild ID: MIOR_1038. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

Av kyrkan, som ligger på en kulle, återstår bara rester av murarna.
Bild ID: MIOR_1048. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

i andra ändan av långhuset finns detta fönster.
Bild ID: MIOR_1058. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

Går upp genom grinden, där en skylt berättar om kyrkan.
Bild ID: MIOR_1062. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

Minnesstenar över mannen som planterade två granar.
Bild ID: MIOR_1023. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

Minnessten över mannen som planterade två granar.
Bild ID: MIOR_1024. Foto: ©  Ulf Mjörnmark www.mior.se

1953. Elna Lindals 90 årsdag. Uppvaktas av församlingens kyrkoherde ”Reimers” 1953-04-06

Året är 1951.
Svensköps kyrka, som ligger i Killhult.

Svensköps kyrkliga syförening 1917

Överst från vänster: Ellen Jönsson, Bengta Persson, Amanda Hallqvist, Elna Jönsson, Anna Persson, Alma Nilsson.
Andra raden från vänster: Okänd, Anna Kristiansson, Anna Rignell, Anna Andersson, Anna M. Nilsson, Betty Persson, Anna Olsson,  Bengta sandgren.
Första raden från vänster: Alma Olsson, Elin Jönsson, Hanna Liljegren, Hanna Jönsson, Bengta Svensson, Agnes Olsson.
Källa: Svensköps socken genom tiderna.

Svensköp. Godtemplarhuset, idag Svensköpsgården.
Bild ID: HH_3921. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Insidan med inbjudan

Yttersida.

Yttersida hopvikt

Yttersida hopvikt och adresserad

Svensköps missionshus

Svensköps missionshus. Delförstoring av bilden ovan.

Kilhults godtemplarsal 1929.

NTO lokalernas invigning i Kilhult 1912. Till vänster på bilden ser vi Hörby Musikkår. Numera äges lokalen av en förening, som bildats för att åstadkomma en bygdegård i orten. Byggnaden används nu för allmänna samlingar och kallas ”Svenköps gården”.

Godtemplarsalen

Karl Hallqvist, Svensköp NTO.
Bild ID: HH_3916. Foto från Henry Holms bildarkiv.

Bilder tillhörande dokumentet Syskonringen 107 av IOGT - NTO Hörby

Ett mindre småstadsbrygger från mitten av 1800-talet.

"Brännvinsdraken – Sveriges farligaste fiende". Ur "Fäderneslandet" 1856.

Syskonringens 107:s fana av år 1890.
Foto: © Per-Gunnar Mörck.

Foto: © Per-Gunnar Mörck.

Foto: © Per-Gunnar Mörck.

J. O. Anderson. Foto: © Per-Gunnar Mörck.

Till höger: Yngve Persson, ordföranden i Syskonringen 107 sedan 1959, i samtal med Bengt Edqvist ordförande i Hörby UNF sedan 1986. Foto © Tommy Svensson.

1969 vann fotbollslaget mellanskånska korpcupen genom att besegra De" Gule" från Sjöbo med 4-0.
Stående från vänster: Bo Sandström, Jan Dexe, Kurt Fridh, Sven-Olof Andersson. Sittande från vänster: Kenneth Stenberg, Yngve Persson, Jenn Johansson. Målvakten Bo Ekelund ej närvarande då bilden togs 1969. Foto: © Per-Gunnar Mörck.

Ekerödsrasten var målet för 1985-års familjerally. Här några av deltagarna vid prisutdelningen. Foto: © Per-Gunnar Mörck.

Foto: © Per-Gunnar Mörck.

Medlemmar på Riksmästerskapet i bordtennis i Stockholm 1977.

Bordtennisspelare i A- och reservlaget. Lågehallarna våren 1985. Foto: © Tommy Svensson.

Foto: © Göran Olsson, K. G Press-foto AB

Foto: © Göran Olsson, K. G Press-foto AB

Foto: © Göran Olsson, K. G Press-foto AB

Per-Gunnar Mörck.

Författaren till
Det hundraåriga arvet.

Bild ID: 1977_0157.
De äldres dag i Svensköp. Kilhults missionshus 1926.

1. John Fredriksson f:1893. Kyrkoherde i Huaröd och Svensköp, 1926-1924.
2. Nils Nilsson, Elmhult. f:1850.
3. Elsa Isak Nilsson. f:1856.
4. Ola Nilsson, Högestad. f:1851.
5. Ola Persson, Kilhult. f:1854.
6. Per Christiansson, Elmhult. f:1854.
7. Ola Nilsson, Svensköp. f:1891.
8. Mårten Nilsson, Elmhult. f:1842.
9. Mårten Olsson, Elmhult. f:18??
10. Mårten Trulsson, Elmult. f:1844.

Svensköps kyrka i Kilhult. Tidigt 1900-tal.

1938 Den nya vägen har just blivit färdig och Anna och Oskar Rignell skickar ett vykort med "autostradan och skyskrapan"
baksidan av vykortet visas här nedan..

Året är okänt, men det är innan 1923.

Svensköps kyrka byggdes på sin nuvarande plats i Kilhults by under åren 1863-64 av byggmästare Pettersson från Ivetofta. Den ersatte den gamla 1200-tals kyrkan, som hade förfallit och ej heller var tillräcklig för att rymma alla kyrkobesökare.

Kyrkan byggdes av gråsten med vit puts avbruten av dekorationsdetaljer i teglets färg, med ett brett, tresidigt avslutat långhus och ett kraftigt torn i väster.

Stora klockan – Maria klockan – från 1631 och omgjuten 1934 är, förutom ett 1400-talskrucifix (finns på Kulturen i Lund), de enda inventarierna, som finns bevarade från den gamla helgedomen. På en sockenstämma den 11 november 1864 beslöts nämligen att sälja den gamla kyrkan och dess inventarier, som därmed spreds i bygden.

1953 fick kyrkan ytterligare en klocka, gjuten av Olssons Klockgjuteri i Ystad. I samband med detta blev det elektrisk ringning.

Uppvärmning blev det i kyrkan redan 1892 med stor kamin, som ersattes av elektrisk uppvärmning 1946.

Kyrkan restaurerades dels 1932, då bl.a. bänkar målades i en rosa färg och dels 1964 till 100-årsjubileet. Arkitekt Torsten Leon-Nilsson, Ignaberga, gjorde ritningar till omändringar av bänkar, altarring och kor. Altarringen gjordes ny och i stället för ett stort kors på altaret hängdes ett färgat glaskors fritt i valvbågen över altaret. Enligt ”Lunds stift i ord och bild” skulle från Svensköps 1200-talskyrka finnas bevarad en dopfunt av sandsten, som skulle stå i den nya kyrkan. Kyrkan har dock varit i avsaknad av denna dopfunt och enligt uppgift skulle den sedan åtskilliga år kommit till profan användning. År 1953 invigdes emellertid en ny dopfunt huggen i Höörsandsten av stenhuggare Johansson i Dalby.

Ny orgel invigdes den 20 april 1976 som ersättning för den gamla, som kom från Hörby kyrka som bättre begagnad i slutet av 1800-talet.

I långskeppet hänger tre ljuskronor i mässing. Den stora, mellersta takkronan är skänkt av drängen Jöns Torkelsson, Elmhult, år 1883 och de båda andra av Elna och August Nilsson, som även donerat medlen till den lilla kyrkklockan.

Namnet Svensköp är svårt att förklara. Redan år 1377 skrevs ortnamnet Svensskip, 1393 skrevs det Svensköb och i Lunds stifts landebok av 1569 Svenskiöbinge. Fr.o.m 1624 skrives det Svensköp. Namnet är att betrakta som ett bebyggelsenamn: Svens köpta mark – ”Sven som första köpte mark i denna bygd.

Källa:  Svenska kyrkan/Svensköp

Året är 1951.

Svensköps kyrka, årtal okänt.

Svensköps socken bestod i gamla tider, (och gör så fortfarande) av nio byar: Harphult, Elmhult, Bylycke, Kilhult, Östensköp, Maa, Högestad, Svensköp och Hulta.

I mitten av 1800-talet var Svensköps kyrka i uselt skick och för liten, men efter mycket dividerande beslutades att en ny kyrka skulle byggas i Kilhult.
Byggmästare Magnus Pettersson från Kristianstad fick i uppdrag att bygga den för en summa av 14 000 Riksdaler Silvermynt.

Här nedan presenteras två kvitton på delbetalningar från 1862-1863. Kyrkan stod klar och invigdes Allhelgonadagen d. 6:e november 1864. Svensköps kyrka kom alltså att ligga i Kilhult!

Svensköps socken bestod i gamla tider, (och gör så fortfarande) av nio byar: Harphult, Elmhult, Bylycke, Kilhult, Östensköp, Maa, Högestad, Svensköp och Hulta.
I mitten av 1800-talet var Svensköps kyrka i uselt skick och för liten, men efter mycket dividerande beslutades att en ny kyrka skulle byggas i Kilhult. Byggmästare Magnus Pettersson från Kristianstad fick i uppdrag att bygga den för en summa av 14000 Riksdaler Silvermynt.  Här nedan finns två kvitton på delbetalningar från 1862-1863. Kyrkan stod klar och invigdes Allhelgonadagen d. 6:e november 1864. Svensköps kyrka kom alltså att ligga i Kilhult!

Räkning från kyrkbygget av Svensköps nya kyrka 1862- 1863.
Bild ID: Kyrkorakning_01. Materialet tillsänt oss av Bertil Stridh, Ola Ols Museum.

Räkning från kyrkbygget av Svensköps nya kyrka 1862- 1863.
Bild ID: Kyrkorakning_02. Materialet tillsänt oss av Bertil Stridh, Ola Ols Museum.

Foto: © Torsten Blomdahl.

Årtal omkring 1950.

Omkring år 1915.

NTO lokalernas invigning i Kilhult 1912. Till vänster på bilden ser vi Hörby Musikkår. Numera äges lokalen av en förening, som bildats för att åstadkomma en bygdegård i orten. Byggnaden används nu för allmänna samlingar och kallas ”Svenköps gården”.

Bild ID: TE_204

Flygfoto över Kilhult och Svensköps kyrka, där man bortom kyrkan och affären skymtar den gamla skolan.

Kilhult – Missionshuset
Bild ID: Kilhult/1980_0037.

Missionshuset Ungdomsförening - Söndagsskola?

Missionshuset Ungdomsförening - Söndagsskola?

Bakersta klungan fr. v.
1
2
3
4 Artur Nilsson?
5 Ebbe Liljegren Kilhult f. 16.06.1931
6
7
8
9 Emil Nilsson Kilhult f.01.01.1898

Mittersta raden f. v.
1 John Erik Svensson Elmhult f. 01.11.1931
2 Sigvard Harphult f. 22.07.1931
3 Sven Åke Rignell f. 05.04.1930
4 Elly Persson Kilhult f.06.07.1929
5
6
7 Karin Persson?
8 Astrid Persson Kungsskogen? 

Främre raden fr. v.
1
2 Lave Nilsson?
3
4 Brita Olsson Kilhult?
5
6 Ingegärd Karlsson Elmhult f. 30.11.1934?
7
8

Bilden tillställd oss av Bertil Stridh.

Kilhult 1:36 Godtemplarsalen I. O. G. T.

Kilhults godtemplarsal 1929.

Missionshuset

Östraby missionshus, byggt 1919.

Annons i mellersta Skåne 1964-03-19

Östrabys missionsförening 1917.

Talarstolen i Östraby missionshus.

Östrabykretsens sångare i Östraby 1947.

Bild ID: TE_221

Bild ID: Ostrabykyrka_001

Bild ID: LW_157w

Foto: © Torsten Blomdahl.

Mitt i byn reser sig en massiv gråstenskyrka vilandes på en sandstensbas. De äldsta delarna kan man härleda från 1100-talet men fynd pekar på att här har varit en helig plats långt innan. Östraby kyrka är helgad åt S:ta Margaretha som är skyddshelgon för bönder, ammande och havande kvinnor.

Precis som så många andra kyrkor präglades Östraby kyrka av reformationsvågen som svepte in under 1500-talet. Det märktes inte bara i gudstjänsternas utformning men också i kyrkorummets utseende. Barnen skulle inte längre sänkas ner helt och hållet i dopfunten så ett fat lades över dopfuntens djup. Sidoaltare riktade åt helgon togs bort. Ett knäfall sattes in så att församlingen kunde ta del av nattvarden. Predikan fick ta en större plats i gudstjänsten och därmed införskaffades en predikstol 1601.

Östraby kyrka har varit utsatt för en mängd ombyggnader och när man tar en närmare titt i gamla protokoll kunde de varit ännu fler.

1836 byggdes den södra korsarmen, valven gjorde om och altaret och predikstolen flyttades så att den nya korsarmen i praktiken blev en det nya långhuset. Ett nytt yttertak lades och en orgel installerades. 

1891 renoverades kyrkan igen. Altaret och predikstolen återställdes till sin originalplats och triumfbågen höjdes för att ge mer plats till altaret.

1953 var det åter dags. Ett nytt innertak, byte av stengolv, den gamla altarringen byttes ut (för att bytas ut mot den gamla igen redan 1980), inventariernas originalfärg togs fram och hela kyrkan målades om. På utsidan frilade man den överputsade naturstenen. När man restaurerade upptäckte man att altaret från 1604 hade genomgått en ommålning. Under 1800-talet byttes originaltexterna ut och två vapen målades över.

1988 - 1989 renoverades kyrkan återigen. Trätaket plockades ner och det gamla taket frilades. Ett omfattande målnings- och renoveringsarbete utfördes också.

Stora delar av inventarierna har fått sin plats i vapenhuset. Bl.a. fattigbössan, kistan som kyrksilvret förvarades i och ljusbäraren.

Ovanför dörren i vapenhusets ingång finns en uppmaning till alla besökare: "Bevara din fot när du går till Guds hus och kom till att höra".

Källa: Hörby församling

Östraby kyrka.
Bild ID: HH_3944.

Östraby kyrka efter renoveringen 1953. Bilden från 1956
Bild ID: HH_3940. Foto: Henry Holm.

Östraby 7 december 1957.
Bild ID: HH_3941.

Bild ID: Ostrabykyrka_001

Bild ID: Ostrabykyrka_002

Bildkälla: Riksantikvarieämbetet.
Bild ID: Ostrabykyrka_004

Missionshuset.
Bild iD: 000681_Missionshuset.

Godtemplarmöte i det fria Fulltofta.
Förstorad bild finns på länken Förstorade bilder som öppnas i eget fönster.

Fulltofta kyrka, i romansk stil, byggdes troligen 1160-1170 och placerades intill Fulltofta gård, som då var biskopssäte.
Kyrkan är uppförd i gråsten, hörnstenarna i huggen sandsten. Kyrkan hade från början inget torn. Det nuvarande uppfördes 1809.

Klockorna: En stor blev omgjuten 1616. Lillklockan är gjuten 1460 av Jakob Yade i Stralsund. Vapenhuset är från senmedeltiden med fasta stenbänkar. Renässansaltaret gjordes 1636 av Jakob Krembergs berömda verkstad i Lund.
Dopfunten i sandsten är från kyrkans första tid. Baldakinen över dopfunten tillkom 1700. Predikstolen från slutet av 1500 var från början en så kallad läktarpredikstol och står nu på en tegelstensfot.
S:ta Magnhilds fönster intill predikstolen är en glasmålning av Hugo Gelin från 1936. I fyra fält har han fångat huvuddragen av vårt mest betydande skånska helgon under medeltiden: S:ta Magnhild av Fulltofta. Hennes källa finns 1 km öster om kyrkan.

De medeltida takmålningarna är från 1400-talet (konstkritikerna har givit den okända konstnären namnet "Skivarpsmästaren") och blev under reformationen överkalkade. 1910 framtogs de åter och vid restaureringen 1953 fick de sin nuvarande färg efter rengöring.

En ny orgel byggdes i Dresden och installerades 1969. Då restaurerades också renässansaltaret.
Källa: Hörby församling

Fulltofta kyrka, observera vapenhuset med sin trappgavel som består av sex trappsteg på ena sidan och 7 på den andra.
Foto: © Roland Pedersen.

De röda linjerna markerar naturreservatsgränsen.

Kortet är poststämplat den 30 mars 1906. Observera att det finns en dörr på den östra sidan där kyrkans absid finns idag, även ett litet smalt fönster som nu är borttagit. Foto: Oscar Halldin.

Hirtakull där Fulltofta herrgård skulle byggas från början.
Foto: © Roland Pedersen.

Vykort från 1950-talet är daterat på baksidan den 17 juli 1956.

Foto från 2012. Skillnaden mot bilden till vänster som är tagen 1956 är obefintlig. Foto: © Roland Pedersen.

Interiör i Fulltofta kyrka, till vänster vid dåtiden kvinnornas och familjen Trolles ingång stod den stora järnkaminen för kyrkans uppvärmning. Genom hörsägen kallades denna kamin för ”Dockan” pga. utseendet. Järnkaminen ersattes av eluppvärmning 1953 då renoveringen även gjordes på kyrkbänkarna och man tog bort trappan ner till gravkoret under kyrkan.

Fulltofta kyrka 1950-talet.

Dessförinnan fanns två större kaminer på var sida om mitt gången och i höjd med vapenhuset. Rören från kaminerna var dragna genom innertaket till en gemensam skorsten. Detta kan man se på äldre foto samt karta från Fulltofta år 1765. På denna karta syns även den gamla klockstapeln i det nordvästra hörnet som en liten fyrkant.

Epitafium över Anna Maria Cronacker född 1635- död 1712 hänger i Fulltofta kyrka. Foto: © Roland Pedersen.

Epitafium över krigskammarrådet Niclas Cronacker med det adliga vapen som utmärker ätten. Foto: © Roland Pedersen.

I ett av Fulltofta kyrkas fönster finns en glasmålning föreställande S:t Magnhild målat av Hugo Gehlin år 1936.
Foto: © Roland Pedersen.

Kontraktprost Johan Svanbom inviger minneslunden på Fulltofta nya kyrkogård. 1996-06-02.
Foto A Isberg. Bild ID: lud_081w

©. Altartavlan i Fulltofta kyrkan.

©. Den vackra ljuskronan i kyrkan.

Fulltofta kyrka 1904. Foto: Oscar Halldin.

Fulltofta kyrka 1904. Foto: Oscar Halldin.

Husen och vägen ned till kyrkan. Foto: Edvard Nilsson

Fulltofta kyrka. Årtal okänt. Se att arkitekturen inte är samma som på bilden ovan vid gaveln.

Kyrkovärdarna Erik Trolle och Emil Eskilsson leder tåget vid kyrkoherde Bernt Harry Larsson år 1951.
Foto Lennart Perssons samling. Bild ID: lud_100w

Fulltofta klockaregård brann natten mellan 31 okt. – 1 nov. 1931

Fulltofta prästgård.

Löjtnant Carl-Axel Trolle Maka Ingrid född Nilsson i Malmö
1 sept. 1962. Foto: Fotocentrum Hörby.
Bild ID: HH_3710.

Rädda barnens julmärke 1982 var av Fulltofta kyrka. 

Detta vackra hus och församlingshem inrymde på 1980 /1990- talet både verksamhet som kyrkans barntimme, privat bostad och till församlingsmedlemmar som hade studiecirklar. Det var så tanken på att forska i Fulltofta historia en gång började för ett gäng som väl kunde sin historia och de flesta som var barnfödda i församlingen. Arbetsgruppen kallade sig för Fulltofta hembygdgrupp de träffades en gång i månaden för gemensam träff och skulle då redovisa vad de kommit fram till gången innan med det uppdrag de fått med sig. Jag hade själv glädjen att få vara med några gånger bara för att lyssna av dessa personer som verkligen kunde sin historia. Den första Fulltofta sockenbok kom ut år1999 och den andra 2012.

Prästgården såldes i maj 2001 till Lars Andersson som då drev Malmborgs Livs i Lund. Han gjorde en stor renovering invändigt av huset. Många minns nog inför julen då han gjorde ett stort arrangemang med ljus utanför huset och runt hela trädgården.

Detta lyste upp långt ifrån platsen, folk vallfärdades dit i bil för att se arrangemanget. Uppsättningen av dessa ljus arrangemang lär ha tagit 3 dagar för ett par arbetare fullt sysselsatta. Det var ovanligt men rätt häftigt!

Interiör bilder hur det var möblerat i de olika rummen då det fortfarande var Fulltofta prästgård/församlingshem kan vi tacka Lennart Persson som var en flitig fotograf.

Möblerna i prästgården såldes eller avyttrades på annat sätt. Men fortfarande finns en vinröd karmstol i församlingshemmet i Hörby, två blå karmstolar och två bokskåp i Fulltofta kyrka.

Bodil Pedersen

Källor:
Alla foton i färg: in memoriam, hembygdsforskaren Lennart Persson. Fulltofta socken bok år1999. Svenska kyrkan /Susanne K Lindgren.

Fulltofta prästgård omkring 1903.

Fulltofta Prästgård/församlingshem såld i maj 2001.

Bild ID_ TE_227

Fulltofta prästgård.

Till toppen av sidan

Utanför Lundgrens smedja i Fulltofta, delar av hembygdsgruppen för Fulltofta Socken böcker.
Fr.v. Nils-Arne & Inga Jönsson, Lennart Persson, Brita Örnberg, Agda Lundgren, Gunvor Wendsjö och Åke Gunsten.
Från Lennart Perssons samling. Foto:2001 Okänd.

Öppna spisen.

Interiör en av de två soffgrupperna i dagrummet.

Den andra soffgruppen i dagrummet.

Nattvardskalk och oblatfat, i silver ev. nysilver.

Nattvardsbägare oblatfat i keramik.

Kakelugnen i stora samlingssalen samma rum som den blå soffgruppen med gammal rosa karmstolar och runt bord.

Nattvardskalkar och oblatfat i tenn.

Tältmöten i Önneköp

Tältmöten i Önneköp

Bild ID:000802.
Önneköps missionshus. Några namn ej i ordningsföljd.
Nils Andersson, Berta Andersson, Olle Fridolfsson, Nils-Erik Andersson, Tyko Andersson, Ella Andersson, Anna-Lisa Joelsson, Rosa Nilsson, Agnes Svensson, Rut Håkansson, Ella Nyström.

Önneköps missionshus.

Önneköps missionshus.

Önneköps missionsförening 1922.
Sittande längst fram i mitten kapten Boström, som medverkade till att flera missionshus byggdes.

Söndagsskola i Önneköp Nils Andersson som ledare.

Askrödskretsens sångförening i Pärup.

Pärups missionsförening (tagit vid ingången).

Läger i Pärup1939.

Juniorläger i Osbyholm 1943.

Friluftsgudstjänst i Dala Med Kjell Barnekov.

Foto: Torsten Blomdhal.

Långaröds kyrka, helgat år S:t Nicolaus av Myrra, är fylld med målningar i varma och mjuka färger.

Långaröds kyrka uppfördes troligen kring år 1200 och är en av Sveriges äldsta tegelkyrkor. Kyrkan hade sin tegelfärg ända fram till 1400-talet då den troligen fick sin rappning. Hon är byggd i en romansk stil med långhus, halvrunda kor och halvrund absid. På yttersidan i norr finns ett romanskt fönster som visar på den typiska stilen. Att fönstret sitter så högt upp är gjort för att kyrkan skulle ge bättre skydd i ofärdstider.

På 1850-talet bestämdes det att man skulle bygga ut kyrkan åt väster och att även ersätta klockstapeln med ett torn. Tornets säregna, smala utformning har fått många att vrida på huvudet. Det finns ett par olika versioner om varför tornet ser ut som det gör. Bl.a. skulle det vara att byggmästaren misstagit tornets innermått för yttermåttet.

I valven och på väggarna syns al frescomålningar med motiv ur gamla testamentet. Dessa är utförda på 1400-talet av den s.k. Vittskövlemästaren Nils Håkansson eller någon av hans medhjälpare. I korets tak kan man se bilder av helige Nicolaus av Myrra som kyrkan varit helgad åt. Han var sjöfarandes och barns beskyddare.

På 1500-talets kalkades målningarna över till följd av reformationen. 1903 togs målningarna fram med en hårdhänt metod som tyvärr skadade många målningar. 1963 restaurerades målningarna på nytt med en mer varsam hand och återställdes till sitt ursprungs skick.
Källa: Hörby församling

Bild ID: 001500
Långaröds kyrka

Bild ID: 001501
Långaröds kyrka

Bild ID: LO_067.

Foto: Otto Rydbäck 1903.

Foto: Eric Andrén 1921.

Bild ID: LO_040.

Bild ID: 1977_0215.
Långaröds kyrka. Foto: Oskar Nilsson. Önneköp.

Bild ID: 001509
Långaröds kyrka

Bild ID: 001510
Långaröds kyrka, altaret

Foto av okänd man. Foto: Oskar Nilsson, Önneköp

Långaröds kyrka renovering 2 nov. 1963.
Bild ID: HH_3767. Ur Henry Holms bildsamling.

Långaröds kyrka Målning Adam och Eva 20 juni 1963.
Bild ID: HH_3772.

Långaröds kyrka.
Bild ID: HH_3768. Ur Henry Holms bildsamling.

Långaröds kyrka.
Bild ID: HH_3769. Ur Henry Holms bildsamling.

Långaröds kyrka.
Bild ID: HH_3770. Ur Henry Holms bildsamling.

Långaröds kyrka 23 okt. 1963.
Bild ID: HH_3771. Ur Henry Holms bildsamling.

Bild ID: 001503
Långaröds kyrka

Bild ID: 001502
Långaröds kyrka

Långaröds prästgård.
Bild ID: AL_s046w. Originalillustration av Alfred Lind.

Lyby missionshus.

Kyrkan i Lyby, helgad åt S:ta Anna, är byggd av putsad huggen granit - med undantag för övre delen av tornet, vilket har putsat tegel som byggmaterial.
Kyrkans mellersta del är uppförd på 1100-talet, men när befolkningen på 1800-talet ökade i antal, byggdes kyrkan till i öster. 1854 uppfördes nuvarande kor och absid samt i anslutning till dem sidoskeppen i söder och norr.

Det nuvarande tornet tillkom 1879, sedan det gamla rivits 1860. De båda kyrkklockorna är gjutna av Mag. Kjellström, Malmö, 1788 (den stora) respektive 1773 (den lilla, som gjutits om 1801). 

Dopfunten är huggen i sandsten och är från kyrkans första tid.

Predikstolens ursprungliga delar är från 1624 och troligen ett verk av den tyske konstnären Statius Otto. 1902 restaurerades predikstolen under ledning av arkitekt Henning Sjöström och med hjälp av bland andra skulptören Per Månsson från Lund.

Altartavlan är också den från 1624. Den har samma historia bakom sig som predikstolen. Orgeln från 1911 är byggd av Eskil Lundén, Göteborg.
Källa: Hörby församling

Lyby Brudkrona nov 1963.
Bild ID: HH_3745.

Lyby med kyrkan.
Bild ID: HH_3747.

Lyby kyrka. Foto: © Torsten Blomdahl.

Lyby kyrka jan 1965
Bild ID: HH_3742.

Foto: © Gert Nilsson

Lyby kyrka Byns samtida invånare. Reprofoto: K G Press-Foto
Bild ID: HH_3744.

Lyby kyrka Lars Lonhage. Foto: © K G Press-Foto.
Bild ID: HH_3741.

Lyby kyrka gravsten.
Bild ID: HH_3743.

Illustration © Lars Lonhage, Hörby.
Bild ID_ TE_237

Foto: © Gert Nilsson.

Delförstoring.

Foto: © Gert Nilsson.

Här är grabbarna som inte räds varken höjd, fara eller förmåga att göra hemmagjorda byggnadsställningar.

Foto: © Gert Nilsson.

Delförstoring.

Bild ID_ TE_236

Bild ID_ TE_239

Bild ID_ TE_235

Bild ID_ TE_300

Bild ID_ TE_238

Bild ID_ TE_240

Södra Rörums kyrka, bygd 1887.

I Södra Rörums by har det funnits en kyrka sedan 1100 - 1200-talet. Man tror att kyrkan varit helgad åt jungfru Maria då man funnit åtskilliga Mariabilder på vapenhusloftet och även på det äldre altaret. Som många andra kyrkor har S. Rörums kyrka en legend om hur den kom till. Det skrivs "att de äldsta gubbarna i socknen berättade om att man avsåg att bygga kyrkan på Kvesarums mark, på en liten backe som kallas för Lilla Jären, nere vid sjön. Men så snart byggmaterialet var ditförda, flyttades de, av osynliga händer på natten, till den plats, där man sedan byggde kyrkan."

Den gamla kyrkan hade inget torn. Istället fanns ett klockhus på kyrkogården. Klockorna finns kvar men har numera fått flytta in i kyrkan. Den stora klockan anses vara den äldsta även om vi inte vet åldern på den. Klockan har gjutits om två gånger och saknar inskriptioner. Den lilla klockan göts på 1300-talet. Den har både figurer och inskription och fram till 1968 tjänstgjorde hon i tornet. Men när man installerade elektrisk ringning ansågs det för dyrt att anpassa henne och därmed flyttades hon ner till att hänga i en liten klockstapel i vapenhuset. Den nuvarande lilla klockan skänktes av församlingsborna.

Altartavlans tillkomst kan diskuteras. Det har nämligen sagts att bildsnidare Matthias Stensberg från Ystad utförde det år 1727, men en nu övermålad inskription berättar att altartavlan snidades omkring år 1663. Att det pryds av den danske kungen Fredrik III:s namn kan ses som lite udda då Skåne, vid denna tid, blivit svenskt. Det kan bero på att striderna med snapphanarna fortsatte och 1676 - 1678 var det åter öppet krig i trakterna. 1742 "förfinades" altartavlan. Kyrkoherde Flensburg skriver 1830, att den ej är illa gjord men väl brokig och förtjänt att renoveras. 

År 1809, den stora brandens år.
Anders Rasmusson och Bengta Tuvesson firade sitt bröllop ett par gårdar ner. Salut sköts och halmtaket på gården antändes. Sju hemman och prästgården brann ner, och därmed även stora delar av kyrkoarkivet. Kyrkan skadades också.

1820 reparerades kyrkan för att byggas om igen år 1882. Kyrkan har ändrat i färg och utseende ett flertal gånger.
Källa: Hörby församling.

Parti av Södra Rörum med kyrkan i bakgrunden. Tidsepok okänd.

Prästgården i Södra Rörum.

Bild ID_ TE_205

Foto: © Gert Nilsson

Foto: © Torsten Blomdahl.

Foto: Ateljé Kjäll, Hörby

Äspinge kyrka anses vara byggd i början av 1200-talet, med mäktiga murar av gråsten, i typisk romansk stil med absid, kor och långhus. Kyrkan är tillägnad Jungfru Maria.

I början av 1500-talet tillkom valven i kyrkan, för att strax efter att bli försedda med fina målningar. Målningarna blev överkalkade, troligen 1637, och var sedan dolda ända till en restaurering av kyrkan 1952, då de på nytt framtogs och nu pryder kyrkan med sina klara, vackra färger.

Predikstolen härstammar från tidigt 1600-tal. Altaret med altartavlan tillverkades av den då välbekante altarsnidaren Johan Ullberg 1746.

1824 rappades kyrkan utvändigt och kalkades. Tornet byggdes 1844 och i samband med detta överfördes de båda kyrkklockorna från klockstapeln till tornet och klockstapeln revs, likaledes revs den norra portalen, då ny ingång genom tornet upptagits. Dopfunten av huggen sandsten anses lika gammal som kyrkan.

Processionskorset anses ur konsthistorisk synpunkt mycket värdefullt, originalet har sedan många år varit deponerat på Historiska museet i Lund. En exakt kopia finns idag i kyrkan. Orgeln är 1979 ombyggd av orgelbyggare J. Kúnkel och har 10 stämmor och två manualer.
Källa: Hörby församling.

Schema över kalkmålningarnas placering i kyrkan. Original i Handteckningssamlingen, ATA.
Källa: Riksantikvarieämbetet

Äspinge kyrka.
Bild ID: TGB_145w. Bilden tillsänd oss av Torgny Blomberg.

Foto: Erik Andrén 1929.

De i kyrkans valv befintliga målningarna framtogs vid kyrkorestaureringen 1952. De är unika i sitt slag . Arbetet slutfördes av konservator; Svensson från Göteborg och konservator W. Lindell- Andersson. Kristianstad. Predikstolen är från tidigt 1600-tal och hade från början sin plats på norra sidan i kyrkan, numera södra. Dopfunt, predikstol och altare återfick genom skickligt konserveringsarbete sina ursprungliga färger mellan åren 1952 - 1970.

Foto: © Torsten Blomdahl.

Kantor Nils Berner. f: 1880-07-15 Avliden: 1940-10-06.

Äspinge kyrka 10 mars 1959.
Kyrkovaktmästare Allbert Hellgren?
Bild ID: HH_3866. Foto: Henry Holm.

Under en tid gav Rädda barnen ut  kartor med julmärken och detta av Äspinge kyrka utgavs 1984. Kartan kostade 10 kr.

Äspinge kyrka 1929. Foto: Erik Andrén.

Äspinge kyrka  1929. Foto: Erik Andrén.

Västerstad Templet 1909.

Västerstads kyrka. Foto: © Torsten Blomdahl.

I slutet på 1700-talet började den gamla kyrkan från 1100-talet bli för liten för den växande församlingen och arkitekten Salomon Sörensens anlitades för att bygga en ny. Västerstads röda tegelkyrka kyrka, uppförd 1877 - 1878 i nygotisk stil, bröt kraftigt mot de medeltida kyrkorna i trakten, något som många hade tankar om.

Redan innan hade man haft planer på att bygga en ny kyrka. Enligt protokoll från 1874 hade man diskuterat ritningar på en korskyrka med plats för 814 besökare. Den kyrka som till slut byggdes rymde cirka hälften. Och tur var väl det! Redan 1890 vände befolkningssiffran och gick stadigt neråt.

I samband med att den nya kyrkan byggdes fick många av de gamla inventarierna flytta med in i det nya kyrkorummet; dopfunten i sandsten, den förgyllda patronustavlan med namn som Ramel, Lewenhaupt och de la Gardie samt sockentyget från 1600-talet. Detta samsades med nya inventarier, gåvor från församlingsborna; ljuskronor, mässkrudar, brudkronan, dopskål, vaser och kormattan. Den senare skänkt av syföreningen.

Den ursprungliga kyrkan i Västerstad församling finns kvar men är idag en kyrkoruin. Ruinen används fortfarande vid olika friluftsgudstjänster, vigslar m.m. Kyrkan som är gjord av sandsten var från början vitputsad. Den bär signaturen av "mästaren med korstrianglarna". Ruinen har restaurerats flertalet gånger.

Källa: Hörby församling.

Västerstads kyrkoruin. Foto: © Torsten Blomdahl.

Västerstads kyrkoruin. Foto: © Torsten Blomdahl.

Den romanska kyrkan var uppförd under senare delen av 1100-talet. Kyrkan var uppförd av sandsten och var från början vitputsad. Ett stenhuggarmärke berättar för oss att kyrkan uppförts av "mästaren med korstriangeln", en välkänd signatur som har hittats i Dalby och även Lunds domkyrka. I slutet av 1870-talet hade det beslutats att bygga en ny och större kyrka. Den gamla var för liten. Inventarierna i den gamla kyrkan hamnade på olika platser runt om i Skåne genom en auktion. Altarskåp och predikstol hamnade på Trolleholms slott där delar av dem gjordes om till en himlasäng.
Kyrkan, som hade blivit av med sitt tak, for illa av väder och vind. 1950 startades ett upprop för att bevara kyrkoruinen och 1951 - 1952 genomfördes en restaurering. Redan på 1930-talet hade murarna restaurerats. 1971 gick man över kyrkoruinen än en gång för att ta hand om fogar och eventuella sprickor.
Kyrkoruinen står kvar och används fortfarande till sitt ursprungliga syfte. Friluftsgudstjänster och konserter anordnas fortfarande i den gamla kyrkan, om än under bar himmel.
Källa: Hörby församling

Bild ID: TE_202

Foto: © Torsten Blomdahl.

Under 1180-talet beslöt ärkebiskop Absalon i Lund att det skulle byggas en ny kyrka. Att kyrkan skulle byggas precis på kullen i Östra Sallerup kan ha berott på att biskopen ägde flera hemman i trakten och just vid 1100-talets mitt stod Lunds domkyrka klar och många arbetare inom området stod nu arbetslösa. En stenkyrka med tjocka murar och högt sittande små fönster vara även bra ur ett militäriskt syfte. I orostid skulle den kunna ge skydd åt både traktens folk och de lokala soldaterna.

Precis som många andra kyrkor så har Östra Sallerups kyrka byggts ut i omgångar allt eftersom församlingen expanderat. 1745 slogs väggen mellan tornet och kyrkan ner för att skapa mer utrymme. 1864 behövdes mer plats och en tillbyggnad åt söder uppfördes för att få plats med fler bänkar. 1896 behövde man ännu mer plats och ett beslut togs att ta bygga en läktare i den södra tillbyggnaden. På läktaren gjorde man också plats för kyrkans första orgel.

Vid en restaurering 1935 - 1936 fick kyrkan nya fönster. Bl.a. det färgrika altarfönstret skapat av Hugo Gelin. Bilden föreställer Kristus med uppsträckta välsignande händer. Bilden är inramad med texten "Gud vare tack som giver oss seger genom vår Herre Jesus Kristus" och under Kristus står "Jag lever I skolen ock leva"

På 1960-talet gjordes en större renovering. Taket fick en ny klädsel av furu. Läktaren togs bort, orgeln fick sin plats nere i kyrkorummet, altare och altarskrank byttes och kyrkan fick ett nytt tegelgolv. Dopfunten som är jämngammal med kyrkan, fick sin nya plats till höger om altaret.

Ett vapenhus byggdes på den södra utbyggnaden. När fundamentet skulle gjutas hittades en murad grav med tillhörande monument. Det var graven av Kyrkoherde Jöns Henrikssons
(1622 -1689) och monumentet han rest över sig själv. Graven hade "legat i vägen" när man 1864 skulle bygga trappan till sidoskeppet. Allting ovan jord revs då bort. Delar av monumentet placerades i kyrkomuren och resten grävdes ner. Delar av monumentet, som hade formen av en stor stenkista, kan numera beskådas på kyrkans norra sida.

Under 1400-talet försågs innertaket med valv. Vid 1700-talets mitt revs västgaveln. Kyrktornet som tidigare varit fristående byggdes då ihop med kyrkan. En korsarm i söder tillkom 1864.
Källa: Hörby församling.

Kyrkan fotograferad från nordost. Dörren som är närmast i bild finns inte längre. Denna bild finns i ett restaureringsprotokoll.
Foto: Otto Rydbeck.

Östra Sallerups kyrka Flygfoto.
Bild ID: /HH_3978-Ostra-Sallerup-kyrk.

Östra Sallerups kyrka Flygfoto Hösten 1951.
Bild ID: 3979.

Bild ID_ TE_207

Ola Persson

Ett godt renommé som offentlig och enskild person har med rätta kommunalordföranden i Östra Sallerups socken Ola Persson i Pärup.

Född i Bessinge af samma församling 1852, började han där sin bana som lantbrukare samt blef redan vid unga år invald i socknens kommunalnämnd. År 1878 öfertog han sin egendom i Pärup och blef han samma år ordförande i såväl kommunalnämnd som stämma, befattningar som han ännu innehar.

Han är medlem af kyrko- och skolrådet samt kyrkovärd, skiftesgodeman och har under en följd af år varit suppleant i landstinget, extra nämndeman, förmyndarskapsgodman, sockenkomitéordförande, suppleant i styrelsen för och delägare i Frosta härads sparbank m. m.

Västergatan, Hörby.
Bild ID: TE_081

Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr