Hotell, Gästgivargårdar, Camping och Övernattning

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

Gästgiverier Hotell Camping - Vandrarhem etc. Pensionat

Gästgiveriet Hörby

Järnvägshotellet Hörby

Kursgården Hörby

Ludviksborgs pensionat

Gästgiveriet Östraby

Stora Hotellet i Hörby

Osbyholms camping

Ludviksborgs gamla pensionat

 

Gamla Hotellet

 

Ludviksborgs gårds pensionat

 

 

 

Pensionat Granliden

 

 

   Gästgiverier
   Gästgiveriet


Gästgiveriet i Hörby på 1800-talet. Byggnaden revs 1900 och ersattes då av Hörby-hotell, nuvarande Stora Hotellet.
Läs här om Gästgiveriet. 4-sidig PDF-fil

Bild ID: GATO_060
   
   
På gästgivargården

 
   
   


Gästgivare Ljungberg med familj.
Bild ID: GATO_063
   
   
 
Cecilia Ljungberg, Hörby. Maka till gästgivare Ljungberg.
Bild ID: Gato_470
 

Gästgivare Magnus Ljungberg.
Bild ID: Gato_469
   
   

Högahus 1891.
På 1841 års kartskiss över Hörby ser man norr om Gästgivaregården två hus varav det största var en magasinsbyggnad detta hus kom att kallas Höga Hus för att det hade två våningar.
År 1850 startade L. L. Ekman en stor verkstad, där tillverkade man brännvinstråg och större kittlar. Verkstaden sysselsatte ibland upp till 40 st. arbetare.

År 1851 inflyttade Leopold Brausewetter han var klockgjutare och även han inrättade sin verkstad i Höga Hus. Många av hans klockor kom att hänga i kyrkorna runtom i Frosta Härad. Han satt e alltid ut sitt förkortade namn på klockorna han gjort ”Wetter” står där inristat.
Bild ID: TB_0006 (GATO_071)

   
   

Den här teckningen av Höga Hus har "valsat runt" på nätet, media och lite var som helst med frågan vilket hus det är.
Detta är en teckning av Höga Hus – inget annat.
På två skyltar kan man läsa Weibull-Petersson & Co. Utanför butiken finns också trätunnor

   
   

Hörby cykelklubb utanför gamla gästgiveriet.

   
   

Rivningen av gamla Gästis 1899.
Bild ID: GATO_246

   
   
 

Nya hotellet 1900 och gamla gästismuren.
Bild ID: GATO_241
   
 


Gamla Gästgivaregårdens murar rivs.
Bild ID: GATO_ 245
   

Gästgivaregårdens interiör på 1800-talet.
Hotellelegans i Hörby. Den gamla gästgivaregården i Hörby, uppförd 1673, som var så intimt förknippad med byns historia revs 1900 för att ge plats åt ett hotellbygge på samma plats. Resegillet hölls på hösten i september och året därpå stod hotellet färdigt. Inredningen i gästrummet var påkostad efter den tidens måttstock. Mårtenssons pappershandel sålde här återgivna vykort av interiören i ett dubbelalbum.
Henry Holm.

   
   
   

Till toppen av sidan

 

 

   Gästgiveriet Östraby

Östraby gästis.

   
   

Östraby Gästgivaregård före 1905.

   
   

Östraby Gästis 1973.
Bild ID: HH_3934.

   
   

Gamla Spritbolaget vid gästgivaregården omkring 1940.
Bild ID: TE_222.

   
   

Elsa Hall på Östraby Gästis, 1950-tal.
Källa: www.ostraby.info

 
   
   

Flygfoto över Östraby gästis 1950-tal.
Bild ID: Ostraby_039

   
   


Gästis i Östraby.
Bild ID: GATO_527. Bildkälla databasen Kringla.
   
   

Till toppen av sidan

 

 

   Hotell
   Järnvägshotellet
Ett måste, var det med övernattnings möjligheter för de resande. Järnvägshotellet byggdes mitt över gatan från stationen och stod färdigt den 11 januari 1885. Flott och väl påkostat med hög standard byggde dåvarande gästgivaren Johan Nilsson född den 25/1 1848 i Lund som även ägde Stora Hotellet. Järnvägshotellet innehöll 6 övernattningsrum, med den nya hög modernitet att det fanns ringklocka på rummet för resenärerna att ringa på personalen.

Detta var första huset i Hörby som hade ringledningssystem. Hotellet bestod av matsal, festsal, café, skänkrum och biljardsal i källarplan var det öl servering. Det dansades mycket både inomhus och utomhus. En stor park som tillhörde hotellet hade en överbyggd utedansbana som var mycket populär det var dans som regel onsdag och lördagar, om inget annat arrangemang kom emellan. Ibland blev det slagsmål och då var det nära till Tingshuset på andra sidan gatan som hade arrestlokalen i källaren.

Krögaren Johan Nilsson gjorde goda affärer på detta. En som tyckte mindre om verksamheten var författaren Victoria Benedictsson som uttryckte sig vid ett tillfälle följande: ”Det är orättvist att bli så förmögen på rusdrycker medan ej någon med pennan i hand kunna tjäna sådana pengar.” 
En årlig julfest hölls för skolbarnen i byn, som hade stora förväntningar.

Johan Nilsson stora intresse var mer för gästgivargårdens tämligen stora lantbruk samt jakt och fiske. Han blev bara 38 år och dog den 27/2 1886 i hjärtslag. Efter Johans död drev hustrun Christina hotellet vidare hon var tidigare insatt i uppgifterna på hotellet och fick hjälp av krögare Scheitze. 

Efter olika krögare såldes järnvägshotellet 1940 till timmerhandlare Alfred Persson. Senare användes lokalerna till utbildning av militärpoliser och signalister. Vid den tiden var det gott om militärer i Hörby och det virvlade i dansens anda på utedansbanorna runt Hörby.

1946 köpte Ture Wiberg hotellet och startade där en kappfabrik, det var nästan bara kvinnor som arbetade där. Fabriken lades ner 1971.

Biblioteket som var trångbodda vid Gamla Torg flyttade in i lokalen i slutet av 1970-talet det var som en ny värld öppnade sig med stora ytor dessutom i två våningar. På den vägen är det än biblioteket finns i samma hus.

Järnvägshotellet: Hörnet Nygatan – Vallgatan.

 

 

"Järnvägshotellet" på Ture Wibergs tid.
Bild ID: HH_3300

 

Annons från häftet "opp och hoppa" från 1924.
Hörby revyn.

 

 

 

 

   
   

Bild ID: Jarnvagshotellet_01.

   
   

Bild ID: Jarnvagshotellet_02.

   
   


Järnvägshotellet.
Bild ID: Gato_674
   
   

Vallgatan. Till vänster järnvägsstationen, till höger järnvägshotellet. Den höga skorstenen tillhörde sockerfabriken, längst backskymtar mejeriet.
Bild ID: Bilder-Horby/Vallg_1990_0375c

Nygatan. Utsikt från Järnvägshotellet.
Bild ID: Bilder-Horby/Nygatan_2014_0001

Nygatan med Thure B. Wibergs f.d. Järnvägshotellet. Huvudbyggnaden är från 1884. Tillbygget från 1949. Hotellet drevs till 1940. Åren 1941-1945 användes byggnaden för utbildning av militärpolis. Den 18 september 1946 öppnades här konfektionsfabrik vilken lades ner december 1971. Efter omfattande renovering flyttade den 5 november biblioteket 1978 in.

I den nyare byggnaden angränsande, söder om på Nygatan, Ture B. Wibergs kappfabrik var en gång en körsnär med pälsaffär, kanske ansluten till TBW. Tänka sig att såna lyxvaror, hade klienter i Hörby, vars medborgare för det mesta var enkla hantverkare, småborgare och bönder och dem verkligt rika med minkpälsförsedda fruar, tror jag, kunde räknas på ena handens fingrar. Text: © Leif Blumenau.
Bild ID: Bilder-Horby/Nygatan_1990_0109_ny.jpg

   
   

Bild ID: Jarnvagshotellet_001_vykort

   
   

Annons från 1924
Bild ID: Bilder-Almanacka_1924/datum_1924_064

 
   
   

Baksidan av Järnvägshotellet.

   
   

Baksidan av Järnvägshotellet. Till vänster är det krögaren Johan Nilsson med hustru Christina. Maken dog endast 38 år han ägde både Stora Hotellet och Järnvägshotellet.
Bild ID: BePe_012a_800px. Se större bild

   
   

Anders Larsson och Järnvägshotellets trädgårdar i början av 1900-talet. Ett ganska ovanligt foto.

   

Till toppen av sidan

 

   Gamla Hotellet i Hörby


Gamla Hotellet o Hörby. Bilden är innan 1900-talet, brann en ggr. men byggdes upp inom 3 år, 1873 åter i bruk ingen större brand. En stallänga låg där Nygatan är idag mellan hotell och kyrka.
Bild ID: Gamla_Hotellet_01.
   

Till toppen av sidan

 

 

 

   Stora Hotellet i Hörby   (f. d. Hörby Hotell)
Hotellet vid Gamla Torg invigdes 25 maj 1901. Först hette hotellet Hörby Hotell, men bytte senare namn till Stora Hotellet.


Nota från Stora Hotellet, Thyra Axelsson.
Bild ID: MH_001. Fotokälla: Marie Hallqvist.


Meny från Stora Hotellet.
Biuld ID: MH_002. Fotokälla: Marie Hallqvist.
   
   

Fest för tyska ungdomar i Stora Hotellets trädgård. Huset i bakgrunden är hörnhuset som ligger på Råbygatan - Gamla torg.
Fotot är förmodligen runt 1930-talet.
Bild ID: UB_002 Foto från Ulf Bergknut. 

   

Foto av en affisch som hittades i botten av en trälåda, daterat till 1925.  Bilden tillsänd oss av Thomas Bondeson.

   
   

Här var det fest för utvalda. En nyårsinbjudan vid Hörby Köpings 50-års jubileum.

 

Du ser här det inbjudningskort som journalisten Henry Holm fick när han blev bjuden på Hörby Köpings 50-års jubileum.

 

Du kan se mycket material från Henry på hans egen sida, och mer kommer.

Till Henry Holms sida

   
   

Mannen till vänster är Oscar Bondesson, Se delförstoring här till höger. Bilden tillsänd oss av Thomas Bondeson.

Delförstoring av bilden till vänster.

   
   


Trädgården med musikpaviljongen som användes flitigt på 1940-talet.
Bilden insänd av Per Landin. Bild ID: GATO_323
   
   

Stora hotellets trädgård omkr. 1935. Från vänster:  Grosshandlare Lindquist. Veterinär. Källarmästare Oskar Bondesson. Färghandlare Fritz Petersson död 1938.

Stora Hotellets trädgård.

   
   

Stora Hotellets bakgård Auktion Årtal okänt
Bild ID: HH_3103w. Foto: Skåne-Bild Pressfoto Eslöv

Stora Hotellets trädgård.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson

   
   
   
   

Bild ID_ IM_0021

   
   


Stora Hotellet vid Gamla Torg.
Bild ID: GATO_306
   
   


Minnen från det glada 50-60 talet (ej så gamla som bilarna på kortet )
På hörnan har vi systemet,här måste man vara myndig, 21år,gällde till 1969 då det blev 20, 18 1974,så det gällde att ha kontakter. Sen var det "klassen" där man skulle passera Otto polis, pytt 2 vita o en brun o en lättgrogg.Stora hotellet, dans alla aftnar dans på båda våningarna,maskerader fitma o föreningsfester.
SLU hade ofta söndagsdans i stora salen. Lillemor o jag förlovade oss här nyårsafton 1956 
Bild ID: /Stora_Hotellet_004. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Paul Andersson.
   
   


Stora Hotellet vid Gamla Torg.
Bild ID: GATO_307
   
   

Stora Hotellet Lantbruksmäsans öppnande 1901-06-08
Bild ID: HH_3077w. Från Henry Holms bildarkiv.

   
   
 

Spridda kommentarer på nätet:
På hörnan med trappan låg en gång Systembolaget. På den tiden när Systembolaget låg där så var det den butiken som sålde mest per capita, om det nu är något att skryta med, det var väl inte så konstigt att det såldes mycket där, riksväg 15 som den då hette gick ju in genom byn.
Kallades också ”Hörnan” av de som hade motbok.
Det är verkligen vackert! Jag kom ihåg när Akvarietjänst låg på hörnan. Var mycket därinne och köpte grejer till min hund, hon älskade att få komma med
Bild ID: Stora_Hotellet_001.
   
   


Stora Hotellet 2000.
Bild ID: Stora_Hotellet_002. Foto: © Torsten Blomdahl.
   
   


Lyktstolpen är fin. En tredelad gaslampa som har stått på Kongens Nyvtorg och Hörby köpte den av Köpenhamn ca. 1890. Den placerades då mitt på Gamla Torg. Idag står den renoverad i Museets trädgård. Lite synd, tycker jag i alla fall, att man inte satte tillbaka den på Gamla Torg nu när man byggde om.
Bild ID:  Stora_Hotellet_005. Textkälla: Hörby i gamla tider och bilder / Eva-lena Nilsson.
   
   

Hotellet håller på att byggas.



Annons från häftet "opp och hoppa" från 1924.
Hörby revyn.
   
   

Hotellet september 1900.
Bild ID: HH_3625

   
   
 

Hotellet håller på att byggas. Ingången syns just över tegel bråten till vänster, som ska ha den förargliga trappan som tvingar folk av trottoaren och in på Nygatans farliga trafik. Synd de inte tänkte på det då den byggdes. Annars kommer jag ihåg, därinne var Dr. Glistrups klinik. Han var en känd kotknackare och hade tusentals patienter från hela nejden med dålig rygg. text © Leif Blumenau.
Bild ID: GATO_241
   
   

Stora Hotellet vid Gamla Torg 1967-07-15.
Bild ID: HH_3102w

   
   

Stora Hotellet Årsmöte 1961
Bild ID: HH_3104w

   
   


Stora Hotellet. Maskerad 1937.
Bild ID: GATO_024. Se större bild
   
   

Stora Hotellet får nytt tak i mitten av 1980-talet.

Stora Hotellet får nytt tak i mitten av 1980-talet.

   
   

Stora Hotellet får nytt tak i mitten av 1980-talet.

Stora Hotellet får nytt tak i mitten av 1980-talet.

   
   

Några bilder när stora hotellet fick nytt tak på mitten av 1980, på bilderna syns Mats Ekman och Arne Nilsson från Olofssons plåt i Höör. Bilderna tillsända oss av Göran Andersson.

 
   
   

Bild ID: ROS_0020_kaffekask.

   
   
   
   

På Stora Hotell täckte man 1948 scenen med en målning av Helsingborgskonstnären Georg Crona. Målningen sattes upp till Hörbymarknads 200 års jubileum, och föreställer torglivet före 1895. George Cronas målning hänger numera i hallen på andra våningen.
Foto: © Maria Lindberg Ekström.

   
   

Hörby nr 1 var Gästgivaregården (idag Stora Hotellet) och vi vet att den funnits sedan 1660-talet. Den förste gästgivaren var Wilhelm Pohl och han dog 1685. Pohl var ovän med kyrkoherde Hans Bruhn och de skulle mötas i tinget i Gårdstånga. Bruhn åkte emellertid till Danmark när kriget bröt ut 1677 och återkom aldrig till Sverige.
1671 brann Gästgivaregården men återuppbyggdes 1673. Pohl var en aktad man och begrovs inne i kyrkan. Hans barn och svärson drev sedan Gästgiveriet vidare.
Konflikter med byfolket och förfall av gården fortsatte sedan.
1760 hette krögaren Kampf. Han var försupen och sjuk. Misslyckades med ett självmordsförsök och mördade sedan sin fru som han trodde var otrogen.
Den sista innehavaren av Gästgivaregården var Johan Nilsson med sin hustru Christina.
Victoria Benedictsson tyckte på 1880-talet att Johan alltför lättvindigt förtjänade sina pengar. Johan dog redan vid 38 års ålder och hustrun Christina hade flyttat över mer och mer av verksamheten till Järnvägshotellet, som nu hade fått fullständiga rättigheter 1882.
Hörby nr 1 var nu i praktiken endast ett lantbruk. År 1900 revs Hörby Gästgivaregård och hotellet byggdes. Det stod klart 1901.
Observera att hotellet heter Hörby Hotell och att vägen Nygatan ännu inte dragits fram vid sidan av hotellet.
Efter något år fick hotellet en krögare som hette Älvberg. Han hade tidigare haft Stora Hotellet i Linköping. När han flyttade till Hörby tog han med sig sitt
porslin och eftersom det stod Stora Hotellet på tallrikarna så fick Hörby Hotell bli Stora Hotellet.
Vykortet är stämplat 1903. Text: Kjell-Åke Åsfält.

 
 
 
 

Stora Hotellet i slutet av 1920-talet. Den mindre bilen i mitten är en av Volvos första bilar.

   
Fakta: Gästgivaregården och Stora Hotellet.
Gästgivaregården, byggdes kring 1665, låg bredvid kyrkan. Det var ett helt hemman, Hörby nr 1, med ett tvåvåningshus som vette mot dagens Gamla Torg. Längor i korsvirke och grundmur hörde till. Byns fattighus låg nere vid ån söder om Gästgivaregården. I maj 1900 revs Gästgivaregården och på dess ställe uppfördes efter ritningar av Malmöarkitekten Alfred Arwidius Nya hotellet, vilket invigdes den 25 maj 1901. Namnet ändrades senare till Stora Hotellet.
Nybyggt 1900 har hotellet 1932 genomgått en grundlig restaurering. Varmt och kallt rinnande vatten, centralvärme och telefon på alla resanderummen (18 st.). Fest- och uppackningssalar samt sällskapsrum. Välskött serveringsträdgård utanför hotellets 1934 uppförda matveranda. Hotellet är synnerligen frekventerat på grund av sitt läge i hjärtat av Skåne.'

Läs mer om Stora Hotellet i Henry Olssons bok.

När Volvos första serieproducerade ÖV4 (ÖV står för öppen vagn) skulle köras ut från fabriken 1927 gick den baklänges. Orsaken, som man återkommer till på tekniska högskolan vid varje årskull inom ämnet planetväxlar, var att differentialväxeln hade installerats bakvänt. Den övertäckta versionen, PV4 som ses på bilden kom ut 1928 och producerades under ett års tid. Den 4-cylindriga motorn kunde prestera hela 28 hästkrafter vid 2000 varv/min. © Leif Blumenau.

   
   

Stora Hotellet i december. © Foto: 2012, gammalstorp.se

   
   

Den gamla gaslampan som syns framför hotellet inköptes från Kongens Nytorv i Köpenhamn. Nu renoverad i Museets trädgård (där ingen kan se den).

   
   

Observera gatlampan framför hotellet. Det är inte samma som finns på bilden ovan, eller så är den "modifierad".

   
   

Första söndagen i advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen och firas traditionellt i Hörby som Julskyltningssöndagen.

På min tid restes en jättestor julgran, dagen till ära på stället där Kongens Nytorv lyktstolpen står och försågs med rader av glödlampor, som efterhand slogs sönder under vinterstormarna. Lyktstolpen fick alltså ge vika varje år och därför tyvärr skamfilades en hel del. Medan ingen hade väl för avsikt att "modifiera" den, så säges det, gjordes en replika om originalet skulle gå förlorat.

Runt om centrala Hörby vrålade högtalare annonserande för Hörbys affärer, t .ex. gå till Blom i Beklädnadsmagasinet och gör era inköp, men också julsånger, t. ex. hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara, som var bra till att att dansa kring granen med, men också speciellt året 1956, Rock Around the Clock som var populär bland tonåringarna.

Som på beställning hade det snöat dagen innan och Lions hade ett bås på NV sidan av torget där det skänktes varm buljong till människoskaran för att hålla värmen. Folk gick omkring och tittade på julskyltningarna. Tholden hade ägnat ett helt fönster till modelljärnväg, där man glodde flera timmar. Min far nöjde sig inte med den vanliga nickande tomtedockan i fönstret men hade en gång inköpt i Köpenhamn ett hus med "Herdinnan och skorstensfejaren" som snurrade runt på taket, alltså påminnande om H. C. Andersensagan, som kanske inte uppskattades av alla. Som skyltningsinslag var där mycket bomull med glitter på, och röda girlanger.

Som en eftertanke, efter ombyggnaden av Gamla Torg är där väl inte plats för en 15 m hög julgran, som jag gissar har flyttats till Nya Torg.
© Leif Blumenau.

 

Troligen invigningen av Hörby Hotel, 1901.

   
   
   
   

Stora Hotellet Julkort. Konstnär Görel Bockasten. Tryckeri: Arkivbild Sövde.

   
   

Gamla Torg med hotellet och dåvarande trafikljus.
Fotograf: okänd men sökes.

   

Trafikljusen på Gamla Torg

Bertil Månssons Trafikskola startades upp i Hörby 1954. Verksamheten utvidgades snabbt och snart hade dem förvärvat 5 körskolebilar av märket Volvo Amason, som hade kommit på marknaden sedan 1956. Själva bilen kännetecknades av sin totala brist på segdragning vilket förde med sig nödvändigheten att flitigt växla upp och ner, t. ex. vid rundandet av gathörn skulle man helst ner i ettan. Annars fick man motorstopp vilket var en allvarlig anledning till att bli kuggad. När det blev min tur att köra upp, 1961, var körprovet i Kristianstad eftersom Vägverket menade att Hörby inte var representativt nog för komplicerad körning med trafikljus. Flera dyra körtimmar förlades till Kristianstad för att preparera en för uppkörningen.

Omkring 1963 revs tornfastigheten och snart blev Tornabacken jämbred med Storgatan. Sedan tog det till ombyggnaden av gamla Torg 1987 innan kommunen äntligen satte upp ett trafikljus där vid hörnet med Råbygatan, se bilden. Just i denna farliga korsningen, erinrar jag mig, där var en fruktansvärd olycka på slutet av 1950- talet, med en liten pojke på cykel som kom under en långtradares tanksläp.

Om dessa drastiska ommöbleringar fick Vägverket till att ompröva sin inställning om Hörby som godtagbar körprovsort har jag ingen aning om. Men jag gissar att körkortsprovet fortfarande är kvar i Kristianstad liksom på den tiden, eftersom även närmare till Eslöv, välförsedd med trafikljus, är diskvalificerad.
Text insänt av: © Leif Blumenau.

Illustratör okänd; men sökes.

 

 

   
   

Milstenen
Hörby har en välbevarad milsten i centrum av samhället. Den flyttades några meter för en del år sedan i samband med en förändring i korsningen Nygatan Ringsjövägen. Initialerna under den kungliga kronan står för Fredrik I

 

Här och var vid våra vägar står minnen från den tid, då gästgiveriskjutsar och andra hästan­spända fordon skumpade fram på den skånska landsbygden i mer eller mindre angelägna ärenden.

Det är milstenarna, som alla representerar en viktig epok i samfärdselns historia och dessutom har anknytning till vad man i dag skulle ha kallat biljettpriset för färd mellan olika orter som resande hade att erlägga i gångna tider. Avgiften kallades då skjutspenning och den var relaterad till just de väglängder som angavs på milstenarna. För gästgivarskjuts var taxan 1746, 8 öre per mil på allmänna vägar.

Kronans män, som långa tider hade åtnjutit bl. a fri skjuts, när de var ute i tjänsteärenden, måste när gästgivarordningen kom 1649, betala ur egen ficka. Men deras utlägg ersattes enligt reseräkningar där färdsträckans längd var en viktig uppgift. Och den räknade man ut med hjälp av milstenarna. En svensk mil var då ca 10 609 meter.

Milstenarna markerade inte bara helmilen utan det fanns även sådana som angav halv och fjärdedelsmil. De sattes upp främst vid allfarvägarna. De första restes redan i mitten på 1600-talet. Ett förordnande om översyn av milstenarna och uppsättning av nya i Skåne kom på 1720-talet från generalguvernören Cronman.

Hur de olika stenarna skulle se ut och vilka mått de skulle hålla angavs noga. Helmilstenen skulle överst förses med en inhuggen kunglig krona och därunder Hans majestäts namn i tre bokstäver. Fredrik I var Sveriges kung, när Cronmans påbud kom och alltså skulle man hugga in F R S (Fredericus Rex Sueciae = Fredrik I Sveriges konung). Därunder 1 M, d v s avståndet till nästa helmilsten. Längst ned på dessa stenar från 1728 ses initialerna J C som står för generalguvernören Johan Cronman.

Halv och kvartsmilstenarna var av mindre format och försågs endast med avståndsangivelse. Kostnaderna för stenarna belastade de enskilda fastighetsägarna, enligt uppgift åtta öre per helt hemman.

Vägomläggningar och andra arbeten har medfört att numera endast ett mindre antal av de bevarade milstenarna står kvar på sina ursprungliga platser. Många stenar har försvunnit. Systemet med milstolpar upphörde officiellt i början på 1890-talet, då vi fick en ny väglag.

Skjutspliktens avståndsmätare är i dag minnesmärken från en tid, då gästgivarna hade att mot betalning bl. a. tillhandahålla resande hästar och vagn, en skyldighet som gällde i flera hundra år. Mot bl. a. den bakgrunden är det naturligt att de blivit fornlämningar och skyddas enligt fornminneslagen.

Om helmilstenen i Hörby kan utan överdrift sägas att den fick en placering alldeles vid målet i dubbel bemärkelse för den resande efter en ansträngande färd på gamla tiders dåliga vägar. Den stod nämligen alldeles i närheten av gästgivargården vid torget, som uppfördes 1673. Den revs när Hörby hotell, nuvarande Stora hotellet, byggdes år 1900. Och där finns milstenen än i dag, om än flyttad några meter från sin ursprungliga plats.

Av HENRY HOLM

 

Milstenen vid Stora Hotellet år 1947 precis där den fortfarande finns. Foto: Carl Martinsson.

   

Hotellet håller på att byggas.

Bild ID: ROS_0214w_Stora-Hotellet.

   
   

Annons från 1925.

 

Logotyp från 2013.

Annons från Hörby utställningen 1952.

   
   

Stora Hotellets trädgård.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

Stora Hotellets trädgård.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

   
   

Stora Hotellets trädgård med musikpaviljongen till vänster i bilden
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

Stora Hotellets trädgård.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

   
   

Stora Hotellets trädgård.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

Stora Hotellets trädgård.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

   
   

Stora Hotellets trädgård.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

Interiör från verandan på Stora Hotellet.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

 
   
   

Interiör från verandan på Stora Hotellet.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

Interiör från verandan på Stora Hotellet.1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

   
   

Interiör från verandan på Stora Hotellet.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

Interiör från verandan på Stora Hotellet.
1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson.

   
   
   
Alla bilder från 1930-talet av trädgården och Interiörbilderna tillställda oss av Ingegärd Olofsson.
   
   


Bild ID: /Per-Gillsparr_014.
   
   
 

Stora Hotellet, köket.
Bild ID: Per-Gillsparr_012.

 

Det finns många gamla fina detaljer bevarade på Stora Hotellet. Som det vackra lejonhuvudet i foajén som är designat av Paloma Picasso. Dotter till den kända konstnären Pablo Picasso.
Bild ID: Per-Gillsparr_008. Foto och text © Per Gillsparr.

   
   


Bild ID: Per-Gillsparr_013.
   
   
 

I fastighetsägarens förråd fanns det några gamla rumsnycklar. Nyckelbrickan är av fint läder och på den ena sidan är de präglade med STORA HOTELLET, HÖRBY och på den andra sidan står rumsnumret. Nu har de åter kommit fram och fått en hedersplats i receptionen.
Bild ID: Per-Gillsparr_004. Foto © Per Gillsparr.
   
   

Stora Hotellet.
Bild ID: HH_3618

   
   

Restaurang okänd 25 nov. under något av 1970-talen
Foto: Gert Nilsson. Bild ID: HH_3454

 

Källarmästare S. J. Sandsjö.
Bild ID: GATO_165
   
   

Gamla Torg omlagt 1987-1988
Bild ID: HH_3123w. Foto: © Henry Holm. 

 

25 maj 2017.
Grattis Stora Hotellet, du fyller faktiskt 116 år idag, 25 maj!
Vi hittade i dagarna en annons från 1928 (det är nästan 90 år sedan).
En del är fortfarande sig likt, fast telefonnumret är ändrat från 54 till 0415-14570 och dåvarande innehavare, Bondeson, är av förklarliga skäl inte längre i verksamheten.
Däremot finns det fortfarande "Propra resanderum" på hotellet.
Grattis på dagen! Hurra...Hurra...Hurraaaa!!
Bild ID: Per-Gillsparr_016. Reproduktion och text Per Gillsparr.
   
   

Hotellet 1971-11-25. Källarmästare Hörby hotell
Bild ID: HH_3615

Hotellet 1971-11-25. Källarmästare Hörby hotell.
Bild ID: HH_3600

   
   

Förmodligen nyårsfirande på Stora Hotellet i Hörby någon gång runt 1946 - 1948. Gulli och Henry Holm syns i mitten till höger.
Bild ID: HH_3689

   
   


Landstorm och Skytteföreningen utanför Hörby Hotell. Föreningen bildades år 1860. En av kårens sponsorer var krögaren på gästgivaregården C. M. Ljungberg och kårens grundare var svärdsmannen fanjunkaren och folkskoleläraren Nils Palm.
Bild ID: Skytte_001w_800px.  Källa: Göran Persson
   
   


Bild ID: VIP-kort-Hotellet.
Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Benny Nordal.
 
   
   
 

Grattis Stora Hotellet, du fyller faktiskt 116 år idag, 25 maj! Vi hittade i dagarna en annons från 1928 (det är nästan 90 år sedan).
En del är fortfarande sig likt, fast telefonnumret är ändrat från 54 till 0415-14570 och dåvarande innehavare, Bondeson, är av förklarliga skäl inte längre i verksamheten.
Däremot finns det fortfarande "Propra resanderum" på hotellet. Grattis på dagen! Hurra...Hurra...Hurraaaa!! Härligt när det är fest på Stora Hotellet och det hörs ljuv musik och det kommer en doft av läcker julmat från Valvet.
Bild ID: Per-Gillsparr_010. Foto och text © Per Gillsparr.
   
   
 

Bild ID: Per-Gillsparr_011. Foto © Per Gillsparr.
   
   
 

Året är 2019.
Bild ID: Per-Gillsparr_021. Foto © Per Gillsparr. 
 

Året är 2019.
Bild ID: Per-Gillsparr_020. Foto © Per Gillsparr.
   
   
  

Året är 2019. Den omtalade trappan på Stora Hotellet!
Äntligen blev det gjort - det alla önskat så länge, som gör det tryggare och säkrare för gångtrafikanterna.
Bild ID: Per-Gillsparr_019. Foto © Per Gillsparr.
 

Bild ID: Per-Gillsparr_024. Foto © Per Gillsparr.
   
   
 

11 juli 2015. Idag har vi slutfört vårt projekt "Hotell entré". Nya skyltar, välkomnande matta och en liten rekreationsplats för en kvällskopp.
Nu väntar vi bara på att byta ytterbelysningen.
Bild ID: Per-Gillsparr_007. Foto © Per Gillsparr.
 

Scandic Hotell effektiviserar!
Personalen har nu 45 sekunder, på sig för att bädda sängen.
På Storahotellets tre rum kan vi låta det ta en HEL DAG, för att bädda och städa 3 rum.
Bild ID: Per-Gillsparr_007. Källa: Mentoroline.se
   
   


Bild ID: Per-Gillsparr_015. Foto © Per Gillsparr.
   

Till toppen av sidan

 

 

   Campingar, Vandrarhem etc.
   Kursgården

Kursgården i Hörby. Foto: AB Flygtrafik. G. Liljeqvist, Bengtsfors.

   
   

Lantmannaskolan.
Foto: Agne Klarinder. Förlag: E Danielssons Genevad No: 11081. Bild ID: TE_146

   
   

Till toppen av sidan

 

   Osbyholms camping (idag Ringsjöns camping)

Osbyholms camping.
Källa: Kuluren. Licens: CC-NC-ND.

   
   

Bild ID: TE_212

   
   

Bild ID: TE_218

   
   

Ringsjöstrand.

   
   

Ringsjöstrand.Uppförd 1924 Revs 20 april 1958.
Bild ID: HH_3814.

Ringsjöstrand. Bron 1961.
Bild ID: HH_3815.

   
   

Till toppen av sidan

 

   Pensionat
     Ludviksborgs pensionat

"Brefkort" från August Lundgren till fästmön Fröken Clara Stål. Poststämplad Satserup 16 oktober 1904.
Det hemliga meddelandet som är skrivet i krypterad text är för att inte nyfikna ögon skall veta vad det stod.

   
   

Vykort från sent 1930-tal. Bild ID: lud_1057a.

   
   

Tiden runt 1910-1920. Bild ID: lud_1055a. Kortet poststämplat den 5 november 1918.

   
   

Ludvigsborgs Pensionat kortet poststämplat på Fulltofta station av stinsen Anders Eriksson den 5 november 1918.
Bild ID_ lud_1083.

   
   

Ludvigsborgs Pensionat med gäster kortet poststämplat den 18 maj 1937.
Bild ID:  lud_1084.

   
   

Ludvigsborgs Pensionat, lilla matsalen med från vänster: Elsa Andersson och fröken Emilia Pålsson. Början av 1910-talet

Gästrum på Ludvigsborgs Gårds Pensionat Vykortet poststämplat 1 augusti 1938.

   
   
   
   
   
   
   
   

Lilla matsalen på Ludvigsborgs pensionat. Från vänster Elsa Andersson och fröken Emilia Pålsson Början på 1910-talet.

   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   

Emma och Elsa Nilsson, Nymölla (strax utanför Äspinge).
Här på besök hos Ludvigsborgs pensionat.

   
   
   
   

Pensionatet lades ner 1929. Damen på terrassen är Emilia Paulsson (ägarinna) närmast henne Elsa Nilsson, numera Svensson. Den tredje, Anna Jönsson från Malmö. Hunden hette Rita. Pensionatet låg mittemot stationshuset.

Brudpar i Ludvigsborg pensionatets trädgård.

   
   

Till vänster Valter Sjögren, mannen till höger okänd.

   
   
   
   

Andra från vänster fotograf Edvard Nilsson.

   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   

Fotograf Edvard Nilsson vid sidan om pensionatets bil.

   
   
Enligt uppgift är alla bilderna på sidan från 1928, med reservation.
   
   
   
   

Okända herrar

 
   

Till toppen av sidan

 

   Gamla Pensionatet

Gamla pensionatet. Numera Kerstin Svenssons bostad.
Foto: Edvard Nilsson.

 
   

Till toppen av sidan

 

   Ludvigsborgs Gårds Pensionat
   

Ludvigsborgs Gårds Pensionat entrén med sidobyggnader kortet poststämplat den 1 juli 1939
Bild ID: lud_1090a.

   
   

Ludvigsborgs Gårds Pensionat

Ludvigsborgs Gårds Pensionat. Vykortet poststämplat 12 juni1941.

   
   

Ludvigsborgsgården

Ludvigsborgsgården

   

Till toppen av sidan

 

   Pensionat Granliden

Granliden Ludvigsborg. 1940-talet.
Bild ID: lud_1062a.

   
   

Granliden Ludvigsborg.  Vykortet poststämplat,13juli 1914.

Granliden. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Pensionat Granliden. Byggd 1904. Tillbyggd på 1940-talet och sedan 1968-1969. Sedan 1987. äges och drivs pensionatet av Gunilla och Helena Rosberg. Foto: Edvard Nilsson.

.

   
   

Pensionat Granliden Ludvigsborg 1970-talet. Byggt år 1904 tillbyggt på 1940-talet och 1968-1969 Har tidigare varit sjukhem numera pensionat. Bild ID: lud_1058a

   

Till toppen av sidan

 

 

Bild ID: BePe_012_1700px.
Tillbaka till den mindre bilden

 

 

 

 

Bild ID: GATO_024_1700px

Tillbaka till den mindre bilden

 

 

 

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

 

 
   
   

Till toppen av sidan