Hotell, Gästgivargårdar, Camping och Övernattning
Gästgiverier | Hotell | Camping - Vandrarhem etc. | Pensionat |
|
|
||
|
|
|
Pensionat Granliden |
Gästgiveriet | |
Gästgiveriet i Hörby på 1800-talet. Byggnaden revs 1900 och ersattes då av Hörby-hotell, nuvarande Stora Hotellet. Läs här om Gästgiveriet. 4-sidig PDF-fil Bild ID: GATO_060 |
|
På gästgivargården |
|
Gästgivare Ljungberg med familj. Bild ID: GATO_063 |
|
Cecilia Ljungberg, Hörby. Maka till gästgivare Ljungberg. Bild ID: Gato_470 |
Gästgivare Magnus Ljungberg. Bild ID: Gato_469 |
Högahus 1891. År 1851 inflyttade Leopold
Brausewetter han var klockgjutare och även han inrättade sin verkstad i
Höga Hus. Många av hans klockor kom att hänga i kyrkorna runtom i Frosta
Härad. Han satt e alltid ut sitt förkortade namn på klockorna han gjort
”Wetter” står där inristat. |
|
Den här teckningen av Höga Hus har "valsat runt" på nätet, media och lite
var som helst med frågan vilket hus det är. |
|
Hörby cykelklubb utanför gamla gästgiveriet. |
|
Rivningen av gamla Gästis 1899. |
|
Nya hotellet 1900 och gamla gästismuren. Bild ID: GATO_241 |
|
Gamla Gästgivaregårdens murar rivs. Bild ID: GATO_ 245 |
|
Gästgivaregårdens interiör på 1800-talet. |
|
Gästgiveriet Östraby | |
Östraby gästis. |
|
Östraby Gästgivaregård före 1905. |
|
Östraby Gästis 1973. |
|
Gamla Spritbolaget vid gästgivaregården omkring 1940. |
|
Elsa Hall på Östraby Gästis, 1950-tal. |
|
Flygfoto över Östraby gästis 1950-tal. |
|
Gästis i Östraby. Bild ID: GATO_527. Bildkälla databasen Kringla. |
|
Järnvägshotellet | |
Ett måste, var det med övernattnings möjligheter för de
resande. Järnvägshotellet byggdes mitt över gatan från stationen och stod
färdigt den 11 januari 1885. Flott och väl påkostat med hög standard
byggde dåvarande gästgivaren Johan Nilsson född den 25/1 1848 i Lund som
även ägde Stora Hotellet. Järnvägshotellet innehöll 6 övernattningsrum,
med den nya hög modernitet att det fanns ringklocka på rummet för
resenärerna att ringa på personalen. Detta var första huset i Hörby som hade ringledningssystem. Hotellet bestod av matsal, festsal, café, skänkrum och biljardsal i källarplan var det öl servering. Det dansades mycket både inomhus och utomhus. En stor park som tillhörde hotellet hade en överbyggd utedansbana som var mycket populär det var dans som regel onsdag och lördagar, om inget annat arrangemang kom emellan. Ibland blev det slagsmål och då var det nära till Tingshuset på andra sidan gatan som hade arrestlokalen i källaren. Krögaren Johan Nilsson gjorde goda affärer på detta. En som tyckte mindre
om verksamheten var författaren Victoria Benedictsson som uttryckte sig
vid ett tillfälle följande: ”Det är orättvist att bli så förmögen på
rusdrycker medan ej någon med pennan i hand kunna tjäna sådana pengar.”
Johan Nilsson stora intresse var mer för gästgivargårdens tämligen stora lantbruk samt jakt och fiske. Han blev bara 38 år och dog den 27/2 1886 i hjärtslag. Efter Johans död drev hustrun Christina hotellet vidare hon var tidigare insatt i uppgifterna på hotellet och fick hjälp av krögare Scheitze. Efter olika krögare såldes järnvägshotellet 1940 till timmerhandlare Alfred Persson. Senare användes lokalerna till utbildning av militärpoliser och signalister. Vid den tiden var det gott om militärer i Hörby och det virvlade i dansens anda på utedansbanorna runt Hörby. 1946 köpte Ture Wiberg hotellet och startade där en kappfabrik, det var nästan bara kvinnor som arbetade där. Fabriken lades ner 1971. Biblioteket som var trångbodda vid Gamla Torg flyttade in i lokalen i slutet av 1970-talet det var som en ny värld öppnade sig med stora ytor dessutom i två våningar. På den vägen är det än biblioteket finns i samma hus. |
Järnvägshotellet: Hörnet Nygatan – Vallgatan.
"Järnvägshotellet" på Ture Wibergs tid.
Annons från häftet "opp och hoppa" från 1924.
|
Bild ID: Jarnvagshotellet_01. |
|
Bild ID: Jarnvagshotellet_02. |
|
Järnvägshotellet. Bild ID: Gato_674 |
|
Vallgatan. Till vänster järnvägsstationen,
till höger järnvägshotellet. Den höga skorstenen tillhörde sockerfabriken,
längst backskymtar mejeriet.
Nygatan. Utsikt från Järnvägshotellet. |
Nygatan med Thure B. Wibergs f.d. Järnvägshotellet. Huvudbyggnaden är från 1884. Tillbygget från 1949. Hotellet drevs till 1940. Åren 1941-1945 användes byggnaden för utbildning av militärpolis. Den 18 september 1946 öppnades här konfektionsfabrik vilken lades ner december 1971. Efter omfattande renovering flyttade den 5 november biblioteket 1978 in. I den nyare byggnaden angränsande, söder om på Nygatan, Ture B. Wibergs
kappfabrik var en gång en körsnär med pälsaffär, kanske ansluten till TBW.
Tänka sig att såna lyxvaror, hade klienter i Hörby, vars medborgare för
det mesta var enkla hantverkare, småborgare och bönder och dem verkligt
rika med minkpälsförsedda fruar, tror jag, kunde räknas på ena handens
fingrar.
Text: © Leif Blumenau. |
Bild ID: Jarnvagshotellet_001_vykort |
|
Annons från 1924 |
|
Baksidan av Järnvägshotellet. |
|
Baksidan av Järnvägshotellet. Till vänster är det krögaren Johan Nilsson
med hustru Christina. Maken dog endast 38 år han ägde både Stora Hotellet
och Järnvägshotellet. |
|
Anders Larsson och Järnvägshotellets trädgårdar i början av 1900-talet. Ett ganska ovanligt foto. |
|
Gamla Hotellet i Hörby | |
Gamla Hotellet o Hörby. Bilden är innan 1900-talet, brann en ggr. men byggdes upp inom 3 år, 1873 åter i bruk ingen större brand. En stallänga låg där Nygatan är idag mellan hotell och kyrka. Bild ID: Gamla_Hotellet_01. |
|
Stora Hotellet i Hörby (f. d. Hörby Hotell) | |
Hotellet vid Gamla Torg invigdes 25 maj 1901. Först hette hotellet Hörby Hotell, men bytte senare namn till Stora Hotellet. | |
Nota från Stora Hotellet, Thyra Axelsson. Bild ID: MH_001. Fotokälla: Marie Hallqvist. |
Meny från Stora Hotellet. Biuld ID: MH_002. Fotokälla: Marie Hallqvist. |
Fest för tyska ungdomar i Stora Hotellets trädgård. Huset i bakgrunden är
hörnhuset som ligger på Råbygatan - Gamla torg. |
|
Foto av en affisch som hittades i botten av en trälåda, daterat till 1925. Bilden tillsänd oss av Thomas Bondeson. |
|
Här var det fest för utvalda. En nyårsinbjudan vid Hörby Köpings 50-års jubileum. |
Du ser här det inbjudningskort som journalisten Henry Holm fick när han blev bjuden på Hörby Köpings 50-års jubileum.
Du kan se mycket material från Henry på hans egen sida, och mer kommer. |
Mannen till vänster är Oscar Bondesson, Se delförstoring här till höger. Bilden tillsänd oss av Thomas Bondeson. |
Delförstoring av bilden till vänster. |
Trädgården med musikpaviljongen som användes flitigt på 1940-talet. Bilden insänd av Per Landin. Bild ID: GATO_323 |
|
Stora hotellets trädgård omkr. 1935. Från vänster: Grosshandlare Lindquist. Veterinär. Källarmästare Oskar Bondesson. Färghandlare Fritz Petersson död 1938. |
Stora Hotellets trädgård. |
Stora Hotellets bakgård Auktion Årtal okänt |
Stora Hotellets trädgård. |
Bild ID_ IM_0021 |
|
Stora Hotellet vid Gamla Torg. Bild ID: GATO_306 |
|
Minnen från det glada 50-60 talet (ej så gamla som bilarna på kortet ) På hörnan har vi systemet,här måste man vara myndig, 21år,gällde till 1969 då det blev 20, 18 1974,så det gällde att ha kontakter. Sen var det "klassen" där man skulle passera Otto polis, pytt 2 vita o en brun o en lättgrogg.Stora hotellet, dans alla aftnar dans på båda våningarna,maskerader fitma o föreningsfester. SLU hade ofta söndagsdans i stora salen. Lillemor o jag förlovade oss här nyårsafton 1956 Bild ID: /Stora_Hotellet_004. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Paul Andersson. |
|
Stora Hotellet vid Gamla Torg. Bild ID: GATO_307 |
|
Stora Hotellet Lantbruksmäsans öppnande 1901-06-08 |
|
Spridda kommentarer på nätet: På hörnan med trappan låg en gång Systembolaget. På den tiden när Systembolaget låg där så var det den butiken som sålde mest per capita, om det nu är något att skryta med, det var väl inte så konstigt att det såldes mycket där, riksväg 15 som den då hette gick ju in genom byn. Kallades också ”Hörnan” av de som hade motbok. Det är verkligen vackert! Jag kom ihåg när Akvarietjänst låg på hörnan. Var mycket därinne och köpte grejer till min hund, hon älskade att få komma med Bild ID: Stora_Hotellet_001. |
|
Stora Hotellet 2000. Bild ID: Stora_Hotellet_002. Foto: © Torsten Blomdahl. |
|
Lyktstolpen är fin. En tredelad gaslampa som har stått på Kongens Nyvtorg och Hörby köpte den av Köpenhamn ca. 1890. Den placerades då mitt på Gamla Torg. Idag står den renoverad i Museets trädgård. Lite synd, tycker jag i alla fall, att man inte satte tillbaka den på Gamla Torg nu när man byggde om. Bild ID: Stora_Hotellet_005. Textkälla: Hörby i gamla tider och bilder / Eva-lena Nilsson. |
|
Hotellet håller på att byggas. |
Annons från häftet "opp och hoppa" från 1924. Hörby revyn. |
Hotellet september 1900. |
|
Hotellet håller på att byggas. Ingången syns just över tegel bråten till vänster, som ska ha den förargliga trappan som tvingar folk av trottoaren och in på Nygatans farliga trafik. Synd de inte tänkte på det då den byggdes. Annars kommer jag ihåg, därinne var Dr. Glistrups klinik. Han var en känd kotknackare och hade tusentals patienter från hela nejden med dålig rygg. text © Leif Blumenau. Bild ID: GATO_241 |
|
Stora Hotellet vid Gamla Torg 1967-07-15. |
|
Stora Hotellet Årsmöte 1961 |
|
Stora Hotellet. Maskerad 1937. Bild ID: GATO_024. Se större bild |
|
Stora Hotellet får nytt tak i mitten av 1980-talet. |
Stora Hotellet får nytt tak i mitten av 1980-talet. |
Stora Hotellet får nytt tak i mitten av 1980-talet. |
Stora Hotellet får nytt tak i mitten av 1980-talet. |
Några bilder när stora hotellet fick nytt tak på mitten av 1980, på bilderna syns Mats Ekman och Arne Nilsson från Olofssons plåt i Höör. Bilderna tillsända oss av Göran Andersson. |
|
Bild ID: ROS_0020_kaffekask. |
|
På Stora Hotell täckte man 1948 scenen med en målning av
Helsingborgskonstnären Georg Crona. Målningen sattes upp till
Hörbymarknads 200 års jubileum, och föreställer torglivet före 1895.
George Cronas målning hänger numera i hallen på andra våningen. |
|
Hörby nr 1 var Gästgivaregården (idag Stora
Hotellet) och vi vet att den funnits sedan 1660-talet. Den förste
gästgivaren var Wilhelm Pohl och han dog 1685. Pohl var ovän med
kyrkoherde Hans Bruhn och de skulle mötas i tinget i Gårdstånga. Bruhn
åkte emellertid till Danmark när kriget bröt ut 1677 och återkom aldrig
till Sverige. |
|
Stora Hotellet i slutet av 1920-talet. Den mindre bilen i mitten är en av Volvos första bilar. |
|
Fakta: Gästgivaregården och Stora Hotellet. Gästgivaregården, byggdes kring 1665, låg bredvid kyrkan. Det var ett helt hemman, Hörby nr 1, med ett tvåvåningshus som vette mot dagens Gamla Torg. Längor i korsvirke och grundmur hörde till. Byns fattighus låg nere vid ån söder om Gästgivaregården. I maj 1900 revs Gästgivaregården och på dess ställe uppfördes efter ritningar av Malmöarkitekten Alfred Arwidius Nya hotellet, vilket invigdes den 25 maj 1901. Namnet ändrades senare till Stora Hotellet. Nybyggt 1900 har hotellet 1932 genomgått en grundlig restaurering. Varmt och kallt rinnande vatten, centralvärme och telefon på alla resanderummen (18 st.). Fest- och uppackningssalar samt sällskapsrum. Välskött serveringsträdgård utanför hotellets 1934 uppförda matveranda. Hotellet är synnerligen frekventerat på grund av sitt läge i hjärtat av Skåne.' Läs mer om Stora Hotellet i Henry Olssons bok. När Volvos första serieproducerade ÖV4 (ÖV står för öppen vagn) skulle köras ut från fabriken 1927 gick den baklänges. Orsaken, som man återkommer till på tekniska högskolan vid varje årskull inom ämnet planetväxlar, var att differentialväxeln hade installerats bakvänt. Den övertäckta versionen, PV4 som ses på bilden kom ut 1928 och producerades under ett års tid. Den 4-cylindriga motorn kunde prestera hela 28 hästkrafter vid 2000 varv/min. © Leif Blumenau. |
|
Stora Hotellet i december. © Foto: 2012, gammalstorp.se |
|
Den gamla gaslampan som syns framför hotellet inköptes från Kongens Nytorv i Köpenhamn. Nu renoverad i Museets trädgård (där ingen kan se den). |
|
Observera gatlampan framför hotellet. Det är inte samma som finns på bilden ovan, eller så är den "modifierad". |
|
Första söndagen i advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen och firas traditionellt i Hörby som Julskyltningssöndagen. På min tid restes en jättestor julgran, dagen till ära på stället där Kongens Nytorv lyktstolpen står och försågs med rader av glödlampor, som efterhand slogs sönder under vinterstormarna. Lyktstolpen fick alltså ge vika varje år och därför tyvärr skamfilades en hel del. Medan ingen hade väl för avsikt att "modifiera" den, så säges det, gjordes en replika om originalet skulle gå förlorat. Runt om centrala Hörby vrålade högtalare annonserande för Hörbys affärer, t .ex. gå till Blom i Beklädnadsmagasinet och gör era inköp, men också julsånger, t. ex. hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara, som var bra till att att dansa kring granen med, men också speciellt året 1956, Rock Around the Clock som var populär bland tonåringarna. Som på beställning hade det snöat dagen innan och Lions hade ett bås på NV sidan av torget där det skänktes varm buljong till människoskaran för att hålla värmen. Folk gick omkring och tittade på julskyltningarna. Tholden hade ägnat ett helt fönster till modelljärnväg, där man glodde flera timmar. Min far nöjde sig inte med den vanliga nickande tomtedockan i fönstret men hade en gång inköpt i Köpenhamn ett hus med "Herdinnan och skorstensfejaren" som snurrade runt på taket, alltså påminnande om H. C. Andersensagan, som kanske inte uppskattades av alla. Som skyltningsinslag var där mycket bomull med glitter på, och röda girlanger. Som en eftertanke, efter ombyggnaden av
Gamla Torg är där väl inte plats för en 15 m hög julgran, som jag gissar
har flyttats till Nya Torg. |
Troligen invigningen av Hörby Hotel, 1901. |
Stora Hotellet Julkort. Konstnär Görel Bockasten. Tryckeri: Arkivbild Sövde. |
|
Gamla Torg med hotellet och dåvarande
trafikljus. |
|
Trafikljusen på Gamla Torg Bertil Månssons Trafikskola startades upp i Hörby 1954. Verksamheten utvidgades snabbt och snart hade dem förvärvat 5 körskolebilar av märket Volvo Amason, som hade kommit på marknaden sedan 1956. Själva bilen kännetecknades av sin totala brist på segdragning vilket förde med sig nödvändigheten att flitigt växla upp och ner, t. ex. vid rundandet av gathörn skulle man helst ner i ettan. Annars fick man motorstopp vilket var en allvarlig anledning till att bli kuggad. När det blev min tur att köra upp, 1961, var körprovet i Kristianstad eftersom Vägverket menade att Hörby inte var representativt nog för komplicerad körning med trafikljus. Flera dyra körtimmar förlades till Kristianstad för att preparera en för uppkörningen. Omkring 1963 revs tornfastigheten och snart blev Tornabacken jämbred med Storgatan. Sedan tog det till ombyggnaden av gamla Torg 1987 innan kommunen äntligen satte upp ett trafikljus där vid hörnet med Råbygatan, se bilden. Just i denna farliga korsningen, erinrar jag mig, där var en fruktansvärd olycka på slutet av 1950- talet, med en liten pojke på cykel som kom under en långtradares tanksläp.
Om dessa drastiska ommöbleringar fick
Vägverket till att ompröva sin inställning om Hörby som godtagbar
körprovsort har jag ingen aning om. Men jag gissar att körkortsprovet
fortfarande är kvar i Kristianstad liksom på den tiden, eftersom även
närmare till Eslöv, välförsedd med trafikljus, är diskvalificerad. |
Illustratör okänd; men sökes.
|
Här och var vid våra vägar står minnen från den tid, då gästgiveriskjutsar
och andra hästanspända fordon skumpade fram på den skånska landsbygden i
mer eller mindre angelägna ärenden.
Det är milstenarna, som alla representerar en viktig epok i samfärdselns
historia och dessutom har anknytning till vad man i dag skulle ha kallat
biljettpriset för färd mellan olika orter som resande hade att erlägga i
gångna tider. Avgiften kallades då skjutspenning och den var relaterad
till just de väglängder som angavs på milstenarna. För gästgivarskjuts var
taxan 1746, 8 öre per mil på allmänna vägar.
Kronans män, som långa tider hade åtnjutit bl. a fri skjuts, när de var
ute i tjänsteärenden, måste när gästgivarordningen kom 1649, betala ur
egen ficka. Men deras utlägg ersattes enligt reseräkningar där
färdsträckans längd var en viktig uppgift. Och den räknade man ut med
hjälp av milstenarna. En svensk mil var då ca 10 609 meter.
Milstenarna markerade inte bara helmilen utan det fanns även sådana som
angav halv och fjärdedelsmil. De sattes upp främst vid allfarvägarna. De
första restes redan i mitten på 1600-talet. Ett förordnande om översyn av
milstenarna och uppsättning av nya i Skåne kom på 1720-talet från
generalguvernören Cronman.
Hur de olika stenarna skulle se ut och vilka mått de skulle hålla angavs
noga. Helmilstenen skulle överst förses med en inhuggen kunglig krona och
därunder Hans majestäts namn i tre bokstäver. Fredrik I var Sveriges kung,
när Cronmans påbud kom och alltså skulle man hugga in F R S (Fredericus
Rex Sueciae = Fredrik I Sveriges konung). Därunder 1 M, d v s avståndet
till nästa helmilsten. Längst ned på dessa stenar från 1728 ses
initialerna J C som står för generalguvernören Johan Cronman.
Halv och kvartsmilstenarna var av mindre format och försågs endast med
avståndsangivelse. Kostnaderna för stenarna belastade de enskilda
fastighetsägarna, enligt uppgift åtta öre per helt hemman.
Vägomläggningar och andra arbeten har medfört att numera endast ett mindre
antal av de bevarade milstenarna står kvar på sina ursprungliga platser.
Många stenar har försvunnit. Systemet med milstolpar upphörde officiellt i
början på 1890-talet, då vi fick en ny väglag.
Skjutspliktens avståndsmätare är i dag minnesmärken från en tid, då
gästgivarna hade att mot betalning bl. a. tillhandahålla resande hästar
och vagn, en skyldighet som gällde i flera hundra år. Mot bl. a. den
bakgrunden är det naturligt att de blivit fornlämningar och skyddas enligt
fornminneslagen.
Om helmilstenen i Hörby kan utan överdrift sägas att den fick en placering
alldeles vid målet i dubbel bemärkelse för den resande efter en
ansträngande färd på gamla tiders dåliga vägar. Den stod nämligen alldeles
i närheten av gästgivargården vid torget, som uppfördes 1673. Den revs när
Hörby hotell, nuvarande Stora hotellet, byggdes år 1900. Och där finns
milstenen än i dag, om än flyttad några meter från sin ursprungliga plats.
Av HENRY HOLM
|
Milstenen vid Stora Hotellet år 1947 precis där den fortfarande finns. Foto: Carl Martinsson. |
Hotellet håller på att byggas. |
Bild ID: ROS_0214w_Stora-Hotellet. |
Annons från 1925.
Logotyp från 2013. |
Annons från Hörby utställningen 1952. |
Stora Hotellets trädgård. |
Stora Hotellets trädgård. |
Stora Hotellets trädgård med musikpaviljongen till vänster i bilden |
Stora Hotellets trädgård. |
Stora Hotellets trädgård. |
Stora Hotellets trädgård. |
Stora Hotellets trädgård. |
Interiör från verandan på Stora Hotellet. |
Interiör från verandan på Stora Hotellet. |
Interiör från verandan på Stora Hotellet.1930-talet. Foto: Fotograf Carl Martinsson. |
Interiör från verandan på Stora Hotellet. |
Interiör från verandan på Stora Hotellet. |
Alla bilder från 1930-talet av trädgården och Interiörbilderna tillställda oss av Ingegärd Olofsson. | |
Bild ID: /Per-Gillsparr_014. |
|
Stora Hotellet, köket. |
Det finns många gamla fina detaljer bevarade på Stora Hotellet. Som det vackra lejonhuvudet i foajén som är designat av Paloma Picasso. Dotter till den kända konstnären Pablo Picasso. Bild ID: Per-Gillsparr_008. Foto och text © Per Gillsparr. |
Bild ID: Per-Gillsparr_013. |
|
I fastighetsägarens förråd fanns det några gamla rumsnycklar. Nyckelbrickan är av fint läder och på den ena sidan är de präglade med STORA HOTELLET, HÖRBY och på den andra sidan står rumsnumret. Nu har de åter kommit fram och fått en hedersplats i receptionen. Bild ID: Per-Gillsparr_004. Foto © Per Gillsparr. |
|
Stora Hotellet. |
|
Restaurang okänd 25 nov. under något av 1970-talen |
Källarmästare S. J. Sandsjö. Bild ID: GATO_165 |
Gamla Torg omlagt 1987-1988 |
25 maj 2017. Grattis Stora Hotellet, du fyller faktiskt 116 år idag, 25 maj! Vi hittade i dagarna en annons från 1928 (det är nästan 90 år sedan). En del är fortfarande sig likt, fast telefonnumret är ändrat från 54 till 0415-14570 och dåvarande innehavare, Bondeson, är av förklarliga skäl inte längre i verksamheten. Däremot finns det fortfarande "Propra resanderum" på hotellet. Grattis på dagen! Hurra...Hurra...Hurraaaa!! Bild ID: Per-Gillsparr_016. Reproduktion och text Per Gillsparr. |
Hotellet 1971-11-25. Källarmästare Hörby hotell |
Hotellet 1971-11-25. Källarmästare Hörby hotell. |
Förmodligen nyårsfirande på Stora Hotellet i Hörby någon gång runt 1946 -
1948. Gulli och Henry Holm syns i mitten till höger. |
|
Landstorm och Skytteföreningen utanför Hörby Hotell. Föreningen bildades år 1860. En av kårens sponsorer var krögaren på gästgivaregården C. M. Ljungberg och kårens grundare var svärdsmannen fanjunkaren och folkskoleläraren Nils Palm. Bild ID: Skytte_001w_800px. Källa: Göran Persson |
|
Bild ID: VIP-kort-Hotellet. Källa: Hörby i gamla tider o bilder / Benny Nordal. |
|
Grattis Stora Hotellet, du fyller faktiskt 116 år idag, 25 maj! Vi hittade i dagarna en annons från 1928 (det är nästan 90 år sedan). En del är fortfarande sig likt, fast telefonnumret är ändrat från 54 till 0415-14570 och dåvarande innehavare, Bondeson, är av förklarliga skäl inte längre i verksamheten. Däremot finns det fortfarande "Propra resanderum" på hotellet. Grattis på dagen! Hurra...Hurra...Hurraaaa!! Härligt när det är fest på Stora Hotellet och det hörs ljuv musik och det kommer en doft av läcker julmat från Valvet. Bild ID: Per-Gillsparr_010. Foto och text © Per Gillsparr. |
|
Bild ID: Per-Gillsparr_011. Foto © Per Gillsparr. |
|
Året är 2019. Bild ID: Per-Gillsparr_021. Foto © Per Gillsparr. |
Året är 2019. Bild ID: Per-Gillsparr_020. Foto © Per Gillsparr. |
Året är 2019. Den omtalade trappan på Stora Hotellet! Äntligen blev det gjort - det alla önskat så länge, som gör det tryggare och säkrare för gångtrafikanterna. Bild ID: Per-Gillsparr_019. Foto © Per Gillsparr. |
Bild ID: Per-Gillsparr_024. Foto © Per Gillsparr. |
11 juli 2015. Idag har vi slutfört vårt projekt "Hotell entré". Nya skyltar, välkomnande matta och en liten rekreationsplats för en kvällskopp. Nu väntar vi bara på att byta ytterbelysningen. Bild ID: Per-Gillsparr_007. Foto © Per Gillsparr. |
Scandic Hotell effektiviserar! Personalen har nu 45 sekunder, på sig för att bädda sängen. På Storahotellets tre rum kan vi låta det ta en HEL DAG, för att bädda och städa 3 rum. Bild ID: Per-Gillsparr_007. Källa: Mentoroline.se |
Bild ID: Per-Gillsparr_015. Foto © Per Gillsparr. |
|
Kursgården | |
Kursgården i Hörby. Foto: AB Flygtrafik. G. Liljeqvist, Bengtsfors. |
|
Lantmannaskolan. |
|
Osbyholms camping (idag Ringsjöns camping) | |
Osbyholms camping. |
|
Bild ID: TE_212 |
|
Bild ID: TE_218 |
|
Ringsjöstrand. |
|
Ringsjöstrand.Uppförd 1924 Revs 20 april 1958. |
Ringsjöstrand. Bron 1961. |
Ludviksborgs pensionat | |
"Brefkort" från August Lundgren till fästmön Fröken Clara Stål.
Poststämplad Satserup 16 oktober 1904. |
|
Vykort från sent 1930-tal. Bild ID: lud_1057a. |
|
Tiden runt 1910-1920. Bild ID: lud_1055a. Kortet poststämplat den 5 november 1918. |
|
Ludvigsborgs Pensionat kortet poststämplat på Fulltofta station av stinsen
Anders Eriksson den 5 november 1918. |
|
Ludvigsborgs Pensionat med gäster kortet poststämplat den 18 maj 1937. |
|
Ludvigsborgs Pensionat, lilla matsalen med från vänster: Elsa Andersson och fröken Emilia Pålsson. Början av 1910-talet |
Gästrum på Ludvigsborgs Gårds Pensionat Vykortet poststämplat 1 augusti 1938. |
Lilla matsalen på Ludvigsborgs pensionat. Från vänster Elsa Andersson och fröken Emilia Pålsson Början på 1910-talet. |
|
Emma och Elsa Nilsson, Nymölla (strax utanför Äspinge). |
|
Pensionatet lades ner 1929. Damen på terrassen är Emilia Paulsson (ägarinna) närmast henne Elsa Nilsson, numera Svensson. Den tredje, Anna Jönsson från Malmö. Hunden hette Rita. Pensionatet låg mittemot stationshuset. |
Brudpar i Ludvigsborg pensionatets trädgård. |
Till vänster Valter Sjögren, mannen till höger okänd. |
|
Andra från vänster fotograf Edvard Nilsson. |
|
Fotograf Edvard Nilsson vid sidan om pensionatets bil. |
|
Enligt uppgift är alla bilderna på sidan från 1928, med reservation. | |
Okända herrar |
|
Gamla Pensionatet | |
Gamla pensionatet. Numera Kerstin Svenssons bostad. |
|
Ludvigsborgs Gårds Pensionat | |
Ludvigsborgs Gårds Pensionat entrén med sidobyggnader kortet
poststämplat den 1 juli 1939 |
|
Ludvigsborgs Gårds Pensionat |
Ludvigsborgs Gårds Pensionat. Vykortet poststämplat 12 juni1941. |
Ludvigsborgsgården |
Ludvigsborgsgården |
Pensionat Granliden | |
Granliden Ludvigsborg. 1940-talet. |
|
Granliden Ludvigsborg. Vykortet poststämplat,13juli 1914. |
Granliden. Foto: Edvard Nilsson. |
Pensionat Granliden. Byggd 1904. Tillbyggd på 1940-talet och sedan 1968-1969. Sedan 1987. äges och drivs pensionatet av Gunilla och Helena Rosberg. Foto: Edvard Nilsson. |
. |
Pensionat Granliden Ludvigsborg 1970-talet. Byggt år 1904 tillbyggt på 1940-talet och 1968-1969 Har tidigare varit sjukhem numera pensionat. Bild ID: lud_1058a |
|
Bild ID: BePe_012_1700px.
Tillbaka
till den mindre bilden
Bild ID: GATO_024_1700px
Tillbaka till den mindre bilden