Slagtofta nr 1. Börje Johanssons föräldrahem.

Slagtofta nr 1
Postadress Hörby tel. 528.
Arealen total 27,5 har därav 8 åker.
Taxeringsvärde 22.100. Jordart Kampermylla m.m. skogsbestånd: Planterad granskog.
Mannbyggnad uppförd i slutet av 1880-talet senare renoverad och reparerad. Ladugård och stall uppfört 1925 loglänga äldre
2 hästar 1 unghäst 1 tjur 5 kor 3 ungdjur 5 svin ett 20-tal höns
Gården till släkten år 1910 genom Isak Johannesson som brukade den till år 1925 och stod som ägaren.
Därefter sonen arrendator: Karl Johansson.
Källa: Gods & Gårdar 1944.

Slagtofta nr 1 möjligen familjen Isak & Anna med flickorna Johannesson.

Slagtofta nr 1. Flygfoto över gården.

Inflyttning på Slagtofta nr 1

Den 7 april år 1910 flyttade från N. Sandsjö familjen Johannesson till Slagtofta nr 1.
Lantbrukare: Isak Ferdinand Johannesson född den 27/7 1838 i Wallsjö Jönköpinge län, hustru: Anna Maria Åberg född den 22/2 1866 från Kvänneberga Kronobergslän Ingick äktenskap den 28/11 år 1891.

Barn:
Johan Algot född den 25/12 1892 icke döpt eller konfirmerad.
Ester Maria född den 15/2 1895 icke döpt eller konfirmerad.
Sven Isak Alfred född den 14/5 1897 konfirmerad år 1914.
Karl August född den 28/11 1899 döpt den 31 mars 1914.
dessa 4 barn heter i efternamn Isaksson men byter namn senare till Johansson.

Emmy Helena Elisabeth född den 7/1 1903.
Anna Ellen Margareta född den 20/6 1905.
Elsa Märtha Viola född den 3/5 1908.
Samtliga av dessa 3 flickorna är inte döpta.
Alla barnen är födda i N. Sandsjö.

I husförhörslängd står Isak som husägare.
Den 23/2 1925 dör Isak Johannesson dödsorsaken är åderförkalkning med hjärnblödning enligt Dr Landin begravningen är den 1 mars.
Anna bor kvar på gården sonen Kalle med familj flyttar in den 12/3 1929

Arrendator lantbrukare och sonen Karl ”Kalle” Johansson född den 28/11 1899 ibland skrivs hans namn med C istället för K som står i husförhörslängderna.
Hustrun: Viola Viktoria Maria Nordvander född den 25/1 1908 i Karlskrona, ingick äktenskap den 2/3 1929

Barnen:
Börje född 1929. Barbro född 1933. Inga född 1938. Ulla född 1940.  Karl-Axel. Samtliga barn födda på Hörby Lasarett

Bodil Pedersen

Källor: Arkiv digital. Husförhörslängder: Alla:12 1917-1933
Fl:8 död och begravningsbok 1917-1936.

Farmor Anna och barnbarnet Börje.

Farmor i trädgården.

Pappa Karl och dottern Barbro hugger klöver.

Karl på hövändan.

Slagtofta nr 1. Farmor Anna Johannesson.

Nils och Gottfrid Lindberg på vagnen och Anna och sonen Karl i sin skog vid Onslongahuset i Slagtofta.

Farmor och yngsta dottern Elsa i nyodlingarna på ängen Idag finns på detta fält Slagtofta villaområde byggt i slutet av 1970-talet.

Karl på fältet med bambuhavre idag bebyggt med villor.

Karpadammen eller Slagtoftadammen fick brandmännen använda sig av för att lägga ut slangar till branden på gården.
Bild ID: Slagtofta_01_Karpdammen-1960

Isupptagning. I mitten Börje Johansson, Slagtofta nr 1. Till höger fiskare Eric Adolfsson från Fulltofta
Bild ID: HH_3170w

Tidningsklipp om branden i Mellersta Skåne den 1 juni 1957.

Gård vid Hörby härjad av eld den 27 maj år 1957

Slagtofta nr 1
Lantbrukare Karl Johanssons gård i Slagtofta Hörby lades delvis i aska vid en förhärjande brand på fredagseftermiddagen. Elden upptäcktes vid 17-tiden av gårdsägaren som just kommit hem. Han hade gått inomhus men blev strax därefter varskodd om att något höll på att hända genom att hundarna började skälla. När han kom ut slog lågorna ut från loglängan och kort därefter kastade sig elden över till bostadshuset. Innan brandkåren kom till platsen var logen nedbrunnen och bostadshuset övertänt. En dotter i huset larmade brandkåren i Hörby men då brandplatsen låg utanför samhället hänvisades hon till brandkåren i Råby vilken också omedelbart tillkallades. Denna gjorde en snabb utryckning och la ut en slangledning till den så kallade fiskedammen Slagtofta dammen eller Karpadammen som den också kallats för. Den låg på ett avstånd av 250 meter från Johanssons gård. Frivilliga unga krafter hjälpte till med slangarna under släckningen. En brandman från Hörby var ute och åkte motorcykel när han såg branden styrde han bort till gården för att vara behjälplig.
En son i huset kom hem från sitt arbete i köpingen strax efter eldsutbrottet han kunde inte komma in på sitt rum då dörren var låst men han stod inte handfallen. Utan grep ett jaktgevär som hängde i farstun och sköt sönder kolven och kunde på så sätt komma åt att rädda det mesta av sina tillhörigheter

Logbyggnaden var vid detta stadium så gott som helt nedbrunnen och lågorna slog upp genom taket till bostadshuset som var uppfört i råtegel och träklätt. Elden hade fått fäste i gaveln närmast logen och åt sig därifrån inåt vinden. Brandmännen lyckades genom riklig vattenbegjutning att få branden under kontroll tack vare vinden låg från den intilliggande stallbyggnaden kunde denna räddas. För säkerhets skull förde man ut alla djuren. Frivilliga hjälpte till att rädda lösöret från bostadshuset och man fick på detta sätt ut det mesta av bohaget. Bland det som blev lågornas rov var en linneutstyrsel som en dotter iordningställt till sitt förestående giftermål. Bostadshuset blev genom branden och vattenbegjutningen helt förstörd
I den brunna loglängan som var uppförd i trä stod bland annat två tröskor uppställda den ena så gott som ny. Båda blev lågornas rov liksom alla tillbehören till desamma. Den nya tröskan representerade ett värde av ca 15.000 kronor. Gårdens två traktorer fanns i ett särskilt skjul och undgick att förstöras. Värdet av det brunna har inte uppskattats. Byggnader och lösöre var enligt uppgift försäkrade till betryggande belopp. Hur elden uppkommit är inte klarlagt polisen utreder.

Boningshuset var litet 2 rum och kök grönmålat till färgen med vita fönsterramar och rött tak och på gården fanns en flaggstång. Med denna tragiska händelse blev en hel familj hemlösa det var föräldrar farmor och fem ungdomar. Samtliga fick olika husrum i Hörby några av ungdomarna hade tidigare flyttat. Gården byggdes aldrig upp men ett litet uthus i trä tjänade som garage stod länge kvar in en bit på tomten mot stengärdsgården gränsande till Slagtoftagårdens park. På 1980-talet lekte barn med tändstickor från det närliggande villa området Slagtofta de eldade vid byggnaden som brann ned och blev aldrig uppbyggt igen.

Från trädgården finns fortfarande växter kvar. På stengärdsgården ut mot vägen slingrar en rosenkaprifol syren nypon och fruktträd finns på tomten och en ståtlig hög ek.

Börje blev senare förman i Hörby brandkår och bodde med sin familj i lägenhet ovanför gamla brandstationen vid det så kallade Ko torget

Bodil Pedersen
Källa: Mellersta Skåne lördagen den 1 juni 1957 och privata berättelser.

Ödetomten som den ser ut idag där gården Slagtofta nr 1 låg innan branden den 27/5 år 1957. Foto: © Bodil Pedersen.

Vid träden stod ett garage det klarade sig från branden 1957 men brann upp på 1980-talet när barn hade fått tag på tändstickor.
Foto: © Bodil Pedersen.

Trädgårdsväxterna lever kvar på stenmuren en vacker kaprifol blommar rikligt varje sommar. Foto: © Bodil Pedersen.

Vägen till ödetomten efter Slagtofta nr 1 då hette den Lågehusvägen idag är det Hörbygatan.
Foto: © Bodil Pedersen.

Karna utanför sitt torp. Backstugan låg inne i en grusgrop. Väggarna var gjorda i råsten. (lertegel). Huset bestod av två lägenheter som sammanbands med en gemensam öppen skorsten. som var enda uppvärmningsmöjligheten. Huset revs 1912 och var troligen från slutet av 1700-talet.
Foto: Bygdefotograf J. M. Lindstedt, 1880-talet.

F.d. Tage Offessons gård.
Strax innan denna gården på höger sida hade Ene Karna sin backstuga den låg vid Lassebacken. Läs ovan tidningsurklipp.

Karpdammen.
Bild ID: TE_181

Fiskedammarna vid Slagtofta var förr ett omtyckt och vackert utflyktsmål för många Hörbybor – ja, andra med för den delen.

. 

En bit av muren i dammen samt en bit av ett rostigt staketet.
Foto: 2016-10-31 © Bodil Pedersen.
Bild ID: Damm_03578w.

Delar av ett fundamentet.
Foto: 2016-10-31 © Bodil Pedersen.
Bild ID: Damm_03576w.

Foto: 2016-10-31 © Bodil Pedersen.
Bild ID: Damm_03583w.

Vattenrännan från dammen till bäcken.
Foto: 2016-10-31 © Bodil Pedersen.
Bild ID: Damm_03580w.

En rostig grind till infarten till dammen.
Foto: 2016-10-31 © Bodil Pedersen.
Bild ID: Damm_03588w.

Vägen som ledde in till dammen igenvuxen av mossa
Foto: 2016-10-31 © Bodil Pedersen.
Bild ID: Damm_03591w

Slagtoftadammen april 1949.
Foto: Carl Martinsson privatägo Ingegärd Olofsson.
Bild ID: Damm_Apr_1949w.

Stellan Pedersen vid den igenväxta dammen 1983.
Bild ID: Karpadammen_1983_01. Foto Roland Pedersen.

Karpadammen. Stellan Pedersen vid bäckfåran.
Foto: ©  Roland Pedersen. Bild ID: Karpadammen_1983_02.

Dammlucka.
Bild ID: ROS_0097_Dammlucka.

Vid plåtparaplyet1983 familjen Bodil, Roland barnen Kim och Måns Pedersen. Foto: © Stellan Pedersen, 10 år.
Bild ID: Karpadammen1983.

Samma hatt mänga, många år tidigare.
Bild ID: ROS_0075_Slagtoftadammen.

1910-1912. Karpdammen vid Slagtofta. Isupptagning för isstackar. Bild ID: Slagtofta_1990_0442.

Specialsida om just isupptagning

Slagtoftadammen. Foto: Carl Martinsson. Fotot insänt av  Ingegärd Olofsson.

Karpdammen.
Bild ID: TE_184

Karpdammen.
Bild ID: TE_188

Torp under Slagtoftagården nr 3. Stugan är byggd i slutet av 1820- talet.

Storbonden som ägde fler gårdar i Slagtofta var: Olof Andersson, hustru Elise Betty Olsson i första giftet, andra giftet hustrun Maria Thorsson.

Sista torparen i Onslongahuset var:
Nils Håkansson f. den 7/5 - 1829 i Vanstad
hustru: Karna Andersdotter f. den 13/1- 1823 i Onslunda
Barn:   Johanna f. 1851- avlider den 21/6 -1858 i bröstsjuka endast 7 år, Anders f. den 29/10 – 1853, Christina f. den 19/7 – 1860, Håkan f. den 8/6 – 1863 (i Slagtofta)

Nils Håkansson kallades för ”Onslongaren” efter den tid som familjen bott och kommit från Onslunda.

Klicka på  nedan miniatyrsidan så får du upp hela berättelsen i en läsbar PDF-fil.

(97 kB)

Slagtoftagården nr 3 ägdes senare av Anton och Sigrid Andersson, detta var även Hillevi Anderssons hem.

Stenröse i Slagtofta som står med i texten av Per-Gunnars berättelse.  Foto: © Roland Pedersen

Foto: © Roland Pedersen

Foto: © Roland Pedersen

Foto: © Roland Pedersen

Foto: © Roland Pedersen

Storbonden i Slagtofta, Olof Anderssons familjegrav på gamla kyrkogården i Hörby. Foto: © Bodil Pedersen.

Onslongahuset = 2 låg väldigt ensligt till närmaste gård, som var Slagtoftagården nr 3. Det fanns ingen brunn på torpet, utan man fick ta vatten från ett närliggande kärr.
Onslongaren = Den höga skorstenen eller illdaren finns fortfarande bra intakt, en del av ekstocken i spisen finns kvar. Palett av blad. Naturkonst = Naturen gör sitt eget konstverk på den gamla husmuren. Foto: © Roland Pedersen

Kartbild från 1867.

Bilden med mjölkskjutsen är från 1935 i Slagtofta och jag står i mitten. min syster Göta och min bror Per-Erik.
Bilden insänd av Nils-Bertil Linebo.

Ingeborg gift med Nils Olsson.

Åke Åkesson och hans systrar.

Slagtoftagården

Anna Svenssons hus.

F.d. Tage Offessons gård, nuvarande Lars Svensson (36an).

Slagtofta nr 2.

Slagtofta gård

Slagtofta gård var under18900-talet domarkansli. En av domarna hette Johan Hygrell.

Andra som bott här är bland annat i början av 1900-talet kapten Fischerström, brännvinskontrollant Böös Axel Mörk och Ladufogden Simon Andersson

I den vänstra stenlängan, första dörren fanns en mangelbod med en gammal stenmangel och innanför ett rum där Nils Andersson samlade gamla ting och prylar. Rummet kallades för fornstugan.

Dansbanan i Slagtofta öppnades 1884. 1887 var det nära att dansbanan blev stängd då det var omöjligt att hålla ordning där. Nils Andersson som var en stor vän av ordning tyckte det gick för långt, men trots allt fortsatte dansen in på 1910-talet.

Slagtofta gårdens stallbyggnader.

Slagtofta.
Bild ID: TE_195

Slagtofta gård.
Bild ID: TE_275

F. d. kaptenen i Norra skånska infanteriregementet Lars Birger Trolle har aflidit på Slagtofta gård vid Hörby. T., som var född 1842 på Brodda i Slimminge socken, antogs 1862 som furir vid Norra skånska infanteri regementet, aflade s. å. mogenhetsexamen i Uppsala. År 1865 tog han officersexamen och utnämndes till underlöjtnant vid nämnda regemente. Kapten blef T. 1880 och erhöll afsked med pension 1887. T. var sedan 1886 riddare af Svärdsorden. Utom maka, född Persson, sörjes den bortgångne närmast af tre söner, hvaraf två äro affärsmän i Mexiko, och tvänne döttrar.
Lars Birger Trolle var född 1842-07-14 som son till ryttmästare Birger Trolle och Ulrika Wilhelmina Eleonora Liberia Arnell. Kapten vid skånska infanteriregementet och gift 1882 med Botilda Pehrsson.
Källa: www.genealogi.se

Foto på Nils Andersson, Slagtoftagården, som står i backen nedanför sin gård och inspekterar sina marker. Idag kallas vägen för Nils Anderssons alle´.

Klubbstugan vid skjutbanan i Slagtofta på 1950-talet.
Foto: Per-Gunnar Mörck.

”Christoffers”

I vägskälet vid gamla Prästavägen i Slagtofta, på vänster sida mot gården Slagtofta nr 3. Hittar du ungefär halvvägs på denna vägen resterna av torpet som var nr 5 men kallades efter sin innehavare för ”Christoffers”. Det finns i stort sett inget kvar av detta torp mer än några stengärde, förvildade trädgårdsväxter och buskar. För några år sedan breddade man vägen just här och tog bort resterna av husgrunden.

Här bodde torparen som gjorde sina dagsverk på Slagtoftagården.

Nils Christoffersson  född den 26/4 1865 i Hörby, gift: den 14/9 1889.
Hustru: Kersti Persdotter född den 5/1 1851

Barnen.
Sonen: Carl Anton född den 17/10 1889 Utflyttad den 9/4 1909 gjorde värnplikt 1912 i Ystad - frikallad från värnplikten f.d. volontär inflyttad /överförd den 25/4 1912 till Slagtofta
Sonen: Johan Hilding född den 29/5 1891 blev så småningom vicekopral.
Sonen: Nils Oscar född den 1/12 1893 döpt den 25/12 1893 död den 21/12 1897 begraven den 26/12 1897.

Stugan låg på ofri grund dvs. den var uppförd och byggd på annans fastighet, i detta fall Nils Andersson. Till torpet hörde en liten åkerlapp till knappast ett skäppland stor. Där sådde Nils kålrötter år efter år till sin enda ko. Han gjorde också kvastar av björkris och enekorgar. Materialet hämtade han i böndernas skogar runt omkring. Han fick mycket beröm för sina alster, finare vigrakorgar fick man leta efter, dessa kostade 1 krona styck förhållandevis dyra för den tiden. Sina alster sålde han både på torget i Hörby och Eslöv.

Av någon anledning kom han i olag med myndigheter den 28/5 1904 blev han dömd till 8 månaders fängelse.
Nils blev med tiden ett bygdeoriginal, en, ganska oförarglig sådan. Historierna om honom och Kersti och deras inte helt lagliga sätt att dryga ut sitt levebröd med blev många och lever kvar än idag i trakterna.

Åldern tog ut sin rätt så småningom hamnade Kersti ”Christoffers” på ålderdomshem och dog där år 1947. Något år därefter dog också Nils.

Nils Kristoffersson.
Delförstoring.

Färgfoto:  © Roland Pedersen.

Deras stuga såldes på auktion, köparen flyttade aldrig dit utan mer och mer förföll den och rasade ihop så småningom. Men stengärdsgårdarna kan man fortfarande se och några trädgårdsväxter finns kvar som ett minne att familjen Christoffersson har bott där.

Källa: Husförhörslängder och privata berättelser.
Bodil Pedersen.

Från vänster: Ladugårdsfogden Harald Nilsson, Nils Ahlbäck, Nils Esbjörnsson, Per Offesson, grabbarna Oskar Andersson, Tage Offesson, Axel Nilsson, en icke namngiven kördräng, Axel Nilsson nr 2, Johannes Nilsson, Nils Kristoffersson, Nils Svärd och Nils Nilsson.
Tidningsklippet publiceras med tillstånd av Lars Joel Eriksson, Skånska dagbladet

I vägkorset till höger kallades buktalarens hörna där låg torpet.
Bild ID: Buktalaren_01w

För snart 100 år sedan låg ett torp tillhörande Slagtofta gården mitt i vägkorsningen Äspinge mot Hästäng vidare till Fulltofta och Slagtofta till Hörby. Vägen kallades Prästavägen från Äspinge till Fulltofta det var en allmän väg smal och slingrig och gick igenom Slagtofta by det sägs att den är mycket gammal fortfarande finns vägen kvar. Prästen bodde i Fulltofta och skötte kyrkogudstjänsterna och andra tillhörande uppgifter han hade även Äspinge som sin arbetsplats. Cyklade oftast där emellan en sträcka på cirka 4-5 km därav namnet Prästavägen som ortsborna kallade den.  
Torpet var Slagtofta nr 6 ett litet enkelt och primitivt hus som kallades buktalarens hus det rymde en stor familj. Där bodde mannen i svängen som alla kallade buktalaren Frick fast han stavade sitt namn Fricke.
Han var inhyses och grovarbetare till yrket Anton Fricke född den 6/2 1840 i Hannover död den 18/10 1921 dödsorsak: ålderdomsavtyning vilket betyder för den tiden ålderdomsbräcklighet då man väntar att döden ska träda in. Därför i husförhörslängdens dödbok står att läkare ej är rådfrågad. Utan Anton fick somna in i hemmet han blev 81 år.

I sina glansdagar showade han som buktalare vilket gick hem i stugorna bland vänner   arbetskamrater och särskilt bland barn. Anton kunde ”tala med Pelle i skorstenen”.

Kvinnan som Anton levde med hette Hanna Larsdotter född den 15/2 1836 i Östraby död den 25/3 1911 dödsorsak: ålderdomssvaghet. De fick tre döttrar tillsammans Mariana Amalia och Elisa dock inga noteringar i församlingsböcker att de var gifta däremot var alla barnen döpta.

Äldsta dottern: Mariana Antonsdotter född den 30/4 1873 i Slågarp arbetade som piga och utflytt/överförd den 15/4 1909 till Bosjökloster. Hon födde en oäkta dotter Hilma Maria Olsson född den 18/1 1902 i Hörby fader okänd

Dotter: Amalia Augusta Fricke född den 23/8 1875 i Svedala
hon fick en oäkta son Fritz Wilhelm Andersson född den 31/7 1909 i Hörby fadern okänd.  Hanna mormor till pojken bär honom fram till dopet kyrkoherde J.P Cruse döper barnet.
Hon får ytterligare ett barn en dotter Hanna Sofia född den 15/5 1914 i Hörby står som oäkta fadern okänd.

Dottern: Pigan Elisa Fricke född den 28/11 1877 i Ullatorp hon får en dotter utom äktenskap Clara Wiktoria född den 5/7 1905 i Hörby död den 4/2 1906 diagnos: gastrit magsjukdom fader okänd.

Elisa får ytterligare en dotter Clara Wiktoria född den 19/5 1909 i Hörby fader okänd
Det var inte helt ovanligt i denna tid när ett barn dog fick nästa barn ärva det döda barnets namn så i detta fall.
Hon fick ytterligare ett barn en son utom äktenskapet med namnet Nils Alfred född den 12/6 1916 i Hörby
fadern okänd. Pojken döps av kyrkoherde Elis Cornelius.

Anton och Hannas fosterson: Fredrik Wilhelm Fricke född den 22/9 1889 i Hörby han kallades Wille och kunde ha mycket hyss för sig men var en pigg och glad yngling. Han arbetade som jordbruksarbetare. Modern var pigan Elna Andersdotter.

 Idag finns inget kvar av torpet med viss tveksamhet om brunnen finns marken används till uppställningsplats till höbalar. Efter att Anton dog revs torpet någon gång på 1920-talet. Han kunde dock kalla sig till slut Husman.

Bodil Pedersen

Källa: Äldre personers berättelser, Artur Ericson Fulltofta postum, Tage Offesson Slagtofta postum, Arkiv digital , Alla:3 1905-1917, Alla:12 1917-1933, Cl: 10 1895-1911, Cl:16 1912-1936, Fl:5, 1905-1910, Fl:8 1917-1936 .

Vägkorset.
Bild ID: Buktalaren_02w

Tomten efter Slagtofta nr 6.
Bild ID: Buktalaren_03w

"Anton Buktalare" och "Lada Hanna".
”Buktalare” Fricke, var född i Hanover 06.02.1840. Hanna Larsd. F. i Östraby 15.02.1836. Står i kyrkoböckerna från Slågarp 1873, som kringresande handlande. Paret bodde på ett flertal platser bl. a. Slågarp, Harlösa, Svedala och Öllsjö, men bosatte sig 1888 på Slagtofta 6, där Hanna dog 1911 och Anton 1921.

”Lada Hanna”, Hanna Larsdotter f. i Östraby 15.02.1836. Hon dog på Slagtofta 6 1911 och han 1921.

Illustratör: Fotograf och konstnär Oscar Rosén.
Bild ID: /Buktalaren_05w. Uppgifter från Bertil Stridh.

Vägen mellan Slagtofta - Hörby till vänster bodde Anton Frick med sin familj.
Bild ID: Buktalaren_04w