Toppen av sidan

Startsida Gamla bilder Hörby tätort Kontakt Uppdateringar
Lokala företag och verksamheter från förr länkar som inte passar in på orter och branscher
Menysida för Fulltofta torpruiner  

 

Husförhörs rotar

Fulltofta by, Pålstorp, Nobishuset, Fiskehuset, Nunnäs, Hovgårdsmöllan, Prästmöllan och Häggenäs, Ludvigsborg, Ekesåkra, Ramstorp, Brinkesholm, Gamla Staveröd, Vasahus, Qvarröd, Sjömossehus, Mjälaströ, Skogshus, Hagahus, Boddahus, Murarhus, Kycklingahus, Åkarp, Attarp.


Husförhör kallades i Sverige den årliga kontrollen av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunskaper i Luthers Lilla katekes.

Förhören, där vars och ens kunskaper betygsattes, hölls av Svenska kyrkans präster från 1686 fram till slutet av 1800-talet. Vid husförhöret kontrollerade också prästen att uppgifterna i församlingsboken stämde.

Husförhörsrote och bönerote
Gårdar långt från en kyrka, exempelvis i nykolonialiserade områden i norra Norrland, fick arrangera byabön ledd av en bonde som var bönpräst. Flera byar kunde bilda en bönerote (begrepp myntat av Sven Hansson) med gemensam byabön och bönpräst, som senare ofta även fick funktion som Husförhörsrote och skolrote med samma upptagningsområde.

   

Redan 1596 beslöt Uppsala domkapitel om förhör av allmogen i alla Sveriges socknar. Såväl kyrkolagen från 1686 som konventikelplakatet från 1726 ålade prästerna skyldighet att rotevis genomföra förhör varje år. I samband med husförhören brukade man, i synnerhet på landet, där de flesta deltagarna var långväga, tillställa gästabud. Kalasen förbjöds i en förordning 1743, "emedan dessa, mer än nyttigt var, drogo tankarna från husförhörets egentliga ändamål". 1765 skärptes förordningen ytterligare, och straff utmättes för dem som försummade husförhören.

I slutet på 1800 (1888) upphävdes förordningen. Då hade verksamheter övertagits av folkskolan som successivt vunnit terräng. Husförhören levde ändå kvar nästan överallt fram till sekelskiftet 1900 och ombildades då till så kallade församlingsaftnar med föredrag, med mera. De kom även att kallas läsmöten och är en del i församlingsprästens undervisande och kontaktskapande verksamhet. Ända fram till mitten av 1900-talet har ”husförhör”, förekommit i mer gemytliga former i skolor och församlingsgårdar.

Husförhörslängderna är ett mycket användbart hjälpmedel i släktforskning då det här framkommer vilka personer som bodde i samma hushåll och vart de flyttat.

 Fakta hämtad från Wikipedia

   

Till toppen av sidan