|
Prästamöllan |
|
 Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg. |
|
.jpg) Kartan har klickbara zoner. Kartutsnitt 2024. |
|
|
Detalj av karta
(version 2020) som visar var
Prästamöllan
torpruin ligger. |
|
Dammen/sjön en liten bit från själva Prästamöllan, se ovan karta. Där
finns också nedan "Rickepump". |
|
"Rickepump". För de som är något äldre så ser man att pumphandtaget till "Rickepumpen"
sitter på fel håll. För det mesta så satt handtaget bakom pumpen och man
hängde spannen på vattenutkastaren. |
|
|
Detalj av karta
(version 2015) som visar var
Prästamöllan
torpruin ligger. |
|
|
Fulltoftafyndet . ”Skatten” vid Prästamöllan som få vet om |
|
|
År 1896 arbetade drängen Måns Olsson från
Fulltoftagården vid ett grustag mellan Kalvhagahus och Prästamöllan. Vi är ytterst tacksamma för att vi fått tillgång till detta material, och att vi kunnat föreviga detta med modern fototeknik, som kan förmedla historien på ett enkelt och lätt sätt till våra besökare. |
|
Tidningsklipp Göteborgs Aftonposten 1896. |
 Kan detta vara vägen till skatten? Foto: © Bodil Pedersen. |
Tidningsklipp Vestkusten 27 feb.1913. |
 Mannen till vänster, Måns Olsson var den som hittade skatten. |
|
Alla bilder av skatten är nytagna och har upphovsrätt. © Bodil & Roland Pedersen. |
|
 Hästbeslag från yngre järnåldern. |
|
|
Fulltofta fyndet eller skatten vid Hela längden 14 cm. Den är nu skadad den är bruten i två delar samt förböjd. Äfven saknas något litet i kanten af den tunna bugtiga skifvan. Detta fynd anträffades oktober 1896 vid grushantering
af gårdsdrängen Måns Olsson på Fulltofta gård. Platsen där sakerna
anträffades, kan beskrifvas som en naturlig grusbacke i hvars högsta del
sakerna blifvit nedlagda ”i en hög” på ett djup, enligt hittarens uppgift
af 1½ aln. 2 km vester ut ligger de bekanta stensättningarna, ett par
skepp och några runda stensättningar. Midt emot torpet, som hör till Häggenäs by No
2 på andra sidan landsvägen, ligger Prestmöllan. Avståndet härifrån till
Ringsjöns östra strand är omkring ¼ mil. Marken är här mycket kuperad med
djupa dalar och skog- eller ljungbevuxna kullar. En bäck från hvilken
ofvannämnda qvarn hemtar sin drifkraft, har sitt lopp i en djup dal, strax
söder om fyndstället, som besöktes af undertecknad i aug. 1897 Källor: Lund Universitets Historiska Museum. |
|
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
|
 |
 |
 |
|
 |
 |
| Alla bilder av skatten är nytagna och har upphovsrätt. © Bodil & Roland Pedersen. | |
 |
|
 |
|
 |
|
Längst bak i mitten av fotot ser vi Ingrid och Frans Jönsson. Längst fram
till vänster sitter Hulda, dotter till Alma och Per Lind, senare gift med
Hilding Andersson i Ludvigsborg. |
Läs en berättelse av Bodil Pedersen. |
|
|
|
 Prästmöllans jordkällare, ingrävd i en stengärdsgård, längs med stigen mot möllan. Foto © Bodil Pedersen. |
Foto: 2009 © Fred Lundberg. |
 Foto: © Ulf Mjörnmark. http://www.mior.se |
|
Försäkring för Prästamöllan 1903. |
 Försäkring för Prästamöllan 1851. |
|
Prästamöllan uppfördes under början av 1600-talet och drevs som en kommersiell vattenkvarn under Fulltofta säteri. Anläggningen bestod av själva vattenkvarnen och ett litet boningshus, där mjölnaren med familj bodde. Mjölnaren, eller möllaren, arrenderade kvarnen. Det fanns många typer av vattenkvarnar och tekniska lösningar, allt beroende på terrängens beskaffenhet. Det gemensamma var att kvarnstenarna, vilka malde säden, drevs med vattenkraft via ett skovelhjul. Drivkraften kunde ökas eller minskas genom att tillförseln av vatten reglerades. Till detta fanns olika system av trä- och stenrännor och stigluckor. I kvarndammen ackumulerades vatten för att skapa ett stabilt och kontinuerligt flöde till skovelhjulet. |
Behovet av stora kvarnanläggningar var som störst i slättbygderna där befolkningen var talrikare än i skogstrakterna. Under 1800-talets andra hälft, då industrialismen formligen exploderade i höjden, började vattenkvarnarnas skovelhjul allt mer att ersättas av ång- eller turbindrift. Mot slutet av seklet hade stora delar av de lokala kvarnarna konkurrerats ut av de i städerna allt talrikare valskvarnarna, vilkas effektivitet och ekonomiska fördelar de mindre kvarnarna inte kunde mäta sig med. Den siste arrendatorn på Prästamöllan var Frans Jönsson med familj. Han tillträdde kvarnen 1898 och drev den fram till 1913, då den eldhärjades. Den byggdes aldrig upp på nytt. |
|
1883 Gifta den 16/5 1878. dotter Emma född 30/10 1879. dotter Augusta född 1/7 1882. dotter Selma Christina född 15/3 1888 |
1833 Mjölnare Anders Tufvesson född 28/1 1833 i Hörby. Hustru Anna Krook född 22/9 1840, Son Nils född 29/9 1867, Dotter Hilda Augusta född 18/1 1873 |
Lokalundersökning mellan 1913-1920 i Fulltofta genomfördes år 1920.
Källa
Riksarkivet. |
|
 Foto: 2009 © Fred Lundberg. |
Då skvalkvarnarna endast täckte ägarens behov, så
blev denna typ av kvarn till gagn för hela socknen. Hit kom man för att få
sina grödor malda. Ägaren, möllaren, bodde i ena delen av kvarnen, som var
boningsdel, resten var själva kvarnen. Kvarnstenarna drev av ett skovelhjul som satt inne i kvarnen. Man kunde reglera drivkraften genom att minska eller öka tillförseln av vatten. Behovet av större kvarnar var större i slättbygderna (västra och södra Skåne), där befolkningen var större än i skogstrakterna (norra och centrala Skåne). Sättet att mala kommersiellt med vattenkraft har nu för tiden upphört.
Prästamöllan år 1773. Den stora vinkelbyggnaden är
själva kvarnhuset. Vattenrännan omedelbart söder om anläggningen utgör
översvämningsskydd till dammen. |
 Foto: 2007 © Fred Lundberg. |
 Foto: 2007 © Fred Lundberg. |
TIPS:
Du kan förstora och förminska skärmbilden genom att hålla ned
Ctrl-tangenten och sedan trycka på + (plus) eller - (minus) på
tangentbordet. Återställ skärmbilden till 100% (utgångsläge) genom att
trycka Ctrl + 0 (noll).
