Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Bäckaskogs slott är beläget på mark där ett kloster byggdes och stod färdigt för sitt heliga ändamål redan 1270. Vissa delar av nuvarande slott, främst partier av kyrkan, är ännu kvar från det ursprungliga klostret. Tillgång till god odlingsjord och fiskrika vatten i sjöarna påverkade klostrets lokalisering till platsen. Vid reformationen drogs egendomen och klostret in till danska staten 1537 för att snart förlänas Gert Jensen Ulfstand, som i avtalet även åtog sig att försörja munkarna. År 1584 gavs Bäckaskog till den pommerske adelsmannen Henrik Ramel d.ä. när han inträdde i dansk tjänst. Detta blev inledningen till ätten Ramels engagemang i de skånska godsen och c:a 100 år på Bäckaskog. Under sonens, Henrik Ramel d.y. tid från 1611, fullbordades uppförandet av den nuvarande slottsbyggnaden.

Efter skånska kriget stod Bäckaskog tomt och inköptes av fältmarskalken Rutger von Ascheberg. I och med Karl XI:s reduktion blev Bäckaskog kronans egendom och översteboställe fram till 1819, då godset arrenderades ut till kronprins Oscar I och senare hans son Karl XV.

Bäckaskogs slott blev ett kärt sommarviste för Karl XV, som förgyllde tiden med fester och upptåg som ibland lämnade spår efter sig i trakten. Han bekostade byggandet av orangeriet och bemödade sig om stora försköningar av slottet och parken.

År 1956 skildes slottet från jordbruket och en privat arrendator övertog anläggningen och utvecklade parken för turismen. Från 1996 förvaltas Bäckaskog av Statens fastighetsverk som hyr ut slottet till ett privat bolag för turist- och näringsverksamhet. Bäckaskogs slott är vackert beläget på den smala landtungan mellan Oppmannasjön och Ivösjön, c:a 15 km NO om Kristianstad. Vidsträckt park med bl a örtagård, blomstergård och unika träd västerut från slottet, mot Oppmannasjöns strand.

Hertigen av Skåne
168 år efter freden i Roskilde, den 3 maj 1826, hedrades Skåne med en egen hertig, den nyfödde prins Karl som var  äldste son till Oscar I och hans gemål Josefina av Leuchtenberg.

Hans födelse väckte jubel i vida kretsar i en tid när den nationella nyväckelsen präglade landet. Den s.k. göticismen hade grundats i början av 1800-talet med skalden Erik Gustaf Geijer som förgrundsgestalt. Han odlade myten om göternas frihetsanda och mannamod. Nordens hjältehistoria, liksom de fornnordiska myterna och vikingabragderna lyftes fram. Frithiofs saga av Esaias Tegnér blev den viktigaste inspirationskällan i skolorna och hemmen.

Det gemensamma nordiska förstärktes även av unionen mellan Sverige och Norge, samt att de gamla arvfienderna Danmark och Sverige äntligen förenats genom skandinavismens tillkomst vid en högtidlighet i Lunds domkyrka år 1829.

Den andan präglade såväl den unge prinsens uppfostran som hela hans fortsatta liv som kronprins och regent. Han fick utlopp för sin estetiska begåvning i flera konstarter under långa resor i landet där han var en skarp iakttagare av naturen och bondelivet. Snabba noteringar och skisser på platsen omsattes senare i lyrik och måleri.

Han blev kronprins 1844, vicekung i Norge 1856 och kröntes som kung i Sverige och Norge 1860. Tio år tidigare  hade han gift sig med prinsessan Lovisa av Nederländerna, som han året före träffat vid ett besök vid hovet i Haag.

Karl XV blev tidigt känd för sitt folkliga sätt och blev därför mycket populär i såväl Sverige som Norge. En samtidsskildrare ger en trovärdig beskrivning av monarken, som lyder: ”Med snabb uppfattning förenade han livligt lynne och hyste snarare för låga än för höga tankar om sin person, ett karaktärsdrag, som alstrade inte bara hans tilldragande, öppna väsen, utan även den vårdslöshet, med vilken han ofta behandlade viktiga angelägenheter, och en brist på sedligt allvar, som stundom blev ödesdiger nog, både för honom själv och för de mål han tänkt uppnå.”

Redan under kronprinstiden hade han utvecklat en nära relation till den folkkäre danske kungen Fredrik VII. Den utvecklades senare till vad man med nutidens språkbruk kallar sinnenas gemenskap, vilket följande episod vittnar om.

 När de första telelinjerna byggdes ut vid 1800-talets mitt prioriterades en utbyggnad mellan Stockholm och Göteborg och snart även Malmö. Ingen motsatte sig denna prioritering, undantaget majestätet, som önskade bli uppkopplad till sitt ägandes Bäckaskog. Så skedde och en dag under sommaren fick kungen ett infall att via sin nya teknik invitera sin frände, kungen av Danmark, till en veckolång vistelse på sommarfagra Bäckaskog. Invitationen sändes till Köpenhamn och någon dag senare inkom ett artigt, jakande svar men med ett ängsligt tillägg, huruvida kungen accepterade att han även medförde sin kone. Han levde då i ett s k morganatiskt äktenskap med sin älskarinna, balettdansösen Louise Rasmussen. Kung Karl blev inte svaret skyldig, utan sände snarast ett telegram till den villrådige med beskedet ”min käre bror, du får ta med dig så många koner du vill”.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Vykort: E Danielson nr 2518

Foto:  © L. G. Foto CC-BY-SA 4.0

Foto: © Fred Lundberg, Hörby.

Foto: © Fred Lundberg, Hörby.

Röök, Lars Jakob von, 1778-1867. Tecknare, uppsyningsman vid Kongl. Museum, hovintendent, löjtnant.

Den föreslagna tillbygganden sedd från nordost, 1868.
Källa: Alvin.

Utkast till tillbyggnad av den västra sidan. 1868.
Källa: Alvin.

Bäckaskog. Utkast till tillbyggnad .1868

Bäckaskog omkr. 1680. (Buhrman-Fischer)

Bäckaskog omkr. 1680-talet. Tillverkad av Flensburg, Matthias (1734-1815).

Xylography based on a work by Victor Forssell (1846-1931).

Bildkälla: databasen Charlotta.

Bildkälla: databasen Charlotta.

Bäckaskog, Kiaby socken, Skåne. Reprofotograferad akvarell av Fritz von Dardel med påskriften "Bekaskog 31 maj 71", 1927

Henrik Ramel d. ä.

Johan Cristopher Toll

Karl XV

Karl XV i hölasset (F. von Dardel)

   Till länken med nästan alla Skånska slott