Bollerup slott
Bollerup | |
Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie. |
|
Bollerup är, tillsammans med närbelägna Glimmingehus, Skånes bäst bevarade medeltidsborg, omtalad som sätesgård redan 1130. Den hade då fyra längor kring en borggård, omgivna av vallgravar. Den nuvarande byggnaden är uppförd under 1400-talets sista årtionde, på platsen för den norra längan i sätesgården. Dåvarande ägaren Oluf Stiesen Krognos påbörjade uppförandet i en tid då drottning Margaretas förbud mot uppförande av privata borgar hade upphört att gälla 1483. Åtskilliga medeltida inslag finns kvar, som gavlarnas nischer och blinderingar, de gotiska inramningarna av vissa fönster, väggfasta stenbänkar i borgstugan och kryssvalven i källarplanet och andra våningen. Flera av de mest kända danska adelsfamiljerna från medeltiden har ägt Bollerup som Bulle (ursprunglig byggherre till sätesgården), Due, Thott, Krognos, Lykke och Skeel. I nära anslutning till borgen finns den medeltida kyrkan som är uppförd under sätesgårdens tid och således tillhörig ägaren av gården och senare borgen. Bollerup utsattes för omfattande förstörelse i samband med flera uppror i provinsen. Redan 1525, under Sören Norbys skånska uppror, plundrades och brändes Bollerup, men återuppbyggdes till sitt ursprungliga utseende under 1530-talet av dåvarande ägaren Mourids Olufsen Krognos. Borgen blev åter restaurerad och delvis förändrad i början av 1600-talet, under den tid som Falk Lykke till Skovgaard ägde egendomen. Han levde ett äventyrligt liv, fyllt av bedrifter som officer i såväl den spanska flottan som den engelska armén under mera än 20 år. När Falk Lykke dog ärvdes Bollerup av Ida Skeel, som var Bollerups ägare när Skåne blev svenskt 1658. Hon och hennes två söner råkade snart i onåd hos de nya svenska befallningsmännen i provinsen, när det framkom att Ida Skeel och hennes söner aktivt deltagit i den s k Malmösammansvärjningen, som gick ut på att befria Malmö från de nya svenska herrarna. Det fick till följd att Ida Skeel och hennes söner arresterades och ställdes inför domstol. Genom familjens höga börd befriades de från åtal, medan åtskilliga andra dömdes till döden och avrättades. Under senare delen av 1600-talet, 1700- och 1800-talet hade Bollerup flera ägare, bl a familjer ur släkten Rantzau, Sahlgren (Ostindiska Kompaniet) och von Platen. Från 1818 innehades Bollerup av kungen, Karl XIV Johan och från 1844 lagmannen Tage Sylwan. Genom ett testamente från 1876 kom Sylvan att successivt förvandla egendomen till Stiftelsen Bollerups Lantbruksinstitut som sedan 1912 och alltjämt driver gården som lantbruksskola/naturbruksgymnasium. Bollerup är beläget på det bördiga
jordbrukslandskapet på Österlen, söder om Tomelilla. |
Foto: © Ragnar Lönnäng.
|
© Ragnar Lönnäng. © Översättning Bryan Ralph. | Textkälla: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten |
Oluf Mouridsen Krognos och hustrun Anne hardenberg. |
|
Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885. |
|
Källa: Alvin |
|
Källa: Alvin |
|