Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Namnet Bosjökloster härstammar ursprungligen från såväl sitt läge på Bosön, som var helt kringfluten av vatten, som i sin tidiga funktion som nunnekloster inom benediktinerorden.

De äldsta delarna av klostret är med stor sannolikhet uppförda under 1000-talets sista årtionden, möjligen efter en donation av ett markområde från hövits­mannen Tord Thott. Det äldsta säkra dokumentet är ett påvebrev från 1181 där såväl platsen som klostret och benediktinerorden omnämns. Klostret fick tidigt en hög status, som innebar att endast döttrar till förmögna familjer intogs, mot att de överlämnade värdefulla gåvor. På så sätt blev Bosjökloster gradvis ett av de rikaste i Skåne, vilket bl a den omfattande och till stora delar bevarade bebyggelsen vittnar om. Den romanska klosterkyrkan, som uppfördes i mitten av 1100-talet, har endast förändrats genom tornbygget i mitten av 1800-talet. Bebyggelsen slöt sig successivt kring en rektangulär borggård som ännu i dag har kvar sin ursprungliga form.

De viktigaste förändringarna av byggnaderna är att den tidigare västra, s k ”munkalängan” revs under 1760-talet och ersattes med andra byggnader och att två omfattande restaurationer genomfördes i mitten och slutet av 1800-talet. Den tidiga, främst klosterkyrkan, under C. G. Brunius och den senare, som omfattade samtliga byggnader, under Helgo Zettervall.

Bosjökloster indrogs till kronan under 1530-talet, som en följd av reformationen. Egendomen förlänades den avsatte ärkebiskopen i Lund, Torben Bille, på livstid, men övergick år 1560 i privat ägo när kung Fredrik II överlät egendomen till Thale Ulfstand, änka efter Povel Laxmand till Stenholt. Det blev inledningen till ätten Ulfstands ägande under drygt 60 år. Under 1620-talet övertogs egendomen av en arvinge, jordägaren och industrimannen Jochum Beck. Det inledde, med undantag för perioden 1650 - 1735 ätten Becks och senare Beck-Friis ägande av Bosjökloster fram till 1908. Första generationens Jochum Beck var ytterst förmögen men misslyckades med sitt alunbruk i Andrarum så grundligt att han tvingades sälja alla sina gods, även Bosjökloster under 1650-talet. Köpare då var en annan känd adelsman, Corfitz Ulfeldt, gift med Christian IV:s dotter Leonora Christine. Han råkade i onåd såväl hos sina tidigare landsmän som sina nya i Sverige och flydde utomlands för alltid. Kronan drog in egendomen, men återgav den år 1735 till de rättmätiga arvingarna ur familjen Beck. År 1908 inköptes godset av greve Philip Bonde, som satte egendomen i stånd och utvecklade ett mönsterjordbruk efter dåtida förhållanden.

Bosjökloster är vackert beläget på den smala landtungan mellan Ringsjöarna, c:a 6 km söder om Höör. Nuvarande ägare är greve Tord Bonde af Björnö med familj.

Förrädaren Corfitz Uhlfelt
Få danskar är så avskydda i historien som greve Corfitz Ulfeldt, en gång Christian IV:s gunstling som rikshovmästare och svärson. Corfitz Ulfeldt ägde Bosjökloster, tillsammans med ett stort antal andra skånska och danska gods, när han stod på toppen av sin politiska och ekonomiska makt.

Han föddes 1606 i en ätt som tillhör de äldsta och mest ryktbara i Danmark. Han visade tidigt en stor begåvning och blev som mycket ung länsherre på Möen och i Christian IV:s tjänst från 1630-talets mitt. Han blev ståthållare i Köpenhamn och som rikshovmästare landets högste ämbetsman och därmed nära nog i kunglig ställning. Hans äktenskap med Christian IV:s älsklingsdotter Leonora Kristina, påverkade även hans ställning som Danmarks mäktigaste man, i synnerhet när Christian IV:s hälsa gradvis avtog i början av 1640-talet.

Mot den bakgrunden ledde Corfitz Ulfeldt den danska delegationen i fredsförhandlingarna i Brömsebro 1645, efter 15 månaders krig mot Sverige. Här hade han dock inte sin vanliga framgång, utan tvingades skriva under ett förnedrande fredsavtal som gav svenska, finska, livländska, pommerska och wismarska skepp tullfrihet i Öresund och Danmark fick  avträda Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel för evigt samt Halland på 30 år.

Åter i Köpenhamn möttes han av kungens ogillande men han lyckades ändå behålla sin ställning till kungens död 1648 och till och med styra landet en kort period innan hans svåger, Frederik III, hann installeras som kung.

Den händelsen blev vändpunkten i Ulfeldts karriär och ett par år senare blev han anklagad för att ha förskingrat stora summor från Öresundstullen som han administrerade personligen. Mot den bakgrunden flydde Corfitz Ulfeldt till   Sverige, där han snart upptogs i kretsen kring drottningen.

Den nesliga freden i Brömsebro väckte snart revanschtankar i Köpenhamn och krigsförklaringen kom hösten 1657. Då anföll svenska armén Danmark söderifrån, under befäl av Karl X Gustaf och med Corfitz Ulfeldt som frikostig finansiär och sakkunnig ”vägvisare”. Den tidigare kungagunstlingen tågade nu med fienden mot huvudstaden i sitt eget fosterland och med en väl tilltagen krigskassa från sin tid som ansvarig för Öresundstullen. Den stränga vintern gynnade svenskarna som med landsförrädaren i spetsen tågade över den frusna Bälten och snart stod så nära Köpenhamn att danskarna gav upp striden. Som belöning för sin insats sändes Corfitz Ulfeldt att fredsförhandla och den 26 februari 1658 i Roskilde undertecknade han det dokument som befriade hans forna hemland från 1/3 av dess landyta. Denna insats belönades bl a med att han fick tillbaka all sin danska egendom och lite till, c:a 900 gårdar i Skåne, Sölvesborgs slott och län och till fördelaktiga priser förvärva Torup, Bosjökloster och Gladsax gods i Skåne.

Corfitz Ulfeldt kom snart i onåd även i Sverige och tvingades i landsflykt, fråntagen all sin egendom. Han dog i Rehndalen 1664, endast saknad av Leonora Kristina.
© Gröna nyckeln

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Bosjökloster 21 juni 2011. Foto: © L. G. foto CC-BY-SA 4.0

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Tjänstefolk på Bosjökloster på 1800-talet. mannen i mitten med helskägg är trädgårdsmäster Rosenberg.

Bosjökloster sett från norr på 1680-talet. Teckning av G. Buhrman. den taklösa byggnaden till höger kallades i folkmun för "munkalängan", ett nog så anmärkningsvärt namn i en miljö som under sekler hyst ett nunnekloster.

Foto: © Strumer CC-BY-SA 3.0

Bosjöklosters kyrka ingår i klosteranläggningen.
Foto: © Sven Rosborn CC-BY-SA 3.0

I början av 1900-talet.

Bosjökloster under medeltiden. Teckning av Rosenberg.

Corfitz Ulfeldr och Leonora Christine.

   Till länken med nästan alla Skånska slott