Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Huvudbyggnaden på Jordberga har bytt utseende genom om- och nybyggnation vid fyra tillfällen under sin nära sjuhundraåriga existens.

Egendomen var känd som en sätesgård redan under 1300-talet, då en man ur ätten Hollunger skall ha varit gårdens ägare. Under den oroliga tiden vid mitten av 1600-talet brändes den gamla sätesgården ner i samband med svenska härjningar i Skåne åren 1643 - 1644. Vid den tiden ägdes Jordberga av den kände godsägaren Iver Krabbe, som genast lät bygga upp en ny mangårdsbyggnad och en loge i gråsten, så stabil att den även kunde användas i försvarssyfte. Den trelängade envåningsbyggnaden stod kvar fram till 1830-talet och den stora gråstenslogen användes ännu i dag, bl a som konsertlokal.

Carl Adam von Nolcken, andra generationen inom släkten som bodde på Jordberga, övertog godset i slutet av 1830-talet. Han ville ge det en mera ståndsmässig och tidsenlig huvudbyggnad och gav därför Carl Georg Brunius, som var professor i grekiska, uppdraget att rita och projektera såväl ett nytt corps de logie som ett flertal nya ekonomibyggnader. Ägarens historieintresse och Brunius fallenhet för antiken och det medeltida förenades i ett byggnadsprojekt som förvandlade Jordberga till ett medeltidsinspirerat slott med romanska och gotiska drag och ekonomibyggnader i tegel med bl a ventilationslösningar från romarrikets tid.

Den nygotiska huvudbyggnaden blev dock inte mera än c:a 60 år gammal. Redan år 1906 påbörjade von Nolckens dotter Clara Amelia von Nolcken, änka efter tidigare ägaren Carl Gustaf Stiernswärd, en omfattande ombyggnad och modernisering av slottet efter ritningar av den danske arkitekten Henry Glaesel. Hans inspiration hämtades från 1600-talet och resultatet blev det nuvarande vackra barockslottet efter förebild från det kungliga sommarslottet Fredensborg i Danmark, ett par mil sydväst om Helsingör.

Jordberga, i äldre tid, har haft en mycket omfattande ägarlängd som till och med skapat en sägen om att gården aldrig haft en ägare som kunnat behålla den i mera än tre generationer. Täta ägarbyten var förr inte ovanligt bland de skånska godsen och i Jordbergas fall kan det ha påverkats av att egendomen förändrats arealmässigt och delats upp under flera perioder. Sedan 1743 har dock egendomen varit i samma släkt.

Före ätten Krabbe är tidigare nämnde Hollunger, samt enskilda ur ätterna Most, Gera och Geed ägare och Krabbe i sin tur avlöstes av ägare ur ätterna Vind, Bille och Kurck varefter von Nolcken tillträdde år 1811.

Carl-Adam von Nolcken var en mycket duglig jordbrukare. Under hans tid genomfördes flera reformer vad gällde böndernas ställning till godset och provverksamhet inom såväl djurhållning som nya brukningsmetoder. Jordberga blev på så sätt ett mönstergods, vida känt långt utanför Skånes gränser.

Efter von Nolckens tid övertogs Jord­ber­ga, genom ingifte, av Carl Gustaf Stjerns­wärd på Widtsköfle, som fortsatte att utveckla och modernisera jordbruket. Efter sonen Gustaf Stiernswärds död övertog först änkan Wanda och sedan dottern Clara ägandet. I dag är det hennes son Otto von Arnold som med hustru Catherine förvaltar godset.

Jordberga är beläget c:a 8 km sydväst om Skurup, i östra delen av det bördiga Söderslätt. Ett område som är känt som ”söder om landsvägen” mellan Malmö och Ystad.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Foto: © Jorchr
Licens: CC-BY-SA 3.0 – GNU Free Documentation License

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Det av Iver Krabbe och Karen Marsvin återuppbyggda slottet, avbildat omkr. 1680. (Buhrman-Fischer)

Jordberga slott 2018.
Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 4.0

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

   Till länken med nästan alla Skånska slott