Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Kulla Gunnarstorp består i såväl en äldre slottsbyggnad från 1500-talets andra hälft som en nyare uppförd under åren 1865 -1868, efter ritningar av Christian Zwingmann (se Marsvinsholm och Karsholm).

Egendomen är känd sedan slutet av 1300-talet, men det råder viss osäkerhet kring den påstådde ägaren vid den tiden, riddare Lunge. Mot slutet av 1400-talet vet man med säkerhet att ätten Parsberg var ägare, vilket fortsatte fram till 1580, då ingifta ätten Brahe tillträdde. Det var Jörgen Ottesen Brahe till Tosterup som lät bygga det första slottet, sannolikt under 1500-talets sista år. Den siste Brahe på Gunnarstorp avled 1638 och de omyn­diga barnen, som ärvde egendomen sålde den till Axel Eriksen Rosenkrantz som redan var en förmögen jordägare. Han bodde på egendomen till sin död 1680, varefter följde en kort period med familjen Hildebrand som ägare.

I mitten av 1700-talet ägdes Kulla Gunnarstorp av den tyskfödde Diedric Christian von Conowen. Han sålde egendomen 1775 till greve Gustaf Adolf Sparre som såväl förändrade slottet från renässansborg till ett kalkputsat 1700-talshus som att han försåg det med en betydande konstsamling. Greve Sparre dog 1794 och efter änkans död övertogs egendomen år 1830 av den enda dottern och hennes man, greve Jacob Gustaf De la Gardie.

Redan år 1837 såldes godset till excellensen, greve Carl de Geer af Leufsta. Han i sin tur restaurerade borgen under åren 1853-1854, då de ursprungligen murade väggarna togs fram för att återge byggnaden sin ursprungliga karaktär. När han dog 1861 övergick ägandet till dottern och hennes man greve Baltzar von Platen, son till kanalbyggaren med samma namn.

De nya ägarna beslöt sig för att ersätta den ålderdomliga slottsbyggnaden med en 1800-talsbyggnad där arkitektoniska stilar och inslag från flera århundraden kunde blandas i en nationalromantisk anda. Det nya slottet stod klart år 1868.

Greve von Platen avled 1875 och hans änka Sofia Eleonora Charlotta de Geer år 1888. Då ärvdes godset av dottern, friherrinnan Elisabeth von Platen, gift med greve Axel Wachtmeister på Wanås.

Efter ytterligare tre generationer Wachtmeister övertogs ägandet år 1970 av Gustaf Trolle.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Hittarps mölla
Söder om Kulla Gunnarstorp, i Hittarps by, finns ett monoment över en svunnen kultur som ur byggnads- och kulturhistorisk aspekt är ett av de bäst bevarade i landet. Kulla Gunnarstorps väderkvarn, eller mölla, står ännu på plats efter mera än 150 år i malande tillstånd och drygt 50 år som vilande. Den byggdes under 1790-talet efter holländsk förebild och stod färdig för provmalning år 1798.

De holländska kvarnarna var vid den tiden de vanligaste i Tyskland och Danmark, varför det föll sig naturligt att anlita en tysk möllebyggare för att leda uppförandet av möllan.  Det blev den unge Georg Soffel som fick uppdraget och hans tyska identitet avslöjas ännu i dag genom att Hittarps mölla har den traditionella tyska ”båthättan” som tak medan de som byggdes i den gamla holländska traditionen hade lökkupol.

Vid tiden för möllans tillkomst ägdes och brukades Kulla Gunnarstorps gods av grevinnan Elisabeth Sparre, änka efter den begåvade och vittbereste greve Gustaf Adolf Sparre som avlidit 1794. Hon bodde då i den äldre huvudbyggnaden på Kulla Gunnarstorp, bland alla värdefulla konstverk och konstföremål som greve Sparre samlat under sin livstid.

Redan under 1780-talet väcktes frågan om en ny mölla  på Kulla Gunnarstorp, sedan den gamla vattenkvarnens kapacitet gradvis minskat på grund av bristande vattentillgång.

Medan greve Sparre ännu var i livet beslöt makarna att ersätta den gamla vattenkvarnen med en ny vindmölla på en lämplig plats där den alltid skulle få sin kraft från Öresund.  Det blev nu grevinnan som fick uppföra möllan och utöver det många andra projekt på godset, eftersom hon överlevde maken med 36 år och dog först 1834.

Den unge kvarnbyggaren Georg Soffel drog vidare till andra uppdrag när möllan i Hittarp stod färdig. Han hade dock fattat tycke för bygdens skönhet, i synnerhet en av dem, jungfrun Gunilla Dahl vid Kulla Gunnarstorps gods. De gifte sig och han stannade kvar i trakten av sin mölla under resten av livet. Kvarvarande handlingar från 1830-talet antyder att han varit framgångsrik som yrkesman och titulerat sig som länsbyggmästare.

De första åren blev malandet måttligt genom missväxt. Torra somrar och ovanligt kyliga vintrar ledde till återkommande nödår vid sekelskiftet 1700-1800, så allvarliga för den fattiga befolkningen att det här och var ledde till upplopp.

Den tiden var snart ett dystert minne blott och säden började strömma till, allt stridare. Möllan blev ett centrum för bygdens bönder under 150 år, fram till den tid då andra tekniker övertog väderkvarnarnas tysta malande. Den siste möllaren, Nils Persson, lämnade sin tjänst år 1950 och den gamla möllan i Hittarp gick in i ett tillstånd av kulturhistoriskt minnesmärke.

Ett av många objekt i en kärleksfull slutförvaring av den svenska bondekulturen.
© Ragnar Lönnäng.

Teckning av Kulla Gunnarstorp 1863.
Nyopført af Christian Zwingmann 1867–1868. Kulla Gunnarstorps godsarkiv.

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

Gamla Kulla Gunnarstorp 1680.
Burman, Gerhard von, 1653-1701 (author) Fischer, Abraham, 1724-1775 (publisher).

Kulla Gunnarstorp (gamla).
Foto 2009-09-24: © Guillaume Baviere CC-BY-2.0

Kulla Gunnarstorp (gamla).
Foto 2009-09-24: © Guillaume Baviere CC-BY-2.0

Källa: Se karta direkt via Google maps

   Till länken med nästan alla Skånska slott