Rosendahl slott
Rosendahl | |
Rosendals slott är ett av Skånes bäst bevarade renässansslott, endast marginellt förändrat sedan byggnadstiden vid 1600-talets början. Man kan ännu i dag ta del av den inskriftstavla som dåvarande ägaren, Anders Bille, murade fast vid porten till östra längan för att fästa eftervärldens uppmärksamhet på att byggnationen startade den 1 maj 1615. Slottet anlades då i två byggnadskroppar, vinkelställda med ett centralt trapptorn som pryddes med en renässansspira. På samma holme som slottet uppfördes den vinkelställda ekonomibyggnaden och hela slottskomplexet omgavs av en bred vallgrav. Byggherren, Anders Bille, uppkallade sitt slott efter sin trolovade Anne Rosencrantz, som enligt traditionen avled några dagar före deras planerade bröllop. Slottets välbevarade exteriör sammanhänger även med att Rosendal var ett av de få slotten i landskapet som inte härjades och brändes under det skånska kriget 1676 - 1679. Bille tillhörde en av Danmarks äldsta ätter, med förgreningar i flera gods i Skåne som Råbelöv, Wanås, Herrevadskloster, Knutstorp och Näsbyholm. Anders Bille själv blev såväl en betrodd administratör som en tapper krigsman. År 1610 blev han Lensmand på Helsingborgs slott, som var ett av Danmarks viktigaste riksfästen. När det som senare kallats Kalmarkriget utbröt 1611 deltog han med framgång under ”de danska fanorna”, bl a i den strid som kunde ha förändrat såväl Sveriges som Europas utveckling under 1600-talet och framåt. Sveriges kung, Gustaf II Adolf, hade genomfört ett våldsamt härjningståg i nordöstra Skåne under året 1611 och var på återtåg norrut i februari 1612. Han slog läger i Vittsjö med sin styrka om c:a 3000 man och då anföll de danska styrkorna under Anders Bille svenskarna och tillfogade dem stora förluster. De överlevande flydde över Vittsjöns tunna is och kungen själv fick räddas ur en vak av en uppländsk ryttare. Anders Bille belönades för sina krigiska insatser genom att bli riksråd, vilket var en av de högsta titlarna i landet vid den tiden. Han dog år 1633. Eftersom Bille inte hade några arvsberättigade barn övergick Rosendal efter hans död till brodern, Claus Steensen Bille till Wanås. Godset skulle stanna kvar i ätten Bille ytterligare drygt 30 år, men 1666 ärvdes Rosendal av Kjell Christoffer Barnekow, minderårig son till Hans Barnekow till Widtsköfle. Den siste ur ätten Barnekow, Magdalena Eleonora, tillträdde 1753. Genom hennes giftermål med friherre Wilhelm Bennet kom denna ätt att bli ägare till Rosendal. Wilhelm Bennet hade före övertagandet varit officer i karolinerarmén och som sådan deltagit i Karl XII:s fälttåg fram till kungens död vid Fredrikshald 1718. Han blev sedan bl a landshövding i Halland och Malmöhus län. Släkten Bennet har behållit ägandet av Rosendal fram till våra dagar. Nuvarande innehavare är friherre Gerard Bennet med barn. Rosendal är beläget c:a en mil nordost om
Helsingborgs centrum |
Foto: © Ragnar Lönnäng.
Frimärket på baksidan av detta kort är poststämplat
|
© Ragnar Lönnäng. © Översättning Bryan Ralph. | |
Rosendal. |
|
Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885. |
|
Frimärket på baksidan av detta vykort är poststämplat 8/3 1939 |
|
Billehuset Den aktuella byggnaden har i alla tider kallats Billehuset av det skälet att den tros ha föregått den byggnad som Anders Steensen Bille uppförde som huvudbyggnad år 1615. Husets ursprung är oklart, men en källa nämner att Rosendals slott skulle ha föregåtts av en frälsegård med namnet Rosendal från tidigt 1400-tal. Först när Anders Steensen Bille övertog egendomen och byggde slottet är källorna mera utförliga och tillförlitliga om hela godset Rosendal. Anders Steensen Bille föddes 1580. Redan som trettioårig blev han Lensmand vid Helsingborgs slott och län, en befattning han behöll i nästan 20 år. Från 1612 och lika länge, d v s till 1633 förvaltade han även Herrevadsklosters län. Hans förmåga som ämbetsman belönades redan år 1616 när han blev utnämnd till riddare och riksråd. Länsmannen i Helsingborg bodde från 1620 på vad som senare kallats Billegården, öster om Mariakyrkan. Byggnaden var av senmedeltida karaktär med sammansatta huskroppar för såväl boende som försvar och till och med en trädgård med vattenkonster och lusthus. Billes förvärv av egendomen och planerade slottsbyggnad på Rosendal finansierades genom att han sålde sin fädernegård Råbelöv och sitt ägandes Odersberga till Christoffer Knudsen Ulfeldt. Köpebrevet från 1616 finns ännu bevarat. Han köpte även till gårdar och jordområden inom Kropps socken för att bygga ut sitt gods. I samma skeende hade han mött och förlovat sig med Anne Ottersdatter Rosencrantz, som dock avled innan det nya slottet stod färdigt och, enligt hävderna, fick ge namn åt det. Enligt säkra källor gifter han sig aldrig senare, utan lever med den ofrälse Karen Henriksdatter, som han fick två barn tillsammans med. Båda senare adlade. Det äldre s k Billehusets funktion är enligt vissa källor kopplat till just hans yviga kärleksaffärer. Det skall därför ha använts antingen som ett allmänt kärleksnäste eller som ordinarie eller tillfällig bostad åt samleverskan Karen Henriksdatter. Vissa källor talar om att hon skall ha bott i Billegården i Helsingborg, vilket är säkerställt från tiden strax före Billes död, då hon erhöll gården som gåva. Anders Bille var en generös och engagerad person och skänkte därför pengar till såväl skolan som sjukvården och kyrkan. Latinskolan i Helsingborg, eller senare Helsingborgs läroverk har haft tillgång till ”Billepengar” ända in i vår egen tid. Troligen är han donator till den predikstol som ännu finns bevarad i S:ta Maria kyrka i Helsingborg. Även rättsliga ärenden engagerade honom och han skall ha ingripit i flera fall på de tilltalades, ofta mindre bemedlades sida. Anders Bille åtnjöt stort förtroende hos Christian IV
som därför gav honom många svåra uppdrag att utföra, främst av militär
art. Det aktiva livet bröt gradvis ner hans hälsa och han avled år 1633,
53 år gammal. Han är begravd i det Billeska gravkoret i S:ta Maria kyrka i
Helsingborg. |
|
Utdrag från Katarina Olssons bok © " i Gyrds landskap 2020". https://kulturlandskapetblekinge.wordpress.com/i-gyrds-varld/ |
|
|
|
Illustration av Gerhard von Burman 1680. |
|
|
|
Kolteckning av Ferdinand Boberg (1860-1946) 1916. Källa: Digitaltmuseum, Nordiska museet. Licens: CC-BY-NC-ND |
Nils Nilsson med okänd skönhet på Rosendal |
Året är 1908. |
|
Nils Hilding Nilsson med tjur. f: 1900-01-18 i Svensköp. Kom 1930 som ladugårdsföreståndare och bokhållare toll Rosendals Gård vid Helsingborg. Arbetade där fram till 1968. Bilden är förmodligen tagen på Rosendal. |
Från vänster: |
Texten till höger skriven och införd i tidningen av baronen på Rosendals slott handlar om mannen på bilden här, Nils Hilding Nilsson.
|
|
Baksidesanteckningar på bilden: |
Nils Nilsson, Joel Ingemanstorp, Anders Hansson och Nils H. |
Akvarell omkring 1780. |
|