Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Sinclairsholm är beläget vid södra sidan av Almaån, vid ett naturligt vadställe där den medeltida vägen norrut gick fram. Efter Gustav II Adolfs härjningar i Göinge och Villands härader, i samband med Kalmarkriget 1611 - 1613, ödelades 23 socknar, däribland Gumlösa. Till denna härjade by kom danska riksrådet och riddaren Anders Sinclair. Han var född i Skottland och son till Lord Henry of Saint Claire. Anders Sinclair gifte sig år 1600 med Kirsten Kaas och hon hade i hemgiften några frälsehemman i Gumlösa. Genom tre köp 1613-1620 och byten förvärvade han 3 ½ socken och byggde en huvudgård som han namngav till Sinclairsholm. Han dog 1625, året innan sätesgården stod färdig. Sonen i sin tur sålde egendomen år 1640 till Skånes störste jordägare vid den tiden, Jochum Beck. Han tvingades dock sälja Sinclairsholm år 1650, efter stora ekonomiska förluster, bl a vid alunbruket i Andrarum. Köpare var Jörgen Marsvin till Restrup, som därmed blev den siste danske ägaren.

Landshövdingen i Kristianstad och Blekinge län, Håkan Nilsson Skytte, köpte godset 1667. Under det sista kriget i Skåne (?), år 1710, hade den danske fältmarskalken Reventlow sitt högkvarter på Sinclairsholm. Han lämnade godset i så dåligt skick att det byggdes ett nytt corps de logi på den gamla grunden. Byggnaden stod klar 1733. År 1788 brann huvudbyggnaden ner, men flyglarna klarade sig. Året därpå uppfördes en ny huvudbyggnad efter ritningar av A F Barnekow. Det blev ett hus av liggande timmer som reveterades utvändigt. Frontespisen tillkom 1825. I början av 1800-talet dog Skyttar­na ut och en systerson tillhörig släkten Duvall, ärvde godset. Han var barnlös och sålde i sin tur gården i tre delar år 1820. Den delen som ligger i Gumlösa och N. Sandby socken köptes av Fredrik Gyllenkrok. Gårdens nuvarande ägare, i 6:e generationen, är friherre Johan Barnekow med hustru Inger.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Sinclarisholm i början av 1800-talet. (Akvarell av S. Rålamb).

Den svarta tavlan i Gumlösa kyrka

Alldeles söder om och därmed nästgårds till Sinclairsholms slott ligger en av Skånes märkligaste byggnader, Gumlösa kyrka, som invigdes med en stor högtidlighet den 26 oktober 1192. De höga gästerna hade kommit åkande i sina hästdragna vagnar, många säkert ridande, enstaka fattigare till fots, om de överhuvudtaget inbjudits till festligheten. De högsta av dåtidens kyrkliga ledare, ärkebiskop Absalon i Lund gick främst, tätt åtföljd av ärkebiskop Erik av Nidaros och biskop Stenar från Växjö, som lydde under Lund. De hade säkert tagit sig dit med stort besvär på dåliga vägar och åtföljda av tjänare och soldater beredda att bistå dem om rövare skull ligga ”på pass” i de mörka Göingeskogarna i gränslandet mellan Danmark och Sverige.

Hur vet man så i detalj om invigningen av kyrkan denna kanske lite gråtrista dag i slutet av oktober 1192? Bakgrunden till kyrkobygget var en relation som uppstått mellan den förmögne och vänligt sinnade göingen Trugot Ketilson och hans frände och vän, ärkebiskop Absalon. Genom att Ketilson fick den gudomliga nådens ingivelse att bygga en kyrka i hembygden förstod han snart att det var ett förståndigt sätt att kombinera manifestationen av Gud och Trugot Ketilson själv i samma byggnad. Han presenterade sin idé för ärkebiskop Absalon som gav den sin välsignelse och tillskyndan. Byggandet motiverades och påskyndades även av att bönderna i området var upproriska och att den farliga svenska gränsen endast låg några mil norrut. Kyrkan skulle därför bli en militär utpost i gränslandet, vilket skulle visa sig vara en befogad oro så länge Skåne var danskt och till och med senare.

Återigen till frågan hur det förhåller sig med den noggranna beskrivningen av kyrkans tillkomst och invigning. Den tidigare omtalade initiativtagaren till kyrkobygget Trugot Ketilson var en noggrann man och lät därför texta ett pergamentstycke som skildrade såväl själva uppförandet av kyrkan som invigningshögtiden. Denna dokumentation förvarades i kyrkans kor fram till 1660-talet, när församlingsprästen och landshövdingen i Kristianstad, tillika ägaren till Sinclairsholm, Håkan Nilsson Skytte, enades om att förstöra dokumentet. Församlingsprästen tog dock sitt förnuft tillfånga och lät i förväg göra en avskrivning av texten på en svartmålad trätavla som, även den, hängdes i koret och gör så än i dag. Texten är på latin men en skylt intill översätter innehållet till svenska och där beskrivs noga kyrkans exakta ålder, vem som var dess byggherre, använda byggnadsmaterial, invigningen etc.

Det som gör Gumlösa kyrka så arkitektoniskt värdefull är att den är Sveriges äldsta, absolut daterade tegelbyggnad och därmed sannolikt Sveriges äldsta tegelkyrka. Genom dokumentationen kan dagens människor konstatera att kyrkan genomgått mycket små förändringar sedan medeltiden, vilket också beror på den djupa kunskapen om kyrkan och kyrkans värde. Mest påfallande räddningsaktioner har varit återställandet efter två bränder. De ursprungliga fönstren i form av springor i väggarna har återställts, medan skottgluggarna och den invändiga kalkfärgen från 1600-talet har tagits bort.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Fred Lundberg.

Foto: © Fred Lundberg.

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

   Till länken med nästan alla Skånska slott