Toppen

Svaneholm slott

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

   
Svaneholm

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   

Svaneholms slott är en av de mäktiga, fyrlängade tegelborgar som uppfördes i mitten av 1500-talet inom det danska riket. Ändamålet med byggnaden var från början att vara såväl bostad som försvarsborg mot landets inre och yttre fiender. Borgen byggdes på en holme i Svanholmssjön, för att genom den naturliga vallgraven bli mera lättförsvarad. Huset var starkt befäst med slutna murar, skyttegång, skottgluggar och branta tak med blinderingsprydda trappgavlar. Dock uteslöt man de vanliga runda hörntornen för ”bestrykande” eldgivning längs väggarna och ersatte dem med en framspringande gavel på vardera sidan, varifrån man kunde bekämpa anfallande på samma sätt. Ägaren då var den danske riddaren, riksrådet, hövits­mannen på Köpenhamns slott och länsherren i Lindholmens län, Mourids Jepsen Sparre. Han dog 1534 och efter en segsliten arvstvist kom Svaneholm att övertas av sonen Jacob Sparre som i sin tur överlät egendomen 1573 till systern Anne, gift Gyldenstierne. Därefter följde flera danska adelsfamiljer.

Vid tiden för övergången till Sverige 1658 var Erik Hardenberg Gyllenstierna ägare. Det var en senare Gyllenstierna, Axel, som under 1690-talet lät bygga om östra längan till fem våningars höjd.  Under 1700-talet ägdes Svaneholm av adelsfamiljerna Coyet och Juel, delvis gemensamt, men förenades år 1751 under en ägare, Julius Coyet. Vid hans död ärvdes Svaneholm av egendomens mest namnkunnige ägare genom alla tider, generalen och friherren Rutger Macklean. Hans ursprung är omtvistat, såväl Skottland som Holland nämns, men familjen kom till Sverige under 1600-talet.

Mackleans livsgärning satte djupa spår i det svenska jordbruket, vilket skildras på kommande sida. Som slottsherre utplånade han spåren av 1500-talet genom att fylla igen vallgraven.

 Efter Mackleans död övertogs ägandet av systersonen Kjell Christoffer Bennet som år 1837 sålde godset till Carl Johan Hallenborg. Hans sondotter Eva var gift med greve Carl-Augustin Ehrensvärd, som blev den siste privatägaren till Svaneholms gods. År 1935 frånskildes slottet och parken till en nybildad andelsförening som sedan dess äger och förvaltar slottet. Marken i övrigt försåldes till en privatperson.

Svaneholms slott är ett mångsidigt besöksmål med bl.a. ett av landets förnämsta bygdemuseer med rika samlingar av textilier, dräkter, redskap, leksaker, vapen, mynt, fornsaker m.m.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng.

 

Foto: © Ragnar Lönnäng.

   
   © Ragnar Lönnäng. © Översättning Bryan Ralph.   Textkälla: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten
   

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

   
   


Illustration av © Lennart Frantzen.(www.gammalstorp.se har tillstånd att publicera).
   
   

Aquatint av Ulrik Thersner 1816, återgiven i verket Fordna, 1818.

   
   

Den store jordbruksreformatorn
När friherre Rutger Macklean övertog Svaneholm befann sig egendomen i visst förfall. Arrendebönderna bodde samlade i byar, där såväl bostadshusen som ladugårdarna flockades. De levde under press av den s k  hoveriplikten, vilket innebar återkommande dagsverksskyldighet på godset. Deras egna åkerlappar låg spridda över stora områden, vilket gjorde att de mest avlägsna sällan eller aldrig brukades. Macklean uppskattade att en tredjedel av den öppna jorden som tillhörde godset aldrig eller sällan brukades. Detta blev upptakten till det sena 1700-talets stora förändringar.

Ser man till Rutger Mackleans bakgrund framstår hans engagemang som mera naturliga. Han kom från Stockholm där han en period tillhörde kretsen kring Gustav III. Han hade invändningar mot enskildheter i kungens styre, vilket gjorde honom omöjlig vid hovet. Han var fångad av upplysningstidens opposition mot det bestående och hade en stark tilltro till vetenskap och rationalitet.

Eftersom han inte fann någon rationalitet i den ålderdomliga driften vid Svaneholm slog han samman de spridda åkrarna till större, sammansatta, och därmed mera rationella enheter. För att ytterligare förstärka rationaliteten flyttade han ut bönderna från de förtätade byarna och inrättade nya gårdar med boningshus och ekonomibyggnader på en central plats i den nya enheten. Han kallade sin reform för enskifte, eftersom arealen just bestod av ett skifte.

Initialt blev motståndet mot enskiftet mycket starkt när man förstod att byagemenskapen skulle gå förlorad. De handlingskraftiga bönderna lämnade Svaneholm, medan de skuldsatta och därför mera fogliga motvilligt accepterade den nya ordningen. Efter hand spreds ryktet om fördelarna med den samlade driften, först i Skåne och sedan över stora delar av landet. Den gradvisa övergången till enskifte ledde till att riksdagen år 1827 beslöt om införandet av laga skifte. Därmed hade Macklean reformerat hela det svenska jordbruket.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0

 

   Tegelakademiens PDF-fil om Svaneholm

 

 

 

   
   
   

Kolteckning av Ferdinand Boberg (1860-1946) 1916. Källa: Digitaltmuseum, Nordiska museet. Licens: CC-BY-NC-ND

 
   
   

Fram och baksida av vktbiljett med motiv från Svaneholms slott.

   
   

1930-07-30

1930-07-30

   
   
   
   

Målning av Carl Stefan Bennet. Tidsepok 1800-tal.

   
   
   
   

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

   
   

Slottet från sydost omkr. 1680 före ombyggnaden av den östra längan.
Buhrman-Fischers kopparstick från mitten av 1700-talet, men hur det såg ut under 1600-talet.

   
   

Bönder i arbete på sina smala jordbitar före skiftesreformerna.
(Jean Eric Rehn, kopparstick 1749)

   

 

 

   Till länken med nästan alla Skånska slott

Till toppen av sidan