Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Tosterups slott har, i likhet med flera andra av de skåns­ka slotten, anor tillbaka till medeltiden. Den ursprungliga borgen var troligen belägen ett par kilometer nordväst om den nuvarande, där en ruin är känd under en kulle, som man antar vara borgen som revs under den tid av 1400-talet som drottning Margareta i lag förbjöd uppförandet av privata borgar.

Den förste kände ägaren tillhörde ätten Grimm men borgen övergick sedan till ätten Brahe, fram till 1640.

Tosterups borg har ännu i dag ett ålderdomligt utseende, vilket bl a beror på att delar av tornet och byggnaden i övrigt är uppförda så tidigt som åren efter borgförbudets avveckling 1483.

Under Jörgen Brahes ägo gjorde den kände astronomen Tycho Brahe, som barn, sina första observationer i tornet på Tosterup. Han var brorson till Jörgen Brahe, född på Knutstorp, men växte upp på Tosterup. Han sattes i universitetsstudier redan som tretton­åring och gjorde sedan en lysande karriär som vetenskapsman, främst inom astronomin.

När den siste ur Braheätten avled 1640 övergick ägandet till Tage Ottesen Thott, som hade rykte om sig att vara den rikaste mannen i Skåne. Efter ytterligare en generation Thott, råkade nästa generation, genom den ingifte Jörgen Iversen Krabbe, i onåd hos den svenska kronan och avrättades i Malmö 1678, anklagad för högförräderi under det skånska kriget (se Krageholm). Änkan Jytte Thott behöll ägandet, men tvingades sälja Tosterup år 1688 till fältmarskalk Rutger von Ascheberg. Han var generalguvernör över Skåne, efter stora framgångar som officer i de många fälttågen. Genom sin ställning som generalguvernör bar han huvudansvaret för försvenskningen av Skåne, vilket han enligt samtiden skötte på ett omvittnat humant sätt. Genom dotterns giftermål med Christoffer Barnekow blev, genom arv, familjen Barnekow ägare till egendomen år 1753. Det pågick i trettio år, varefter godset såldes till den tidigare kommendanten på Sveaborg, greve Johan Sparre. Efter Sparres död bodde änkan kvar på Tosterup och umgicks ofta med den kände svärsonen Carl August Ehrensvärd, som var generalamiral i flottan. År 1832 övertog släkten Ehrensvärd ägandet av Tosterup, ett tillstånd som alltjämt består. Nuvarande ägare är greve Jan Ehrensvärd.

Tosterup är beläget i det bördiga jordbrukslandskapet en dryg mil NO om Ystad. I närheten av slottet ligger 1100-talskyrkan som bl.a. innehåller en praktfull kista med kvarlevorna efter den orättfärdigt avrättade Jörgen Iversen Krabbe.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Ragnar Lönnäng

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Snillet i och om sin samtid

Carl August Ehrensvärd föddes 1745, son till den kände Augustin Ehrensvärd, fältmarskalk, skaparen av svenska skärgårdsflottan och hjärnan bakom fästningen Sveaborg i inloppet till Helsingfors.

Carl August Ehrensvärd skulle bli en av frihetstidens märkligaste män, främst genom sin mångsidighet och den unika kombinationen av att vara landets högsta militär och samtidigt en skarpt iakttagande konstnär och konstteoretiker.

Hans liv var utstakat från födseln och så snart han fyllt åtta år placerades han i kadettskolan vid artilleriet. Redan där utmärkte han sig och utnämndes vid 15 års ålder till fänrik vid Åbo läns lätta infanteri och löjtnant vid arméns flotta. Redan den kombinationen i unga år vittnar om hans inneboende snille.

Samma år som han befordrades, 1760, fick han pröva på officerslivets allvar när han under sin faders överbefäl deltog i pommerska kriget som pågick åren 1761-1762. Där skulle han bl a få uppleva ett stort nederlag för den preussiska flottan i sjöslaget vid Stettinerhaff.

Återkommen till Finland, efter sitt elddop i Vorpommern, befordrades han till flaggkapten och blev i den befattningen  underställd major Henrik af Trolle som skulle bli hans nära vän och förtrogne under hela livet.

Redan 1749 hade fadern, fältmarskalk Ehrensvärd, påbörjat planeringen och uppförandet av fästningen Sveaborg och när sonen återvänder efter kriget 1762 blev han faderns assistent vid det fortsatta fästningsbyggandet.

Efter fortsatta sjövetenskapliga studier, bl a i Frankrike befordrades han till kapten 1770 och blev 1772 delaktig i den av överste Jakob Magnus Sprengtporten planerade revolutionen. Det politiska ”sidosprånget” hindrade inte att han befordrades till överste år 1777, vid 32 års ålder.

Under hela sin framgångsrika officerskarriär hade han utvecklat sin medfödda begåvning som konstnär, främst tecknare. Mot den bakgrunden beslöt han sig för att göra en studieresa till Italien åren 1780-1782. Där fängslades han av såväl kulturlivet i allmänhet som naturscenerierna och de kvarvarande minnena från antiken. Resan kom att ändra inriktningen på hans liv från ett strikt militärt innehåll till en originell blandning mellan försvaret och de sköna konsterna.

Studieresan gav upphov till böckerna ”Resa till Italien 1780-1782 - De fria konsternas filosofi” och ”Underdånig promemoria till H M Konung Gustaf III 1782-1783”. Här ger han sin syn på ”de bildande konsternas art och väsen”.

Denna redovisning ledde till närmare relationer till kung Gustaf III och när generalamiral Trolle dog utnämndes Ehrensvärd till chef för amiralitetet 1784. I den befattningen utvecklade han den svenska flottan som ansågs mycket stark vid finska krigets utbrott 1788. Ehrensvärd hade befälet över skärgårdsflottan när det för Sverige ödesdigra slaget vid Svensksund inträffade 1789.

Förlusten innebar att han år 1790 drog sig tillbaka till sin post i Karlskrona, men avgick snart från alla sina marina uppdrag för att bosätta sig på Tosterup, som då ägdes av hans svärmor, grevinnan Sparre. Här levde Ehrensvärd ett behagligt liv med konststudier, vetenskapliga forskningar och filosofiska funderingar om det skånska landskapet, kulturen och människorna, som han skildrade i burleska teckningar och lakoniska texter.

Redan 1792 övertalades han att återgå till en hög post i försvaret, under förmyndarregeringen, och utnämndes samma år till generalamiral. Han kunde inte förlika sig med den konspirationstyngda regeringen utan avgick redan 1794 från alla sina militära befattningar, en andra gång.

Han återvände till Tosterup och fortsatte under ett par år sina beskrivningar av Skåne, men även mera allvarligt inriktad forskning kring lantbrukets villkor.

Under de sista åren av sitt liv bodde Ehrensvärd på sitt ägandes gods Dömesmåla i södra Halland. Han avled i Örebro år 1800, under en resa från Stockholm till hemmet.
© Ragnar Lönnäng

Tosterup, midsommar 1922.

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0

Tosterup omkr. 1763.
Lavering av G. F. Feldt.

Bildkälla: Vykort, Kulturen i Lund.

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

   Till länken med nästan alla Skånska slott