Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Från början har det sanka området, där nuvarande egendom är belägen, varit befolkat av ofrälse bönder i enkla medeltida gårdar. Första gången egendomen har en adlig innehavare och således benämnes som sätesgård är 1424, då en väpnare Erik Nielsen skall ha bott på gården. Under 1400-talets senare hälft kom gården i Herrevadsklosters ägo, men i och med ätten Thotts förvärv under 1530-talet utvecklades den till ett gods och den första borgen tillkom.

Vid den tiden byggdes borgarna för att såväl bli bostad som försvarsanläggning och då passade den vattensjuka marken väl för att lätt dämmas upp till en skyddande vallgrav. På så sätt tillkom den fyrlängade borgen Ericsholm. Tiden var 1530-talet och borgen uppkallades efter ägaren Tage Ottesen Thotts avlidne broder Eric. De trevånings slutna längorna med skottgluggar vid takfoten och diagonalt ställda hörntorn, kunde endast nås via en vindbrygga över den djupa vallgraven.

Tage Ottesen Thott inledde med sitt förvärv av Ericsholm c:a 150 års ägande inom familjen Thott. Flera av ägarna var mycket framgångsrika och utmärkte sig som stora personligheter, i synnerhet den Tage Ottesen Thott som innehade egendomen under 1600-talet fram till Danmarks förlust av Skåne 1658. (Mera om honom under Skabersjö).

Sedan den siste Thott råkat i onåd hos sina nya svenska herrar, på grund av sympatier med sina forna danska, dömdes han till döden men gick i landsflykt innan domen hann verkställas. Domen förklarades senare ogiltig, men han återvände aldrig till Ericsholm utan lät försälja godset till Helle Rosencrantz, änka efter riksrådet Niels Trolle till Trollholm (Själland). Därmed kom Ericholm år 1680 i ätten Trolles ägo, vilket skulle bestå i 90 år.

År 1755 hade dåvarande ägaren, Fredrik Trolle, omvandlat egendomen till fideikommiss och döpt om den till Trolleholm.

År 1770 efterträddes Fredrik Trolle av dottern Wivika, gift med greve Gustaf Bonde. Därmed förenades de två ätterna och Trolleholm har sedan förblivit i släkten Trolle-Bondes ägo fram till våra dagar.

Slottet har genomgått betydande förändringar sedan 1530-talet. Det beror i huvudsak på att byggnaden brändes ner och förvandlades till en ruin under skånska kriget 1675-1679 och sedan dess i mycket liten utsträckning varit bebodd ända fram till 1880-talet.

Under Fredrik Trolles ägande byggdes slottet visserligen upp, åren 1750-60, men de Hårlemanska ritningarna till ett rokokoslott följdes inte. Byggherren, Fredrik Trolle flyttade aldrig in i sitt slott. Först i och med Carl Johan Trolle-Bondes övertagande år 1886 blev slottet, efter långa tider, åter en fast bostad. Under 1800-talet hade hans föregångare genomfört omfattande förändringar av jord- och skogsbruket, genom bl a rationaliseringar, varför han i stor utsträckning kunde ägna sig åt sitt starka engagemang i kulturlivet. Han lät även bygga om slottet efter ritningar av den danske arkitekten Ferdinand Meldahl, som gav det karaktären av en fransk medeltidsborg. Den restaurationen gav slottet den exteriör det har i dag.

Nuvarande ägare är greve Carl Trolle-Bonde. Trolleholm är beläget c:a 9 km norr om Eslöv.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Ragnar Lönnäng

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Den gamla dansbanan
Under 1800-talets senare del byggdes dansbanor över hela landskapet, ofta belägna på en tomt som donerats eller ställts till förfogande av ägarna till godsen. Det begynnande föreningslivet, de förbättrade kommunikationerna (främst utbyggnaden av järnvägen) och att cykeln blev var mans egendom, medverkade till allt större tillströmning till dansbanorna. Huvudattraktionen var dansen, men det utvecklades snart sidoordnade nöjen som satte såväl tålamodet som kroppskrafterna, precisionen och uthålligheten hos den manliga ungdomen på svåra prov. Ibland uppstod slagsmål när inte orden räckte till och brännvinet gjort den försiktige oförvägen.

Trolleholms Skytteskog, i närheten av Trolleholms slott, var en av mellersta Skånes mest attraktiva dansbanor. Den hade tillkommit, här som på många andra platser, som en följd av Skytteföreningens bildande. Det skedde redan 1903 och förutom ”skarpskyttet” utvecklades platsen successivt till ett nöjescentrum för hela bygden. Redan 1904 byggdes en serveringspaviljong, som följdes av en skyttepaviljong 1906 och senare en öppen dansbanan och andra attraktioner. Den första öppna dansbanan ersattes år 1929 av en täckt bana som flyttades till Trolleholm från årets Landskronautställning.

Marken till Skytteskogens anläggning hade upplåtits av greve Carl Johan Trolle-Bonde som även bekostat uppförandet av Skyttepaviljongen.

Skytteföreningens medlemmar kom nära nog samtliga från Trolleholm och bygden kring godset. Var och en bidrog såväl till skyttets utveckling som till de verksamheter som efter hand tillfördes nöjesparken. Ett populärt inslag, från tiden före 1910, var en lokalt rekryterad blåsorkester kallad ”Trolleholms Skyttemusik”. Det var vanligt med den typen av musik vid sekelskiftet och den bidrog säkert till att göra såväl skytteföreningens ”träffar” som arrangemangen i nöjesparken mera attraktiva.

I mitten av 30-talet bildades Trolleholmsortens Ryttarförening som arrangerade stora tävlingar på flygfältet nära Skytteskogen.

Efter andra världskrigets slut hade dansbanorna en verklig högkonjunktur under en följd av år. Den amerikanska kulturen spreds över Europa och storbandsjazzen blev den mest populära musikgenren. Flera kända orkestrar och artister medverkade. Som exempel kan nämnas Arne Lamberts orkester, med sångerskan Birgitta Bäck, som svarade för såväl dansmusik som pausunderhållning under en månskensfest i Skytteskogen 1960. Samma år lockade Lill-Babs Svensson en rekordpublik till parken. Alice Babs och Zarah Leander var där och till och med fader Gunnar var på plats för att roa och oroa besökarna.

Ett par år in på 60-talet upphörde danserna i Skytteskogen och markägaren och styrelsen enades om att epoken Trolleholms Skytteskog var till ända.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Fred Lundberg.

Foto: © Fred Lundberg.

Trolleholm (Ericsholm) omkr. 1680 sedan det bränts ner under skånska kriget 1678.
(Buhrman-Fischer)

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

   Till länken med nästan alla Skånska slott