Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Den äldsta bebyggelsen på Hvidarp, som var det dagliga namnet på godset fram till 1800-talets början, anses vara från 1500-talets första del. Den äldsta kända ägaren, riksrådet Verner Tönnesen Parsberg, förlänades Hvidarp och flera andra gårdar i trakten under 1560-talet.

Efter ytterligare en generation Parsberg försåldes godset år 1604 till riksrådet Steen Maltesen Schested. Han var gift med Anne Henriksdatter Brahe till Löberöd, senare känd som en av många handlingskraftiga kvinnor i Skåne under 1600-talet.

Riksrådet Schested överlämnade med stor säkerhet godsets skötsel till hustrun, eftersom han måste ha ägnat den mesta tiden åt uppdrag i egenskap av riksråd, länsman på Bohus och Varbergs fästningar, riksmarskalk och härförare i de många krigen mot Sverige. Han avled år 1611 i inledningsskedet av det som senare skulle kallas Kalmarkriget.

Den driftiga änkan, Anne Henriksdatter Brahe, visade genast efter makens död en stor handlingskraft och kom under sitt återstående liv att sätta sin prägel på såväl godsen som bygden i flera sammanhang. (se nästa sida).

Efter hennes död år 1635 ärvdes de båda godsen, Hvidarp och Löberöd, av systersonen Henrik Ramel till Bäckaskog. Därmed inleddes ett obrutet ägande inom familjen Ramel från 1635 till våra dagar. Detta trots att egendomen aldrig varit fideikommiss, vilket tyder på en stark känsla för egendomen inom familjen.

Henrik Ramel var lika engagerad i skilda uppdrag som sin företrädare, bl.a. var han landsdomare i Skåne och riksråd och antas därför inte ha engagerat sig i någon större omfattning för Hvidarp. Han i sin tur efterträddes av sonen Hans Ramel till Maltesholm, som under sin tid fick uppleva övergången till Sverige år 1658. I den inledande s k försvenskningsprocessen erbjöds skånsk adel att underteckna en huld- och trohetsed gentemot Sverige, vilket Hans Ramel gjorde och på så sätt räddade fortsatt ägande av sina egendomar.

Undre 1700-talets första hälft ägdes Hvidarp av den förmögne Malte Ramel, som utvecklade det Ramelska godsimperiet till ett av Skånes största. Han i sin tur överlämnade ägandet till en av familjens mera ryktbara personligheter, ”Bygge-Hans” Ramel som ägnade det mesta av sitt liv åt att bygga om och bygga nytt vid sina gods. Han genomförde bl a en genomgripande ombyggnad av hela fastighetsbeståndet på Hvidarp. För huvudbyggnadens restauration anlitades Carl Hårleman, som förändrade slottets renässanskaraktär till en 1700-talsbyggnad där symmetrin blev det förhärskande formspråket. Parkarkitekten Adolf Fredrik Barnekow ritade en 1700-talspark och längs infarts­vägarna planterades alléer.

I J.C Barfods ”Märkvärdigheter rörande skånska adeln” framgår hur den försiktige och sparsamme fadern reagerade på det som han uppfattade som alltför storslaget vid sonens ombyggnad av Hvidarp. Barfod skriver hur ”fadern for dit för att se dessa storverk, vilka såsom nyheter ej föllo i hans tycke” och vidare när han kom fram och fick se ladugårdarnas fasta stenhus ”förvandlade till holsteinska korsvirkesbyggnader, förvånades han”.

Redan 1805 lät dåvarande ägaren, Otto Ramel, bygga till en tredje våning i huvudbyggnaden. Den holstienska ladugården, från ”Bygge-Hans” tid, revs och ersattes med ett ståtligt häststall i två våningar. Huvudbyggnaden eldhärjades 1925, varvid den tillbyggda tredje våningen skadades så svårt att den inte återuppbyggdes vid den efterföljande restaurationen. På så sätt återfick Hviderup sin 1700-talskaraktär med två våningar.

Hviderup är beläget c:a 7 km söder om Eslöv. Gårdstånga kyrka, med unika interiörer från senrenässansen, ligger 3 km sydost om slottet.

Nuvarande ägare är Familjen Ramel, Godsförvaltning AB.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Fred Lundberg.

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0

Foto: © Fred Lundberg.

Anne Brahe
När ägaren till dåvarande egendomen Hvidarp, den danske riksmarkskalken och fältmarskalken Steen Maltesen Schested avlidit år 1611 hade Kalmarkriget just utbrutit. För de hemmavarande blev de upprepade krigen och de många dödsbuden ett ständigt trauma, där ingen gick säker på grund av sin militära rang och status. Generaler och meniga soldater stupade på samma slagfält eller togs till fånga utan urskiljning. Godsägande adel gick ut i krigen, väl medvetna om att deras ofta unga hustrur måste ta över ägande och drift av godsen om de inte återvände.

Anne Brahe, hustrun till Steen Maltesen Schested var just en ung kvinna, men hade den styrka som behövdes för att överta den fortsatta driften av Hvidarp och Löberöd.

Hon började genast efter makens död att planera för uppförandet av nya, ståndsmässiga huvudbyggnader på sina gods, Hvidarp och Löberöd. En inskription på ett av husen på Hviderup ger oss besked om att huvudbyggnaden uppfördes 1617 och den västra flygeln sex år senare, 1623. Byggnaden var inte planerad som 1500-talets kombinerade bostads- och försvarsborgar, utan hade den trelängade borgens öppna karaktär som blev vanlig i Skåne under 1600-talet. Vallgraven ansågs dock viktig för säkerheten och på Hvidarp kunde ett närbeläget vattendrag dämmas upp och omsluta slottsholmen.

Anne Brahe hade även omsorger om annat än egna hus och hem. Bland annat tog hon initiativ till och bekostade en praktfull renässansinredning i den medeltida sockenkyrkan i Gårdstånga. Hon lät den kände träsnidaren Jakob Kremberg från Lund utföra ett altare, en predikstol med portal, en dopfunt med baldakin och ett kapellskrank i snidat trä. Träarbetena  utfördes under åren 1612-1622.

I samband med kyrkans restaurering lät hon även bygga ett gravkapell åt sig och sin make vid kyrkans norra sida, avskilt från koret genom ett skrank utfört av mästaren Kremberg.  Detta kapellskrank anses vara Krembergs mest unika i Gårdstånga kyrka. Man har inte funnit någon motsvarighet till ett sådant skrank vare sig i Sverige eller i utlandet. Kyrkans inredning betraktas som en av de vackraste i Skåne och är ännu kvar i nära nog autentiskt skick.

Hon ägnade även de äldre, sjuka och fattiga sina omsorger, bl a genom att bygga Hviderups Hospital. Byggnaden finns ännu kvar och på en inskription står att läsa hur byggnaden uppfördes år 1619 ”till de fattigas tröst och uppehälle”. Varje julafton sägs hon ha utspisat flera hundra fattiga sockenbor.

Anne Brahe avled barnlös år 1635 och vilar tillsammans med maken i sitt egenhändigt inredda gravkor i Gårdstånga kyrka.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Fred Lundberg.

Foto: © Fred Lundberg.

Viderup omkr. 1680. (Buhrman-Fischer).

I början av 1900-talet.

Widerup från norra sidan.
Ulrik Thersner, 1779-1828 (illustratör). Carl Fredrik Akrell 1779-1868 (gravör).

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

   Till länken med nästan alla Skånska slott