Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Vegeholm är starkt förknippat med en av Danmarks största och mest mångsidiga personligheter under renässansen, godsägaren, krigsmannen, adelns och katolicismens förkämpe, Tyge Krabbe. Han ägde Vegeholm och flera andra gods vid 1500-talets mitt. År 1530, fem år efter Sören Norbys bondeuppror, beslöt han sig för att ersätta den tidigare borgen på Vegeholm som var uppförd i början av 1500-talet. Den var belägen på en ö i Vegeån, men trots det skyddade läget hade den bränts och förstörts under upproret.

Den nya borgen byggdes på samma plats, men ön delades och på så sätt kunde den andra holmen nyttjas för ladugårdar. Borgen byggdes i tre våningar, fyrlängad med en inre borggård och med tre bestyckade torn.

För anläggningens försvar byggdes en skyttegång, kastgluggar och vindbrygga över den naturliga vallgraven. Ännu i dag har den välbevarade anläggningen samma karaktär som vid mitten av 1500-talet.

Tyge Krabbe hade haft intressen i Skåne sedan år 1507, då han förlänades riksfästet Helsingborg och blev tidigt indragen i flera krig med Sverige. Han drogs även in i striderna om kungamakten i Danmark under 1520-talet och under 1530-talet i den s.k. grevefejden, i avsikt att försvara adelns och den katolska kyrkans intressen. Hans liv präglades av en konservativ inställning till nymodigheter och han bekämpade alla sådana tecken i tiden, såväl när det gällde kungamakten i Danmark som Skånes utsatthet gentemot Sverige. Tyge Krabbe dog på Vegeholm år 1541, intill döden trogen den katolska kyrkan.

Ätten Krabbe innehade Vegeholm ännu vid tiden för Sveriges övertagande, men år 1662 övergick ägandet till generalguvernören i Skåne, greve Gustaf Otto Stenbock. Han genomförde en omfattande restauration av den förfallna borgen år 1670 som då i stor utsträckning förändrades till ett barockslott. Godset såldes år 1684 till handlaren Olof Nilsson Engelholm, som redan efter två år sålde det vidare till Johan Cedercrantz.

Under 1700- och 1800-talet ägdes Vegeholm av familjerna Cedercrantz, Ehrenborg, Sjöcrona och Gravenhorst Lövenstierne för att år 1902 övergå i familjen von Geijer ägo genom ryttmästare Wilhelm von Geijer och hans hustru Irma von Hallwyl.

Nuvarande ägare är Stefan och Elisabet von Geijer.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Ragnar Lönnäng

Foto: © Ragnar Lönnäng

Wegeholm efter Gaijer, Svenska slott och Herresäten.

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

von Hallwyl kommer till Skåne
År 1902 inköpte Walter och Wilhelmina von Hallvyl, Vegeholm slott och egendom till yngsta dottern Irma och hennes make Wilhelm von Geijer. Makarna Hallwyl bodde sedan 10 år i det s.k. Hallwylska palatset på Hamngatan i Stockholm. Dotterns flytt till Skåne skapade ett behov av ett sommarviste i närheten av Vegeholm och därför inköptes Hildesborg, norr om Landskrona, år 1908. Där kunde de såväl umgås med dottern och hennes familj som gäster från när och fjärran vid den vackra Öresundskusten. För att bättre anpassa Hildesborg för sitt nya ändamål gjorde arkitekten Isak Gustav Clason vissa förändringar i byggnaden och parken.

Det berättas hur semesterfirandet i Skåne började med att greven reste till Hildesborg redan i maj och följdes två veckor senare av grevinnan och hennes sällskapsdam. Då stängdes huset på Hamngatan för sommaren och alla värdefulla möbler, konstverk och ljuskronor täcktes över för att skyddas för bl.a. solljuset. Bilens vinterkaross byttes till en öppen sommarkaross, varefter den sattes på det södergående tåget och transporterades till Landskrona. Den användes bl.a. för den timslånga turen till dottern och svärsonen på Vegeholm.

Grevinnan Wilhelmina von Hallwyl var dotter till en av de framgångsrika ”träpatronerna” utmed norrlandskusten, Wilhelm Henrik Kempe och hans maka Johanna född Wallis. Kempe ägde och drev Ljusne-Voxna bruk i Hälsingland, som var ett av Sveriges mest inkomstbringande företag på sin tid. Sommaren 1864 vistades familjen i Tyskland för att ”dricka brunn” och där träffade Wilhelmina Walter von Hallwyl, som ”var artig och belevad”. Sedan föräldrarna gått med på giftermål ställdes det till bröllop den 10 juni 1865 i hemmet på Kornhamnstorg i Stockholm. Yngsta dottern Irma, sedermera slottsfru på Vegeholm, föddes 1873 och efter faderns död 1883 efterträdde maken Walter von Hallwyl svärfadern som VD i Ljusne-Voxna bruk.

von Hallwyl kommer till Skåne
Familjen flyttade till Sörenssonska huset vid Blasieholmstorg i Stockholm och där började Wilhelmina von Hallwyls samlande på allvar. Hon hade tidigt visat intresse för vackra ting, men en flicka vid den tiden levde i små ekonomiska omständigheter, även om familjen var förmögen. Hon hade under hand skaffat sig rika kunskaper om antikviteter och konst och när fadern dog 1883 gjordes en särskild överenskommelse om att hon skulle erhålla en årlig summa för inköp av väl utvalda objekt till sin samling.

I början av 1890-talet väcktes tanken i familjen på att bygga ett nytt hus i Stockholm, bl a för att samlingarna tog allt större utrymme i bostaden. Makarna förvärvade en tomt på Hamngatan 4 och anlitade arkitekten Isac Gustav Clason som 1894 presenterade en ritning till ett renässanspalats med strängt slutna murar och järngaller för fönstren. Byggnaden uppfördes 1894-1898.

Samlandet fortsatte i det nya, rymliga hemmet och tanken på att omvandla det till museum blev allt starkare. År 1920 skänkte greveparet hemmet till staten och 1938 öppnades det som museum. Här kan man uppleva det Hallvylska hemmet som Wilhelmina med stor omsorg och kärlek samlat för att ge kommande generationer kunskap om sin tid.
© Ragnar Lönnäng

Vegeholms slott 1906. Källa: Lindebilder.se  http://www.lindebilder.se/details.php?image_id=6917

Tidsperiod 1911.

Foto 1 april 2013: © Jorchr CC-BY-3.0

Wegeholm i början av 1680-talet efter Stenbocks ombyggnad.
Burman, Gerhard von, 1653-1701 (author) Fischer, Abraham, 1724-1775 (publisher)

Två vyer över slottet och dess miljö. Aquatint av Ulrik Thersner 1816, återgivna i verket "Fordna och närvarande Sverige" 1818.

Vegeholms slott före ombyggnaden 1902 - 1904.
Källa: http://emuseumplus.lsh.se/

Vegeholms slott före ombyggnaden 1902 - 1904.
Källa: http://emuseumplus.lsh.se/

   Till länken med nästan alla Skånska slott