|
Skytte |
 |
Herröds skytteförenings basar. 1890-1900.
Bild ID: GP_006. Foto från Göran Persson. |
Se större bild |
|
|
|
|
|
|
 |
|
Skytteförening med musikkår |
Se större bild |
Landstorm och Skytteföreningen utanför Hörby Hotell. Föreningen bildades
år 1860. En av kårens sponsorer var krögaren på gästgivaregården C. M.
Ljungberg och kårens grundare var svärdsmannen fanjunkaren och
folkskoleläraren Nils Palm.
Bild ID: Skytte_001w_800px. Källa: Göran Persson, |
|
|
|
|
|
|
 |
|
Landstorm |
Se större bild |
Bilden kan vara tagen på Ekeboda den flyttades senare på 1940-talet till
Hästäng. På söder är det uteslutet eftersom stugan var betydligt mindre
där.
Bild ID: Skytte_002w_800px. Källa: Göran Persson. |
|
|
|
|
|
|
Hörby Skyttebazar. Vykortet stämplat 1910. |
|
Hörbys första skarpskyttekår bildades på 1860-talet.
Den startades av svärdsmannen och fanjunkaren Nils Palm häradshövdingen
Samsiö fabrikörerna Carl Hallkvist och Forsström handlare Sven Thorsson
bagare Wiberg och bryggare Nils Jönsson.
Huset låg mellan bryggarens och dåvarande Rikets sal närmare bestämt vid
en liten träddunge där gång/cykelväg går över en bro.
Närliggande gata heter Skarpskyttegatan och har fått sitt namn efter
skytteföreningens tid. I slutet av 1970-talet hittade man i jorden på
Garvarevägen en gevärskula från skarpskyttarnas aktiva dagar.
Bodil Pedersen |
Skyttebanan i Hörby låg på söder i Hörby.
Skyttepaviljongen låg bakom Ola Anderssons bryggeri ca. 50 m från ån intill
där Jehovas lokal finns idag. Hörby Skarpskyttekår bildades på 1860. |
| |
|
| |
|
Skyttepaviljongen vid gamla bränneriet,
kyrkan i backgrunden. |
Skytteklubbens klubbhus 1954.
Bild ID: HH_3626. Foto: Henry Holm. |
| |
|
| |
|
Ev. Arne Lander till vänster vid Hörby skjutbana.
Bild ID: HH_3611. Foto: Henry Holm. |
Hörby skyttegille, mannen i mitten Fotocentrums ägare Artur Persson.
Bild ID: HH_3607. Foto: Henry Holm. |
| |
|
| |
|
Klubbstugan vid skjutbanan i Slagtofta på 1950-talet.
Foto: Per-Gunnar Mörck.
|
|
| |
|
| |
|
|
Resterna av en skjutbana vid Karnas backe
Rester av ett förråd
Bild ID: BP_3270. Foto: © Bodil Pedersen. |
| |
|
| |
|
Resterna av skjutbanans vallen.
Bild ID: BP_3279. Foto: © Bodil Pedersen. |
Rester av ett ammunitionsförråd tillhörande skjutbanan ingrävd i backen.
Bild ID: BP_3288. Foto: © Bodil Pedersen. |
| |
|
| |
|
Rester av ett ammunitionsförråd tillhörande skjutbanan ingrävd i backen.
Ruinerna finns mitt i Karnas backe. Ytterligare rester av två husgrunder
längst med hålvägen där man lastade om ammunitionen. Denna väg använde
Wilhelm från sitt hem och till byn mellan Ekeboda och Hörby.
Bild ID: BP_3291. Foto: © Bodil Pedersen. |
Rester av ett förråd
Bild ID: BS_3275. Foto: © Bodil Pedersen.
1919 köpte Wilhelm Hansson bondgården Ekebo 44:21 där
skulle han bli den första generationen trädgårdsmästare. Familjen flyttade
in 1920. Wilhelm hade ett förflutet som militär och han var mycket
intresserad av skytte. Därför byggde han en skjutbana inte så långt från
hemmet. Den låg sydväst om Ekeboda och kom att ligga i utkanten av det
långa motionsspåret som finns i Karnas backe idag. Det finns ruiner kvar.
Bodil Pedersen
Källa: Per-Åke Hansson tredje generationen på Ekeboda handelstädgård |
| |
|
| |
|
|
Korpskytte
Prisutdelning.i Östra Sallerups korpskytte på skjutbanan i Bessinge
någon gång under 1950-talet.
Bild ID: Korpskytte_Bessinge_01 Foto: Allan Olofsson. |
| |
|
| |
|
Medaljörer.
Bild ID: Korpskytte_Bessinge_02 Foto: Allan Olofsson. |
| |
|
| |
|
200 meters vallen.
Bild ID: Korpskytte_Bessinge_03 Foto: Allan Olofsson. |
| |
|
| |
|
Bild ID: Korpskytte_Bessinge_04 Foto: Allan Olofsson. |
| |
|
| |
|
 |
 |
| |
|
Rönnmark,
Lennart (1909-2003), ingenjör, sportskytt. SM-guld. Till minne 1975.
Medalj till hedrandet av den framstående sportskytten och engarerade
ledaren Lennart Rönnmark (1909-2003).
Graverad år 1975 av skulptör
David Wretling (1901-1986), signerad "DAVID WRETLING -75" i
halsavskärningen. Ingående i Svenska Dagbladets personmedaljserie för
framstående personer inom tidningssfären/svenskt sportskytte. Utdelad av
Svenska Dagbladet i samband med Riksskyttetävlingen 1975. Brons 40 mm.
Vikt 31,9 gram.
LENNART RÖNNMARK (1909-2003)
Lennart Carl August
Rönnmark, född 25 januari 1909 i Hörby församling, Malmöhus län, död 10
maj 2003, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör, professor och
sportskytt. Bror till Betil Rönnmark (som också var en framstående
sportskytt).
Lennart Rönnmark vann Stockholms-Tidningens
riksskyttetävling 1926, blev svensk mästare i gevärsskytte 1934, 1937 och
1938, och innehade på 1930-talet det svenska rekordet i liggande skytte.
Ingenjören och styrelsemannen
Rönnmark utexaminerades från Kungliga
Tekniska högskolan 1932, var konstruktör hos Hjalmar Granholm 1932–1934,
Stockholms stads slussbyggnadskommitté 1934, arbetschef hos AB Skånska
Cementgjuteriet i Stockholm 1934–1939, chef för dess göteborgsavdelning
1939–51, professor i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid Chalmers
tekniska högskola 1952–1974 (tf. 1951) samt högskolans rektor 1958–1966.
Rönnmark var ordförande i Byggnadstekniska föreningen i Göteborg
1947–1948, Svenska väg- och vattenbyggares riksförbunds göteborgsavdelning
1951–1952, Tekniska samfundets avdelning för väg- och vattenbyggnad
1951–1953 och Göteborgs Byggtjänst 1951–68. Han var vice ordförande i
Svenska Teknologföreningen 1960 och ordförande för Nordisk byggdag
1961–1969.
Rönnmark var styrelseledamot i Föreningen för Göteborgs
försvar 1945–1980, ordförande i dess arbetsutskott 1954–80,
styrelseledamot i Svenska textilforskningsinstitutet 1964–66 och
ordförande i Svenska silikatforskningsinstitutet 1964–75.
Rönnmark
var vice styrelseordförande i Forbo-Forshaga AB 1971–80, Pharmacia AB
1965–1974, Apotekarnes Droghandel AB (ADA) 1952–64, AB Svenska fryserierna
1948–1971, ordförande 1952–1971, styrelseledamot i Länssparbanken Göteborg
1968–1978, i Allmänna Brand 1962–79 och AB Skånska Cementgjuteriet
1967–1979.
Rönnmark var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige
1955–1970 (andre vice ordförande 1966–1970, Högerpartiet) och partiets
ordförande i Göteborg 1967–1969. Han var även styrelseledamot i
Skattebetalarnas förening 1958–1968 (vice ordförande 1965–1968).
Han invaldes som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1962
(vice preses 1966–1969) och Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i
Göteborg 1964 (ordförande 1981–1982).
Sportskytten
Rönnmark vann
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling 1926, blev svensk mästare i
gevärsskytte 1934, 1937 och 1938, och innehade det svenska rekordet i
liggande skytte.
Rönnmark var ordförande i Kvibergs skytteförening
1951–1969, vice ordförande i Göteborgs och Bohus läns skytteförbund
1950–1969, ordförande 1969–1972, ledamot av Skytteförbundens överstyrelse
1958–1979, dess verkställande utskott 1966–1979 (vice ordförande
1969–1971, ordförande 1972–1979), hedersledamot från 1979.
DAVID
WRETLING (1901-1986)
David Otto Wretling, född 18 december 1901 i Umeå,
död 14 januari 1986 i Stockholm, var en svensk skulptör.
Efter
avslutad skolgång vid Umeå tekniska aftonskola och arbete vid faderns
verkstad studerade han skulptur för Carl Milles vid Konstakademien
1922–1925 och kompletterade därefter sin utbildning vid Académie
Scandinave i Paris 1930. Han bedrev självstudier under resor till Italien
1925 och 1927 samt Frankrike 1929 och 1932.
Han arbetade i trä,
sten, terrakotta, brons och marmor i en realistisk stil med genrestudier,
religiösa och profana monumentalskulpturer, porträtt, reliefer, plaketter
och medaljer.
SVENSKA SKARPSKYTTERÖRELSEN 1860-1890 (en civil
frivillig försvarsrörelse)
...som ledde fram till ALLMÄN VÄRNPLIKT 1901
och till dagens SPORTSKYTTEKLUBBAR.
Initiativtagare till den
svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg
och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan
Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för
representationsreformen, för allmän rösträtt, för folkhögskolorna och för
allmän värnplikt.
Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara
för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla
indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig
folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz.
För vissa
myndigheter tedde sig denna folkbeväpning som nära nog samhällsfarlig.
Konservativa tidningar spådde att "vid tillfällen av politisk agitation
dessa beväpnade corpser skulle kunna utöva terrorism mot andre
samhällsmedlemmar", och att vi skulle "få till oss överflyttade de
amerikanska scener, där revolvern utgör det mest begagnade argumentet mot
olika tänkande".
Efter något besinnande beslutade sig dock
regeringen för att hälsa den frivilliga nationalbeväpningen välkommen. Det
skedde genom en kungörelse av den 8 mars 1861. Skarpskytterörelsen växte
sedan lavinartat. Det blev en verklig folkrörelse, några lokala eldsjälar
tog ledningen, och skytteintresserade män från alla samhällsklasser anslöt
sig. Med myndigheternas stöd anlades skjutbanor och övningsplatser. Redan
1864 fanns det 239 föreningar med över 33 500 medlemmar. Föreningarna hade
ofta även en egen musikkår och manskör.
Efterhand började
hänförelsen för skarpskytterörelsen att svalna, och många skyttar
tröttnade på de militära formerna samt ville se en friare idrott. Vid
slutet av 1800-talet omvandlades skarpskytteföreningarna till civila
skytteförbund.
STOCKHOLMS-TIDNINGENS / SVENSKA DAGBLADETS
RIKSSKYTTETÄVLING (1923-)
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling på
hemortens banor arrangerades första gången 1923 och blev Sveriges mest
omfattande skyttetävling och har haft en mycket stor betydelse för höjande
av skjutskickligheten.
Anledningen till tävlingens instiftande var
en omröstning bland Stockholms-Tidningens läsare om den förnämsta
idrotten, där skyttet fick högsta röstetalet. Tävlingen utformades av bl.a
R. Törnebohm, H. Kjeller, M. Johansson (Fritzing) och Mauritz Eriksson.
Den skulle vara en ren precisionsskjutning.
När
Stockholms-Tidningen gick i konkurs 1966 tog Svenska Dagladet över
initiativet, vilka ända fram till idag har arrangerat tävlingen. År 2022
arrangerades tävlingen för 100:de gången.
Källa: Tradera, "Numix". |
| |
|
| |
|
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
/Horby_BK_001.jpg)
