Lyby

Torastorp

Okänd

Tynne

Råset

Viggarum

Satserup

Viss

Stafs

Åkarp (Linderöd) 

Svensköp

Äsphult

Tattarp

Östraby

Du som vet mer om torvmossar och har bilder kontakta oss här: info@gammalstorp.se

Vi lägger in alla uppgifter på sidan, plus att vi vidaresänder alla bilder, text och andra uppgifter vi får till:
Arne Sjöström. arne.sjostrom@ark.lu.se
Department of Archaeology and Ancient history, LUX Lund University, Box 192, SE-221 00 Lund, Sweden.

Arne söker för forskning information om skånska torvmossar och äldre torvtäkter vid dessa. Framförallt foton som visar arbetsfolk, torvverktyg, maskiner och torvhantering, men även foton där täktgravar och landskapet runt torvmossarna är synliga. Av intresse är också arkivmaterial.

Ett arbetslag på Långe mosse?  Eller är det  Harphult?

Ett arbetslag på Harphultsmosse.

Ångmaskinen på Harphults mosse maskinist Herman Espersson ca 1951. Lokomobilen på bild är av Munktells tillverkning, Klass H10-H12 lokomobilen är i storleksordningen 35-40 hk.
Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

Sittande på huk är Herman Espersson. Andra från vänster Verner Svensson. Tredje från höger Harald Hardbrant. Längst till höger Ingeborg Espersson ca 1951.

Ångmaskinen på Harphults mosse maskinist Herman Espersson ca 1951.
Lokomobilen på bild är av Munktells tillverkning, Klass H10-H12 lokomobilen är i storleksordningen 35-40 hk.
Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

1930. Harphults mosse Längst up trea från vänster Johan Espersson, fyra är Isaksson femma är Ernst Espersson, sittande på andra raden och fyra från vänster är Jöns Hansson och sittande längst ner är Anders Nilsson. Samtliga från Kilhult utom Jöns Hansson som är från Elmhult.
Fotografen har fångat ett arbetslag framför vad man kallade lokomobil. På bilden ser man att man drev transportbandet för att få upp torven till vagnarna med kilremmar. Lokomobilen var en ångmaskin, mycket tung och för att förflytta ångmaskinen hade man ett järnrör på varje sida nerstucket i ett hål som sedan var förbundet med kugghjul och på det viset knixade man sig fram eller bak på rälsen. Idén var nog tagen från vad som kallades Knickepumpar, som var det första indragna vattnet i början på 1900-talet i köket. Foto: Oskar Nilsson, Önneköp.
Bild ID: Harphults_mosse_02. Andra uppgifter säger att det är  Långemosse i Farhult.

Detta är inte samma maskin som på tidigare bilder utan en engelsk tillverkad lokomobil.
Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

Herröds mosse 1925. Mosskvarn dragen av lokomobil.
Från vänster:
1. Maskinist Edvin Pålsson, 2. Albin Nilsson, 3. Alfred, , Jakobsson, 4. Johan Nilsson, 5. Brädpojkar, 6. Anders Nilsson, 7. Hjalmar Lundell, 8. Alfred Nilsson. Daglönen var 4 Kr.

Munktells lokomobil klass H tillv 1900-1910.
Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

TIPS

Torvfabriken kom till under första världskriget och igångsättningsåret var 1914.Torvfabriken ägdes av sockerbruket i Karpalund. Från torvfabriken gick under dessa år ett järnvägsspår till Linderöds station. 1918 såldes fabriken och omkring 1957 lades verksamheten ner helt. Fastighetsbeteckning Hulta 1:44. 1977 var ägaren Gösta A Andersson.

De byggnader som finns kvar är en torvlada och ett litet hus som har använts som kontor och lunchrum för de anställda. Ladan har en nästan kvadratisk plan, den är mycket hög, saknar fönster och har sadeltak
Vid ena gaveln finns rester av en hissanordning. Byggnaden är av t r ä med, en gång rödmålad locklistpanel, taket är av plåt, Kontorshuset är en liten rektangulär träbyggnad men endast gavlarna är rödmålade medan långsidorna är grå. Fönstren i kontorshuset är försatta med masonitskivor.
Omgivningen ä bevuxen med hög sly och husen syns inte från vägen. Källa: Industriminnesinventeringen/Riksantikvarieämbetet.

Torvupptagning på Hulta mosse. Arbetslaget på Svensköps mosse uppställt framför lusthuset. Man ser transportbandet från torvmossen där arbetslaget fyllde på med torv som sedan i lasthuset fylldes vagnarna med torv, som antingen kördes till en torklada eller breddes ut på marken för en första torkning. Sedan kurlade man torven vilket gick till så att man byggde upp en torvstack där solen kunde torka med sin värme och vinden blåsa igenom och på det viset torka torven.

Hulta mosse. Torven man tog upp hade olika konsistens. En del torv var mycket fast och finn och annan torv kunde det vara mycket vatten i . Här har ett arbetslag ställt upp sig för fotografering och eftersom torven dom arbetar med innehåller mycket vatten tar dom upp torven med spade.
1. ?, 2. ?, 3. Ola Nils Nilsson i Svensköp, 4. Anders Nordström, 5. Nils Andersson, 6. ?, 7. Karl Holmkvist, 8. ?, 9. Oskar Landin, 10. Alfred Persson.

"Måsatåged". Hulta mosse före 1925. Arbetslaget på Hulta mosse har för fotografens skull stannat upp med torvbrytningen för att arbetsslaget skulle bli fotograferat. Annars hade man fullt sjå med att bryta torv till sockerbruket i Karpalund utanför Kristianstad. Ett stickspår för järnvägen var lagt ifrån Linderöd till Hulta mosse. All transport av torven skede med tåg. Det var smalspår mellan Hulta och Linderöd så loket vi ser på bilden var inte så snabbt, därför döptes det i folkmun till ”torvbaggen”.

Hulta mosse. Mycket folk arbetade på mossarna när man bröt för hand. Sedan ersattes folket med maskiner. Här står ett arbetslag som hanterar torv, som innehåller lite vatten. Man använde här greppar istället för spadar.

1910-talet. En gruppbild på hela arbetslaget på Hulta mosse. Mycket folk var anställda som arbetare på mossen eftersom lönen var relativt god var det inte svårt att få folk. Till vänster i bild ser man tre stycken hästar som man hade till att dra torv vagnarna till torkladan som man ser i backgrunden. Anläggningen till höger först transportband från mossen och sedan på stolpar ett transportband till som tog torven upp till lasthuset där vagnar väntade på last för att sedan transporteras med häst och vagn till torkladan.

Bärgning av bränntorv på Tynnemosse i Hulta. Bilden från kafferasten. Anna Jönsson, Elna Stenberg, Emma Andersson, Nils Andersson, Per Andersson, Henning Andersson, Joel Holmkvist, Nils Mårtensson i Maa. 2:a fr.. Höger Ivar Frostmar,.

Torvupptagning på Hulta mosse för vidare transport till Linderöds station och därifrån till sockerbruket i Karpalund. Loket man ser kallades allmänt för torvbaggen och drog vagnarna med torv till Linderöd. Torvbanan var smalspårig så man fick lasta om på Linderöds station till normalspåriga vagnar. Mycket folk behövdes, som vi ser på bilden, för att lasta och lasta om. Sockerbruket Karparlunds ångpannor drog mycket mossa att elda med för att hålla sockerbruket i gång och därför gällde det att hålla överenskommen leverans.

Hulta mosse 1922. Här har torven legat utbredd för torkning vilket benämndes att brea torven. Torven torkat till hanterbar fasthet och nu kurlar Elna Stener, Anna Jönsson och Emma Andersson torven. Att kurla torven gick så till att torven placerades intill varandra i en cirkel med en diameter av cirka en meter. Därefter stapplades (lavades) lager efter lager av torven varvid diametern för varje lager minskade så att kurlan fick en mot toppen avsmalnade form. En kurla gjordes cirka 1½ meter hög. Genom att torven kurlades kom den upp från marken. Härigenom kunde solen och vinden torka torven så att vattenhalten blev ännu lägre.

TIPS

Bilden tillställd oss av Bertil Strid.
Bild ID:

Bild ID: Benarp-vind/Vind_138.jpg

Bild ID: Benarp-vind/Vind_136.jpg

Engelsk Ransomes.
Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

Bild ID: Benarp-vind/Vind_126.jpg

Engelsk Ransomes.
Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

Bild ID: Benarp-vind/Vind_135.jpg

Munktells Klass H maskin om 34 eller 38 hk.
Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

Bild ID: Benarp-vind/Vind_124.jpg

Bild ID: Benarp-vind/Vind_128.jpg

Bild ID: Benarp-vind/Vind_139.jpg

Bild ID: Benarp-vind/Vind_027.jpg

Bild ID: Benarp-vind/Vind_026.jpg

Bild ID: Okanda_arbetare/oarbete_2014_05.jpg

Bild ID: Benarp-vind/Vind_170.jpg

Vet du från vilken mosse/ar som bilderna är ifrån så meddela oss gärna. info@gammalstorp.se

Lyby torvmosse på 1940-talet.
Lyby mosse 1953.
Bild ID: /Lyby_1940-tal.

Året är 1934.
En Munktells klass K2 lokomobil om 7-10 hk. Munktells allra minsta modell tillverkad från 1902- 1912.

Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

Aftonbladet 1888-05-26.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby.

Dagens Nyheter 1895-03-07.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby.

Vestkusten 1895-01-01.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby.

Året är 1933.

Lokomobilen är en Munktells Klass H sannolikt en H8 om
25 hk. en tidig modell från 1897-1902.Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

Vestkusten 1895-01-01.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby.

Svensköps mosse med torvladan. Lägg märke till järnvägsbanan, som leder upp till gaveln. Hästen heter Fix.

Svensköps torvmosse omkring 1930.

Svensköps mosse. Här kullar man torv. Flickorna på bilderna är Elna Stenberg, Anna Jönsson och Emma Andersson,

Svensköps mosse. Här kullar man torv. Flickorna på bilderna är Elna Stenberg, Anna Jönsson och Emma Andersson.

Torvupptagning i Tattarp, Ö. Önneköp. Foto: Oskar Nilsson, Önneköp.
Bild ID: Tattarp_LO_014.

Ångmaskinen en engelsk Marshall.
Fakta om maskinerna kommer från: Rubens maskinhistoriska samlingar. www.rubens.se

Mossatåget mellan Torastorp och Linderöd 1905.
Bildkälla: Gärds Härads Hembyggdsförening. Fotograf: okänd.
Bild ID: Torastorp_01

Året är 1936,
Bakre raden,2:a från höger: Joel Holmqvist, Svensköp.
Bakre raden,4:a från höger: Karl Holmqvist, bror till Joel.

De här två bilderna hittade vi i en mapp som var namngiven till
Anders Persson.

Ett dokument från © Malte Andersson, Skärhus.
Upptecknat 1976.

Dokumentet kommer från Önneköpsbyaföreing.
PDF-fil 200 kB, öppnas i eget fönster.

Klicka på löpsedeln för att
få fram läsbart dokument.

Viss Moss

Branden på Viss Mosse en av de större insatserna i Hörby Kommun.

Torsdagen den 16 juli 1987 blev inte en lugn kväll för brandmännen vid halv nio på kvällen larmades brandmännen till Viss mosse, företaget var då redan på plats med ett antal av de anställda och deras egen brandutrustning. Det var mycket torrt och elden spred sig, en omfattande insats på gick hela natten, på morgonen tycktes branden vara under kontroll, men vinden tilltog och vid middagstid hade branden tilltagit nu blåste det ca 25 meter per sekund.

Mossbränder är speciella då de går på djupet och kan bolma upp en bra bit från själva branden. Arbetet kräver stor uppmärksamhet från brandmännens sida då marken undermineras och kan blossa upp var som helst och plötsligt är brandmännen omringade.

Under hela fredagen arbetade ca 40 brandmän och ett 20-tal från företaget med att bekämpa branden. Totalt blev det omkr. 100 personer som deltog. Uppemot ca 10 000 meter slang användes av dessa blev mer än hälften brandskadade. Runt 20 tunnland härjades av branden
En massiv insats gjordes i den södra kanten där mossen gränsar till skog, en spridning och det blivit en omfattande skogsbrand.

Då brandmännen från kommunen skulle få avlösning fick vi hjälp från grannkommunerna. Under lördagen kom också hjälp med vattenbombning av helikopter från militären i Ronneby.

Efter en omfattande insats kom så det efterlängtade regnet på lördag kvällen då det började att regna för att sedan under hela söndagen fortsätta.

Det är inte ofta man längtar efter regn, men känslan när man står mitt ute på mossen denna lördagskväll vid åttatiden efter intensiva dagar och känslan hur det börjar regna för att sedan öka den känslan är obeskrivlig. Under söndagen fick brandmännen ett hårt jobb att återställa allt material under ett kraftigt regnande

Brandorsaken enligt företaget Svenska Torv AB kan ha varit blixtnedslag eller gnista från någon maskin.
En omfattande insats!

Kjell Dyberg – Ek
Brandchef

Ett lag unga flickor som arbetade på Viss mosse. Deras arbetsuppgift var att ta hand om torvstyckena, stapla dem för att sedan vända dem för torkning. Året är 1942 eller möjligtvis 1943.
Bilden insänd av Lennart Westerlund, Malmö.
Bild ID: Viss_mosse_04

Ett annat gäng på Viss mosse.
Bild ID: Viss_mosse_05

Bilden tillsänd oss av Kjell Åberg.

Hej.

Under kriget WW2 och även långt därefter var min farfar Edvin Åberg sysselsatt med bränntorvstäkt på Vissmose, han ägde en liten del av den med infart och väg väster om stora torvindustrin just vid ån och bron däröver.
Torven togs upp med maskin typ paternoster verk och senare under 1950-talet med traktor och skruv. Min farbror Gösta Åberg har gjort en modell av maskin och hur det hela såg ut som skänkts till Hörby museum , själv var jag som liten spoling sysselsatt med att kulla torv på sommarloven.

Mvh
Kjell Åberg

Bilden tillsänd oss av Kjell Åberg.

Köinge 1-15 Wiss Torfmosse. Källa: Arkivkopia.

Bilden tillsänd oss av Kjell Åberg.
Bild ID: /Viss_mosse_10

Foto: Emma Nordal, Tollarp. Bild insänd av Bertil Stridh.
Bild ID: Viss_mosse_08

Ett arbetslag vid Viss mosse i Månsköp. Året är 1942 eller möjligtvis 1943. Den andra personen från vänster räknat (med hatt) är Bror Andersson, f:1900-1990 i Månsköp. Han var maskinist på mossen, han var också min svärfar.
Bilden insänd av Lennart Westerlund, Malmö.
Bild ID: /Viss_mosse_02

Rapporter från Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet Nr 10.

Viss mosse 2:2 - en mossboplats från mellersta maglemosetid Arkeologisk undersökning 2013 Råby 28:3 Svensköp socken Hörby kommun Skåne.

Läs mer här vad Institutionen för arkeologi och antikens historia skriver om Viss mosse.

På Vissmossen påbörjades upptagning av bränntorv 1918 samtidigt som en bränntorvfabrik uppfördes av Frosta Andelsbränsleförening u.p.a ( bildad 1917). Verksamheten utvidgades kraftig under de följande åren och man började även ta upp torv på den närliggande Råsets mosse. En torvströfabrik med två pressar, torvlada och balmagasin byggdes vid Benarp. Mot slutet av 1920-talet avtog driften vid Vissmosse och den upphörde helt 1928.

År 1931 återupptogs torvtäkten av AB Frosta Bränsle, men det var först när Theodor Woelfer tog hand om mossen som stordriften kom tillbaka. 1941 såldes anläggningen till Firma Frosta Torvindustri, T. Woelfer. Denne bildade 1943 bolaget AB Frosta Torvindustri som övertog driften. Den gamla firman ägde fastigheterna. Man började ta upp både strö och bränntorv, man byggde ut fabriken och moderniserade den. Den färdiga torven transporterades med lastbil eller traktor till Äspinge station för omlastning till järnvägstransport. Disponent Sigfrid Persson från Äspinge övertog industrin 1954.

Anläggningen såldes 1963 till AB Svensk Torvförädling (STF) och ändrades till torvupptagning medelst fräsning. STF rev fabriken och ersatte den med omlastningsanordning från torvbana till lastbil. Torven kördes till Kronmull AB i Sösdala. STF ändrade omkring 1975 namn till Svenska Torv AB ( 1980 sålt till Domänverket). vars dotterbolag bildades 1981. Detta ägde i sin tur Kronmull AB. Detta bolag köptes 1986 av Tetra Pac-koncernen genom dotterbolaget Simontorp AB. Sedan såldes Kronmull AB 1992 till det samma år bildade Svalöf Weibull AB( som var helägt av Lantmännen). Sedan 2008 ägs företaget av Econova och Bröderna Persson Gräv&Schackt i Killhult står för upptagningen av torven.
Källa: Bygdeband

Aftonbladet 1885-05-09.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby.

Aftonbladet 1868-08-11.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby.

Bild ID: Vind_146.
Maskinist Bror Andersson (1900-1990) med hustrun Hilma (1904-1987) i Månsköp med första dottern Margit (1925-2013).
Bror Andersson i Månsköp, var maskinist på mossen i Wiss för att i mitten av 1940-talet flytta ner till Hörby och bosätta sig på Hörby öster. Han anställdes som maskinist på Scan i Hörby.  (Han blev min svärfar 1950).
Bilden ställd till vårt förfogande av Lennart Westerlund, Malmö, f.d. Hörbybo.
Bild ID: Manskop_2014_01

Bild ID: Vind_129.
Maskinist Bror Andersson (1900-1990) med hustrun Hilma (1904-1987) i Månsköp med första dottern Margit (1925-2013).
Bror Andersson i Månsköp, var maskinist på Viss moss. Nuvarande ägare (2017) Roy Schill.
Bild ID: Vind_129

Bilder saknas

2005 hittades ett mycket besynnerligt litet trähjul i en mosse i Äsphult (Äsphult 12:6) i samband med grävningsarbeten (tyvärr hittar jag inga bilder). Hjulet hittades på ca.1 meters djup. Ägaren kom in med det till museet och vi fattade misstankar om att det kunde vara väldigt gammalt. Konstruktions- och utseendemässigt stämde det med hur trähjul såg ut på vikingatiden/medeltiden. Vi lämnade det till både dendrokronologisk analys och c14-datering. Dendroanalysen kunde fastställa träslagen (lötarna var av bok, ena ekern av ask och den andra ekern av ek samt dubben av ek) men inte åldern. c14-analysen gav vid handen 95,4% probability 1650-1960 e. Kr.
Med vänlig hälsning
Jimmy Juhlin Alftberg
jimmy.juhlin@regionmuseet.se