Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Häggenäs 1

Häggenäs 2

Rallaregränd i Ludvigsborg där järnvägsspåren fanns och stationen inte så långt ifrån.
Bild ID: lud 1121a

Ludvigsborgs station strax innan den revs spåren är borta och vägen heter Rallaregränd.
Bild ID: lud_1124a

M J Waltersgård Häggenäs nr 5 (3) Som brann ner i april 1938 har tidigare ägts av bl.a. Olof Persson och Emil Forsén.
Bild ID: Lud_101b

Brevkort från den 8 december år 1903 visar Kvarndammen i Ludvigsborg. Personerna som står på järnvägsspåret är förmodligen gäster från pensionatet.
Bild ID: lud_1145a

Karl Perssons gård i Häggenäs ägdes senare av sonen Helmer och hans fru Karin.
Bild ID: lud_1111a

Häggenäs Boställe.
Bild ID: lud_1110a

Nils Eskilsson med hustru Anna född Månsdotter.
Bild ID: lud_1113a

Martin Svenssons gård i Häggenäs därefter Bengt Nilssons gård (Ossians son). Bild ID: lud_1119a är samma gård.
Bild ID: lud_1118a

Martin Svenssons gård i Häggenäs därefter Bengt Nilssons gård (Ossians son). Bild ID: lud_1118a är samma gård.
Bild ID: lud_1119a

Till toppen av sidan

Per Svenssons farfar 85 år.
Bild ID: lud 1147a

Per Svenssons far eller farfar.
Bild ID: lud 1148a

Lantbrukaren Per Schönström med hustrun Hanna dottern Svea född 1907 och sonen Tore. Foto från 1921.
Bild ID: lud_1160a

Agne Möller Häggenäs Sommaren 1992.
Bild ID: HH_3831. Foto: © K G Press-Foto

Agne Möller Häggenäs Sommaren 1992.
Bild ID: HH_3832. Foto: © K G Press-Foto

Till toppen av sidan

Gerdasro Häggenäs nr 3 där Viktor Thomá bodde med sin familj. Fotot är från 1940-talet

Vattenkvarnen i Häggenäs
Vattenkvarnen Häggenäs med fastighetsbeteckning 3:46 tillhörde torpet Häggenäs 9 kvarnens ålder är okänd.
År 1902 anställdes Johan Månsson som dräng och sedan möllare han bodde med sin familj i kvarnen till omkring 1907 då han tog över arrendet av torpet Häggenäs nr 9 han flyttade den 23/5 1918 till Hörby.
1920 såldes kvarnen av en katolsk prost som hette Mickenheim till Anton Thomá född den 7/7 1864- död den 17/4 1933 hans hustru hette Gerda född Andersson den 13/9 1870. När Anton köpte kvarnen fanns där en såg som drevs av vattenhjulet från den intilliggande Kvesarumsån. Anton Thomá moderniserade kvarnen och installerade turbin och bandsåg. Kvarnverksamheten lades ner först, medan krossen och sågen användes till år 1953. Anton Thomá köpte gården Häggenäs nr 3 som fick namn efter hans hustru Gerdasro den ligger längst Fulltoftavägen nära kvarnen.
År 1927 övertog sonen Viktor Thomá kvarnen. Han var född den 2/12 1896 och dog 1967. Hustrun Edit född Svensen den 21/5 1903 i Danmark hon dog 1980. Efter Viktors död stod änkan Edit Thomá som ägare till kvarnen några år. Efter Edits död föll kvarnen i dottern Gerda kallad ”Jejja” ägo. Gerda Viktoria var född den 22/3 1928 på Lunds Lasarett

Kvarnen är byggd i 1½ våning och har sadeltak, tidigare fanns det halmtak som byttes ut 1927 mot korrugerad plåt som fortfarande finns kvar. Väggarna är murade av gråsten, förutom den delen av huset där tidigare kvarnhjulet fanns, där är väggarna av trä. På den motsatta gaveln är gavelröset i trä, medan den nedre delen av gaveln är av gråsten. Anteckningar beskriver att byggnaden var uppdelad i bostad och kvarn, på vinden fanns en möllekammare.
Delar av rännan och dammluckorna finns kvar, i anslutning till kvarnen ligger Valkedamm som idag är igenvuxen men man kan dock se den. Dammen har fått sitt namn efter att det har funnits i närheten en vadmalsstamp där man valkade tyg. Vadmal var ett kraftigt valkad melerad kardgarnsvara av samma typ som komisstyg. Ett speciellt svensk tyg, som förr användes till bl. a. arbetskläder, militär och sjömanskläder
Valkning gick till så att man vek ihop tyget som typ ett dragspel och lade detta i varmt vatten med såplösning och bearbetade ylleplagget med stockar som sattes i rörelse med hjälp av vattenkraften. Tyget förflyttades och blev jämnt bearbetad, på detta vis blev fibern i tyget tätare och mycket slitstarkt

Bästa sättet att ta sig till kvarnen är att efter Granlidens pensionat gå längst Fulltoftavägen ca. 40-50 meter, där syns en övervuxen gammal markväg på höger sida som leder upp till kvarnen. Om än det är svårframkomligt är det ca 75 meter dit.

När kvarnen lades ner på 1950-talet var den starkt konkurrerad av Ludvigsborgskvarn som vi mer idag känner igen med namnet Kvarngården.
Efter nedläggningen fick Häggenäs kvarn tjänstgöra som garage förråd till jordbruksmaskiner m.m. Idag är den ganska förfallen.

Bodil Pedersen
Källor: Industriminnen Hörby kommun
Arkiv digital

Vid dammluckan och rester av rännan

Stenfundament där en av dammluckorna fanns. Vägen till dammen skymtar.

Bostadsdel där både kvarnbostaden och kammaren på vinden fanns.

Interiör inne i kvarnen.

Till toppen av sidan

Framsidan och ingången till Häggenäs kvarn.

Den gavelsidan som bostäderna fanns.

Framsidan av Häggenäs kvarn i Ludvigsborg.

Till toppen av sidan

   Häggenäs Nr 1

Häggenäs nr. 1.
Innehavaren Per Persson, men kallades allmänt för Per Hack, eftersom han hade en haltande gång.

   Häggenäs Nr 2, Samtliga Häggenäs nr 2 låg nära varandra.

Häggenäs nr. 2. Innehavaren Lars Pålsson

Häggenäs nr. 2
Här bodde ”Per i Hålan” backstuga som låg i en håla. Stugan brann ner genom åsknedslag, Hans namn Per Jönsson men kallades för Per i hålan.

Häggenäs nr. 2.
Här bodde August Andersson och hans hustru samt senare deras son fjärdingsmannen Gustav Andersson och hans hustru Maja.

Häggenäs 2:8. Otto Persson lastar betor på sina ägor. Huset till höger i bakgrunden är "stenhuset" Anna Engströms och till vänster Nils Högbergshus. Fotot är från början av 1930-talet
Bild ID: lud_1003a.

Otto Perssons gård Häggenäs 2:8 Numera helt försvunnen på grund av brand och grustäckt. År 1942 den 8/2 håller Ludvigsborgskåren möte där önskemål om kollektiva olycksfallsförsäkringar diskuteras liksom lokalfrågor. En tomt vid Otto Perssons fiskdamm 4 km från landsvägen vid Häggenäs anses som lämplig att bygga en brandstation. Denna upplåter han gratis i 49 år. Gården låg där nya villaområdet ligger idag i Ludvigsborg dammarna lite längre bort brukar det firas valborgsmässoafton med bål och lokal sångkör. 

Bild ID: lud_1107w.Foto: Lennart Perssons samling.

   Häggenäs nr 3

Emil Eskilsson, Häggenäs nr. 3.
Pensionerad trumslagare Gustaf Tullström född 19/1 1811 i Landskrona. var blind på ena ögat, såg svagt med det andra.
Bild ID: Emil-Eskilsson_Haggenas

Erik Eskilsson.
Bild ID: lud_1120a

Erik Eskilsson.
Bild ID: lud_1120a, delförstoring.

Sven Göranssons fisketorp vid Häggenäs från 1920-talet.
Bild ID: Fiskaretorpe-14_04w

Utanför fisketorpet i Häggenäs fiskare Sven Göransson med fru Johanna och fosterdotter Ingeborg Nilsson.
Bild ID: Fiskaretorpe-14_05w

Fiskaren Sven Göransson på Häggenäs nr 14

Fiskartorpet var byggt av fiskaren Per Jönsson som sålde det till Sven Göransson för 200 kr när han av åldersskäl beslutade sig att sluta fiska. Torpet var byggt på ofri grund vilket innebar att Sven årligenen betalade 75 kr i arrende till Fulltofta gård för fiskerätt samt tillhörande tomt och åkermark.

Fiskare Sven Göransson född d. 26/7 år 1846 i Göteryd i Kronobergslän död den 23/2 år 1934
Hustru pigan Johanna Larsdotter född d. 11/9 år 1852 i Ludvigsborgsgården benämndes även Röinge.
Johanna flyttade med föräldrarna som 6-åring och syskon till Fulltofta nr 8 och därefter till Hovgårdsmöllan i Fulltofta. Hon bodde hemma hos föräldrarna när hon utom äktenskap fick sonen Per född d. 28/1 år 1876 i Fulltofta.

Johanna och Sven gifte sig den 30/12 år 1886
Per fick efternamnet Svensson han stod som arbetare och flyttade till Lomma den 4/4 1902 och arbetade på Lommas Tegelbruk tills han flyttade vidare till Malmö den 14/7 1902 därefter den 9/11 1906 till Bosjökloster

Övriga barn:
dottern Alma född d. 10/6 år 1887
sonen Martin född d. 25/4 år 1889
sonen Albert född d. 14/6 år 1891
samtliga barn födda i Fulltofta

På äldre dagar tog Göranssons fosterbarn det var
Ingeborg Nilsson född den 9/4 år 1903 i Odarslöf
Åke Rosengren född d. 14/5 år 1918 i Pauli Malmö modern var Anna Helena Rosengren i Oxie

Sven hade aldrig gått i skola och varken lärt sig läsa eller skriva han kunde inte ens skriva sin namnteckning. Utan fick bestyrka handlingar med tum avtryck. Andra dokument som krävde handunderskrift fick göras med ” hand på penna” mhpp. Han fick lägga handen på pennan medan en annan skrev hans namn oftast hjälpte hustrun Johanna honom.
Sven kallades allmänt för Sven Göran han hade tidigare haft drängtjänster runt om det var i Fogdarp Södra Rörum tills han landade i Fulltofta. Efter fyra drängtjänster där hamnade han år 1880 hos fiskare Jöns Persson på Häggenäs nr 12. Han hade inte tidigare haft erfarenhet av fiske men trivdes med detta och höll på i 50 år och fick vara med om mycket.

År 1883/84 var den stora sjösänkningen i Ringsjön den sänktes med 1.5 meter. Då fanns det runt sjöns stränder 21 yrkesfiskare och lika många fiskardrängar som försörjde sig på fisket. De fiskade på rättigheter tillhörande gods och gårdar och kan beskrivas som fiskare torpare. Flera hade ett litet jordbruk vid sidan om med en djurbesättning som en ko hushållsgris getter, höns ankor gäss förutom katt och hund. Det kunde även förekomma i bästa fall att man hade en häst. När tiderna var dåliga för fisket drygades inkomsten ut med daglönarbete hos någon av traktens bönder.
De vanliga fiskarna i Ringsjön var gädda, abborre, sik, brax, å,l mört och Lake. Det hände att Sven vissa dagar gick med sin tvåhjuliga flakkärra full av fisk för att sälja i Höör. Då passerade han på vägen Sätofta by där det bodde snåla bönder som helst inte ville betala så mycket för fisken. Han ropade ”I da har ja fisk for jer” och passade på att sälja pjön som var mört räknad som skräpfisk med ett stort antal ben i. Den bästa tillagningen av den fisken var att mala ner alltihopa och göra fiskbullar av den. Runt 1920-talet var där bara tre fiskare kvar Sven slutade fiska omkring 1930 och blev den siste fiskaren på torpet och han dog 1934 av ålderssvaghet. Johanna bodde kvar i fisketorpet till den 13/11 år 1940 av åldersskäl tyckte hon det blev svårt och ensamt att bo själv så hon flyttade hem till dottern Alma och hennes make bodde där till sin död år 1947 då var hon 95 år.

Bodil Pedersen

Källa: Husförhörslängder
AI:4 1848-1854. AI:7 1867-1877. AI:9 1889-1894. Alla:1 1895-1909. Alla:2 1910-1929. Alla:3 1930-1942. EI:1  1862-1894.
FI:2 1895-1941. CI:7 1862-1894. Fulltofta Sockenbok år 1999 och 2012

Fiskaretorpets sida mot sjön.
Bild ID: Fiskaretorpe-14_02w

Stenen som Sven förtöjde sin båt vid innan sjösänkningen år 1883.
Bild ID: Fiskaretorpe-14_01w

Sven Göransson berättar

Fiskare Göransson Häggenäs i Fulltofta berättar sommaren 1928 för en informatör utsänd från Folklivsarkivet i Lund som cyklade runt bland torp och gårdar i byn. För att skriva ner folks berättelser att arkivera för eftervärlden.
"Nere till Åkes" i Häggenäs såg man ofta bäckahästen. En gång kom han och gick tvärs igenom stugan då de låg och sov. Ty han kunde förvandla sig hur han ville det var bara det att han alltid hade en hästafot. Den kunde han aldrig bli av med.
Nere vid Hovgårdsmöllebacken finns en sten och om den sade man alltid för att den stod på guldstolpar varje julafton. Det var småfolk som höll till där.

Bodil Pedersen.
Källa : Arkiv centrum syd.

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr