Gamla bilder från Ludvigsborg

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
 
Christells affär Häggenäs kvarn Livsmedelsbutiker Vägarbete, början 1900-tal
Brandstationen   Ludvigsborgs bibliotek  
Byn och husen   Ludvigsborgs station  

 

  Ludvigs borgs station  

Parti från Ludvigsborg, förmodligen under 1910-talet.

   
   

Ludvigsborgs järnvägsstation år 1943. Det är 14 år sedan ett tåg rullade förbi och 12 år sedan rälsen drogs upp.
Fotogra: Carl Martinsson. Bilden tillställd oss av Ingegärd Mattinsson.

Ludvigsborgs järnvägsstation år 1943. Det är 14 år sedan ett tåg rullade förbi och 12 år sedan rälsen drogs upp.
Fotogra: Carl Martinsson. Bilden tillställd oss av Ingegärd Mattinsson.

   
   

Ludvigsborgs järnvägsstation år 1943. Det är 14 år sedan ett tåg rullade förbi och 12 år sedan rälsen drogs upp.
Fotogra:f : Carl Martinsson.
Bilden tillställd oss av Ingegärd Olofsson..

Ludvigsborgs station  9 november 1986.
Foto: © Bengt Gustavsson. (www.banvakt.se)

   
   

Se även vår sida "Järnvägsstationen" där vi berättar mycket mer.

Stationsföreståndaren Olof Barden med fru samt Otto Alstads fru. 1920-tal. Samma personer på bilden till vänster.

   
   

Ludvigsborgs station i augusti 1936. Fem år efter att banan togs bort. Foto: Wilhelm Ågårdh. Byggnaden revs 1987.

   

 

  Brandstationen  

Ludvigsborgs frivilliga brandkår

Bildades 1941, nedlades 1964.

Den 15/6 1941 bildades Fulltoftas frivilliga brandkår, som senare bytte namn till Ludvigsborgs frivilliga brandkår.

Man utsåg köpman Sven Haskel till brandchef och vice brandchef arbetare Per Lind.
1942 Höll Ludvigsborgskåren möte där önskemål om kollektiva olycksfallsförsäkringar diskuterades liksom lokalfrågan. En tomt vid lantbrukare Otto Perssons fiskedamm 4 km från landsvägen vid Häggenäs anses lämpligt för stationsbygget. Denna upplåter han gratis i 49 år enligt protokoll den 8/2 1942.

1944 Blir det två vice brandchefstjänster i Ludvigsborg. 1:e blir Arne Persson och 2:e Charles Månsson
Den 26/2 1945 Övergår brandkåren i Ludvigsborg i kommunal regi. Brandchef blir Arne Persson och tre vicetjänster, Edvin Persson, Göte Bengtsson och Herman Andersson.
Ordinarie brandstyrkan är på 12 man och inställer sig då brandsignalen ljuder. Reservbrandstyrkan är 18 man.

Kostnader: brandchefs-maskinskötarlön är 250 kr/år, brandövning och materialvård 1.50 kr/timmen och brandsynemän har 10 kr/dag i traktamente.

1960 Ludvigsborgs brandbil får ”brandsiren” monterad
Bemanning och material på brandstationerna:
Ludvigsborg, Svensköp och Södra Rörum: 9 man + 2 förmän/kår. 1 brandbil, 1 motorspruta 600 m slang per brandstation.
1964 Brandchef och vice omvaldes för nya 4 års period. Ludvigsborg hade problem med rekryteringen av personal och diskuterades därför att omvandlas till ett brandvärn istället. Man diskuterade riktlinjerna från Kommittén för Brandförsvarsutredningen enligt distr. Brandinspektör Rosberg.

Enligt dessa beslutades att Ludvigsborgs och Södra Rörums brandstationer skulle läggas ned. Svensköp kvarstår som bygdebrandvärn.
Samarbetsavtalet med Hörby brandkår förnyas och ett nytt släckningsavtal med Höörs brandkår för Ludvigsborg och vissa delar av Kvesarum skrivs.

1967. Den nedlagda Ludvigsborgs brandstations torn rivs.
1970-talet rivs brandstationen.

Kårchef:
Arne Persson 1952
Viktor Thomá 1953
Hilding Bengtsson 1955

Vice Kårchef
Viktor Thomá 1952
Hilding Bengtsson 1953
Uno Andersson 1955

Materielförv.
Arne Persson1952
                     1953
Uno Andersson 1955

Fulltofta frivilliga brandkårs första utryckning var trettondagsafton tisdagkväll vid 19-tiden år1943 då Vasahus brann ner till grunden. Det var medlemmar i Fulltofta sockens frivilliga brandkår som uppmärksammat branden och larmade kåren som gjorde en snabbutryckning från Ludvigsborg. Boningshus och stall som var sammanbyggt stod som ett eldhav och inget kunde räddas. Även två fina hästar och en del foder brann inne. Skogvaktare Björn Persson som bodde i Vasahus var inte hemma vid brandtillfället.

© Bodil Pedersen

Källor:
Räddningstjänsten Hörby 100 år
Fulltofta Sockenbok 2012 / Lennart Persson
uppgiftslämnare: Staffan Persson

Brandstationen i Ludvigsborg tillhörande Fulltoftas Frivilliga Brandkår Foto: 1945

Fulltoftas Frivilliga Brandkår.
Från: vänster, Arne Persson och Edvin Persson, vid brandsprutan. Herbert Andersson övriga okända. November 1945.

Fulltoftas  brandbil var av märket Ford 1937.
Övre raden från vänster: Ingvar Persson, Erik Eskilsson, Arne Persson och Johan Bernersson. Året är 1945.
Nedre raden från vänster: Göte Bengtsson, Viktor Thoma, Uno Andersson, Edvin Persson och Charles Månsson. Nedre raden Edvin Persson med mustasch var far till hembygdsforskaren Lennart Persson. Övre raden Ingvar Persson var Lennarts bror.

 

   
   

Fulltofta frivilliga brandkårs första utryckning var trettondagsafton tisdagkväll vid 19-tiden år1943 då Vasahus brann ner till grunden. Det var medlemmar i Fulltofta sockens frivilliga brandkår som uppmärksammat branden och larmade kåren som gjorde en snabbutryckning från Ludvigsborg. Boningshus och stall som var sammanbyggt stod som ett eldhav och inget kunde räddas. Även två fina hästar och en del foder brann inne. Skogvaktare Björn Persson som bodde i Vasahus var inte hemma vid brandtillfället.

   
   

Där Ludvigsborgs brandstation låg. Idag byggs ett hus på tomten och hörnet heter Fulltoftavägen - Ludvigsborgs Betesväg.
© Foto: Bodil Pedersen

   

 

  Vägarbete, början av 1900-talet  

Vägarbete i Fulltofta socken under 1930-talet.
Från vänster: Johan Gustavsson Ludvigsborg, Ernst Isaksson Kronekull, Olof Björk, Oskar Kronvall Ludvigsborg, Ernst Ståhl? Vasahus och Ernst Gustavsson?

Vägarbete under 1930-talet.
2:a från:vänster: Ernst Isaksson Kronekull, 3:a Arvid Nilsson Kvarröd, 4:a Nils Högberg Ludvigsborg.

   
   

Vägarbete i Fulltofta socken under 1930-talet.
Från vänster: Oskar Kronvall, okänd, Ernst Ståhl, Ernst och Olof Björk.

Vägarbete förmodligen sent 1920-tal eller tidigt 1930-tal.

   
   

Vägarbete under 1930-talet.
Från
vänster: 1. Georg Anersson Ludvigsborg, 2. Ture Mattsson Ekesåkra Fulltofta, 3. ? 4. Ernst Ståhl Vasahus, 5. ? 6. Hilding Schönström Ludvigsborg och 7. Ernst Isaksson Kronekull Ludvigsborg.

Vägarbete under 1930-talet.
Vägstyrelsens lastblar Ormapupan, 4. från vänster Oskar Kronvall, 10. Ernst Isaksson, övriga okända.

   
   

Vägarbetare August Schönström Ludvigsborg med hustrun Anna och barnen Fritz och Margit. Foto: Edvard Nilsson.

 
   

 

  Ludvigsborgs bibliotek  
   
   

Angående Ludvigsborgs pensionat: jag har aldrig vetat att det varit pensionat, på 1950- och 1960-talet var det barnhem, eller kanske snarare något slags sommarkollo. Barnen där satt alltid tätt intill grinden och tittade ut på livet utanför. Jag minns att vi barn som lekte fritt och ofta gick eller cyklade förbi till Wilsons handelsbod eller Posten tyckte att det kändes lite obehagligt med de här barnens stirrande, glädjelösa blickar (eller längtansfulla?).

 

 

Alldeles i närheten av pensionatet / sommarkollot fanns byns bibliotek, öppet en kväll i veckan (som vi aldrig missade!). Det var målarmästare Bengtsson som skötte biblioteket och registrerade lånen.
Fotona därifrån tycker jag är ovärderliga kulturminnen från en svunnen tid. Se bild på den prydliga låneliggaren – lite annorlunda mot dagens datoriserade lånesystem! Jag tror biblioteket fanns kvar under nästan hela 1970-talet.

Bilderna är tagna 1976, men det såg exakt likadant ut på 1950-talet. Kvalitén är inte den bästa tyvärr, de är skannade från diabilder.
© Bilder och text: av Karin Moberg, Malmö.

 

Notering från gammalstorp.se
Färgfoto från slutet av 1960-talet och nästan hela 1970-talet var lite av ett lågvattenmärke i den moderna fotohistorien. Många bilder från denna tid, oavsett om det var papperskopior eller diabilder höll inte måttet på färgkvalitet. Bilderna tappade många gånger sin färg efter några få år och tyvärr är många av dessa bilder redan borta från historien. Men med lite arbete går det att förbättra dessa som hållit sig i någorlunda skick.
   
   

Farstun på biblioteket.

Farstun på biblioteket.

   

Bibliotekets låneliggare. Långt från dagens teknik, men man behövde inte stänga verksamheten för minsta "skitsak" som man måste göra med dagens teknologi. Här fanns inga "maskar & virus".

Målarmäster Bengtsson.

   
   

Målarmäster Bengtsson.

Målarmäster Bengtsson.

   

Till toppen av sidan

 

Häggenäs kvarn  

Gerdasro Häggenäs nr 3 där Viktor Thomá bodde med sin familj. Fotot är från 1940-talet

   
   

Vattenkvarnen i Häggenäs
Vattenkvarnen Häggenäs med fastighetsbeteckning 3:46 tillhörde torpet Häggenäs 9 kvarnens ålder är okänd.
År 1902 anställdes Johan Månsson som dräng och sedan möllare han bodde med sin familj i kvarnen till omkring 1907 då han tog över arrendet av torpet Häggenäs nr 9 han flyttade den 23/5 1918 till Hörby.
1920 såldes kvarnen av en katolsk prost som hette Mickenheim till Anton Thomá född den 7/7 1864- död den 17/4 1933 hans hustru hette Gerda född Andersson den 13/9 1870. När Anton köpte kvarnen fanns där en såg som drevs av vattenhjulet från den intilliggande Kvesarumsån. Anton Thomá moderniserade kvarnen och installerade turbin och bandsåg. Kvarnverksamheten lades ner först, medan krossen och sågen användes till år 1953. Anton Thomá köpte gården Häggenäs nr 3 som fick namn efter hans hustru Gerdasro den ligger längst Fulltoftavägen nära kvarnen.
År 1927 övertog sonen Viktor Thomá kvarnen. Han var född den 2/12 1896 och dog 1967. Hustrun Edit född Svensen den 21/5 1903 i Danmark hon dog 1980. Efter Viktors död stod änkan Edit Thomá som ägare till kvarnen några år. Efter Edits död föll kvarnen i dottern Gerda kallad ”Jejja” ägo. Gerda Viktoria var född den 22/3 1928 på Lunds Lasarett

Kvarnen är byggd i 1½ våning och har sadeltak, tidigare fanns det halmtak som byttes ut 1927 mot korrugerad plåt som fortfarande finns kvar. Väggarna är murade av gråsten, förutom den delen av huset där tidigare kvarnhjulet fanns, där är väggarna av trä. På den motsatta gaveln är gavelröset i trä, medan den nedre delen av gaveln är av gråsten. Anteckningar beskriver att byggnaden var uppdelad i bostad och kvarn, på vinden fanns en möllekammare.
Delar av rännan och dammluckorna finns kvar, i anslutning till kvarnen ligger Valkedamm som idag är igenvuxen men man kan dock se den. Dammen har fått sitt namn efter att det har funnits i närheten en vadmalsstamp där man valkade tyg. Vadmal var ett kraftigt valkad melerad kardgarnsvara av samma typ som komisstyg. Ett speciellt svensk tyg, som förr användes till bl. a. arbetskläder, militär och sjömanskläder
Valkning gick till så att man vek ihop tyget som typ ett dragspel och lade detta i varmt vatten med såplösning och bearbetade ylleplagget med stockar som sattes i rörelse med hjälp av vattenkraften. Tyget förflyttades och blev jämnt bearbetad, på detta vis blev fibern i tyget tätare och mycket slitstarkt

Bästa sättet att ta sig till kvarnen är att efter Granlidens pensionat gå längst Fulltoftavägen ca. 40-50 meter, där syns en övervuxen gammal markväg på höger sida som leder upp till kvarnen. Om än det är svårframkomligt är det ca 75 meter dit.

När kvarnen lades ner på 1950-talet var den starkt konkurrerad av Ludvigsborgskvarn som vi mer idag känner igen med namnet Kvarngården.
Efter nedläggningen fick Häggenäs kvarn tjänstgöra som garage förråd till jordbruksmaskiner m.m. Idag är den ganska förfallen.

Bodil Pedersen
Källor: Industriminnen Hörby kommun
Arkiv digital

Vid dammluckan och rester av rännan

 

 

Stenfundament där en av dammluckorna fanns. Vägen till dammen skymtar.

   
   

Bostadsdel där både kvarnbostaden och kammaren på vinden fanns.

Interiör inne i kvarnen.

   
   

Framsidan och ingången till Häggenäs kvarn.

Den gavelsidan som bostäderna fanns.

   
   

Framsidan av Häggenäs kvarn i Ludvigsborg.

 
Foto: Bodil & Roland Pedersen  
   

 

 

Livsmedelsbutiker

Invigningen var ungefär 1970. Personerna  på bilden vid disken är Herta, Göte ,Harrieth och Gulli samt en okänd.
Wilsons sålde butiken ca .1975 .

   

Wilsons Livs i Ludvigsborg ca. 1950 . Bilden insänd av Harrieth Pettersson, handlardotter.

   
   
 
   
   
   
   

 

 

Christells affär  

Christells första affär i Ludvigsborg. kan vara 1920-tal.

Julskyltning i Johan Christells affär i början av 1940-talet.

Johan Christell. Borde vara 1940- eller 1950-tal.

   

Till toppen av sidan

 

 
  Byn, människorna och husen  

På utflykt till Skäralid.
Från vänster: Stig Månsson Ramstorp, Svea Linde Häglinge, Herbert Andersson Ludvigsborg, Margit Månsson Ramstorp, Folke Isaksson Kronekull Ludvigsborg. Svea Linde och Margit Månsson var kompisar och arbetskamrater, Fotot från år 1941.

Tandläkare P.O. Östbergs hus i Ludvigsborg. Huset byggdes 1901 av Anders P. Kleen, morfar till Sven Nilsson. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Musiktrio i Ludvigsborg under 1910- och 1920-talet, Giffert Johansson och bröderna Nils och Hilding Andersson (Annors nils pågar).

Bokebo Mölledammen.

   
   

Villa Solhem i Ludvigsborg 1912.

Lassornas hus i Ludvigsborg. Nedbrunnet efter en eldsvåda (Villa Solhem).

   

Till toppen av sidan

   

Granliden Ludvigsborg. 1940-talet

Granliden Ludvigsborg.  Vykortet poststämplat,13juli 1914.

   
   

Axel Ahlqvist med sin taxibil utanför sin fastighet i Ludvigsborg.
Året är 1935.

Lantbrukaren Per Schönström med hustrun Hanna, dottern Svea f 1907, samt sonen Tore. året är 1920.

   
   

Emil och Hilma Persson från Ludvigsborg med barnen Harald, Margit, Ida, Axel och Gunnar Bilden från 1929 eller 1930.

Direktör Karl M Nilsson Malmö med dottern Edit.
1935 eller 1936.

   

Till toppen av sidan

   

Ludvigsborgs Gårds Pensionat Entrén med sidobyggnader Vykortet postämplat den1 juli1939

Ludvigsborgs Gårds Pensionat. Vykortet poststämplat 12 juni1941.

   
   

Ludvigsborgs Gårds Pensionat

 
   
   

Grustäckterna i Häggenäs och Ludvigsborg.

Vanda Nilssons bil utanför Axel Ahlqvists taxi och cykelaffär i Ludvigsborg.Början av 1930-talet.

   

Till toppen av sidan

   

Otto Ahlqvist. året är 1927.

Otto Ahlqvist.

   
   

Åkeriägare Otto Ahlqvist övertog taxirörelsen i Ludvigsborg i början av 1950-talet Otto själv vid bilen. Året här är 1953.

Åkeriägare Otto Ahlqvist. Året här är 1928.

   
   

Trädgårdsmästare Lars Danielsson på den bakre vagnens kuskbock. Framför den gamla trädgårdsmästarebostaden på Ludvigsborgs gård. Byggnaden revs på 1940-talet och låg på andra sidan vägen mittemot Ludvigsborgsgården Året är här 1920.

Viktor Andersson med sin ”mjölkabil” på 1930-talet.

 

   
   

Toffelmakare Albin Andersson Ludvigsborg.
Albin visar här på bilden att det viktigaste på en toffelbotten är att hålfoten göres riktig Albin dog 1969, och bilden är från slutet av 1950-talet.

 

   
   

Flygfoto över Ludvigsborg.

   
   

Flygfoto över Ludvigsborg.

   

Till toppen av sidan

   

Flygfoto över Ludvigsborg.

   
   
Hvillan i Ludvigsborg Under hösten år 1999 har en taktäckare från Österlen lagt vasstak på fastigheten. Vasstaket har lagts direkt ovanpå det gamla eternittaket. Foto: postum 1999 Lennart Persson.
   
 
   

Järnvägsbro i Ludvigsborg 1931.
Här kan du se och läsa om linjen Hörby - Höör, och lite till.

   
   

Villa Solhem i Ludviksborg.

Baksidan av bilden till vänster: Villa Solhem i Ludviksborg.

   
   

"Farbror Julle" på bageriet.

Alms bageri i Ludvigsborg

Vi bodde sommartid i Ludvigsborg från 1953, när jag var 3 år. Vi var flitiga kunder hos ”tant Signe och farbror Julle”, d.v.s. Signe och Julius Alm på Alms bageri, numera Kvarngården.
Tant Signe brukade alltid ge oss barn en kaka när vi var och handlade på bageriet.
Bifogar ett foto av ”Farbror Julle” på fest någonstans i Höör eller Hörby 1957. Jag minns inte exakt när bageriet upphörde, men det bör ha varit omkring 1970, plus-minus 1-2 år.
Bilder och text: av Karin Moberg, Malmö.

 

 

Tore Schönström. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Ludvigsborgs pensionat. Många fler bilder från pensionatet här.

   
   

Larssons hus i Ludvigsborg.

Bokebo i Ludvigsborg

   
   

Sven Nilsson i glasverandan omkring 1928..

Tidigare ägare August Andersson därefter Axel Persson, som hade bl. a. jordgubbsodling.

   

Till toppen av sidan

 

 

Huset före Granliden, högersidan mot Sätofta.

Gården drevs som lantbruk före uppstyckning till sommarstugtomter. Huset ägdes till fram på 1940-talet av August Svensson som flyttade till Söljeröd.

   
   

Gården ligger ut med vägen Ludvigsborg - Höör.

Ligger på vägen mot Kvarngården sett från Ludvigsborg. Dåvarande ägaren Frans Jönsson med hustru, från vänster Hulda Andersson. fastigheten övertogs senare av Axel Fogelberg. Numera sjukhemmet Björkhemmet.

   
   

Ludvigsborgsgården

Ludvigsborgsgården

   
   

Kvarnen, Alms bageri. Foto: Edvard Nilsson

Cederström passagerare Algot Nilsson. Foto: Edvard Nilsson.

Förtydligande/komplettering:
Det är sant att de står intill kvarnen, men den är utanför bild, till höger. Huset till vänster om dem är en privatbostad, när jag var liten på 50-talet var det en herre som hette Valentin som bodde där, minns inte efternamnet.
Går vi vidare till bilden precis till höger om denna ser vi samma hus, alltså Valentins. Motorcykelekipaget är precis i backen mellan Bokebo och bageriet (Kvarngården), på väg mot kvarnen och bageriet.
Karin Moberg, Malmö
   

Till toppen av sidan

 

 

Ludvigsborgs kvarn numera sjukhemmet numera kvarngården, 1926-1927 var det kvarn och lantbruk som ägdes av Alfred Wiberg. från vänster: Lantbrukselev Nilsson. Oskar Bagare Brödutkörare. Cederström. Erik Bagare ” Algot Nilsson. Bagarmästare Georg Olsson. Mjölnare Henriksson.

Förtydligande/komplettering:
Ovan bild av kvarnen och bageriet som det såg ut på 50-talet. Det ser ut att vara samma herrar som på bilden snett ovanför, och bilden är daterad 1926-1927, och det står att den ägdes av Alfred Wiberg. Alltså långt före Signe och Julius Alms tid. När Alms tog över har jag ingen aning om, men de var väl etablerade i början av 50-talet. De hade bostad i samma fastighet som bageriet, man gick in på baksidan av huset. De hade en vakthund som gick kedjad på gården, en schäfer som hette Master, den skällde så fort någon kom och vi var lite rädda för den.
Karin Moberg, Malmö

Villa-Lyckebo-Ludviksborg-1905

 

Hulda och Hilding Andersson. Ludvigsborg 1928

   
   

Karin och Helmer Perssons hus. Foto: Edvard Nilsson.

Gamla pensionatet. Numera Kerstin Svenssons bostad.
Foto: Edvard Nilsson.

 

 

   

Granliden. Foto: Edvard Nilsson.

Pensionat Granliden. Byggd 1904. Tillbyggd på 1940-talet och sedan 1968-1969. Sedan 1987. äges och drivs pensionatet av Gunilla och Helena Rosberg. Foto: Edvard Nilsson..

 

 

Till toppen av sidan

   

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna