Toppen

Fulltofta Herrgård

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

   
   Fulltofta Herrgård

Under medeltiden hörde Fulltofta till Lunds ärkebiskop. Vid reformationen kom det till kronan och blev förläning. Det byttes 1546 av Kristian III till Mogens Gyldenstierne på Bjersgård mot gods på Fyn och ägdes sedan av hans ätt till 1648, då det såldes till Ivar Krabbe. På 1760-talet köptes Fulltofta av överstelöjtnant  Fredrik Trolle, som gjorde Fulltofta säteri och Näs (som då fick namnet Trollenäs) till fideikommiss inom släkten Trolle. Fulltofta fideikommiss upphörde 1918 genom att den dåvarande Æ

fideikommissarien (som även innehade Trollenäs) ryttmästaren Nils Trolle försålde Fulltofta säteri till sin bror Carl Axel Trolle. Fulltofta säteri fanns kvar i familjen Trolles ägo fram till 1970-talet. Godset är numera uppdelat och marken tillhör sedan 1987 Osbyholm. Slottet är privatbostad och ej tillgängligt för allmänheten.
Källa: Wikipedia.  ¢
   
   

Ett mycket gammalt foto av Fulltoftagården runt 1860-talet. Fulltofta gård har haft många benämningar genom åren. Fulltofta gård, Fulltofta herrgård, Fulltofta säteri, och på senare tid kallar många det för Fulltofta slott. men vad är det egentligen?
Bild ID: CTD_06_Fulltofta-gard-1860-tal.

   
   
Vad är ett slott?  
Läs d
okumentet från vår länk Skånska slott. Här finns en sammanställning för vad som bör kallas slott, herrgård, säteri osv.
 
Textkälla: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten (samma text som nedan men i PDF-format.  
   

FULLTOFTA slott och kyrka ligger mitt i det leende landskapet ovanför Ringsjöns östra strand. Godset tillhörde under medeltiden ärkebiskoparna i Lund. Kyrkan, som uppfördes under slutet av 1100-talet, är rikt smyckad med välbevarade kalkmålningar från 1400-talet och har vackra renässansinventarier. Legenden om den heliga Magnhild är knuten till Fulltofta. Hon var en from kvinna från bygden, som mördades av sin sonhustru 1215. När hennes likfölje vilade en stund och satte ned kistan, sprang en källa upp på platsen. Sedan begravningen skett i Fulltofta kyrka sades mirakler ha börjat ske vid graven och Magnhild blev föremål för stor dyrkan. Skaror av människor vallfärdade till hennes grav, där det ofta hölls mässor. Vallfarten ledde också till ett för kyrkan lukrativt offrande både vid källan och graven. Magnhild blev aldrig regelrätt helgonförklarad, men har tillbetts som ett lokalt helgon i Skåne. 1383 överfördes hennes kvarlevor till Lunds domkyrka sedan Magnhildskulten avtagit och degenererat. S:ta Magnhilds källa ligger vid vägen mot Hästäng ett par kilometer från Fulltofta kyrka, där det också står en minnessten. Vid denna väg finns även ett gravfält från järnåldern med bl.a. 15 domarringar, kvadratiska och runda stensättningar och en s.k. treudd.

Fulltoftas äldsta historia är höljd i dunkel, men enligt vissa uppgifter skall gården ha funnits redan 1140. Oluf (II) Haraldsen, som av skåningarna valts till kung 1139, skall då ha utkämpat en drabbning där mot sin kusin, danske kungen Erik (III) Lam (1137-1146), med vilken han stred om tronen. Kampen mellan de båda avgjordes i slaget vid Tjutebro (strax norr om Råå-ån vid Helsingborg) 1143, där Oluf II stupade. I gamla urkunder nämns väpnaren Peder Skaning 1421 och 1435 som länsherre på Fulltofta. Under senare delen av 1400-talet har ärkebiskop Jens Brostrups bror Hans Brostrup (död efter 1497) till Tomarp och hans hustru Mette Godov under 20 år bl.a. Fulltofta i förläning av ärkebiskopen. 1502 sitter väpnaren Jens Brostrup, brorson till ärkebiskopen, som herre på gården. Därefter har Fulltofta innehafts, som förläning eller pant, av en rad adelsmän fram till 1546. Vid reformationen 1536 drogs godset in till danska kronan.

1546 blev riksrådet Mogens Henriksen Gyldenstierne ägare till Fulltofta i utbyte mot gårdar på Fyn och Langeland. Han ägde dessutom Svenstorp och Stjerneholm och genom sitt giftermål med Anne Mouridsdatter Sparre 1532 ärvde han halva Svaneholm. Han skrev sig till Stjerneholm och där uppförde han också sin sätesgård. Fulltofta har därför troligen haft en undanskymd roll och han torde inte ha bott på gården, som saknade ståndsmässig bebyggelse. Mogens Gyldenstierne förde riksbaneret vid Otte Krumpens fälttåg till Sverige 1520 och sårades svårt i det blodiga Långfredagsslaget vid Uppsala. Han slogs till riddare av Christian II vid dennes kröning i Stockholm. 1527-32 satt han som länsman på Akershus och fick sedan Malmöhus i förläning. Under grevefejden och de religiösa striderna mellan katoliker och protestanter i Skåne togs han 1534 till fånga av Jörgen Kock och borgarna i Malmö, där den lutherska läran redan slagit rot, varefter slottet Malmöhus jämnades med marken. Sedan greve Christoffer fått makten i Skåne, släpptes herr Mogens ur fångenskapen mot att han slöt sig till denne och belönades med bl.a. Lindholmen och Falsterbo i förläning. Liksom den övriga skånska adeln övergav han senare greve Christoffer och slöt sig till Christian III, som upptog honom i riksrådet 1535. Under återstoden av grevefejden var han en av huvudanförarna vid belägringarna av Lund, Landskrona och Malmö. 1536 deltog han i de viktiga förhandlingarna vid herredagen i Köpenhamn, som ledde till kungens handfästning och den stora riksdagsrecessen, varigenom reformationen infördes. 1543 var han befälhavare för en flotta på 40 skepp, som opererade i Nordsjön mot holländarna. Hans egen dagbok härifrån finns bevarad och har märkligt nog en inledning, som är skriven med runor. Herr Mogens fick med tiden allt större makt och inflytande och deltog som riksråd i förhandlingar både hemma och utomlands, var tidvis kungens befallningsman i Skåne och innehade en mängd förläningar. Han residerade som ståthållare på Köpenhamns slott fram till ett par år före sin död 1569, 88 år gammal. Med sin hustru Anne Sparre hade han 22 barn. Fulltofta delades mellan två av hans söner, Henrik (död 1572) och Mogens (död 1621), riddare och gift med Hedvig Ulfeldt, som förde med sig Bjersgård i boet, och därefter mellan deras arvingar, av vilka Mogens Mogensen d.y. slutligen blev ägare till hela gården.

Efter hans död 1639 sålde hans änka Sophie Rantzau 1648 egendomen till Iver Krabbe till Jordberga. Genom sin hustru Karen Marsvin blev Krabbe även ägare till Krageholm och Marsvinsholm och ägde från 1653 också Högestad. Han blev länsherre på Laholm 1629 och därefter 1636 på Varberg, som han fick överlämna till svenskarna vid freden i Brömsebro 1645. I samband med Frederik III:s kröning 1648 slogs han till riddare. Under Horns krig 1644 hade Jordberga skövlats av svenskarna. Krabbe blev därför mycket hatiskt inställd mot Sverige och allt svenskt och var en av de ivrigaste tillskyndarna av det danska revanschkriget 1657, som slutade med Roskildefreden 1658, då inte bara hans län Bohuslän gick förlorat utan även Skåne. Han fick ändå behålla sina gods utan att avge någon trohetsed till den svenske kungen. 1661-64 var han ståthållare i det danskstyrda Norge. Krabbe blev genom sina personliga egenskaper, sina rikedomar och sina släktförbindelser en av de mest betydande männen inom den skånska adeln. Hans dotter Karen Krabbe ärvde Fulltofta 1666 och gifte sig 1670 med vice ståthållaren i Norge, Just Justsen Hög.

1668 såldes egendomen till kamreraren i Skånska generalguvernementet Niclas Jonsson, vilken innehade Bjärsjölagård som rusthåll och 1672 adlades Cronacker. Dennes förvärv av Fulltofta är ett belysande exempel på hur det kunde gå till, när svenskarna övertog de gamla danska adelsgodsen. Cronacker betalade med en skuldsedel, som han senare vägrade lösa in med motiveringen att godset inte omfattade så stor areal, som uppgivits vid köpet. För att utfå köpeskillingen måste Högs ombud, svågern Jörgen Krabbe på Krageholm, stämma köparen. Eftersom Cronackers påstående visade sig vara falskt, tilldömdes Krabbe egendomen till dess att summan betalts. När skånska kriget sedan bröt ut, skrev Krabbe ett brev till en rådgivare i Köpenhamn, vari det bl.a. stod: "Lader mig vide Eders Mening om jag skall tage F. i Possession eller icke, thi om vi blifver Svenske så kan det giöre mig Skade." Detta brev kom i svenska händer och användes som bevis på Krabbes svenskfientlighet i den famösa högförräderiprocessen mot honom, som slutade med att han dömdes till döden och avrättades på Stortorget i Malmö 1678 (läs mer under Krageholm). Krabbes fordran på Cronacker konfiskerades av svenska kronan och överlämnades till Cronacker! Denne hade således blivit ägare till Fulltofta utan att betala något. Gården hade under hans tid ganska anspråkslösa byggnader, bestående av tre envåningshus i korsvirke med tegeltak. Cronacker avancerade sedan till överkommissarie och slutligen krigskammarråd och köpte även godsen Rönneholm och Vankiva. Han avled 1699 och begravdes i Fulltofta kyrka. Han var den siste av sin ätt på svärdsidan.

Hans äldsta dotter, Susanna Barbara, ärvde Rönneholm och gifte sig året därpå med överstelöjtnanten Christian Magnus Coyet. Fulltofta tillföll Cronackers döttrar Dorotea Elisabet, Hedvig Eleonora och Sofia Christina. Sofia Christina gifte sig med häradshövdingen i Torna och Bara härader Wickman Hornbein Tigerschiöld, vilken tillhörde de svenska uppkomlingarna och härstammade från en tysk bokbindarefamilj, som i början av 1600-talet bosatt sig i Stockholm. Tigerschiöld blev adlad innan giftermålet 1701.

Vid Sofia Christinas död 1732 övergick godset till deras tre söner, Nils, Wickman Fredrik och Carl Gustaf, som alla ägnade sig åt det militära. Wickman Fredrik lade grunden till en ny huvudbyggnad på Fulltofta men kunde inte fullfölja sina storslagna byggnadsplaner. Ägarförhållandena blev i fortsättningen invecklade och andelarna skall till slut ha räknats i etthundrafyrtiofjärdedelar. När Fredrik Trolle till Näs (Trollenäs) förvärvade Fulltofta år 1768 tillhörde troligen större delen av godset Nils Tigerschiölds son, Carl Wickman Tigerschiöld, som var kammarherre hos drottning Sofia Magdalena. Han råkade i onåd och fick fly ur landet efter en del dåliga affärer.

Fulltofta kom att stanna i släkten Trolles ägo i mer än 200 år. Fredrik Trolle var en av Skånes största jordägare. Av sina skånska gårdar stiftade han tre fideikommiss, däribland 1768 fideikommisset Trollenäs och Fulltofta till förmån för sin sonson Fredrik Trolle. Denne drunknade emellertid tillsammans med två systrar och en moster vid ett besök hos släktingarna Stjernblad på Torup 1775, och det blev hans bror Arvid Trolle, senare hovmarskalk, som 1794 fick tillträda de båda egendomarna.

Sedan denne dött barnlös 1828 innehades fideikommisset av hans båda ogifta brorsöner Fredrik, kammarherre, och Nils, ryttmästare, efter varandra, vilka dog 1837 resp. 1890. Därefter tillträdde åter en brorson, hovjägmästare Nils Trolle, gift med Anna Eleonora Sofia Leijonhufvud. Det var han som lät bygga om Trollenäs efter ritningar av Ferdinand Meldahl. Under hans tid upphävdes 1918 fideikommissnaturen för Fulltofta, och godset förvärvades av hans bror Carl Axel, som då arrenderat det i många år. Dennes brorson kammarherren Nils Trolle ärvde Fulltofta 1919. Han var den siste ägaren av denna släkt.

Slottet har därefter skiftat ägare flera gånger, medan godsets marker sedan 1987 tillhör Ousbyholm. Slottsherre på Fulltofta är idag direktör Anders Jarlskog och under hans ägartid har slottet genomgått en omfattande renovering.

År 1766 uppfördes gårdens ännu bevarade uthuslängor av gråsten. Dessa omger på tre sidor den mot kyrkan öppna ladugården. På så gott som alla äldre sätesgårdar öppnar sig ladugården alltid mot mangården och så har det troligen även varit på Fulltofta. Förmodligen byggdes gråstenslängorna på den plats där mangårdens enkla korsvirkeshus låg. Det dröjde till 1800-talets mitt innan en ståndsmässig bostadsbyggnad kom till. Den dåvarande fideikommissarien, ryttmästaren Nils Trolle, hade utarrenderat Fulltofta till sin syster Vivika Charlotta Trolle, gift med kaptenen Peter Axel Dahl. De lät 1855 uppföra det nuvarande corps de logiet, som är en tvåvånings herrgårdsbyggnad i klassisk stil med rusticerade partier och list emellan våningarna. 1870 tillbyggdes i samma stil och höjd en kort köksflygel vid byggnadens sydöstra hörn. Omkring corps de logiet anlades park och trädgårdar.

Slottet är inte tillgängligt för allmänheten.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fulltofta gård någon gång på. 1920-talet.

 

 

Hästekipage i allén Fulltofta herrgård. Bilden tagen från riksväg 13 ned mot Fulltofta slott.
Bild ID: HH_3705.

 

 

Skördefest i parken på Fulltofta herrgård. Omkring 1920

 

 

Skördefest i herrgårdsparken i Fulltofta.

 

Kördrängarna på Fulltofta gård i början av 1920-talet.

   

Till toppen av sidan

   

Fulltofta by i slutet av 1800-talet. Fotoreproduktion från originalmålningen. Roland Pedersen, med tillstånd av Margaretha Trolle.

   
   

Omkring 1920-1930-talet. Ragnar Persson, Blossehusen, kör självbindare å Fulltofta gård med trespann.

Skördearbete 1929. Fulltofta gårds första traktor inspekteras av ladufogden Otto Nilsson. Det var en Mccormick järnhjulstraktor förspänd en självbindare. Ynglingen på självbindaren är Gösta Persson. Bakom bindaren ses Anton Svensson.

   
   

Vårförberedelserna på Fulltofta gård har börjat, året är 1931. Åkerjorden bearbetas med fjäderharv. Gösta Persson som kör första paret är då 21 år.

Radsåning på Fulltofta gård. Från vänster Bröderna Svante, Ragnar Persson och Gunnar Olsson Kör såmaskin

   
   
 
   

Till toppen av sidan

   

Mjölkerskorna vid Fulltofta gård, omkring 1915-1920. Personerna på och vid mjölkskjutsen är enligt nedan.

På vagnsflaket ryktarna Frans Rasmussen och Karl Olsson, samt Karl Olssons son Einar.  Mjölkerskorna är från vänster:
Fru Rasmussen, Maria Karlsson, Ingrid Jönsson, Emmy Svensson, Sigrid Hellström och Anna Lindberg.
   
   

Torpare i Fulltofta utanför kyrkan 1908. 19 personer är identifierade – kan du fler?

   
   
1.  Ladufogde, Nils Persson
2.  Underladufogde, Nils Göransson
3.  Per Svensson, Blossehus
4.  Per Fredriksson, Nyhus
5.  Jöns Beijert, Blossehus
6.  Per Olsson, Blossehus
7.  Johannes Lindgren
8.  Johan Andersson
9.  Johan Svensson
10.  Fredrik Ekman, Blossehus
11.  Lars Pålsson
12.  Johan Persson ,Blossehus nr 24
13.  Alfred Bengtsson, Grönalund / Råttefällan
14.  Petter Pettersson, Blossehus
15.  Emil Karlsson, Kulleröd / Ängagården
16.  Otto Karlsson, Kulleröd /Ängagården
17.  Tilda Mårtensson
18.  Maria Karlsson, Kulleröd / Ängagården
19.  Nils Johansson, Linnekull / Stampahuset
   
   

Sigrid Hellström mjölkerska på Fulltoftagården utanför sin bostad stenhuset det revs i slutet av 1950-talet.
Bild ID: lud_177_Sigrid Hellstrom

Sigrid Hellström finns även med på gruppbilden ovan, hon står som andra kvinna från höger.

Delförstoring av bilden här till vänster av Sigrid Hellström.
Bild ID: lud_177b_Sigrid Hellstrom

   

Till toppen av sidan

   

Befäl och manskap utanför tegelhuset på andra sidan vägen mitt emot herrgården.
Foto Lennart Perssons samling

   
   

Beredskapsåren befäl och manskap samlad i herrgårdens park.
Foto Lennart Perssons samling.

   

Till toppen av sidan

 

 

Charlotta Dahl på Fulltofta herrgård

Ett mycket gammalt foto av Fulltofta Gården runt 1860-talet.
Bild ID: CTD_06_Fulltofta-gard-1860-tal.

   
Du kan också läsa nedan text här, som PDF-fil    

Charlotta Dahl på Fulltofta
Drottningens dubbelgångare

Under drottning Victorias tid som det brittiska väldets överhuvud fanns i Skåne en kvinna som var drottningens avbild. De var så lika att senare generationer har förväxlat porträtten i ett familjealbum. Man får intrycket att båda var lika med handlingskraft tålamod sunt förnuft och rättvisa styrde Charlotta Dahl kallad ”hennes nåd eller nådan” av folket i en mellanskånsk socken vilket var Fulltofta.

Wiveka Charlotta Kristina Trolle född den 6 juni år 1815 i Klågerup Hyby socken Skåne
Död den 18 juni år 1893 Fulltofta dödsorsak: Hjärnblödning- hjärndöd

Make: Peter Axel Dahl kapten i Kongliga Vendes artilleriregemente ordonnansofficeraren hos kronprinsen.  
född den 19 augusti år 1798 i Kalmar
död den 17 december år 1857 Fulltofta begravd den 19 december 1857 i Fulltofta kyrka dödsorsak: Koleran

De gifte sig i Näs kyrka den 21 september år 1841 i Kristianstads Garnisons församling

Första barnet var sonen Nils Axel Georg Dahl född år 1843 död den 17 augusti år 1844 Lund dödsorsak: vatten i huvudet/vattenskalle.

Andra barnet dottern Andriette Emma Charlotta Dahl född den 7 oktober år 1848 i Fulltofta död april år 1852. Det står i en notifikation: Min hustrus lyckliga nedkomst med en dotter har jag äran till kännagifwa. Fulltofta den 7 oktober 1848 P. A. Dahl (Peter Axel Dahl)
På gravstenen står dock att Emma är född 1850

Tredje barnet dottern Hilda Catharina Malvina Dahl gift Dela Gardie född den 2 augusti år 1851 i Fulltofta döpt den 13 augusti i Fulltofta kyrka. Död den 5 februari år 1875
Hon dog i barnsäng men barnet en liten gosse överlevde ca 3 månader hans namn: Gustaf Robert Magnus född den 27 januari 1875 död den 5 maj år 1875

Make Majoren greve Carl Gustaf (Gösta) De la Gardie född den 18 mars år 1825 i Kristianstad död den 19 oktober år 1896 i Älmhult Kronobergslän
Lysning o vigselbok den 17 juli år 1870 vigsel årsnummer 3 båda tillhörde adeln
Gifte sig den 2 augusti 1870 på Malvinas 19-års dag. Första äktenskapet för båda de var lyckligt gifta. Under tiden hade Carl-Gustaf De la Gardie bott på Finnhult i Höörs kommun.
Barnen:
dottern Malvina Charlotta Gustafa född den 7 juni år 1871 död den 10 januari år 1877
son: Finn Axel Gustaf född den 25 februari år 1873 död den 8 januari år 1877

Charlotta Dahl arrenderade sedan 1839 Fulltoftagården av sin bror Nils Trolle på Trollenäs. Gården låg sidan om kyrkan som har anor sedan 1100-talet även så delar av gården som hunnit förfalla och revs. På den plats som före skiftet varit kyrkbyns mittpunkt byggde makarna Dahl en ny mangårdsbyggnad med en stor park. De gamla uthuslängorna och stallen från år 1766 fick ligga kvar och finns än idag. De tidigare många mindre gårdar och torp revs som var i dåligt skick. Några monterades ner flyttades och byggdes upp på andra platser i Fulltofta. Ett av torpen var fiskare Adolfssons ett annat Ramstorp med ursprungligen två lägenheter torpet finns idag. Det gamla Ramstorp hade ändå hunnit förfalla och är ruin knappt 75 meter därifrån. Fulltofta nr 8 flyttade ut till den gård som är ruin idag och kallas Holmahuset granne till det sista ålderdomshemmet ett torp flyttades till Attarp. Det finns fortfarande kvar äldre bebyggelse längst med vägen små gårdar och f.d. skolbyggnader och jägarbostad nu i privat ägo som några exempel.

Mangårdsbyggnaden Fulltofta herrgård är det som vi kallar idag för Fulltofta slott men är egentligen för litet att kallas slott. När dottern Malvina skulle gifta sig tyckte man att det behövdes en flygel till i huset som extra plats för kökshushållning. År 1870 stod detta klart lagom till bröllopet.

Nådan fru Dahl bjöd gärna på fina middagar och oftast var huset fullt av gäster. Hon höll sig därför med köksmamseller av högsta klass och hade stor respekt för kokkonsten och dess utövare. Det gick inte att skämta hur som helst med matlagningen. Vid ett tillfälle uttryckte sig en doktorinna i ett sällskap att man kunde äta en råtta om den anrättades rätt med sås och andra goda tillbehör. Ryktet sägs att fru Dahl lät ångra de orden.

I matsalen hängde en målning av fru Dahl enligt sägen skulle det hända svåra saker på godset om tavlan föll ner. Det finns personer som har upplevt detta. Även fanns ett stort porträtt av nådan på väggen uppe i halltrappan till ovanvåningen. Vissa tjänare bockade och nigde när de gick förbi. Ett visst obehag mötte dem eftersom hur de än stod i trappan såg det ut som porträttet tittade på dem. 


 I kyrkan hade släkten Trolle sin privata bänk i första raden med stoppade dynor och silverplattor med sina namn på väggen vid dopfunten. Här satt nådan och lyssnade på prästens predikan den kunde bli rätt utdragen och sövande på sin tid. Vid de tillfällen hon tyckte det blev för lång dragit tog hon upp sin guldklocka och dinglade med den. Omgående kom ett ”amen” från predikstolen.

Den 8 januari 1858 kunde man läsa i Öresunds Posten att koleran ännu inte hade upphört. Peter Axel Dahl blev smittad av kolera i regementet han hade smittan med sig hem. För att undvika att andra skulle smittas valde kaptenen att lägga sig i gårdskontorets hus som ligger mittemot herrgården. Han fick aldrig flytta in i det nybyggda utan dog i det andra huset. Efter hans död den 17 december begravdes han 2 dagar efter den 19 december 1857.

Man förberedde barnbarnen och skickade iväg dem till Trollenäs för att undkomma kaptenens kolerasmitta. Emellertid visade det sig en annan farsot Difteri även kallad stryparsjukan den angrep luftvägarna och var smittosam och dödlig på den tiden. Det bidrog att båda barnen smittades och dog.

Det var ett hårt slag för hennes Nåd att mista både dotter och barnbarn. Det var då hon lät bygga ett rött tegelhus mitt för prästgården som fick namnet Minnet med all rätt för de barn och barnbarn hon mist. Detta skulle bli en skola för de fattiga torparnas döttrar. Här skulle flickorna få lära sig enkla hushållsgöromål samt sy och sticka. När de sedan kom ut i arbetslivet och skulle söka tjänst som pigor var de mycket populära när man hörde var de kom ifrån.

Möjligen blev hon aningen bitter och lite högdragen av de dystra händelserna.
På Råbygården utanför Hörby skrev bokhållaren Skjöld i sin dagbok att hennes Nåd fru Dahl den 14 augusti 1861 besökte gården. Bokhållaren hade inte möjlighet att träffa henne att få se denna strama och respektabla dam som var född Trolle. Hon sökte inte ensamheten utan tvärtom var hon mycket social och hade flera sällskapsdamer. En av dem var mamsell Euphrosyne Kasch hon hade det något ovanliga uppdraget att sköta en vit kakadua. Fågeln skulle rastas då de hade besök på gården den skulle flyga runt i parken under överinseende av mamsellen. Hon hade ett långt band fastsatt i halsbandet på fågeln. Denna show visade man gärna för gästerna som ett bevis att man var rik.

Med åren blev Charlotta Dahl tämligen korpulent rent ut sagt fet. Detta bidrog till onda och utslitna knä värken fanns även i benen och händer av mycket stilla sittande fick hon svårt att gå. Detta hindrade inte henne att varje dag inspektera egendomen. Sittandes i baksätet i sin vagn som var extra bred åkte hon in i ladugården stalldörrarna hade man också breddat för att komma in. Även markerna och skogarna synades. Varje eftermiddag var det viktigt att prick kl. 15.00 åka med häst och vagn till sin ”kaffegrotta” där tjänstefolket hade dukat upp med kaffe och kakor. Denna grotta var egentligen en obrukbar gammal kalkugn i en cirkel klädd med röd tegelsten. Vissa ”fållor” från den tid finns kvar men själva grottan är igenfylld sen ett antal år då man satsade på annan verksamhet. Tydligt kunde man se den då skåneleden gick förbi där i slutet av 1970-talet. Där fanns vid entrén två stående stenar den ena är kvar men den som har ett årtal 1880 finns längre bort i ett stengärde. Platsen ligger idag mitt emot storkhägnet längst den hålväg som gick in till torpet och backstugan Hackedamm den sistnämnda finns ruiner kvar i backen och en liten damm alldeles bredvid.

Allt har ett slut och Charlotta Dahls jordiska dagar upphörde sommaren den 18 juni år 1893.

Hörby posten skrev att Fulltofta kyrkan vid begravningen var rikt dekorerad med blommor. Och att barnen från Minnet hade erhållit högtidsdräkter av den avlidnas sterbhus för att kunna närvara.

Vid Fulltofta kyrka finns Trolles familjegravar innanför en vit stenmur.

Häradshövding Carl-Axel Trolle ärvde Charlotta Dahl när han första gången samlade gårdens folk kastade sig en kvinna som skötte hönsen till marken i ett försök att kyssa linningen på hans byxor.
”Stig upp kärring!” röt Trolle därmed var den knäfallande epoken slut.

 

© Bodil Pedersen

Med ett stort intresse för Charlotta Trolle Dahls familj har jag samlat material ur olika arkiv flera intervjuer med personer som haft anknytning. Ett arbete som började mer eller mindre för 40 år sedan som nu är sammanställt och nerskrivit.

Wiveka Charlotta Kristina Trolle, gift Dahl.
Bild ID: CTD_01

 

Det sägs att Charlotta Dahl var som en avbild av drottningen Victoria i Storbritannien.
Bild ID: CTD_02_lud_013

 

 

Dödsannons Charlotta född Trolle Dahl
Helsingborgs Dagblad- 18930715 dödsannons.
Tidningsklipp från Staffan Falk.
Bild ID: CTD_22

 

Charlotta Dahl med två flickor sittandes på golvet kan vara dottern Malvina.
Bild ID: CTD_03_lud_014

 

Familjen De la Gardie. Major greve Carl Gustaf och hustru Malvina f. Dahl barnen dottern Malvina och lillebror. Finn Axel. Bild ID: CTD_04_lud_023

   

Till toppen av sidan

   
 

Major och Greve Carl-Gustav, Make till Malvina.
Bild ID: CTD_27_Greve-Carl-Gustav

   
   

Vigsel mellan Charlotta Trolle och Peter Axel Dahl. Helsingborgsposten 1841-10-16.
Tidningsklipp från Staffan Falk.
Bild ID: CTD_23

Vigsel mellan Charlotta Trolle och Peter Axel Dahl.
Lunds Weckoblad 1841-10-06 Vigsel.
Tidningsklipp från Staffan Falk.
Bild ID: CTD_24

   
   

Vigsel mellan Charlotta Trolle och Peter Axel Dahl.
Post och inrikes-Tidningar 1841-11-18 Vigsel.
Tidningsklipp från Staffan Falk.
Bild ID: CTD_25

 
   
   


Dödsannons kapten Peter Axel Dahl.
Aftonbladet 1857-12-31 Peter Dahl.
Tidningsklipp från Staffan Falk.
Bild ID: CTD_20

Dödsannonskapten Peter Axel Dahl.
Barometern 1858-01-16 PD dödsannons.
Tidningsklipp från Staffan Falk.
Bild ID: CTD_21

   

Till toppen av sidan

   

Fru Dahl kallad "hennes Nåd" i en av salongerna på Fulltofta herrgård det som  kallas "slott" idag. Fotot från början av 1890-talet.
Bild ID: CTD_05_lud_046

   
   

 

Under drottning Victorias tid som det brittiska väldets överhuvud fanns i Skåne en kvinna som var drottningens avbild.
De var så lika att senare generationer har förväxlat porträtten i ett familjealbum. Ja – avgör själv.
Bild ID: CTD_11

   
   

Fulltofta Herrgård gavelsidan från 1890-talet.
Bild ID: CTD_07_lud_249

   
   

Kusken Nils Bengtsson från Ekesåkra s.k. Livré* på kuskbocken till Landån. Malvina och barnen sitter bak i vagnen. På trappan i folkdräkt är det mamsell** Augusta Grundström guvernant de andra övriga är tjänstefolk på gården. Till vänster på fotot andra våningen är det en dam som tittar ut genom fönstret detta kan vara Nådan.
Bild ID: CTD_08_lud_047

* Livré är en dräkt som arbetsgivare tilldelat en anställd att bära i arbetet som tjänstedräkt. Dräkten förekommer som arbetskläder/uniform för personer som arbetar exempelvis som betjänt eller piccolo. Livréet kan vara utformat på olika sätt beroende på vilket arbete som skall utföras. Ofta efterliknar det i sitt utseende äldre stilideal, exempelvis 1700-talets uniformer, även om det i realiteten ofta är formgivet så att det är praktiskt att ha på sig för det arbete som skall utföras.
Faktakälla: Wikipedia.
** Mamsell (av franska mademoiselle) var under 1700- och 1800-tal en svensk titel för ogifta, ofrälse flickor och kvinnor, främst inom borgarståndet och prästeståndet. Ordet ersattes efter 1800-talets mitt av fröken, som tidigare varit en titel endast använd för ogifta adelsdamer.
Faktakälla: Wikipedia.
   
   

Tavla av Fulltofta Herrgård (se bild nedan)  klänning som tillhört Malvina De la Gardie.
Palm och bord där bordsskivan är helt täckt med pärlbroderi. Detta ingick i en by utställning på Hörby Museum år 1996 utlånat material av Margareta & Carl Axel Trolle.
Bild ID: CTD_09_lud_045a. Foto © : Bodil Pedersen.

Från utställningen om byn Fulltofta på Hörby Museum.
Bild ID: CTD_10_lud_044a. Foto © : Bodil Pedersen.

   

Till toppen av sidan

   

Stenen år 1880 stod tillsammans med en annan sten som markering till en entré där hennes Nådan åkte dit varje eftermid-dag för att dricka kaffe, som tjänstefolket dukade upp.
Platsen är utmärkt på nedan karta från år 1765 som grop och kalkugn.
Foto: © Roland Pedersen
Bild ID: CTD_18_Gravsten_1880

Gropen
Se större översiktskarta nedan.
Bild ID: CTD_19_Gropen.

   
   

Karta från 1765.
Bild ID: Karta-1765_04w_utsnitt.

   
   

Wiveka Charlotta Dahl.
Foto 2012 © Roland Pedersen. Bild ID: CTD_12_Gravsten

Kapten Peter Axel Dahl.
Foto 2012 © Roland Pedersen. Bild ID: CTD_13_Gravsten

   
   

Gravplattor. Malvina De la Gardie syskon och barnen.
Foto 2012 © Roland Pedersen. Bild ID: CTD_14_Gravsten.

   
   

Huset Minnet till minne av Charlotta Dahls döda barn och barnbarn. Minnesplatta på husets framsida det som fru Dahl lät bygga som skola till flickor. Foto 2012 © Roland Pedersen.
Bild ID: CTD_15_Skylt.

Det huvudlösa trollet.
Foto 2012 © Roland Pedersen.
Bild ID: CTD_26_lud_055

   

Till toppen av sidan

   

Trolles vapen enl. Adelskalendern 2013
Bild ID: Trollevapen 2013

Trolles vapen enl. Adelskalendern 2016
Bild ID: Trollevapen 2016

   
   

Flickor till fattiga torpare i Fulltofta fick möjlighet att gå i denna skola och lära sig enkla hushållsgöromål de blev populära när de sedan fick tjänst som pigor.
Bild ID: CTD_16_lud_076

   
   

Flickor till fattiga torpare i Fulltofta fick möjlighet att gå i denna skola och lära sig enkla hushållsgöromål de blev populära när de sedan fick tjänst som pigor.
Bild ID: CTD_17_lud_077

   
Källor:
Arkiv Digital, Arkivhandlingar, Intervjuer med Fulltoftabor, Släkten Trolle, Reportage från Skånska Dagbladet 2002, Tidningsannonser. Fotoredigering samt fotografering av gravstenar Roland Pedersen, Fulltofta Sockenbok 1999 - 2012. Ett stort tack till släktforskaren Staffan Falk som har hjälpt mig med vissa arkivdelar och gamla medicinska termer samt tidningsurklipp.Illustartioner av adelsvapen, www.adelsvapen.com
   

Till toppen av sidan

   

 

   Till länken med nästan alla Skånska slott

Till toppen av sidan