År 2017 fick vi lov att använda Ragnar Lönnängs bilder och texter som finns i hans resehandbok om Skånska slott. Böckerna är idag slutsålda och återfinns på antikvariat.
Vi har också använt Sylve Åkessons textmassor till slotten. Han har också en gedigen information om många slott.

Till dessa generösa fotografer vill vi rikta ett stort tack!
Du kan läsa något mer om fotografer som medverkat här.

Du kan här se över 1.600 bilder och PDF-filer av Skånska slott

Alla länkar/slott öppnas i ett nytt eget fönster. Dvs. vart enskilt slott presenteras på en egen sida.
När du sett färdigt på länken/slottet stänger du fönstret och kommer då tillbaka till menysidan för alla slotten.
Överst i din webbläsare kan du se alla flikar med slott som är öppna
Till menyn Slott på denna sida

Som vanligt får man mycket större utbyte av hemsidor om man lär sig grunderna hur man hanterar sin webbläsare.

Ferdinand Richardt

Ragnar Lönnäng

1819 04 10 – 1895 10 29
Postum

1939 03 26 – 2020 10 20
Postum

Ferdinand kom efter sin konfirmation 1835 i tømrerlære, men allerede i 1836 fik han en plads på Kunstakademiet med arkitekten G.F. Hetsch som lærer. Også historiemaleren J.L. Lund og billedhuggeren Bertel Thorvaldsen havde Richardt kontakt med. I 1839 og 1840 vandt han hhv. akademiets lille og store sølvmedalje for sine malerier.

I 1847 opnåede han et femårigt arbejdslegat fra kongehuset, der som modydelse fik et landskabs- og et arkitektonisk maleri om året. 1855-1859 var han i USA, meget af tiden ved Niagara Falls. Den 18. januar 1862 giftede han sig med enken Sophia Schneider, født Linnemann (1831-1888). Efter en europarejse var han i 1863 i England, hvor han mødte det engelske kongehus.

I 1873 solgte Richardt en stor del af sine værker, hvorefter han udvandrede til USA med sin familie. De tog først til Niagara Falls, derefter i 1875 til San Francisco, hvorefter han i 1876 endeligt slog sig ned i nabobyen Oakland, hvor han virkede som tegnelærer.

Hans efterkommere var datteren Johanna (1862-1897) og stedsønnen Joost Schneider.
Källa: Wikipedia.dk

Som turistchef i Uppsala under 1990-talet hade jag bl a uppdraget att leda projektet Mälarslott, som gick ut på att samverka kring turismutvecklingen i slotten kring Mälaren.

Efter flytt till Österlen år 2000 fick jag genast frågan om mina möjligheter att utreda förutsättningarna för turismutveckling i de skånska slotten. Jag antog erbjudandet, som ledde till en mycket innehållsrik period i livet. Mitt uppdrag pågick under 1½ år, med tyngdpunkten vid besök i såväl privatägda gods med slottsbyggnader, som i slott och borgar för militära ändamål. Projektet omfattade slottsanläggningar över hela landskapet och från olika epoker från medeltid till 1900-talet. Jag hade förmånen att få intervjua slottens ägare, vilket gav mig rika kunskaper om skånsk och dansk historia och kultur och inte minst godsens och slottslivets seder och traditioner under gångna tider.

Sedan projektet genomförts fortsatte jag att engagera mig i den omfattande Skånska slottskulturen. Det innebar utgivning av två resehandböcker (varav en engelskspråkig) på temat Skånska slott och sevärdheter, föredrag, researrangemang, artiklar, eget måleri med tre utställningar på temat Skånska slott och tillverkning av souvenirer på samma tema.

Sylve Åkessons
Skånska slott och Herresäten

Skånska utsikter
Vues de Scanie.

Nedan info är hämtad från hemsidan https://skanskaslott.ullstad.com/

Informationen på dessa sidor är skriva av Sylve Åkesson. Hänvisa därför alltid till "Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten" när ni använder information från dessa sidor.

Det omfattande arbetet med att ta fram och sammanställa information om skånska slott och herresäten genomfördes av Sylve Åkesson som publicerade sitt material på webbplatsen: http://www.algonet.se/~sylve_a/slott.htm
Webbplatsen kom slutligen att omfatta 99 slott och herrgårdar. Efter Sylve Åkessons bortgång finns dessvärre inte webbplatsen kvar.
För att fortsatt göra Sylve Åkessons material tillgängligt på webben så publiceras nu Skånska Slott och Herresäten på denna webbplats.

Vi här på www.gammalstrop.se vill också gärna delta i att låta detta arbete bli förevigat och därför hänvisar vi också till Sylve Åkessons nuvarande sajt. Vi använder också en del av hans textmaterial.
Beundransvärt av https://skanskaslott.ullstad.com/  att lägga upp detta stora arbete på en egen sajt för att eftervärden skall kunna ta del av slottens historia, och att man är generös att dela med sig av materialet. Vi hoppas att vår bildsajt och länk om Skånska slott skall bli ännu intressantare med Sölves texter och att de kompletterar varandra.

Skånska utsikter är en bok med fantastiska teckningar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

För de mesta är det slott och herrgårdar, men det finns också några andra (få)  teckningar från tiden som vi valt att ta med totts att de kanske går lite utanför ämnet på denna sida. Dock ställen som är väl värda ett besök.

• Thersner, Ulrik, 1779-1828 (författare)

• Akrell, Carl Fredrik, 1779-1868 (gravör)

• Carpelan, Wilhelm Maximilian (Carpelan, Wilhelm), 1787-1830 (gravör)

• Limnell, Emanuel, 1766-1861 (illustratör)

• Petersen, Søren Henrik, 1788-1860 (gravör)

• Skjöldebrand, Anders Fredrik, greve, 1757-1834 (illustratör)

Carl Fredrik Akrell

Wilhelm Maximillian Carpelan

Klicka på ovan omslag så får du
upp en PDF-fil på över 500 sidor.
Filen är på ca. 60 MB.
Volymen ovan innehåller
endast Skånska slott.
Publicerad 1908.

Anders Fredrik Skjöldebrand

Slott
(lågty. slott, högty. schloss) kallas i Sverige en kunglig eller staten tillhörig byggnad, i äldre tider oftast befäst, avsedd till bostad, residens, för en kunglig person eller hans ställföreträdare (ståthållare, landshövding). Ordet tycks ha inkommit under 1300-talet. Under den äldre medeltiden var hus (se d. o.) den vanliga svenska benämningen för en fast byggnad av detta slag. Med tiden blev även enskilda, på landsbygden belägna byggnader av större dimensioner kallade slott.

För att en byggnad egentligen ska få kallas slott skall den ha varit bostad för en kunglig person eller uppförd utav staten för att användas vid representation och andra liknande tillfällen. Detta svar finns på flera forum men också på Runeberg.org.

Ett slott
är en byggnad som ursprungligen byggdes av kungar och furstar när borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk. Slotten blev makt- och regeringscentrum efter medeltiden.

Beteckningen slott kom också att användas när högadliga lät bygga mer ståndsmässiga byggnader på sina sätesgårdar. Med tiden kom också andra högreståndspersoner, till exempel bruksägare, att bygga slott.

Slottets funktion har ofta varit och är fortfarande residens och administrativt säte för en furstefamilj (ex. Stockholms slott och Buckingham Palace), men det byggdes även jakt- och lustslott för nöjen (ex. Kina slott och Falkenlust) och sommarslott med stora parker (ex. Drottningholms slott och Versailles). Ett slott fungerar även som administrativt centrum för olika statsapparater och som regionalt säte för landshövdingar (ex. Uppsala slott och Linköpings slott) eller huvudsäte för privata gods eller bruk (ex. Övedsklosters slott och Svartå slott). Namnet kan även förknippas med företag främst på vinproducerande gårdar, så kallade vinslott (ex. Chateau de Chenonceau).

Man kan diskutera var gränsen för kunglig person går. Prins? Grevinna? Hertig?

Herrgård
När det gäller herrgård så trodde jag att kravet var att det varit bostad för en adlig person men så verkar det inte. En herrgård är helt enkelt en ståtlig byggnad som ska uppvisa makt och rikedom, som ofta föreföll vara adelns område förr i tiden. Så då kan nog Göran Perssons byggnad trots allt kallas herrgård, ifall han är storbonde och det kan man ju anta.

Ett slott är en byggnad som ursprungligen byggdes av kungar och furstar när borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk. Slotten blev makt- och regeringscentrum efter medeltiden. De slott som byggdes fram till 1600-talet var ofta befästa, och tjänade bland annat som skydd mot fiender. Exempel på detta är de flesta vasaslott, som Gripsholm, Kalmar slott och Vadstena slott.

Beteckningen slott kom också att användas när högadliga lät bygga mer ståndsmässiga byggnader på sina sätesgårdar. Med tiden kom också andra högreståndspersoner, till exempel bruksägare, att bygga slott.

Slottets funktion, var ofta residens och administrativt säte för furstefamiljen, som exempelvis Stockholms slott, men det byggdes även jakt- och lustslott (Kina slott) för nöjen och sommarslott med stora parker (Drottningholm). Ett slott fungerar även som administrativt centrum för olika statsapparater och som regionalt säte för landshövdingar (Uppsala slott) eller huvudsäte för privata gods eller bruk. Namnet kan även förknippas med företag främst på vinproducerande gårdar, så kallade vinslott.

Ordet slott kommer av lågtyskans ord slot, som betyder befäst plats, slott. Beteckningen slott kom att ersätta ordet borg (tyska Burg) under sen medeltid. Engelskans ord för slott är dels ”palace”, (i exempelvis Buckingham Palace), när det motsvarar ett svenskt palats, dels ”castle”, som betecknar ett befäst slott, exempelvis Windsor Castle. Ett palats är inte befäst, till skillnad från de slott som byggdes fram till 1600-talet. Undantag från detta är romerska kejsarpalats, till exempel kejsar Diocletianus palats i Split. Om ett slott ligger i en stad och saknar park kallas det för palats. I vissa fall kan ett slott kallas palats fast det har en park. Ett exempel på detta är slottet Versailles. Franska för slott är ”château” eller ”palais”, (som kommer av latinets latinets ”palatium”, liksom det engelska ”palace”). Det franska ordet ”château”, (som kommer av latinets ”castellum”, liksom det engelska ”castle”), kan dock inte alltid översättas med slott, då det t ex även används om ett, ibland rätt enkelt hus på en vingård eller betecknar ett vattentorn, ”château d’eau”.

Sätesgård- Säteri
En sätesgård eller ett säteri var en gård som bebotts av en frälseperson och innehaft "sätesfrihet", skattefrihet.
Ett säteri är i nutida språkbruk en större herrgård.Fram till 1800-talet var säterier skattebefriade, och innehavet ett privilegium för adeln. Begreppet sätesgård var en synonym, som successivt föll ur bruk. Båda orden avsåg ursprungligen godset, snarare än huset, men redan på 1600-talet var en ståndsmässig byggnad ett krav för skattebefrielse. Skapandet av nya säterier förbjöds 1686. I Sverige blev det efter 1809 möjligt för icke adliga att köpa skattebefriade frälsegods – i Storfurstendömet Finland efter 1864.
Sedan adelsprivilegierna och grundskatterna avskaffats har säterier i strikt juridisk mening upphört att existera.

Borg
är en befäst byggnad med höga murar och ofta resta kring ett kärntorn. De medeltida borgarna var ofta byggda i flera steg där det första var uppförandet av en kastal. De svenska borgarna är idag, med få undantag, ruiner. Riksantikvarieämbetets definition på begreppet borg är: ”De befästa anläggningarna utgör områden som på en eller flera sidor avgränsas eller utmärks av anlagda murar, vallar, palissader, vallgravar eller kombinationer av dessa. Tillträde/utträde och/eller insyn har varit begränsad och/eller kontrollerad.”

Ursprungligen betydde ordet ”brant klipphöjd” (jämför ordet på isländska) och den betydelsen lever idag kvar i ordet ”landborg”.

Ordet har också haft betydelsen stad, på isländska ”stor stad”, till exempel kallas huvudstad på isländska höfuðborg (”Reykjaviks stad” heter dessutom Reykjavíkurborg). Jämför engelskans ord ”borough” (en brittisk typ av kommun); och det svenska ordet borgmästare som är ett tyskt lånord i vilket borg (burg) betyder stad.

Allmänt om olika borgtyper
Bland annat rika frälsemän kunde bygga borgar, men oftast hade de inte råd med mer än kärntornet i sten och borgen kallas då barfredsborg eller tornborg. En annan, i Sverige mer sällan använd teknik, motteborg, kunde vara att man byggde en konstgjord kulle varpå en träfästning restes med palissad högst upp. Ett av få svenska exempel är dock borgen Gälakvist strax utanför det medeltida Skara.

Försvarskyrkor
Kyrktorn kunde ibland vara ett mellanting mellan kyrka och borg, till exempel Husaby kyrka vid Kinnekulle, eller Bjälbo kyrka utanför Vadstena. Också Sankt Olofs domkyrka i Sigtuna med sitt kraftiga torn, kan anses som ett exempel på detta. I försvarssyfte kunde också kastaler byggas strax intill kyrkan; exempel på det är kastalerna invid Gammelgarns kyrka, Fröjels kyrka och Lärbro kyrka på Gotland. På Öland fanns dessutom på medeltiden många försvarskyrkor med torn både i kyrkans östra och västra del, så kallade klövsadelskyrkor. En bevarad försvarskyrka (som dock inte är en klövsadelskyrka) på Öland är Källa ödekyrka, som är en ovanlig kyrka därigenom att den är byggd i två våningar i försvarssyfte. En annan typ av försvarskyrka är de rundkyrkor som finns i Stockholmsområdet, på Bornholm och Småland (sammanlagt åtta i dagens Sverige).

Kungsgårdar
Som begrepp har varit detsamma överallt, kungens gård i grannskapet, hans visthusbod och skattekista på orten. Hit kunde kungen komma ridande med hirden, sitt beridna följe, och hovet, för att inspektera egendom eller bara konsumera de magasinerade födoämnena. Här var också platsen för konungens utsände, här togs politiska och praktiska beslut. Sveakungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap.

Herrgård
var ursprungligen beteckningen på en stor gård som beboddes av en herre, det vill säga en adelsman. I dag används dock även begreppet för ett stort enfamiljshus byggt i samma stil som herrgårdens herrgårdshus, det hus som herren själv bodde i.

Det ursprungliga begreppet började urvattnas under den tidiga industrialismen på 1700-talet, då även ofrälse bruksägare eller brukspatroner började kallas herrar. När dessa byggde sig bostäder som liknade de egentliga herrgårdshusen började dessa kallas herrgårdar.

Mindre herrgårdshus
har ofta en planlösning av salstyp – en hall med ett rum på varje sida och innanför hallen salong, bibliotek och matsal i fil. På övervåningen ofta två rum, ett på varje sida om trapphallen. Ofta finns en veranda eller glasveranda, eventuellt med en annan veranda över.

Ibland har herrgårdshuset en allé eller ett vårdträd på gårdsplanen och flyglar kan förekomma med vagnslider, snickarbod, stallplatser eller helt enkelt ett separat hus för köket. Köket placerades ofta där på grund av brandrisken.

Källa:Wikipedia, m. fl.

Biografi: Anders Sigfrid Rålamb

Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist.

Föräldrar var Claës Gustaf Rålamb och Christina Sofia Sack. Han gifte sig 1777 med Brita Christina Sack.

Rålamb påbörjade sin militära bana 1767 och blev ryttmästare 1775, men begärde avsked 1783 efter att ha köpt Strö herrgård. Där uppförde han en fristående bibliotekspaviljong för sina ärvda och egenhändigt inköpta dyrbara böcker och manuskript. Delar av samlingarna donerades till Kungliga biblioteket 1878 och 1885. Återstoden överfördes till den Rålambska stiftelsen och deponeras 1937 iRiksarkivet.

Han var en duktig tecknare och under officerstiden utförde han ritningar till ett kavalleriexercisreglemente och han uppger i sin opublicerade självbiografi att han som ung genomgått en examen vid fortifikationen och att man då hade önskat att han skulle fortsätta som arkitekt. Efter förvärvet av Strö herrgård vistades han ofta i Skåne och under 1780- och 1790-talen utförde han ett mängd teckningar och akvareller av skånska slott och herrgårdar. De har ett stort kulturhistoriskt och topografiskt värde och är i många fall unika. Kungl. Biblioteket tillhandahåller ett flertal av dem online.

Sylve Åkesson. Skånska
slott och Herresäten.

Slottsguiden
(Skånska slott)

En annan sida om Skånska slott och Herresäten som är värd att titta på är:
https://skanskaslott.ullstad.com/

Informationen på https://skanskaslott.ullstad.com/index.php är skriven av Sylve Åkesson. Hänvisa därför alltid till "Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten" när ni använder information från eller kommer från deras hemsida

Det omfattande arbetet med att ta fram och sammanställa information om skånska slott och herresäten genomfördes av Sylve Åkesson som publicerade sitt material på webbplatsen: http://www.algonet.se/~sylve_a/slott.htm
Webbplatsen kom slutligen att omfatta 99 slott och herrgårdar.
Efter Sylve Åkessons bortgång finns dessvärre inte webbplatsen kvar.

För att fortsatt göra Sylve Åkessons material tillgängligt på webben så publiceras nu Skånska Slott och Herresäten på ovan webbplats.

www.gammalstorp.se  noteringar:
Vi tycker att allt ideellt arbete som läggs ner av människors osjälviska arbete för att informera och kanske glädja andra är en mycket viktig del av historien. Utan dessa hade mycket av vår historia redan varit bortglömd idag.

Tråkigt är att när folk går bort så försvinner också mycket kunskap då den ibland inte förs vidare.
Den ansvarige för https://skanskaslott.ullstad.com/index.php sidan idag har gjort ett mycket bra initiativ  genom att föra Sylves gedigna arbete vidare i framtiden.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten

Fotografer som medverkat
för att få till den här sidan om Skånska slott

Andra fotografer, bland annat vi själva använder endast © vilket betyder att man måste fråga först innan man använder bilden. Men detta betyder inte att vi eller andra fotografer spärrat bilden för användning – vi vill bara vet var den användes innan vi ger ett ok.

Till dessa generösa fotografer vill vi rikta ett stort tack!

Tyvärr ser man bara signaturen till dessa fotografer men vi presenterar dem ändå här nedan på det vi har hittat på nätet.

Fotograf:  Jorchr
Jag bor i Malmö , Sverige och jobbar i Lund med mjukvaruutveckling .

Jag spenderar mycket av min fritid i min stuga på Österlen , sydöstra delen av Skåne .

Jag är mest aktiv på svenska wikipedia. Jag publicerar också bilder på wikipedia Commons.

Mina bilder som överfördes från svenska wikipedia av andra kan ses här .

Fotograf: Jsdo 1980
Se mer här

Fotograf: © Karlsson 3400
 

Illustration: Eeriktighunter

Fotograf: © Leif Johansson
Scania Cultura 2010.

Fotograf: Vänerklint

Fotograf: Guillaume Baviere
Se fler bilder av Guillume

Fotograf: ©  Roland Pedersen