Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Övedskloster är, som namnet antyder, ursprungligen ett kloster inom premonstratenserorden. Den härstammar från Frankrike och introducerades på Öved via ärkebiskop Eskil i Lund. Han ägde mark i området, som han avstod för klosterbyggnationen. Detta skedde vid 1100-talets mitt och under Eskils tid tillkom även kloster inom premonstratenserorden i Vä och Lund.

Klostren blev under hand ägare till stora jordområden som berövades dem under 1530-talet när reformationen ödelade deras verksamhet och mark och byggnader drogs in till kronan för att senare förlänas åt kungatrogna adelsmän.

Vid 1500-talets slut var Tyge Krabbe länsman på Öved. Under hans tid ödelades det gamla klostret i en brand. Själva gården återuppbyggdes, men klosterkyrkan förblev en ruin tills den revs i slutet av 1700-talet.

Den första privata ägaren, Otto Lindenov med hustru Anne Brahe, tillträdde Öved år 1614. Han dog redan 1618, men sonen Henrik Lindenov överlevde Skånes övergång till Sverige. Han trivdes inte som svensk undersåte och sålde därför godset år 1666 till fältmarskalken, greve Carl Mauritz Lewenhaupt.

Den affären ledde till ett 90-årigt innehav av Övedskloster inom ätten Lewenhaupt. Såväl den första ägaren Carl Maurits som de följande generationerna ägnade sig åt militära yrken med stor framgång och vistades långa tider i svenska arméns fälttåg eller i utländsk tjänst. Den siste ägaren i ätten, Adam Lewenhaupt, sålde Övedskloster år 1753 till sin svåger, friherre Hans Ramel. Det blev inledningen till den Ramelska familjens innehav av godset, vilket består ännu i dag.

Hans Ramel innehade ett stort antal gods som han ärvt efter sin förmögne far Malte Ramel. Han ägnade alla en stor omsorg, i synnerhet byggnadsbeståndet och kallades därför av samtidens människor för ”Bygge-Hans”. Under 1770-talet förändrades Övedskloster genom att de återstående klosterbyggnaderna revs och ett nytt slott byggdes på det äldre stenhusets grund. Förändringen hade projekterats av Carl Hårleman, men han avled samma år som affären slutfördes och efterträddes därför av såväl arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som hovintendenten och arkitekten Jean Eric Rehn. Adelcrantz ägnade sig åt huvudbyggnadens exteriör och Rehn fullbordade Hårlemans plan med utformning av borggårdspaviljongerna och interiörerna i själva slottsbyggnaden. Hårlemans ursprungliga generalplan, Adelcrantz och främst Rehns känsla för rokokon gjorde Övedsklosters slott till en av landets vackraste rokokoanläggningar. Byggnaderna uppfördes under åren 1763 - 1776.

Hans Ramel instiftade år 1768 en fideikommiss av Övedskloster och underlydande egendomar. Den består än i dag, på Övedskloster och ett 30-tal andra gods i landet, trots riksdagsbeslut år 1963 om fideikommissernas avskaffande.

Nuvarande fideikommissarie är friherre Hans Ramel.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Ragnar Lönnäng

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Övedskloster är, som namnet antyder, ursprungligen ett kloster inom premonstratenserorden. Den härstammar från Frankrike och introducerades på Öved via ärkebiskop Eskil i Lund. Han ägde mark i området, som han avstod för klosterbyggnationen. Detta skedde vid 1100-talets mitt och under Eskils tid tillkom även kloster inom premonstratenserorden i Vä och Lund.

Klostren blev under hand ägare till stora jordområden som berövades dem under 1530-talet när reformationen ödelade deras verksamhet och mark och byggnader drogs in till kronan för att senare förlänas åt kungatrogna adelsmän.

Vid 1500-talets slut var Tyge Krabbe länsman på Öved. Under hans tid ödelades det gamla klostret i en brand. Själva gården återuppbyggdes, men klosterkyrkan förblev en ruin tills den revs i slutet av 1700-talet.

Den första privata ägaren, Otto Lindenov med hustru Anne Brahe, tillträdde Öved år 1614. Han dog redan 1618, men sonen Henrik Lindenov överlevde Skånes övergång till Sverige. Han trivdes inte som svensk undersåte och sålde därför godset år 1666 till fältmarskalken, greve Carl Mauritz Lewenhaupt.

Den affären ledde till ett 90-årigt innehav av Övedskloster inom ätten Lewenhaupt. Såväl den första ägaren Carl Maurits som de följande generationerna ägnade sig åt militära yrken med stor framgång och vistades långa tider i svenska arméns fälttåg eller i utländsk tjänst. Den siste ägaren i ätten, Adam Lewenhaupt, sålde Övedskloster år 1753 till sin svåger, friherre Hans Ramel. Det blev inledningen till den Ramelska familjens innehav av godset, vilket består ännu i dag.

Hans Ramel innehade ett stort antal gods som han ärvt efter sin förmögne far Malte Ramel. Han ägnade alla en stor omsorg, i synnerhet byggnadsbeståndet och kallades därför av samtidens människor för ”Bygge-Hans”. Under 1770-talet förändrades Övedskloster genom att de återstående klosterbyggnaderna revs och ett nytt slott byggdes på det äldre stenhusets grund. Förändringen hade projekterats av Carl Hårleman, men han avled samma år som affären slutfördes och efterträddes därför av såväl arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som hovintendenten och arkitekten Jean Eric Rehn. Adelcrantz ägnade sig åt huvudbyggnadens exteriör och Rehn fullbordade Hårlemans plan med utformning av borggårdspaviljongerna och interiörerna i själva slottsbyggnaden. Hårlemans ursprungliga generalplan, Adelcrantz och främst Rehns känsla för rokokon gjorde Övedsklosters slott till en av landets vackraste rokokoanläggningar. Byggnaderna uppfördes under åren 1763 - 1776.

Hans Ramel instiftade år 1768 en fideikommiss av Övedskloster och underlydande egendomar. Den består än i dag, på Övedskloster och ett 30-tal andra gods i landet, trots riksdagsbeslut år 1963 om fideikommissernas avskaffande.

Nuvarande fideikommissarie är friherre Hans Ramel.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Ragnar Lönnäng

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0
GNU Free Documentation License

Öveds kloster 1936.

Carl Otto Andersson med hustrun Johanna Lovisa och dottern Anna, foto troligen 1886. Carl Otto hade anställning som trädgårdsmästare hos baron von Ramel på Övedskloster i Skåne när bilden togs.
Både hustrun Lovisa och Carl Otto har sina rötter i Barva socken i Södermanland.
Carl Otto föddes 1847-12-08 och han dog 1933.
Lovisa föddes 1843-12-28 och dog 1929.
1876 gifte de sig .
Deras enda överlevande barn var dottern Anna Lovica född 1881-05-26. Hon gifte sig med Johan Arvid Eriksson 1904. Johan Arvid kallas "Arvid i Hörby".
Lovicas föräldrar är begravda på Barva kyrkogård gravstenen fanns kvar 2016.
Bild ID: GATO_529. Bildkälla databasen Kringla.

Övedskloster på 1680-talet med ruinerna av klosterkyrkan (Buhrman-Fischer).

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

   Till länken med nästan alla Skånska slott