Toppen

Bjärsjöholm, Bergsjöholm, Bergsjöholm

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

   
Bjärsjöholm, Bergsjöholm, Bergsjöholm

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   

Renässansslottet Bjersjöholm utgör en äldre slottsbyggnad inom den egendom som sedan 1800-talet benämnes Bergsjöholm. Platsen har varit bebodd sedan folkvandringstiden och det är känt att en sten- och senare korsvirkesbyggnad från 1200-talet var belägen på en höjd nordväst om Bjeresjö kyrka. Den äldsta kända byggnaden, som till delar finns bevarad, är belägen c:a 300 meter NO om nuvarande slottet och uppförd år 1576 när Björn Kaas var ägare till egendomen. Ägarlängden är känd sedan 1300-talet och upptar flera av Danmarks mest kända familjer vid den tiden såsom Thott, Baad, Munk, Hvide, Rotfeld, Lycke och Kaas. Ursprungligen var slottet en sluten, fyrlängad borg med vallgravar och en ladugårdsbyggnad i öppen fyrkant vänd mot slottet, söderifrån.

Byggnaden har varit utsatt för såväl förfall som flera förändringar under seklerna. Både den norra och den södra längan har rivits vid restaurationer under slutet av respektive 1700- och 1800-talet. Vid förändringen 1790 fylldes även vallgraven igen och 1890 års rivning av södra längan var betingad av att utdikning av området skadat den ursprungliga pålningen av grunden.

 Den senaste restaurationen, under 1990-talet, har gjorts med stor omsorg av nuvarande ägaren och därmed är en av den skånska slottskulturens intressantaste byggnader räddad för framtiden.

För att återgå till sena 1500-talet blev den ursprung­lige ägaren och byggherren Björn Kaas familj nära nog utplånad av såväl sjukdomar som avrättningar som en följd av brottshandlingar.

En kort period i början av 1600-talet ägdes Bjersjöholm av släkten Ovesen Urup till Ovesholm. Några årtionden senare övertogs egendomen av släkten Thott som genom Ove Tagesen Thott blev den siste danske ägaren. Efter freden i Roskilde 1658 konfiskerades godset sedan ägaren anklagats för förräderi mot sitt nya fosterland. Tio år senare inköptes Bjersjöholm av grevinnan Ebba Brahe, då änka efter riksmarsken Jacob De la Gardie. Efter hennes död gick Bjersjöholm i arv till stormaktstidens mäktigaste person i Sverige, sonen Magnus Gabriel De la Gardie. Hans omfattande affärer och exklusiva livsstil undergrävde privatekonomin och när Karl XI:s reduktion infördes tvingades han sälja Bjersjöholm till fältmarskalken Otto Wilheln von Köningsmarck. Efter c:a tio år övertog kronan ånyo egendomen och sedan dess har medlemmar ur familjerna Stenbock, Palmcreutz, von Essen af Zellie, Cock, Colliander, Sylvan, Neess och Hagemann varit ägare.

Det nya slottet vid Bergsjöholm uppfördes under åren 1849-50, då Ystads borgmästare lagman Tage Sylvan var ägare till godset. Ritningarna till den nya slottsbyggnaden (som var ett av hans första uppdrag), utfördes av den danske arkitekten Ferdinand Meldahl, då inspirerad av romantiken med tyska förtecken.

Bergsjöholm är beläget några få kilometer väster om Ystad, med det nya slottet på en markant höjd, synligt från Europaväg 65. Det omges av en vacker park, med bedårande utsikt över hav och kust i en vid sektor.

Nuvarande ägare är godsägare Lars Ahlström.

 

Arkitekten Ferdinand Meldahl
Den danske arkitekten Ferdinand Meldahl föddes i Köpenhamn den 16 mars 1827. Han var son till en gjutare och kom tidigt in som lärling i muraryrket. Han fullföljde och blev därmed utlärd murare. Hans intresse för byggnader och byggnadskonst stannade dock inte vid muraryrket, utan han ville gå vidare och sökte in vid Konstakademins arkitektskola. Där visade han en sådan begåvning att han redan som elev erhöll flera stipendier och utmärkelser (bl a den stora guldmedaljen 1853).

Efter examen vid arkitekturskolan företog han, med understöd från akademien, en studieresa till Europas större städer åren 1854-56. Han återkom till Köpenhamn, starkt påverkad av tidsandan. vid 1800-talets mitt, romantiken.

Det blev upptakten till en lysande karriär som arkitekt och administratör. Från mitten av 1850-talet ritade och medverkade han vid uppförandet av bl.a. blindinstitutet i Köpenhamn, rådhuset i Fredericia, tingshusen i Ålborg och Randers, alltingshuset i Reykjavik, navigationsskolan i Köpenhamn, Frederikskyrkan eller ”Marmorkyrkan” i Köpenhamn och vid restauration och nybyggnad av ett flertal slott och herresäten i såväl Danmark som Skåne. Frijsenborg vid Århus och Pederstrup på Lolland är två exempel på uppdrag i Danmark och i Skåne dessutom Trolleholm, Trollenäs, Svalöv, Fulltofta och Örtofta. Han utförde även flera kyrkorestaurationer, främst i landsorten och hade uppdrag åt de kungliga slotten, exempelvis den stora restaurationen av Frederiksborgs slott efter branden år 1859.

Han blev medlem av Konstakademin 1858, där han utförde en omfattande lärargärning. Han blev professor vid akademins byggnadsskola år 1864 och var Konstakademins direktör åren 1873-1890. Han deltog även i det politiska arbetet, främst det som gällde utbildning och planering av Köpenhamns tillväxt. År 1863 blev han ordförande i skolrådet och 1867 utnämndes han till stadsråd, där han i hög grad kunde påverka Köpenhamns utveckling. Bl a omgestaltade han Søtorvet och ansvarade för nybebyggelsen på Gammelholm efter den stora branden i slutet av 1700-talet. Han ritade även de första lekplatserna i Köpenhamns parker.

Dessutom tog han som byggnadsinspektör och medlem i åtskilliga andra kommittéer och styrelser verksam del i behandlingen av en mängd frågor som berörde stadsbyggnadskonsten i ett vidare perspektiv. Meldahl blev år 1873 ledamot av Akademien för de fria konsterna.

Det arkitektoniska formspråket under 1800-talets senare del återspeglar mycket av norditaliensk renässans, kombinerat med bysantinska, romanska och gotiska influenser som visar på en strävan till samband med de stora perioderna i europeisk byggnadskonst. Ferdinand Meldahl blev en av tidens stora och avled den 8 februari 1908.

© Ragnar Lönnäng.

 

Foto: © Ragnar Lönnäng.

 

Foto: © Ragnar Lönnäng.

 

Foto: © Fred Lundberg, Hörby.

 

Foto: © Fred Lundberg, Hörby.

 

 

 

   
   © Ragnar Lönnäng. © Översättning Bryan Ralph.   Textkälla: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten
   

Bjärsjöholm, Bjersjöholm, Bergsjöholm, består egentligen av två slott. I norr ligger den gamla renässansborgen från 1576, uppförd av Björn Kaas mellan en höjd och en liten, numera torrlagd sjö. Den övergavs på grund av sättningar och ett nytt slott, ritat av Ferdinand Meldahl, uppfördes 1850. Efter 1986 har den gamla borgen restaurerats med gamla metoder.
Källa: Wikipedia.

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

   
   
   
   
   
   
   
   

Bjersjöholms södra huvudlänga före rivningen 1889. Vy från söder. Endast den högra delen bredvid porten är bevarad.

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0
GNU Free Documentation License

   
   

Bjärsjöholm sett från öster omkr. 1680. (Burman-Fischer)

 
   
   
   
   

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0 GNU Free Documentation License

   

 

 

   Till länken med nästan alla Skånska slott

Till toppen av sidan