Toppen

Wanås slott

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

   
Wanås

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   

Wanås är beläget ett par mil norr om Kristianstad. De äldsta delarna härstammar från slutet av 1400-talet, då godset genom ingifte kom i släkten Brahes ägo. Det äldsta huset, troligen ett stenhus omgivet av vatten, byggdes successivt ut till en fyrlängad renässansborg med vallgrav. Slottsbyggnaden har ännu kvar vissa inslag från 1400-talet.

Den första omtalade händelsen med anknytning till Wanås inträffar under maktkampen om den danska kungakronan mellan den avsatte Christian II och dennes farbror Frederik I, som 1523 valts till kung med adelns och lybeckarnas stöd. Ägaren till Wanås, Niels Nielsen Brahe hade, i motsats till majoriteten av adeln i Skåne, tagit ställning för ett återval av Christian ”Bondekär” eller ”Den gode” som under sin regeringstid stöttat bönderna i deras kamp mot ofrihet och skatter. Brahe lierade sig med upprorsmannen Sören Norrby som fick med sig Göingebönderna i ett blodigt uppror mot adeln.

Frederik I valdes och Niels Nielsen Brahe greps och dömdes till döden. Efter Brahes död övergick Wanås till ätten Bille fram till mitten av 1600-talet, då ägandet övertogs under en period av ätten Beck till Färslöv för att 1649 övertas av Anna Ramel, änka efter Malte Juul till Maltesholm. Under nordiska sjuårskriget 1563-70, brändes slottet delvis ner och återuppbyggdes av Steen Bille under 1570-talet, delvis till det utseende det har i dag.

I slutet av 1600-talet övertogs Wanås av den gamla ätten Putbus från Rügen. Efter von Putbus tid inköptes Wanås 1756 av landshövding Carl Axel Hugo Hamilton, gift med den förmögna Betty Jennings. Hon blev tidigt änka, efter två giften, och avled 1801. Under hennes tid skedde stora förändringar på Wanås med om- och tillbyggnader av hus och parker. Betty Jennings hade gjort Wanås till fideikommiss och år 1801 tillträdde hennes dotterson Carl Axel Wachtmeister af Johannishus som fideikommissarie och ännu i dag är ätten Wacht­meister ägare och brukare genom greve Carl-Axel Wachtmeister.

Wanås närmaste omgivningar består i den vidsträckta och vackra konstparken, där konstverken och naturen förenas i en harmonisk symbios.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Ragnar Lönnäng

 

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0

   
   © Ragnar Lönnäng. © Översättning Bryan Ralph.   Textkälla: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten
   

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

   
   

Den äldsta avbildningen av Wannås 1680.
Burman, Gerhard von, 1653-1701 (author) Fischer, Abraham, 1724-1775 (publisher)

   
   

Göingebygdens skildrare
År 1842 anställdes prästen Tufve Svensson Cederborg som informator hos greve Carl Axel Wachtmeister på Wanås. De flyttade då in i den nya informatorsbostaden, öster om slottet. Här föddes sonen Carl August den 9 april 1849.

Tufve Cederborg drömde om ett eget pastorat men inte förrän 1859 blev han en kyrkoherde i Kviinge-Gryt och 1866  kontraktsprost i Östra Göinge härads kontrakt.

Sonen Carl August skriver i sin självbiografiska Tänkebok att barndomen varit mycket ljus, men att fadern varit sträng och myndig och modern uppoffrande och kärleksfull.

Under 1800-talet var det vanligt att prästsöner övertog sin fars kall, varför Tufve började undervisa sonen i latin redan som barn. Carl August började sina egentliga studier vid Katedralskolan i Lund, höstterminen 1864. Han bodde hos krukmakare Almström i hans gård med adress Råttesträtet 191. Den första terminens betyg ger honom godkänt i de flesta ämnen, men märkligt nog underkänt i svenska.

Under tredje året började han umgås med planer på att sluta skolan. Så blev det, med det villkoret att han fortsatte som privatist såväl hemma som i Kristianstad. Han förlorade intresset även för detta och tanken på jordbruk började ta fart. Fadern menade att ingen blir jordbrukare på andra meriter än praktik och sände honom därför till en gård i Hörby.

Året efter övertog han ansvaret för faderns ”prästajordbruk”, där han stannade i sju år, varefter han köpte en egen gård i Hökaröd strax söder om Kviinge.

1880-talet innebar flera års missväxt och Carl August övervägde då att sälja gården. Han började engagera sig politiskt för liberalismen, där han insöp allt som skrevs av August Blanche i ”Ny Illustrerad Tidning”. Carl August skrev själv politiska artiklar i Kristianstadbladet, vilket väckte stor uppmärksamhet i bygden.

Han valdes in i landstinget och träffade där den tidigare disponenten vid Torsebro krutbruk, baron Staël von Holstein. Krutbruket hade gått i konkurs 1881 och von Holstein hade blivit tidningsman och gav ut ”Södra Sverige”. Han erbjöd Carl August att bli medarbetare vilket han accepterade under förutsättning att han huvudsakligen fick skriva kåserier. Tidningen gick snart i konkurs och baronen flydde till Amerika.

Redan samma höst träffade han tidningsmannen Lars Österling, far till poeten Anders. Han ägde Skånes Allehanda och erbjöd Carl August en anställning som snart utvecklades till ett delägarskap. Hans duglighet gjorde honom efterfrågad och 1897 anställdes han vid Göteborgs Aftonblad. Han fick samma år ett generöst erbjudande från Borås Tidning, men valde att återvända till Helsingborg och familjen, där han hyrde en villa och skrev sin första roman, Göingehövdingen och snapphanarne. Det blev hans första historiska roman och en upptakt till hela hans kommande produktion.

År 1898 flyttade de till Stockholm sedan Carl August fått en fördelaktig tjänst vid Svenska Dagbladet och sedan chefskapet för Allers Familje-Journals bilaga ”Nytt från alla land”.

År 1905 avslutade han sin tidningskarriär för att bli författare på heltid. Han köpte en villa i Saltsjöbaden och här skrev han alla sina återstående romaner. Han avvek aldrig från sitt huvudtema, trots att han inte besökt sin hembygd i Göinge sedan 1886. Carl August Cederborg avled 1933.
© Ragnar Lönnäng

Foto: © Fred Lundberg.

 

   
   

Foto: Pelle Sten CC-BY-3.0

   
   
   

 

   Till länken med nästan alla Skånska slott

Till toppen av sidan