Toppen

Krageholm slott

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

   
Krageholm

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

   
   

Krageholms nuvarande slottsbyggnad härstammar till en del från 1500-talet. Egendomen har sitt ursprung i 1200-talet, som sätesgård för flera kända danska adelsfamiljer som Due, Thott, Brahe, Marsvin och Krabbe. Otto Marsvin, som ägde Krageholm vid 1600-talets mitt, påstår sig ha byggt ett nytt eller gjort en omfattande restauration av slottet på Krageholm år 1639. Oavsett Marsvins uppgifter fanns med stor sannolikhet en tidigare huvudbyggnad på egendomen. Ursprungligen var Krageholm, i likhet med åtskilliga andra i provinsen, en fyrlängad byggnad kring en sluten borggård, omgiven av vallgravar. Efter en brand under 1670-talet förföll huset och restaurerades först 1720 då det fick sitt nuvarande utseende med en huvudlänga och två anslutna flyglar.

Vid tiden för Sveriges övertagande av Skåne ägde Iver Krabbe Krageholm. Han var en av Skånes rikaste och mest ansedda män och levde drygt 10 år in på den svenska tiden. År 1670 överlämnade han ägandet till sin son, Jörgen Iversen Krabbe som föll i onåd hos de svenska myndigheterna sedan han anklagats för att ha haft samröre med danskarna under det skånska kriget. Han dömdes till döden i en parodisk rättegång och arkebuserades på stortorget i Malmö den 16 januari 1678.

År 1704 inköptes Krageholm av riksrådet och marskalken, greve Carl Piper. Han var en av Karl XII:s förtrogna och tjänstgjorde i hans stab, såväl i fredstid som under krigen. Han tillfångatogs under slaget vid Poltava 1709 och återkom aldrig till Sverige. Hans begåvade och driftiga änka Christina Piper, dotter till en av Sveriges rikaste män, Olof Hansson, adlad Törnflycht och tillika fosterbror till Carl Piper, övertog då ansvaret för såväl Krageholm som tillkommande egendomar (se Högesta). Grevinnan Piper bodde kvar på Krageholm och iordningställde såväl slottet som den omfattande parken med hjälp av Nicodemus Tessin d.y. Resultatet blev en lysande anläggning med furstliga salonger och en magnifik slottskyrka.

Krageholm, som är beläget c:a 7 km norr om Ystad  vid den vackra Krageholmssjön, har förblivit i familjen Pipers ägo sedan 1704, undantaget perioden 1897 - 1930 då godset ägdes av enskilda inom ätten Brahe.

Nuvarande ägare är greve Fritz Piper.
© Ragnar Lönnäng.

Foto: © Ragnar Lönnäng

 

Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0

 

 

   
   © Ragnar Lönnäng. © Översättning Bryan Ralph.   Textkälla: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten
   

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

   
   

Justitiemordet i Malmö
Den 16 januari 1678, inträffade en uppmärksammad händelse på Stortorget i Malmö. Det var den dag när Jörgen Iversen Krabbe avrättades efter en minst sagt summarisk rättegång. Han var anklagad för samröre med sina tidigare landsmän i Danmark, vilket var ett simpelt svepskäl för att få bort honom av de svenska myndigheterna i Skåne.

Jörgen Krabbe var en lärd och försynt man som åtnjöt stort förtroende och därmed utsedd som ledare för den skånska adeln. Han bodde på Krageholm men ägde även Högestad, Baldringe, Tosterup och Fulltofta.

När Roskildefreden 1658 var ett faktum blev den jordägande adeln försatt i ett stort bryderi. De hade sedan ”urminnes tider” ägt och brukat sin jord under dansk överhöghet och stod nu inför ett svenskt styre som dessutom ville lägga beslag på deras egendom. Det paradoxala är att deras existens i Skåne även hotades av deras tidigare landsmän genom att den danska staten erbjöd dem att få ”gods och jord” om de lämnade Skåne och flyttade över sundet. Svenskarna agerade mera bryskt och ställde två ultimatum. Antingen skulle de erhålla en svensk adelsmans alla rättigheter och fortsatt ägande av sin jord om de avlade en trohetsed till den svenske kungen, eller, om de vägrade att svära trohetseden, kunde de bo kvar i Skåne med bibehållet ägande men inte bli delaktiga i de svenska adelsprivilegierna. Det danska löftet om jord som inte fanns var inget alternativ och att svära trohetseden mot Sverige kändes som ett svek i en tid när den absoluta majoriteten av skåningarna inget hellre ville än att återgå till Danmark. I realiteten var adelns makt starkt begränsad redan från 1660, när kung Fredrik III införde s k kungligt envälde, vilket var slutet för den epok som kallats adelsväldet.

Många svor trohetseden till Sverige, inte för att de kände lojalitet utan mera för att rädda sin egendom. Så även Jörgen Krabbe på Krageholm. Även den danska staten vädjade om adelns trohet sedan man gjort klart att löftet gentemot Sverige var juridiskt utan värde eftersom svenskarna brutit mot innehållet i fredsdokumentet i Roskilde, vilket var sant. Krabbe inställde sig därför i Köpenhamn för att skriva under ett andra trohetsdokument, men hans dubbelspel avslöjades och han nekades att skriva under dokumentet.

Den 29 juni 1676 anföll Danmark Skåne i en bestämd avsikt att återta landskapet. Initialt hade danskarna framgångar men förlorade det blodiga slaget vid Lund den 4 december samma år och revanschtanken fick läggas på framtiden. Nu närmade sig slutet för Jörgen Krabbe, som greps och anklagades i tio punkter för sådant som i efterhand visast sig endast vara förevändningar för att döma honom till döden. Den egentliga orsaken ansågs av samtiden vara, att han nekat att sälja sitt älskade Krageholm till en svensk spekulant.

Processen gav inte Krabbe någon chans att försvara sig och trots upprepade nådeansökningar undertecknades dödsdomen av Karl XI.

Så inföll den 16 januari och den dödsdömde klädde sig i sina bästa sorgkläder. Han lämnade sitt fängelse, Malmöhus, efter ett besök i slottskyrkan och fördes sedan till Stortorget där en hop soldater och civila väntade. Han tog avsked av sina bekanta och förberedde sig inför döden med bön och unison psalmsång. Han instruerade soldaterna om hur de skulle skjuta på hans tecken och efter upprepade böner om att ”Herre Jesus måtte ta emot hans ande” slog han ut med armarna och en salva från soldaterna ändade hans liv.

Jörgen Iversen Krabbes döda kropp fördes till Tosterup, som han ägt under sin livstid, och gravsattes i kyrkan.
© Ragnar Lönnäng.

 

 

 

 

 

Tre varianter av vykort och tre färgsättningar.

   
   

Krageholm efter branden 1678. (Buhrman-Fischer).

   
   
   
   

Foto: Mårten Sjöbeck 1935.

Foto: Mårten Sjöbeck 1935.

   
   

Källa: databasen Charlotta.

   

 

 

   Till länken med nästan alla Skånska slott

Till toppen av sidan