Spritbutiker, Bränneri och Hembränt

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr
 
Spritbolaget Bränneriet i Äspinge Huggelseke Västerstad
Bränneriet      
 
Spritbolaget

Spritbolaget i Stora hotellet. Disponenten hette på 1930-1950-talet Oskar Andersson. Biträden har varit Ester Frank-Henriksson, Gerda Haglund, Sven”bränvin” Nilsson och Gunnar Nilsson med fru.

 
   

Till toppen av sidan

Bränneriet och stärkelsefabriken
   
Äspinge Stärkelsefabrik
Äspinge Stärkelsefabrik 1903, sedermera bränneriet. Järnvägen till höger på bilden, som nog var ganska tilltagen i förhållande till ortens storlek.Byggnaden har industriell karaktär och Är en bra representant för de brännerier och stärkelsefabriker som kom till runt sekelskiftet. Den är dessutom i allt väsentligt oförändrad och i ganska gott skick (1977). I Hörby kommun finns inte någon industribyggnad av detta slag som i så hög grad har kvar sin ursprungliga karaktär
   
Äspinge Bränneri, f.d. stärkelsefabrik

1895 byggdes en stärkelsefabrik i Äspinge och enligt räkenskapsböckerna skedde en omfattande tillbyggnad redan år 1897. Enligt muntliga uppgifter har byggnaden förlängts åt väster (se plan) någon gång runt sekelskifte och det finns då skäl att sluta sig till att det är denna tillbyggnad som gjorts 1897. 1905 köptes byggnaden av Norén & Co., som förvandlade den till bränneri. Bränneriet såldes senare till Reymersholm som drev det några år och 1924 bildades Äspinge Andels bränneriförening, som efter några år blev medlemmar i Bränneriidkarföreningen i Kristianstad. Under krigsåren tillverkade man potatisflingor vid sidan om bränneriverksamheten. Bränneriet lades ner 1970 och såldes då till köpman Sture Lind i Äspinge som använde det som lagerlokal.
Bränneriet är en vinkelbyggnad i 1½ plan. Det är byggt i två etapper, 1895 och 1905, men den senare tillbyggnaden gjordes i samma stil som den äldre (se plan). Huset ligger mellan järnvägen och landsvägen med huvudfasaden åt den nu nerlagda järnvägen, det är byggt i gult tegel med dekor av horisontella bårder i röd tegel. Fönstren är i bottenvåningen rundbågiga, i gavlarna helt runda, alla är indelade i smårutor av gjutjärnspröjsar. Taket är ett sadeltak, idag klätt med plåt. Förutom en storcistern vid husets NÖ hörn, har byggnaden i princip kvar sitt ursprungliga utseende.

Äspinge Bränneri, f.d. stärkelsefabrik

Byggnaden förlängdes åt väster två år efter det att den byggdes. Tillbyggnaden gjordes emellertid i samma stil och med samma materiel som den äldre byggnaden och idag (1977) är det helt omöjligt att se någon skillnad på de olika delarna. Enlig muntlig uppgift från f. d. ordföranden i andelsbränneriföreningen börjar tillbyggnaden vid "tvätten", och proportionerna bör då vara som syns på planen.
Huset saknar kallare, det är byggt i gult tegel och är dekorerat med horisontella , en-sten breda bårder av röd tegel. Fönstren är rundbågiga och indelade i små rutor med gjutjärnsspröjsar. Högst upp i gavlarna finns runda fönster, även dessa indelade med gjutjärnsspröjsar. Mönstren i dessa fönster består av cirklar och trianglar. Taket är ett vanligt 'sadeltak, klätt med plåt, och på detta finns en kubisk byggnad med pyramidformat tak som har använts för en hissanordning som nu är borta. Denna konstruktion ar byggd av trä men har senare blivit klädd med eternit. Den höga runda skorstenen är murad i röd tegel och är förstärkt med järnband.
Hela den lösa inredningen som hörde till bränneriet såldes i samband med nedläggelsen, men själva. byggnaden är både ut och invändigt, med undantag av den stora cistern av betong och järn som är byggd intill husets nordöstra hörn, så gott som oförändrad sedan bränneriets tillbyggnader gjordes 1897.
Källa: Industriminnesinventeringen/Riksantikvarieämbetet, år 1977.

   
   
   

Skiss av situationsplanen. 1= Stärkelsefabrik 1895.
2=Tillbyggnad 1897. Cisternen byggd efter 1939.

Delförstoring av bränneriet från bokens omslag.
Illustration: Hugo Gilment.

   
   
   
   

1. Okänd. 2. Albert Holmgren. 3. Okänd. 4. Okänd. 5. Okänd.
6. Axel Andersson (Ronter). 7. Bornhage. 8.Henning.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

   
   

Äspinge bränneri 2012, är tyvärr i mindre bra skick. För ett par år sedan sattes det upp byggnadsställningar i trä och det såg ut som om det skulle renoveras, eller i alla fall repareras. Dock hände inget mer. Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

De två dagar i dec. 2015 då det föll extremt mycket, och tung snö över Mellanskåne, var förödande för Bränneriet.
Trots att man stagat upp takstolarna klarade de inte tyngden.
Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

   
   

Foto: © Fred Lundberg. 2016-01-04.

Boken Industriminnen har Äspinge Bränneri
som omslagsbild. Illustration: Hugo Gilment.

 

   

Till toppen av sidan

 

Huggelseke

Den vilda landsbygden 1885-1889

Ute på landsbygden fanns det åtskilliga dansstallen, både bra och mindre bra.
I Huggelseke låg ett lönnkrögeri där slagsmål förekom i sådan omfattning att kommunen 1885 beslöt att stället skulle stängas för dans.
Ett annat dansställe i Äspinge drabbades av samma beslut.
1889 öppnades dansställena igen och blev ganska snart åter ökända. Buslivet nådde även Slagtofta dansbana, och 1887 var det risk för att dansbanan skulle stängas då Nils Andersson, som var en stor vän av ordning, tyckte att det gått för långt.

Spriten flödar

Spriten var naturligtvis då, som nu en stor orsak till att det blev stökigt. Propaganda mot spritfloden. Teckning från mitten av 1800-talet.

   

Till toppen av sidan

 

Västerstad
Nykterhetsrörelsens främste företrädare var kyrkoherden Peter Wieselgren (1800 – 1877) i Västerstad.

Den gamla husbehovsbränningen hade på flera håll, bl. a. I Wieselgrens egen församling, lett till missbruk och förfall, t. ex. under Wieselgrens inträdespredikan hände det att klockaren låg drucken i sakristian.

Den tidiga nykterhetsrörelsens första mål var att avskaffa husbehovsbränningen., som slutligen förbjöds av riksdagen 1860.
Text: © Leif Blumenau.

 
   

Till toppen av sidan

 

Bränneriet

Spritlampan i Bränneriet 1964-01-16  Bild ID: HH_3024.
Ur Henry Holms arkiv.

 
   

Till toppen av sidan

 

 
   
   

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr