Museer

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

Arnolds kannibalmuseum i Önneköp

Hörby museum

Ola Ols Bygdemuseum

Hembygdsstugan, Hörby

Lanthandelsmuseet i Önneköp

Skolmuseet Östra Sallerup

 

   Ola Ols Bygdemuseum

Ola Ols Bygdemuseum har en helt egen sida. Till Ola Ols Bygdemuseum.

Här har vi Bertil Stridh i egen hög person, som hälsar er välkomna till hans bygdemuseum.

Ola Ols Bygdemuseum i Svensköp, men som ligger i byn Killhult har en egen sida Klicka på bilden ovan så kommer du dit-

   
   

2012 fick Bertil Stridh Hörby kommuns kulturpris.
Sedan 1995 har Bertil Stridh låtit ett fönster till den lokala historien vara öppet i sitt bygdemuseum. Här har Bertil samlat gamla ting från 1700-talet och framåt, där de flesta föremålen är från trakten.
Grunden lades av de saker som härstammade från Bertils morfars far Ola Olsson, som också gett namn åt museet.

Till toppen av sidan

 

 

   Hembygdsstugan i Hörby

Ellen Fridolin den verkliga mamman
till Hörbys museums tillblivelse och
hembygdsrörelsens Grand Old Lady
Läs och se mer på hennes egen sida

   
     Artikel om Ellen, skriven av Lars-John Lindberg. Källa: Nätet bruten länk.
   
   

Bild ID: Hembygdsstugan_002.

   
   

Bild ID: TE_298

   
   

Idag är det kanske inte så många som minns henne men en generation tillbaka visste de flesta i Hörby och dess omnejd vem hon var. Hon tyckte om att tala med folk vilket hon gjorde på ett enkelt och naturligt sätt.

Ellen var född den 18/4 1887 i Knislinge och hade all rätt att bära namnet snapphöna, vilket i Kristianstads nation räknades som en utsökt hederstitel. Gift med stationsinspektör Gustav Fridolin blev hon även en frosting. När Frosta Härads Hembygdsförening bildades år 1931 såg hon genast till att bli invald och få en plats i styrelsen där hon blev skattmästare. Hon var ett bevis på att bevara sitt ungdomliga sinne, alltid pigg och glad. Hon drevs av en järnvilja och envishet med ett brinnande intresse för Hörbys äldre historia och hade ett mycket stort samlar intresse. Ellen kunde gå långa sträckor ut i landsbygden för att besöka torpare och backstugesittare. Det har berättats att samlarintresset kunde ta överhand och att hon kunde stå kvar i dörröppningen tills hon fick det föremål som passade för hennes stora samling där hemma.

Ellen och Gustav bodde i en lägenhet på andra våningen i Hörby stationshus. Här hade hon inrett lägenheten som ett litet museum och höll föreläsningar för föreningar och skolklasser där hon berättade och visade föremålen hur det kunde vara ”förr i tiden".

Två stora drömmar hade hon och båda fick hon uppleva innan hon gick ur tiden. Första var att samla alla sina föremål i en hembygdsstuga. Hon kämpade både hårt och länge, resultatet blev ryggåsstugan Boarp, Norra Rörum som flyttades hit till det natursköna området Lågedammarna, med alla sina fornlämningar intill. Invigningen var den 1 maj 1952. På den tiden låg Boarpstugan i Hörbys utkant, det är den stuga vi idag kallar för Hembygdstugan. Hon vårdade den ömt som om det var hennes egen stuga, vilket många Hörbybor uppfattade att det var. Vad kunde bli bättre än att hon själv som värdinna tog hand om besökarna klädd i hembygdsdräkt.

Det stora målet var dock att skapa ett museum i Hörby så hon började uppvakta kommunpolitikerna som tyckte att det räckte med Boarpstugan. När köpingen slogs samman med Östra Frosta och Långaröds kommuner fick hon ett eget ”departement”i den nya förvaltningsorganisationen. Hörby fick en kulturnämnd och planer på ett museum började vakna bland de förtroendevalda. När Eslövs tingsrätt upphörde med sina utflykter till tingshuset i Hörby, blev lokalerna lediga och väl skräddarsydda för ett museum.

Tillsammans med amanuens Marie Stenfell var Ellen med och planerade inredningens utformning. Det bars kartonger, möbler och alster till f.d. tingshuset med en mycket nöjd Ellen Fridolin i täten att förverkliga sin dröm.

Första invigningen skedde den 9 december 1972. Då hade Ellen ställt i ordning första museidelen i källarplan med Hörbys historia, skolsal och apotek. Ellen och Marie katalogiserade samlingen, ett kriterium för att samla på Frostabygdens historia. I entréplan fanns fortfarande socialförvaltningen och räddningstjänsten kvar som hade sina kontor där.

Andra invigningen var den 1 oktober 1977. De andra verksamheterna i entréplan hade flyttat ut. Istället hade det renoverats och flyttats in museum inredningen med fasta glasmontrar. I början av 1980-talet hade kommunen ett förslag att museet skulle vara obemannat, när besökarna var intresserade att gå dit skulle man åka till kommunhuset och hämta nyckeln för att komma in i lokalen. Tack och lov verkställdes aldrig detta förslag.

Ellen Fridolin slutade sina dagar på ålderdomshemmet Källhaga, som ligger granne med hennes kära hembygdsstuga. Hon dog säkert mycket nöjd men också mycket trött. Ellen Fridolin gick ur tiden den 10 februari 1981

Bodil Pedersen
2017-01-14

Källor:
Lars-John Lindberg postum. Frostabyggden. Åsa Dahlberg Ohlsson. Foto Samtliga interiörfoto. Carl Martinsson. Bilderna i privata ägo av Ingegärd Olofsson.

Interiörer från Ellen Fridolins museum i deras lägenhet på andra våningen i Hörby stationshus.

 

 

 

 

   
   

Hembygdsstugan mars 1952. Gustav Fridolin i entrén.
Bild ID: HH_3235

   
   

Hembygdsstugan i Hörby
Boarpsgården nr 1 eller som den också kallas ”Boarpsstugan” kom från Boarp och flyttades hit till den nuvarande platsen. Stugan ligger vid Lågedamms hallen med fornlämningar bakom och utsikt över naturreservatet Lågedammarna. Gatuadressen är Byggmästaregatan.

Den högra delen av stugan byggdes på 1700-talet och den vänstra är från 1800-talet och har varit ett kronohemman.
År 1949 skänkte domänverket stugan till Frosta Härads Hembygdsförening och dåvarande Hörby köping skänkte marken.

Den 1 maj 1952 invigdes stugan Ellen Fridolin med make var förstås närvarande eftersom hon hade varit en drivande kraft till flyttningen. Detta blev Ellens ”lilla dockhus” som hon pysslade med och hade själv guidade visningar där. I slutet av 1980-talet var det fem medlemmar i hembygdsföreningen som stod för guidningar för att kunna lösa problemet att ha stugan öppen för allmänheten.
De två kanonerna som står utanför stugan på fotot flyttade runt på 1980-talet. De hamnade uppe på Slagtoftgårdens entré. Detta höll på några gånger tills de försvann helt och idag vet ingen var de finns.
”Boarpsstugan” ligger inte så ödsligt nu som då den invigdes granne är Lågan Beach handbollsplan man kan säga att Gamla och Nya tiden möts.

Bodil Pedersen

Läs mer om Boarps stugan i boken. Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren författare Henry Olsson

Hembygdsstugan
Foto: Henry Holm. Bild ID: HH_3231

 

Hembygdsstugan
Foto: Henry Holm. Bild ID: HH_3232

   
   

 

 

   
   

Den sista Jordstugan av Elen Fridolin.
Bild ID: 3990.

   
   

Hembygdsstugan i Hörby, köket
Foto: Fotocentrum, Hörby. Bild ID: HH_3439

   
   

Hembygdsstugan i Hörby, lillstugan
Foto: Fotocentrum, Hörby. Bild ID: HH_3438

   
   

Hembygdsstugan i Hörby, storstugan
Foto: Fotocentrum, Hörby. Bild ID: HH_3440

   
   

Hembygdsstugan.
Bild ID: TE_001

   
   

Hembygdsstugan.
Bild ID: TE_115

   
   

Hembygdsstugan i Hörby, lillstugan
Bild ID: TE_116

   
   

Ellen Fridolin Hembygdsstugan
Foto: Henry Holm. Bild ID: HH_3234



Spettkaksrullen köpt från "Bullerkrona" av Ellen Fridolin. "Bullerkrona" var en rolig man som handlade med det mesta och som brukade komma till Hörby enligt Ellen Fridolin.

Bilden hämtad från Hörby musem, dock är den frilagd och färgkorrigerad.

   
   

Hembygdsstugan med okänd dam
Bild ID: HH_3237

 
   
   

Ellen Fridolin i hembygdsstugan Hörby
Bild ID: HH_3007w. Foto: Ateljé Kjäll

   
   

Ellen Fridolin i hembygdsdräkt.
Konstnär Hildegard Falk. (1922-1998).

Ellen Fridolin Hembygdsstugan
Foto: Henry Holm. Bild ID: HH_3233

   
   
På 1990-talet ansåg man inte heller ha råd med någon sommarvikarie som kunde hålla öppet i hembygdsstugan.
Dåvarande museichef Nilla Bolding gick ut med en förfrågan till medlemmar i Frosta Härads Hembygdsförening. Ett gäng nappade på förslaget att hålla stugan öppen, man skiftades om och ställde upp ideellt, guidade efter det papper som förtryckts på inventarierna i stugan och många andra berättelser kom till. Öppettiderna var väldigt populära för dagmammorna med dagbarn på väg till Lågedammsbadet passade de på att titta in i stugan.
   

Hembygdsstugevärdar fr. v. Bodil Pedersen, Nea Lisa Persson, Hanna-Gulli Nilsson, Harry Holgersson Lennart Persson vinkande med keps. Omkring 1992.
Foto: ©  Eje Berntsson (Skånska Dagbladet).

Hembygdsstuge värdar Bodil Pedersen, Nea Lisa Persson Hanna-Gulli Nilsson,omkring 1992.

Foto: ©  Eje Berntsson (Skånska Dagbladet).

Hembygdsvärdar i hembygdsstugan som ställde upp för att stugan skulle kunna hålla öppet på sommaren. Alla var medlemmar i Frosta Härads Hembygdsförening.
   
   

Bodil Pedersen, också författaren till sidan.
Foto: ©  Eje Berntsson (Skånska Dagbladet).

Hanna-Gulli Nilsson
Foto: ©  Eje Berntsson (Skånska Dagbladet).

   
   

Nea-Lisa Persson
Foto: ©  Eje Berntsson (Skånska Dagbladet).

Harry Holgersson Lennart Persson vinkande med keps. Omkring 1992. Foto: ©  Eje Berntsson (Skånska Dagbladet).

 

   
   

fr.v. Hanna-Gulli Nilsson, Harry Helgesson, Nea Lisa & Lennart Persson, Bodil Pedersen omkring 1992.
Foto: ©  Eje Berntsson (Skånska Dagbladet).

   
   

Hembygdsstuga i Hörby från 1952.
Bild ID: HH_3229

   
   

Råbyhällor som är en vacker ravindal har flera gamla fornåkrar med terrasseringar, odlingsröse, rikligt med fornlämningar. En bit av en mycket gammal hålväg finns ett par steg från Offerstenen. Allt från förhistoriskt ursprung.

Offerstenen från yngre bronsåldern 1100- ca 500 f. kr. Offerstenen har flest skålgropar 150 gropar av alla som finns i Mellersta Skåne. Ibland kallas skålgropar för älvkvarnar.

Idag är området ett naturreservat med en artrik flora, rikt fågelliv samt en rådjursfamilj. I slutet av 1970-talet fanns ett stort gryt med fem ingångar både räv och grävling bodde där samtidigt, vilket är mycket ovanligt.

Text: Bodil Pedersen, 2016-01-14.
Foto: Henry Holm. HH_3462-Ellen-Fridolin
 

   
   

Hembygdsstugan. Kolorering av nedan bild.
Bild ID: TE_187

   
   

Hembygdsstugan i Hörby
Boarpsgården nr 1 eller som den också kallas Boarpsstugan den kom från Boarp och flyttades dit till. den nuvarande platsen. Stugan ligger vid Lågedammshallen med fornlämningar bakom och utsikt över naturreservatet Lågedammarna. Gatuadressen är Byggmästaregatan. Den högra delen av stugan byggdes på 1700-talet och den vänstra är från 1800-talet den har varit ett Kronohem.

År 1949 skänkte domänverket stugan till Frosta Härads Hembygdsförening och Hörby köping skänkte marken.
Den 1 maj 1952 invigdes Boarpsstugan Ellen Fridolin med make var förstås närvarande eftersom hon varit en drivande kraft till denna flytten. Med åren blev det Ellens ”lilla dockhus” som hon pysslade med och hade själv guidade visningar. Detta tog man upp en sommar i slutet av 1980-talet med hembygdsföreningens medlemmar fem stycken stod för guidning detta för att kunna lösa problemet att ha stugan öppen för allmänheten.
De två kanonerna som står utanför stugan på fotot flyttade runt på 1980-talet. De flyttades upp till Slagtoftagårdens entré. Detta höll på några gånger tills de försvann helt och idag vet ingen var de finns

Bodil Pedersen
Läs mer om Boapsstugan i boken Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren, författare Henry Olsson

   

Till toppen av sidan

 

 

   Arnolds kannibalmuseum i Önneköp

I museet tar Arnold Äventyraren med oss till Afrikas och Sydamerikas djungler och till Söderhavets vidsträckta värld. Här bekantar vi oss med avlägsna kannibalstammar och pygméfolk.
Resorna till dessa avlägsna stammar går långt ifrån allfartsvägarna, ibland med små skraltiga båtar längst ringliga vattenleder kantade av en nästan oigenomtränglig växtlighet. Ett litet mycket udda  museum, men som du garanterat inte glömmer i första taget.

   
   

Arnold på sitt museum.
Foto: © Bo Jeppsson.

Direktlänk till kannibalmuseets egen hemsida.

 

   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   

Illustration från 1500-talet.

Vad är en kannibal?
Kortfattat är en kannibal en människa eller ett annat djur som äter en individ av samma art; utövaren av kannibalism kallas kannibal. När människor äter människokött kallas det antropofagi (grek. människoätande). Ordet kannibal kommer från "Karibien", då det talades om att människoätare fanns där.

   
   
   
   

Alla färgfoton är belagda med upphovsrätt ©

   
   
   
   
   

Arnold äventyraren.
Bild ID: TE_133

   

Till toppen av sidan

 

 

   Lanthandelsmuseet i Önneköp

Bild ID:000823.
Reparation av Lanthandeln 1995-07-24.

Bild ID:000822.
Reparation av Lanthandeln 1995-07-24.

   
   

Bild ID:000821.
Reparation av Lanthandeln 1995-08-04.

Bild ID:000825.
Reparation av Lanthandeln 1995-08-04 Kjell Nygren med hammaren i högsta hugg

   
   

Bild ID:000824.
Reparation av Lanthandeln.

Bild ID:000826.
Reparation av Lanthandeln.

   
   

Bild ID:000827.
Reparation av Lanthandeln 1995-09-20.

Bild ID:000837.
I
nvigningsdagen

   
   

Bild ID:000839.
Lanthandelsmuseet klart för invigning

 
   
   

Bild ID:000848.
Lanthandel från förr.

Bild ID:000834.
Lanthandel från förr.

   
   

Bild ID:000820.
Invigningsfest 1995.

Bild ID:000838.
Invigningsdagen.

   
   

Bild ID:000841.
Sommar 2002 Veteranbilar på besök.

Bild ID:000840.
Sommar 2002 Veteranbilar på besök.

   
   

Bild ID: 001506
Lanthandelsmuseum, Önneköp

Bild ID: 001505
Lanthandelsmuseum, Önneköp

   

Till toppen av sidan

 

 

   Hörby museum
Ellen Fridolin den verkliga mamman till Hörbys museums tillblivelse och hembygdsrörelsens Grand Old Lady.

Läs och se mer på hennes egen sida. Där kan du också se några bilder från invigningen av Hörby museum 1 okt. 1977.
   

Hörby museum stänger som fysisk offentlig plats tills vidare på grund av att kraven i"arbetsmiljölagen inte kan tillgodoses fullt ut", som kommunen kallar det.
Under tiden som brister åtgärdas kommer Hörby museum att arbeta med inventering av föremål och digitalisering av kulturarvet.
Genom att digitalisera Hörby museums föremålssamling gör vi kulturarvet mer tillgängligt för medborgarna.
En Facebooksida kommer att startas där intresserade kan följa arbetet och även vara delaktiga digitalt.
Naturligtvis är det beklagligt och tråkigt att behöva stänga temporärt som fysisk plats, men tiden kan användas till att tillgängliggöra vårt kulturarv genom den viktiga digitaliseringsprocessen, säger Åsa Dahlberg, museichef.
"Citat från kommunens egen hemsida 2019-12-16 "

   
   

Tingshuset i Hörby, för närvarande museum (som stängdes i dec. 2019 pga. arbetsmiljöskäl på obestämd tid)
Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0

   

Hur snabb är en snigel?
Snigelfart på hösten är enligt studier mellan 10 – 20 m/dygn, eller som snabbast 0,00083 km/h.

   
Museet har i dagsläget inga skannade (eller väldigt få) digitaliserade bilder att erbjuda och någon tidsplan finns vad vi förstår inte.
Enligt deras egen utsago, som de sagt till oss på gammalstorp.se, så är det " inte deras uppdrag" att skanna gamla bilder!?

Därför hoppas vi alla ni som har bilder, fotoalbum eller annat gammalt intressant, som ni ev. vill lämna till museet – låt oss först få tillgång till detta för att skanna/fotografera och bevara till eftervärlden innan en ev. överlämning till annan aktör sker.

Det är väldigt tråkigt, att gamla foton bara blir ställda i källaren eller längst in i en hörna och med åren blir de förmodligen helt bortglömda.

Sådant slutar nästan alltid med att bilder/foto/negativ blir förstörda och till slut bara blir slängda i en soptunna!

 

Fuktskadat negativ

Så ge oss på gammalstorp.se först en chans
att bevara dina gamla bilder till eftervärlden
innan de ev. hamnar i soptunnan
eller blir förstörda.

Att stänga museet pga. av att kommunen inte uppfyller  arbetsmiljölagen är verkligen inte bra. Detta visar hur lite energi man lägger på museet.
Museet verkar ha trevat sig fram i snigeltakt flera år, för någon större marknadsföring eller aktivitet tycker jag inte man lagt ner.

Men något ont har alltid något gott med sig brukar man säga.
I detta fall kan man kanske börja hoppas på att man  bruka alvar med att digitalisera sina saker man fått ansvaret för, för det är ju vi privatpersoner som skänker saker till museum och då räknar man nog med att de skall komma till nytta och visning ifall museet tar emot gåvorna.
Dvs. fotografera av det man har, skanna alla gamla bilder och glasplåtar (vilket kräver yrkeskunskap). Digitaliseringsprocessen har varit igång på massor av museer i Sverige under många, många år, och man kan hitta miljontals bilder på olika museum-portaler, men Hörby museum har inte ens börjat? Hörby museum finns inte med på en enda museiportal, förrän nu (2020) när museet stängts för då har man väl i princip blivit tvingade för att inte verksamheten skall upphöra och dö ut helt.

Nu räcker det inte med att digitalisera och vara "duktig". Det gäller också att få ut materialet på nätet så allmänheten kan få del av det. Likaså att bilderna som levereras håller en bra kvalitet och att de inte är frimärksstora.
Visst är det kul att gå på de museum som har något att visa, men en sak är helt klar. Morgondagens museum har du framför dig på skärmen. Framförallt när det gäller gamla bilder. Finns ingen anledning att ta sig fysiskt till ett museum för att titta på bilder.

Men nu har man från museets sida gått ut med detta offentligt, och till och med säger de, "den viktiga digitaliseringsprocessen har börjat". Så nu är det verkligen upp till bevis att det äntligen skall börja hända något.

Eller är stängningen av det fysiska museet bara början till det riktiga slutet? Det viktiga är vad man gör  – inte vad man säger eller skriver.

 
 

Hörby museum har nu äntligen kommit ut på nätet – men hur blev det?
Se själv. Här är startsidan?
https://m.facebook.com/Hörby-museum-102114231562433/

 
   
VIKTIGT MEDDELANDE

VIKTIGT MEDDELANDE

   
   

Hörby museum

Vi har tagit del av en tjänsteskrivelse från  Hörby kommun (se nedan) där de själva klargör att museet inte har möjlighet att digitalisera foton (?) och att kommunens bildarkiv inte kan överlämnas av den anledningen och att museet har platsbrist. Tror inte heller att det finns någon i kommunen som vet museets framtid – vara eller inte vara?

Ge oss möjligheten innan det är för sent!

Till startsidan för att se alla 1000-tals gamla bilder

Har du gamla, eller för den delen nyare bilder som berättar om Hörby tätort och landsbygdens historia så låna ut dem till oss, så vi kan bevara och vidareförmedla vårt historiska arv. Vi har maskinparken, yrkeskunskapen och intresset.

www.gammalstorp.se är idag en sammansättning av flera medarbetare som är fullt kompetenta till att utföra detta arbete, både tekniskt och historiskt. Vi är också den enda aktören i kommunen som digitaliserar gamla bilder på ett professionellt sätt. Detta utan någon som helst ersättning, eller skattemedel.

Vi är inne på 2024 vårt 12:e verksamhetsår och i dagsläget (19 feb. 2024) finns det 32.500 gamla bilder/filer att titta på och fler kommer ständigt in, nästan varje dag.

Till detta finns de ytterliggare ca. 3.000 bilder på våra systersajter, som har en betydligt snävare nich, men lika viktiga för vår historia.

Torpruiner i Fulltofta och Victoria Benedictssons liv

Ta gärna kontakt med oss.
Vi kan inte vänta tills vårt historiska arv runnit ut i sanden

 Kontakt 

   
   
   
 

Har du gamla bilder från bygden hoppas vi att du tar kontakt med oss

   

Till toppen av sidan



19/9-1995. Artikel av Henry Holm. Foto: Kjell-Erik Nilsson. Bild ID: HH_4053

 



 Artikel av Henry Holm. Foto: Kjell-Erik Nilsson.  Bild ID: HH_4054

 

Bilder hämtade från Hörby museums arbete med att fotografera och digitalisera
museets samlingar

Hörby museum verkar dock ha börjat digitalisera (hösten 2020) och fotografera av sina samlingar. Det finns bland annat tavlor som helt klart är värda att visa, men tyvärr är färgtemperaturen på "filmen" kontra belysning fel ,så alla tavlor har ett färgfel.. Tyvärr är färgfelet så stort att det inte går att rätta till genom redigering i ett Fotoredigeringsprogram

Vi har dock försökt att på en del tavlor rätta till färgfelen så gott det går och också rättat upp bilden till förhoppningsvis ganska rätt perspektiv och proportioner. Till detta har vi försökt skärpa upp bilder som har oskärpa.

Tyvärr har Hörby museum inte anget vilken konstnären är, så är det någon som vet, så välkommen med svaret.

   Kontakt

Tavla fotograferad av Hörby museum.
Klicka på tavlan så kommer du till museets hemsida.

   
   

Bild ID: H_3965

 
 

Bild ID: H_3966

 
 

Bild ID: H_3967

 
 

Bild ID: H_3968

 
 

Bild ID: H_3969

 
 

Bild ID: H_3971

 
 

Bild ID: H_3972

 
 

Bild ID: H_3974

 

Till toppen av sidan

 

   Skolmuseet Östra Sallerup
Skolmuseet i Östra Sallerup är väl värt ett besök. Här kan du återuppliva gamla skolminnen om hur det var "på den tiden". vandra runt i skolsalen och bläddra i övningsböcker från 1940-talet.



Östra Sallerup skola 1951

Småskolan. Byggd 1882, revs 1927.


Direktlänk till skolmuseets egen hemsida.
https://www.kulturhusetosallerup.com/projekt-2
 
   
   

Östra Sallerup skola 1940-tal

   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   



Länk till: Skolfoto just från Östra Sallerup.
Här kan du titta på skolfoton från slutet av 1800-talet, fram till 1984.

   
   
   
   
   
   


Se större bild av tavlan
   
   


Så här ser skolan ut idag.
Här är det motorcykelklubben Skånepannan, för Honda Pan European motorcyklar som gästar fiket en söndagseftermiddag.
Tittar du in på vår länk MC-fik kan du se många fler bilder från motorträffarna vid Kulturhuset i Östra Sallerup.
© Foto: Fred Lundberg.
   
   


Titta gärna också in på länken "Skolfoto".
Där finns bilder samlade från från många andra skolor och orter i kommuen.
 
   

Till toppen av sidan

 

Tillbaka till den mindre bilden av tavlan 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

 
   
   
   

Till toppen av sidan