Sjukvårdsinrättningar, Vårdhem, tandläkare, privatpraktiserande läkare,
barnmorskor, sköterskor och övrig personal

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr
 
Sjukhus Vårdhem Läkare Sjuksköterskor Barnmorskor Tandläkare
Epidemisjukhuset Fulltofta ålderdomshem Richard Forssblad Anna-Lisa Nilsson Ellna Wallin  
Hörby lasarett Fulltofta Donationshuset Nils Rumer   Johanna Herrlin  
  Hagadal        
"Kroniskan"

Headal

Karl (Carl-Johan) Åkerman      
Läsnsjukhemmet Tusculum Johannes Langenheim      
Vårdcentralen Lundegård        
 

Georgshill

       
  Okänt vårdhem        

Till toppen av sidan

 

Sjukhus
Epidemisjukhuset

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby 1926.

   
   

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Gamla Epidemisjukhuset. Gamla Lasarettet är numera rivet och närgrävt i Ekeröds mosse. Det nya är Vårdcentral och Länssjukhem.

Augusta Mårtensson, Benarp 11 med två väninnor på Hörby Lasarett, omkring 1880. Foto: Lisa Jonsson, Hörby.

En ny epidemilag 1919 ålade landstingen att svara för epidemivården och epidemisjukhus skulle vara byggda före 1928. Kommunfullmäktige i Hörby beslutade 1922 tillsammans med vissa andra  kommuner att överlåta mark till landstinget för ändamålet.
Det nya epidemisjukhuset, väster om lasarettet i Hörby, stod färdigt i oktober månad 1926. Sjukhuset innehöll 31 sjukhusplatser. Viss samdrift skulle ske med lasarettet. På grund av den stora platsbristen inom kronikervården medgav medicinalstyrelsen att stora paviljongen vid epidemisjukhuset fick användas för denna vård. Epidemisjukhuset lades ner samtidigt som lasarettet, 1964.
Källa: Bygdeband.

   
   

Epidemisjukhuset i vinterskrud, fastigheten till höger.

 

Epidemisjukhuset, fastigheten till höger.

   
   
Hörby lasarett  
   

Kort historik
Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen.

Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen.

Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar.

Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral.
Textkälla: Bygdeband.

   
   

Hörby lasarett sjukhuspersonal samlad kring läkarfamiljen runt 1910. Till vänster i första raden sitter kokerskan Hilda Nilsson, därefter fru Karen Langenheim, dr Johannes Langenheim och översköterskan Helena Meijer. Främst Langenheims döttrar Karin och Britta.
Bildkälla: M. Westerhult 1979.  Källa: www.medicinhistoriskasyd.se

   
   

Flygfoto över Lasarettsområdet. Årtal okänt.

   
   

Hörby Lasarett
Tidig bild av lasarettsområdet efter 1929 Epidemisjukhuset är byggt men före 1942 då mentalsjukhemmet/Kastanjegården byggdes.
Skrivet 20160116. Kjell Gullin. Bild ID: Flyg_14a.

   
   

Lasarettet 1902.
Bilden tillställd oss av Per Landin.

   
   

Lasarettet 1940.
Bilden tillställd oss av Per Landin.

   
   

Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen. Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen.

Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar. Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral. Källa: Bygdeband.

   
   

Hösten 1879 stod det nya sjukhuset färdigt. Det var en vitrappad tvåvåningsbyggnad med nedre våningen bygg av gråsten och övre av tegel. Valet av byggplats och utformningen av byggnaden speglar båda tidens uppfattning om vad som var viktigt för ett sjukhus. Det skulle ligga utanför själva tätbebyggelsen och ha ett fritt och sunt, gärna högt läge. Sjukrummen hade rejält tilltagna luftvolymer per patient. Därbakom låg teorin om sjukdomars överförande genom skämd luft. Det var den förhärskande uppfattningen före upptäckten av bakterierna och antiseptikens genombrott. Sjukhuset rymde i nedre våningen kök, bostad för läkare, förestånderska och vaktmästare samt en badinrättning som också var avsedd för allmänhetens behov. Övre våningen rymde sjukrum och bostadsrum för två sköterskor. Den var utformad med sidokorridorsystem, en modell som först infördes i Kristianstad 1864 och sedan blev normgivande för svenskt sjukhusbyggande ända fram till sekelskiftet. Arkitekt för bygget var byggmästare P. C. Sörensen i Lund, och huset hade uppförts av byggmästare N. Andersson, Malmö.

Tvättstugan vid Lasarettet i Hörby.

Lasarettet.

   
   

Lasarettet.

Lasarettet.

   
   

Länssjukhuset i Hörby.
Bild ID: TGB_038aw-Lanssjukhuset.

Länslasarettet och är troligen taget på 1960-talet. Länslasarettet var inget sjukhem utan i sin glans dagar ett fullt fungerande sjukhus med egen operationsavdelning, BB och förlossningsavdelning, epidemisjukhus etc. och med ett upptagningsområde i stora delar av länet.
Förlag: N. A. Mårtenssons Pappershandel Hörby.
Foto AB Almquist & Cöster Hälsingborg.

   
   

Kvarndammen och Länsjukhuset.

   
   

Läkarbostaden Lasarettet i Hörby.

Vaktmästarbostaden, Lasarettet Här bodde maskinist Karl Andersson på 1 vån. På andra våningen bodde Karl Hall. Efter Anderssons pensionering bodde Nils Persson här. Den siste som bodde i huset var vaktmästaren.

 

   
   

Doktorsbostaden.

Överläkarebostaden byggdes år 1882 på andra sidan Råbyvägen mitt emot Lasarett. Första läkaren som flyttade in i fastigheten var Karl Åkerman. Huset renoverades och revs delvis år 1912.

   
   

Sjukhusparken med endast stenlejonen kvar vid entré när denna var privat runt 1900-talet Området hette Råby.

   
   

Lasarettets Doktorsbostad, som låg å andra sidan vägen, byggdes om år 1912, och erhöll 13 rum. Överläkarebostaden som både gjordes en om och tillbyggnad år 1912. Den första läkaren som flyttade in var Johannes Karl Langenheim han var en mycket omtyckt läkare. När det var rond på avdelningarna gick han gärna klädd i sina jaktkläder och ibland fick hunden följa med när de gick runt bland patienterna på avdelningen.

   
   

Hörby Lasarett 1942 Flera underläkare som tjänstgjort på lasarettet har bott där. En period höll Psykiatrin till i huset med dagverksamhet. Studieförbundet vuxenskolan hade verksamhet där en tid. Huset är rivet sedan några år tillbaka

Lasarettet panncentralen 1942 ser likadan ut idag 2016, som då.

   
   

Hörby Länslasarett.

   
   
   
   
Rivning av Hörby lasarett.. Hörby lasarett revs 1971 för att ge plats till en modern vårdcentral, som var klar för inflyttning år 1975.  Bilderna tillställda oss av Ingegärd Olofsson.
   
   
   
   
Kroniskan  

Huset byggdes 1942 och hette då Länssjukhemmet men kallades oftast för "Kroniskan" sedan blev det AVD A och nu heter det Gullregnsgården. Det har varit mest äldre patienter som vistades där bl. a.. dementa. Nu finns det en grupp med utvecklingsstörda som håller till med sin verksamhet i husets lokaler.

 

   
   
Länssjukhemmet  

Länsjukhuset i sommarskrud.

Länsjukhuset i vinterskrud.

   
   

Länssjukhuset i Hörby. Vid landstingsmötet 1874 beslöts att ritningar till länslasarettet i Hörby skulle upprättas. Arkitekt blev P. C. Sörensson från Malmö och byggmästare N. A. Andersson också han från Malmö hade sjukhuset färdigbyggd 1879.

   
   
   
   

Lasarettets Badhus. Badhuset innehade två omklädningsrum 2 badrum därav det ena avsett med två Badkar för varmbad, det andra med ång- och varmluftsskåp samt stril – sil – cirkel och sittdusch. Badinrättningen var öppen för allmänheten 2 dagar i veckan. Badhuset hade egen ingång.

Lasarettet uppfördes år 1879, på höstkanten, till en kostnad av ca 30. 000:- kronor, med en beräknad driftkostnad å 5.500:- kronor årligen. Dr. Ture Leonard Eneroth var första läkaren vid Lasarettet. Fr. år 1897 till 1919 var Johannes Langenheim läkare å Lasarettet, och var mycket omtyckt, samt var en inbiten jägare. Dr. Langenheim avled av en blindtarmsinflammation. Lasarettet lades ner år 1971.

   
   

Länssjukhuset 1909.

   
   

Länssjukhuset i Hörby. En av dom mera kända och omtalade läkarna på Hörby lasarett var Johannes Langenheim. Efter kirurgstudier i Lund kom han till Hörby den 1 oktober 1897. När han övertog Lasarettet var det i ett mycket dåligt skick, men förutom att han var en skicklig läkare, så var han även en duktig instruktör, vilket gjorde att på bara kort tid var sjukhuset utrustat i allt vad det var ämnat till.

 

Korridor på Länssjukhuset i Hörby omkring 1890.  Bilden visar en korridor från 1890 med sjukhusläkare Karl Åkerman t.v., lasarettspredikanten t.h. och troligen förestånderskan Hulda Collin på soffan längst t.h.

   
   
   

Till toppen av sidan

 

 

Vårdcentralen

Bilden insänd av Per Landin.

   

Till toppen av sidan

 

 

Vårdhem
Tusculum

Tusculum Sjuk och Vilohem 1940-tal.

   
   

Villa Tusculum byggdes år 1881. Dr. Pär Green, som var praktiserande läkare i Hörby under åren 1886 till 1891 bodde här. Han var också järnvägsläkare vid järnvägen i Hörby – Tollarp.
Efter Dr, Green bodde apotekare Lagerstedt i villan.
1932 köpte disponent Helver fastigheten. Fru Helver inredd de då ett sjukhem i fastigheten.
1950 köpte Maria och August Lannerheim fastigheten och inrättade ett vårdhem till ett tiotal patienter. I slutet av 1970-talet övertog sonen Hans Lannerheim rörelsen. Maria Lannerheim hade nu även ett hem i Tjörnarp (Mariahemmet) samt Bokebo i Ludvigsborg.
I början av 1980-talet köpte bilhandlare Lennart Olsson Villa Tusculum och restaurerade den till det utseende det har idag.

Villa Tusculum 1965-01-18.
Maria Lannerheim drev Tusculum vårdhem i huset. Sonen Hans som vi kallade Sassa var en av Hörbys bästa ishockeyspelare. Han kunde likt Nisse Nilsson driva pucken rakt genom motståndarlaget och näta.
Bild ID: HH_3061w

   
   

Tusculum Sjuk och Vilohem 1919.

   
   

Julgranen 1955 i Tusculums trädgård.

Luciatåget färdig lussat på hemmet på väg ut.

   
   

Luciatåg på Tusculum i sjukhemmets samlingssal. Ulla Carlsson till vänster i bakre raden i Luciatåget.
Foton är från 1955 inskickat av Ulla Carlsson.

   
   
Headal  

Headalshemmet söder om Hörby
Bild ID: HH_3047w. Från Henry Holms bildarkiv.

Headalshemmet söder om Hörby
Bild ID: HH_3240

   
   

Anna Johansson, född 1895 Föreståndare på Headal
1924 – 1926. Foto: Oskar Nilsson, Önneköp

Omkring 1945. Anton Johansson född 1892.
Föreståndare på Headal 1924–1926.

   
   

Headal Hörby
Förlag Skandinavisk Aerotjänst. Förlag Ultra. Bild ID: Headal.

   
   
Hagadal  

Hagadal, Osbyholm dec 1960. Foto: Henry Holm.
Bild ID: HH_3799.

   

Till toppen av sidan

 

Gegorshill

Vårdhemmet Georgshill byggt 1966 var ett hem för vuxna Utvecklingsstörda. Husen de bodde i kallades paviljong A B C D E F G den sistnämnde innehöll dagcenter administration och kök. Det fanns dessutom paviljong K två hus som "låg i backen", där bodde lättare utvecklingsstörda. Från år 1992 tog skolan över lokalerna. På fotot kan man se en vit byggnad det var gamla Georgshill rivet sedan 1980-talet 
Bilden insänd av Per Landin.

   

Till toppen av sidan

 

 

Okänt vårdhem

Vårdhem.
Bild ID: HH_3583. Foto: Henry Holm.

Vårdhem.
Bild ID: HH_3585. Foto: Henry Holm.

   
   

Vårdhem.
Bild ID: HH_3584. Foto: Henry Holm.

 
   
   

Barnsköterskor och barn maj 1961
Bild ID: HH_3555

   
   

Bild ID: 001313
Sjuksystrar. (Bilden kommer från det vi kalar "Önneköpsbilderna".

   
   

Till toppen av sidan

 

 

 

Läkare
Richard Forssblad Karl (Carl-Johan) Åkerman

Richard Forssblad (1847 - 1922)

Karl (Carl-Johan) Åkerman

De två första lasarettsläkarna, Richard Forssblad (1847 - 1922) och Karl (Carl-Johan) Åkerman, stannade endast under jämförelsevis korta perioder.

Richard Forssblad flyttade efter 5 år 1881 till Uddevalla där han blev förste stadsläkare och bataljonsläkare vid Bohus regemente i staden. Han var senare provinsialläkare i Helsingborg och i Grythyttan och slutligen anstaltsläkare i Ramfall (Tranerska sjukvårdstiftelsen) vid sjön Sommen i Östergötland.

Efterföljaren, Karl (Carl-Johan) Åkerman (1851 - 1902), drabbades 1888 av psykisk sjukdom, och togs in på St. Lars hospital i Lund. Dåtidens omskrivande terminologi översätts nog i dag bäst till blandmissbruk. Hans tjänst fick skötas med allehanda vikarier, men mot förmodan återkom han i tjänst med intyg om att vara återställd. Fortsättningen blev likväl olycklig. Han var sjukledig i långa perioder, och sedan han på 1890-talet av Frosta häradsrätt dömts tjänsten förlustig under ett år pensionerades han år 1900 och dog två år senare i hjärtförlamning.

Åkermans efterträdare, Johannes Langenheim, visade sig desto kraftfullare.
Källa: www.medicinhistoriskasyd.se

   
   
Johannes Langenheim Nils Rumer

Johannes Langenheim.
En av dom mera kända och omtalade läkarna på Hörby lasarett var Johannes Langenheim. Efter kirurgstudier i Lund kom han till Hörby den 1 oktober 1897. När han övertog Lasarettet var det i ett mycket dåligt skick, men förutom att han var en skicklig läkare, så var han även en duktig instruktör, vilket gjorde att på bara kort tid var sjukhuset utrustat i allt vad det var ämnat till.
Bildkälla: regionarkivet i Lund.

 

Provinsialläkare Nils Rumer hade i sin tidigaste läkaretjänst praktiserat bland lestadianer i Lappland.  Där hade han förvärvat  erfarenhet med behandling av omskärda individer, om han inte t.o.m. utförde operationen själv.
Han hade hjälp av den goda sköterskan Margareta vid sin sida och var en omtyckt familjeläkare, bl. a. mycket engagerad med min käre fader efter denne led sin första hjärtattack vid 55 års ålder. På den tiden hade man inte mycket hum om Triglicerider och Kolesterol men man förstod vikten av att tunna ut blodet vilket på bästa sätt klarades av genom att dricka en klunk skotsk Whisky på kvällssnåret.
Text: © Leif Blumenau.

   

Till toppen av sidan

 

Sjuksköterskor
Anna-Lisa Nilsson

Missionär och sjuksköterskan Anna-Lisa Nilsson

Anna-Lisa Nilsson arbetade som nattsjuksköterska på Hörby Lasarett och sedan blev det hemtjänsten och långvårdsavdelningar fram till sin pension. Det man kanske inte vet är att hon även var berest och hade arbetat i andra fattigare länder.

Redan som ung drömde hon om att bli missionär därför utbildade hon sig till sjuksköterska och tog examen 1950 och barnmorskeexamen året efter. Anna-Lisa arbetade vid Evangeliska Fosterland stiftelsens missionsstation och sjukhus i Nakamete i Etiopen. Tidigare erfarenhet gjorde starkt intryck på henne under nära 3 års vistelse i Afrika. I Etiopen var Anna-Lisa den enda vita sjuksköterska på sjukhuset där hon arbetade. För varje operation bad all personal tillsammans för patienten både läkare sjuksköterskor och biträde. Bönen förrättades ofta av en elev på landets språk för att den sjuke också skulle höra och förstå vad som sades.

I Hörby bodde Anna-Lisa i många år tillsammans med brodern lärare Axel Nilsson han var anställd på Älvdalskolan sina sista år innan pension. Flera elever kommer säkert ihåg Axel. De bodde i föräldrahemmet i korsningen Ystadvägen och Tvärgatan där även modern bodde och sköttes i hemmet sin sista tid. Både Anna-Lisa och Axel var mycket intresserade av trädgårdsodling och hade en av de vackraste trädgårdarna i byn med en fantastisk blomsterprakt.
Långt tidigare har huset varit ett pepparkaksbageri. Det är rivet sedan ett antal år tomten är öde och väntar på att det ska byggas flerfamiljshus där. Syskonen flyttade en liten bit bort till Ystadvägen 14 när huset var nybyggt.
Anna-Lisa är död sen några år.

Bodil Pedersen

Källa
Mellersta Skåne 1959.

Missionär Anna-Lisa Nilsson vid en etiopisk lilja som blommar i föräldrarnas trädgård i hörnet av Tvärgatan och Ystadvägen i Hörby. 19 augusti 1959.
Foto: Henry Holm. Bild ID: HH_3502w.jpg

   
   

Foto: ©  Torsten Blomdahl

 
   

Till toppen av sidan

 

 

 

 

 

Barnmorskor
Ellna Wallin

Fest utanför Nils Perssons hus i Äspinge, omkring 1920. I bakgrunden målare Johan Nilssons hus.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening

Från vänster:
1. Okänd.
2. Ossian Anderberg, smed.
3. Okänd.
4. Albin Nilsson, målare.
5. Elna Wallin, barnmorska
7. Jenny Möller, född Nilsson, Albins syster.
8. Augusta Persson, med sonen Nils A i knäet.
9. Elna Nilsson, målarens fru.
10. Johan Nilsson, målare.
11. Okänd.
   
   

Elna Wallin, barnmorskan i Äspinge,  med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning.

 
   
   
Johanna Herrlin  

1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor.

 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare. Skåne Genealogen Nr 2 2016. Per-Gunnar Mörck. 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare

   
   

Barnmorska på uppdrag. Storgatan i Hörby på 1910-talet. En gata som både var gruslagd och stensatt med kullersten om vartannat.

   

Till toppen av sidan

 

 

Tandläkare

Gamla Kommunhuset på Slagtoftvägen byggdes1945. Fotot är från 1947. Tandläkaren hade sin mottagning i kommunhuset tandläkarens namn är okänt. Demostration för ett gäng nyfikna skolelever.
Foto: Carl Martinsson, i privat ägo Ingegärd Olofsson.

   
   

Foto: Carl Martinsson, i privat ägo Ingegärd Olofsson.
 
   

Till toppen av sidan

 

Fulltofta ålderdomshem och Donationshuset

Fulltofta ålderdomshem  

År 1900 den 1 oktober förordade kommunalstämmans ordförande häradshövding Carl- Axel Trolle att man skulle bygga ett ålderdomshem i Fulltofta. Kyrkoherde Joseph Petersson Cruze ofta förkortades förnamnet med J. P. framhöll att frågan främst borde ses från den kristliga kärlekens synpunkt. Efter en tillsatt kommitté och livliga diskussioner försökte man utreda olika förslag.

I december år 1900 erbjöd Carl-Axel Trolle att Fulltoftagård som ägde marken var villig att avgiftsfritt fram till 1919 tillhanda hålla en tomt på Hackedammsvången. Tomten skulle inhägnas på bestämmelse av Fulltoftagården som ägare. Granntomten var torpet Fulltofta nr 8 Holmahuset även kallat Carlsbergs hus och i närheten fanns Hackedamms torp/backstuga.
Ritningar och byggande av nya ålderdomshemmet gjordes av den lokala byggmästaren från Ludvigsborg Anders Kleen född på Krokeholm i Fulltofta och har byggt flera hus i Ludvigsborg med dess omnejd. Ålderdomshemmet byggdes i rött tegel och röda takpannor det stod klart hösten 1903. Det innehöll 6 rum 4 större och 2 mindre samt ett stort kök spiskammare och källare. På vinden kunde det även inredas ytterligare med ett rum om det behövdes framöver. För övrigt fanns en ekonomibyggnad med tvättstuga och badmöjlighet samt ett utrymme för hushållsgrisen. Hönshuset låg på ena gaveln in mot gårdsplanen. Höns hade man för äggen och köttets skull. Huset hade brunn på gården som man fick pumpa upp vattnet. All ”illebrann” togs från vedboden.
De pensionärerna som kunde fick hjälpa till i hushållsgöromål antingen inomhus eller utomhus. Trädgårdsodlingar med grönsaker fruktträd och bärbuskar togs tillvara. Man kunde också kosta på sig odling av blommor både perenna och frösådda. Grövre göromål och grävning i trädgården stod arbetaren Nils Larsson för.

Den 1 juni 1918 erbjöd kommunen att köpa ålderdomshemmet med trädgård för 1 000 kr vilket accepterades oavsett att priset var högt för denna tiden. Kontraktet gick ut 1919.

Första sjuksköterskan som arbetade där var Hanna Persson född 1869 hon led av nedstämdhet som utvecklade sig till sinnessjukdom och fick själv söka hospitalvård och hamnade efter ett tag på S:t Lars i Lund och blev tvångsintagen. Efter kom en föreståndare som hette Gerd Holmberg född 1888 på Stenbrohult Hon hade tidigare skött sina föräldrar i hemmet och var mycket omtyckt och snäll mån om de gamla. När de fyllde år firades alltid denna dag med tårta och kaffe. Hon var inte rädd att säga ifrån. Till julhelgen fick kyrkoherden hålla julbön och det bjöds på julkaffe. Detta uppskattades av de gamla så mycket att det blev en tradition varje år. Gerda hade sin mor Gunilla Holmberg på Donationshuset. Detta låg framför ålderdomshemmet närmre vägen. De som bodde där var ämnat att de skulle klara sig själva det var herrgårdens ”privata” ålderdomshem till dem som hade arbetat på Fulltoftagården. När modern blev sjuk fick hon flytta in till ålderdomshemmet och där bli skött av dottern Gerda. Hon avled 1938. Efter mammans död lämnade Gerda ålderdomshemmet och flyttade närmre syskonen i Göteborg. Åldringarna saknade henne mycket och trodde att hon skulle komma tillbaka igen. En man som bodde på hemmet som knappt kunde klara sig själv gav sig ut vintertid att leta efter henne. Gerda dog hastigt 1948.

Föreståndaren Anna Olofsson blev den sista föreståndaren på ålderdomshemmet. Fastän man hade under tidens gång moderniserat. Fått rinnande vatten inomhus en toalett i korridoren badkar där både pensionärer och personal fick bada. Med 8 pensionärer fanns det nu 2 dubbelrum och 4 enkelrum. Föreståndaren Anna skötte det tillsammans med ett sjukvårdsbiträde. Josefina kallad Fina var pensionär men hjälpte till och Albertina som kunde ta fatt i lättare göromål detta var all hjälp att sköta 8 pensionärer på 1950-talet. Då ska man tänka på att de även höll i matlagning bäddning av sängar tvätt städning hjälpa de pensionärer som behövde hjälp med tvättning och påklädning trädgårdsarbete plocka bär och nypon björnbär i skogen. Hönshuset skulle skuras och kalkas på väggarna för att förebygga ohyra. Vindsutrymmet hade man iordningställt två rum till föreståndaren och sjukvårdsbiträdet ett i var gavel i huset. Rummen bestod av en stor klädkammare med snedtak som man kunde gå in i. Mittpartiet av våningen utnyttjades till sy- och klädvårdsrum och förråd med garderober.

I mitten av 1950 kom skärpta bestämmelser. Var och en skulle i bästa mån ha eget rum toalett och dusch inomhus. När det byggdes ett modernt ålderdomshem och pensionärsbostäder i Osbyholm bestämdes det att lägga ner Fulltofta ålderdomshem

Text: © Bodil Pedersen

Fulltofta Ålderdomshem förutom kuporna på taket är huset sig likt sedan det var ålderdomshem. Privat ägo sen flera år tillbaka.
foto Lennart Perssons samling

 

 

Pensionär Bengta Nilsson vilar sig på en bänk på insidan av trädgården vid äppleträden år 1934.
Fotot tillhör Bodil Pedersen.

 

Vykort som Bengta Nilsson fick när hon bodde på Fulltofta ålderdomshem år 1934.

 

Maria "Alfreds" kallades hon för Maria Bengtsson som varit gift med Alfred Bengtsson de bodde på Råttefällan Ekesåkra. Hon bodde som gammal på Donationshemmet och vilar sig i trädgården på fotot. Grusvägen syns svagt bakom henne.
Foto: Lennart Perssons samling

   
   

Maria Bengtsson kallad Maria-Alfreds vilar sig i trädgården bakom Donationshuset där hon bodde. 
Foto: Lennart Perssons samling.
Delförstoring av en av bilderna ovan.

Bengta Nilsson utanför Fulltofta ålderdomshem år 1934 fotot tagit i trädgården. Delförstoring av en av bilderna ovan.

   
   

Pensionärer en man och en kvinna med en personal emellan står utanför ett av uthus vid ålderdomshemmet. Foto: Ulla Karlsson

Josefina Nilsson kallades för tant Fina hon hade även arbetat på ålderdomshemmet som förestånderska en tid. På äldre dagar bodde hon på Donationshuset men hjälpte gärna till med göromål på ålderdomshemmet. Foto: Ulla Karlsson

   
   
Donationshuset, rivet sen flera år tillbaka  

Donationshuset med läge vid den gamla vägen som svänger in från Fulltofta nr 8 och går ut på stora vägen igen. Donationshuset låg precis framför f.d. Fulltofta ålderdomshem. Huset var en lång grå 1,5-planslänga i sten med träpanel på gavlarna och svart tjärtak. Byggt i samma utförande som huset Minnet som ligger lite längre bort med sitt spetsiga tak på framsidans mitt. Donationshuset ägdes av Fulltofta gård och var ett privat ålderdomshem. Pensionärsbostäder som disponerades av folk som varit anställda på Fulltofta gård. De kom från torpen i Ekesåkra Nunnäs Häggenäs Stenbrohult och Mjälaströgård
Fem lägenheter fanns det i huset på framsidan och det tillhörde en liten trädgårdsbit med grönsaksland där odlades framförallt potatis. En liten blomsterrabatt vid husets vägg. På 1920-talet bodde där samtidigt fem änkor hyresfritt och med fri ved. Bakom huset var där en bred bakgård med vedbod uthus dass och hönshus. På hösten kom det folk från Fulltofta gården med ved och torvlass och lämpade av detta som lägenhetsinnehavaren själv fick ta hand om att hugga veden och med ansvar själv att den hamnade i vedboden. Några av de boende fick några liter mjölk i veckan och säd från gården.

Text: © Bodil Pedersen

Donationshuset var Fulltofta gårds privata ålderdomshem för gamla arbetare och änkor som arbetat på gården.

Donationshuset låg framför dåvarande ålderdomshemmet det disponerades av folk som varit anställda på Fulltoftagården.
Det är rivet sedan många år.
Foto: Lennart Perssons samling

   
   

Till vänster går den gamla vägen utanför Donationshuset som syns på bilden i lummig grönska. Den sträcker sig bort mot Fulltofta nr 8 eller som gården också kallades Holma huset, det är gårdens stall som syns.
Vägen viker sedan ner bitvis vid Häggenäs och kan möjligen ha korsat en annan väg ner mot Hovgårdsmöllan och en till Prästamöllan som fortfarande är intakt från ”stora vägen” in mot ruinerna av kvarnen.. Den fortsatte vidare bort mot dåvarande Haskels såg (idag Häggenäs sjukhem) där den vek av mot Friskolan vidare mot Ludvigsborg. Man kan hitta flertalet gamla vägar bitvis oftast i skogsterräng.
Fotot visar också den vägen till höger som vi idag kallar Fulltoftavägen.

Donationshuset är rivet någon gång på 1970-talet, en gång var det en vacker lång korsvirkeslänga. Vid fuktig väderlek hände det att trävirket framträdde genom putsen. Det ägdes av Fulltoftagården byggt till bostäder åt gamla trotjänare på godset.

Bodil Pedersen

Källa: Mellersta Skåne den 18 januari 1956.
Egna noteringar och gamla.

Donationshuset Fulltofta 18 jan 1956.
Bild ID: HH_3709.

   

Systrarna Ulla och Gunnel Andersson vid gaveln av Donationshuset. Gunnel är där för att hämta Ulla som arbetat färdigt sitt pass på ålderdomshemmet.
Foto Ulla Karlsson.

   
   

Systrarna Ulla och Gunnel Andersson.
Delförstoring av ovan bild.

 
   
Källor allmänt är: Fulltofta Sockenbok 1999 och 2012, Arkivdigital, Alla:3 privata personer, Artur Ericson postum, Fulltofta Sockenbok 2012.I boken kan du läsa vilka som bodde i huset.

Till toppen av sidan

 

Ålderdomshemmet Lundegård.

Nybygge på ålderdomshemmet Lundegård.
Bild ID: HH_3089w. Foto: © Henry Holm.

   

Till toppen av sidan

 

 

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

 

 
   
   

Till toppen av sidan