Epidemi sjukstugan för militärer med riskzon av spanska sjukan som härjade under första världskriget 1918-1920. Stugan låg där dagens p-plats mittemot Vårdcentralen finns på Råbygatan

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby 1926.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Gamla Epidemisjukhuset. Gamla Lasarettet är numera rivet och närgrävt i Ekeröds mosse. Det nya är Vårdcentral och Länssjukhem.

Augusta Mårtensson, Benarp 11 med två väninnor på Hörby Lasarett, omkring 1880. Foto: Lisa Jonsson, Hörby.

En ny epidemilag 1919 ålade landstingen att svara för epidemivården och epidemisjukhus skulle vara byggda före 1928. Kommunfullmäktige i Hörby beslutade 1922 tillsammans med vissa andra  kommuner att överlåta mark till landstinget för ändamålet.
Det nya epidemisjukhuset, väster om lasarettet i Hörby, stod färdigt i oktober månad 1926. Sjukhuset innehöll 31 sjukhusplatser. Viss samdrift skulle ske med lasarettet. På grund av den stora platsbristen inom kronikervården medgav medicinalstyrelsen att stora paviljongen vid epidemisjukhuset fick användas för denna vård. Epidemisjukhuset lades ner samtidigt som lasarettet, 1964.
Källa: Bygdeband.

Epidemisjukhuset i vinterskrud, fastigheten till höger.

Epidemisjukhuset, fastigheten till höger.

Hörby lasarett från 1879 till 1972
Som blev om och tillbyggt flera gånger tills den dag 1972 då det helt utplånades. Byggnadsresterna sänktes i en mossgrav i Ekeröd.

Hur såg då detta sjukhus ut när det uppfördes på en backe utmed Råbyvägen strax öster om Hörbyån i slutet av 1870-talet?
På hösten 1879 öppnades mottagningen och de första patienterna blev strax därefter inlagda i sjuksalarna. Man hade byggt ett för den tiden modernt odelat lasarett för Mellanskåne som inklusive inredning och trädgårdsanläggning kostade 58.000 kr. Nedervåningen i byggnaden innehöll kök med kammare badrum och utrymme för ångpannan. Vidare operationsrum samt bostad för läkare förestånderskan och vaktmästaren. Förestånderskan skötte sjukhusets räkenskaper. Hennes titel förändrades så småningom till husmor. Cirkeln slöts när hon i nyare tid blev föreståndare.

Badrumslyx
Badrummet var något alldeles extra fint de hade både strål -sil cirkel och sittduschar enligt en samtida beskrivning.
På övre våningen låg sjukrummet två salar med plats för tillsammans 16 patienter. Dessutom fanns ett par mindre rum för patienter som önskade ligga enskilt och kunde betala en extra peng för detta. Samtliga sjukrum är försedda med höga och breda fönster med gardiner av hamptygväv samt grönmålade persienner. Golven är oljemålade och taken gipsade och väggarna vitstrukna framgick det också av beskrivningen.
Utspisningskostnaden för 20 patienter och 5 anställda beräknades till 60 öre per person och dag. Det vill säga 6.000 kr per år. Kokerskan Hilda höll på sin tid ordning bland grytorna i lasarettsköket och lagade god mat dessutom. Hon hade nere vid ån ett hönshus där hönsen gick inhägnade. Hon var självförsörjande på ägg och ibland blev det en kokt höna till middag.
Driftskostnaden för detta landstingets första sjukhus i Hörby höll de första åren vid blygsamma 12.000 kr. Eftersom man fick in 3000 kr i avgifter behövde landstinget bara skjuta till 9.000 kr.

Sjukhuset utökades och blev ombyggt flera gånger under årens lopp. Sin slutliga utformning erhöll det vid en tillbyggnad åren 1938-1942. Generationer av Hörbybor och andra mellanskåningar fick sin sjukvård på lasarettet. Där såg även ett stort antal barn dagens ljus för första gången på BB-avdelningen som lades ner flera år innan lasarettet fick sin dödsdom definitivt avkunnandes av politikerna.

Omtyckt läkare
I raden av överläkare som basade för lasarettet framträder flera smått legendariska namn. Johannes Andreas Langenheim var verksam på sjukhuset från 1900 till 1919. Trots sin tyska härkomst förstod han ortens folk och blev mycket omtyckt inte minst för sin godmodiga humor som han frikostigt strödde omkring sig på sjuksalarna. Ibland hände det att han kom i jaktkläder till ronden då hade han varit ute och jagat tidigt på morgonen. Det var även jakthunden som fick följa med på rondarbetet.
Andra namn är Rickard Forsblad Karl Johan Åkerman Svante David Sommarin Oskar Lindén Torsten Wadstein och Göte Eklöf som blev den siste läkaren på lasarettet. Han utnämndes 1956 och avgick med pension 1971. samma år som lasaretts historia avslutades.
En ny epok som inleddes efter rivningen av lasarettsbyggnaden. År1972-73 gav en vårdcentral och ett utbyggt länssjukhem. Räkningen för denna satsning en slutade på runt 25 miljoner kronor. Den nya anläggningen stod färdig år 1974-75
För den tiden med modern utrustning moderna lokaler och stora ytor blev en helt ny miljö. Men ändå finns det många som saknar det gamla lasarettet som ligger gömt i sin mossgrav någonstans på Linderödsåsens sluttning

Källa: Mellersta Skåne 23/1 1979, 100-åriga Lasarettet/Henry Holm. Personliga berättelser om Hörby lasarett

Kort historik
Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen.

Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen.

Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar.

Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral.
Textkälla: Bygdeband.

Lasarettet.
Bild ID: GATO_048

 

Lasarettet.
Bild ID: GATO_050

Sjuksköterska Helena Meijer sköterska på lasarettet i Hörby under Dr. Langenheims tid.
GATO_280

Porträtt av lasarettsläkaren Karl Johan Åkerman, Hörby. Född 11/8 1851 i Bjellerup, död 28/6 1902 i Hörby. 1882 utnämnd till lasarettsläkare i Hörby.
GATO_287

Personal på lasarettet i Hörby. Fr. v. syster Marta Andersson, syster Lilli Andersson, elev Elvira Nilsson, syster Frideborg Johansson, Doktor Sommarin (död 1934) assistentläkare Eke, syster Julia.
GATO_286

Flygfoto över Lasarettsområdet. Årtal okänt.

Hörby Lasarett
Tidig bild av lasarettsområdet efter 1929 Epidemisjukhuset är byggt men före 1942 då mentalsjukhemmet/Kastanjegården byggdes.
Skrivet 20160116. Kjell Gullin. Bild ID: Flyg_14a.

Lasarettet 1902.
Bilden tillställd oss av Per Landin.

Lasarettet 1940.
Bilden tillställd oss av Per Landin.

Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen. Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen.

Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar. Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral. Källa: Bygdeband.

Hösten 1879 stod det nya sjukhuset färdigt. Det var en vitrappad tvåvåningsbyggnad med nedre våningen bygg av gråsten och övre av tegel. Valet av byggplats och utformningen av byggnaden speglar båda tidens uppfattning om vad som var viktigt för ett sjukhus. Det skulle ligga utanför själva tätbebyggelsen och ha ett fritt och sunt, gärna högt läge. Sjukrummen hade rejält tilltagna luftvolymer per patient. Därbakom låg teorin om sjukdomars överförande genom skämd luft. Det var den förhärskande uppfattningen före upptäckten av bakterierna och antiseptikens genombrott. Sjukhuset rymde i nedre våningen kök, bostad för läkare, förestånderska och vaktmästare samt en badinrättning som också var avsedd för allmänhetens behov. Övre våningen rymde sjukrum och bostadsrum för två sköterskor. Den var utformad med sidokorridorsystem, en modell som först infördes i Kristianstad 1864 och sedan blev normgivande för svenskt sjukhusbyggande ända fram till sekelskiftet. Arkitekt för bygget var byggmästare P. C. Sörensen i Lund, och huset hade uppförts av byggmästare N. Andersson, Malmö.

Tvättstugan vid Lasarettet i Hörby.

Lasarettet.

Lasarettet.

Lasarettet.

Länssjukhuset i Hörby.
Bild ID: TGB_038aw-Lanssjukhuset.

Länslasarettet och är troligen taget på 1960-talet. Länslasarettet var inget sjukhem utan i sin glans dagar ett fullt fungerande sjukhus med egen operationsavdelning, BB och förlossningsavdelning, epidemisjukhus etc. och med ett upptagningsområde i stora delar av länet.
Förlag: N. A. Mårtenssons Pappershandel Hörby.
Foto AB Almquist & Cöster Hälsingborg.

Kvarndammen och Länsjukhuset.

Vaktmästarbostaden, Lasarettet Här bodde maskinist Karl Andersson på 1 vån. På andra våningen bodde Karl Hall. Efter Anderssons pensionering bodde Nils Persson här. Den siste som bodde i huset var vaktmästaren.

Doktorsbostaden.

Överläkarebostaden byggdes år 1882 på andra sidan Råbyvägen mitt emot Lasarett. Första läkaren som flyttade in i fastigheten var Karl Åkerman. Huset renoverades och revs delvis år 1912.

Sjukhusparken med endast stenlejonen kvar vid entré när denna var privat runt 1900-talet Området hette Råby.

Lasarettets Doktorsbostad, som låg å andra sidan vägen, byggdes om år 1912, och erhöll 13 rum. Överläkarebostaden som både gjordes en om och tillbyggnad år 1912. Den första läkaren som flyttade in var Johannes Karl Langenheim han var en mycket omtyckt läkare. När det var rond på avdelningarna gick han gärna klädd i sina jaktkläder och ibland fick hunden följa med när de gick runt bland patienterna på avdelningen.

Hörby Lasarett 1942 Flera underläkare som tjänstgjort på lasarettet har bott där. En period höll Psykiatrin till i huset med dagverksamhet. Studieförbundet vuxenskolan hade verksamhet där en tid. Huset är rivet sedan några år tillbaka

Lasarettet panncentralen 1942 ser likadan ut idag 2016, som då.

Hörby Länslasarett.

Huset byggdes 1942 och hette då Länssjukhemmet men kallades oftast för "Kroniskan" sedan blev det AVD A och nu heter det Gullregnsgården. Det har varit mest äldre patienter som vistades där bl. a.. dementa. Nu finns det en grupp med utvecklingsstörda som håller till med sin verksamhet i husets lokaler.

Länsjukhuset i sommarskrud.

Länsjukhuset i vinterskrud.

Reprofoto i samband med Lasarettet / vårdcentralen / länssjukhemmet i Hörbys 100-årsjubileum 1979-10-12.9 visningar90-årsjubileet för 10 år sen (dvs 1969). Operasångare Björn Forsell sjunger för bl. a. Elof Andersson, Anna Victor, Britta Persson och Arne Fought. 
Bildkälla: ett fotoalbum på vårdcentralen i Hörby med bilder från lasarettet / vårdcentralen i Hörbys 100-årsjubileum 1979-10-12 .

Bild ID: Lanssjukhemmet_001. Källa: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet (SMHS) CC-BY-NC-4.0

Länssjukhuset i Hörby. Vid landstingsmötet 1874 beslöts att ritningar till länslasarettet i Hörby skulle upprättas. Arkitekt blev P. C. Sörensson från Malmö och byggmästare N. A. Andersson också han från Malmö hade sjukhuset färdigbyggd 1879.

Karta över Hörby lasaret 1905. Kartan omritad digitalt men med behållning av ursprungstanken på skissen
Källa: http://www.medicinhistoriskasyd.se

Lasarettets Badhus. Badhuset innehade två omklädningsrum 2 badrum därav det ena avsett med två Badkar för varmbad, det andra med ång- och varmluftsskåp samt stril – sil – cirkel och sittdusch. Badinrättningen var öppen för allmänheten 2 dagar i veckan. Badhuset hade egen ingång.

Lasarettet uppfördes år 1879, på höstkanten, till en kostnad av ca 30. 000:- kronor, med en beräknad driftkostnad å 5.500:- kronor årligen. Dr. Ture Leonard Eneroth var första läkaren vid Lasarettet. Fr. år 1897 till 1919 var Johannes Langenheim läkare å Lasarettet, och var mycket omtyckt, samt var en inbiten jägare. Dr. Langenheim avled av en blindtarmsinflammation. Lasarettet lades ner år 1971.

Länssjukhuset 1909.

Länssjukhuset i Hörby. En av dom mera kända och omtalade läkarna på Hörby lasarett var Johannes Langenheim. Efter kirurgstudier i Lund kom han till Hörby den 1 oktober 1897. När han övertog Lasarettet var det i ett mycket dåligt skick, men förutom att han var en skicklig läkare, så var han även en duktig instruktör, vilket gjorde att på bara kort tid var sjukhuset utrustat i allt vad det var ämnat till.

Korridor på Länssjukhuset i Hörby omkring 1890.  Bilden visar en korridor från 1890 med sjukhusläkare Karl Åkerman t.v., lasarettspredikanten t.h. och troligen förestånderskan Hulda Collin på soffan längst t.h.

Cecilia Nilsson, Risberg, Augusta Pettersson, 1953.
Bild ID: GP_01w. Källa: Göran Strand.

Källa: http://www.medicinhistoriskasyd.se

Tusculum Sjuk och Vilohem 1940-tal.

Villa Tusculum byggdes år 1881. Dr. Pär Green, som var praktiserande läkare i Hörby under åren 1886 till 1891 bodde här. Han var också järnvägsläkare vid järnvägen i Hörby – Tollarp.
Efter Dr, Green bodde apotekare Lagerstedt i villan.
1932 köpte disponent Helver fastigheten. Fru Helver inredd de då ett sjukhem i fastigheten.
1950 köpte Maria och August Lannerheim fastigheten och inrättade ett vårdhem till ett tiotal patienter. I slutet av 1970-talet övertog sonen Hans Lannerheim rörelsen. Maria Lannerheim hade nu även ett hem i Tjörnarp (Mariahemmet) samt Bokebo i Ludvigsborg.
I början av 1980-talet köpte bilhandlare Lennart Olsson Villa Tusculum och restaurerade den till det utseende det har idag.

Villa Tusculum 1965-01-18.
Maria Lannerheim drev Tusculum vårdhem i huset. Sonen Nils-Axel, som vi kallade Sassa, var en av Hörbys bästa ishockeyspelare. Han kunde likt Nisse Nilsson driva pucken rakt genom motståndarlaget och näta.
Bild ID: HH_3061w

Tusculum Sjuk och Vilohem 1919.

Julgranen 1955 i Tusculums trädgård.

Luciatåget färdig lussat på hemmet på väg ut.

Luciatåg på Tusculum i sjukhemmets samlingssal. Ulla Carlsson till vänster i bakre raden i Luciatåget.
Foton är från 1955 inskickat av Ulla Carlsson.

Headalshemmet söder om Hörby
Bild ID: HH_3047w. Från Henry Holms bildarkiv.

Headalshemmet söder om Hörby
Bild ID: HH_3240

Anna Johansson, född 1895 Föreståndare på Headal
1924 – 1926. Foto: Oskar Nilsson, Önneköp

Omkring 1945. Anton Johansson född 1892.
Föreståndare på Headal 1924–1926.

Headal Hörby
Förlag Skandinavisk Aerotjänst. Förlag Ultra. Bild ID: Headal.
Bild ID_ TE_233

Hagadal, Osbyholm dec 1960. Foto: Henry Holm.
Bild ID: HH_3799.

Vårdhemmet Georgshill byggt 1966 var ett hem för vuxna Utvecklingsstörda. Husen de bodde i kallades paviljong A B C D E F G den sistnämnde innehöll dagcenter administration och kök. Det fanns dessutom paviljong K två hus som "låg i backen", där bodde lättare utvecklingsstörda. Från år 1992 tog skolan över lokalerna. På fotot kan man se en vit byggnad det var gamla Georgshill rivet sedan 1980-talet 
Bild ID: Georgshill_001.Bilden insänd av Per Landin.

Bild ID: Georgshill_0052. Foto: © Per Landin.

Bild ID: Georgshill_027.

Bild ID: Georgshill_002.

Bild ID: Georgshill_004. Foto: © Roland Pedersen.

Bild ID: Georgshill_003. Foto: © Roland Pedersen.

Förmodligen 1966.
Bild ID: Georgshill_006_Flyg.

Bygge vid Georgshill. Foto: Henry Holm.
Bild ID: Georgshill_010_HH_3228.

Georgshill sett från gatan, i huset till höger bodde patienterna.
Bild ID: Georgshill_011.

Staketet runt rastgården den vita byggnaden är personalbostäder. Senare blev det boende för lättare förståndshandikappade.
Bild ID: Georgshill_012.

Georgshill sett från gatan, i huset till höger bodde patienterna.
Bild ID: Georgshill_011.

Staketet runt rastgården den vita byggnaden är personalbostäder. Senare blev det boende för lättare förståndshandikappade.
Bild ID: Georgshill_012.

Hans Ekelöf river Annexet. Han var också närmaste granne till Georgshill.
Bild ID: Georgshill_013.

Stallet.
Bild ID: Georgshill_014.

Annexet.
Bild ID: Georgshill_015.

Bild ID: Georgshill_019.

Nya verandan i trädgården bakom huvudbyggnaden, användes till terapi. Bild ID: Georgshill_018

15 sängar i ett sovrum.
Bild ID: Georgshill_022_sang.

Sovrumsinteriör.
Bild ID: Georgshill_024_sang.

Bild ID: Georgshill_021_Nalle.

Bild ID: Georgshill_023_Nalle.

Tänk om dessa dockor och nallar kunde tala? Vi vill kanske inte ens veta vad de berättar?
Bild ID: Georgshill_025.

Georg Krook, Georgshill.
Kronolänsman, tjänsteman, kommunalman och kulturell banbrytare och organisatör.
Bild ID: Georgshill_008_Krook.

"Georgshill pr Hörby, Georg Krook" är en adress och ett namn, som inom Frosta härad böra vara bekant. Få frostingar torde väl hafva lagt i dagen så mycket lefvande intresse, sådan arbetsamhet och energi, antingen det nu gäller honom i egenskap af tjänsteman och kommunalman eller som kulturell banbrytare och organisatör, som kronolänsman Georg Krook.

Då mannen i fråga för icke så länge sedan frånträdt sin befattning som kronolänsman och han 1903 kunnat fira sitt 50 års jubileum som statens tjänsteman, passa helt säkert några data ur hans verkningsrika lif för dettas minnesalbum.

Georg Krook föddes den 16 juni 1836, genomgick Lunds katedralskola och aflade studentexamen vid Lunds universitet den 13 dec. 1853. Den 17 juli samma år antogs han till volontär vid Kongl. Skånska Dragonregementet och bevisade i sådan egenskap tvenne års exercisskvadroner, regements- och andra möten, tills han i dec. 1855 erhöll begärdt afsked. Den 26 sept. följande år aflade han vid Lunds universitet examen för inträde i Rikets kammar- och räkenskapsverk och antogs därefter såsom fogdeskrifvare hos kronofogde Witthoff. Efter åtskilliga förordnanden såsom kronofogde och länsman utnämndes han till ord. kronolänsman i Frosta härads norra distrikt den 31 dec. 1860. Sedan han i 28 år tjänstgjort i detta vidlyftiga och svårskötta distrikt, blef detsamma deladt uti tvänne, och blef Krook bibehållen vid det östra distriktet, som han sedan tills för kort tid sedan innehaft.

Med nya konkurslagens införande 1864 förordnades Georg Krook såsom Rättens ombudsman i konkurser inom hela Frosta härad och bibehöll han detta förordnande till 1896, Då häradets länsman hvar inom sitt distrikt erhöllo i sådan egenskap förordnanden.

Med nya väglagens införande år 1892 antogs Georg Krook till sekreterare och ombudsman uti styrelsen för Frosta härads väghållningsdistrikt, en befattning som han ännu innehar.

I egenskap af ledamot och verkställande direktör i styrelsen för Hör-Hörby, Hörby-Tollarps samt Eslöf-Hörby järnvägar har Georg Krook inlagt stor förtjänst om dessa trafikleder. Dessa befattningar har han dock numera lämnat sedan två af dessa linier uppgått i Östra Skånes järnvägsnät.

I kommunalt hänseende har kronolänsman Georg Krook beredt sig ett mer än vanligt aktadt rum i Hörby sockens och Hörby samhälles annaler. Det har varit kraft, sans och reda i hans åtgöranden, och har han innehaft den oskattbara förmånen att kunna med all önskvärd klarhet föra sina tankar till torgs. I fem år och under själfa öfvergångstiden var kronolänsman Krook af Kungl. Maj:t Befallningshafvande i länet förordnad såsom ordningsman inom Hörby municipalsamhälle och köping samt under själfva ofvergångsåret, då köping och landstförsamling åtskiljes, jämväl ordförande i Hörby sockens kommunalstämma. Under en lång följd af år revisor och därefter ledamot i Frosta härads sparbanksdirektion samt revisor af kommunens kyrko- och kommunalräkenskaper under ej mindre än trenne kommunal ordföranders tjänstetid samt under nio år ordförande i Hörby m. fl. socknars bevillningsberedning, har kronolänsman Krook afträdt från alla kommunala förtroendeuppdrag. Sedan några år tillbaka är han meddirektör i aktiebolaget Skånska Handelsbanken i Hörby.

Att en så lång och hedrande verksamhet icke kunnat förbli obelönad är en given sak. Utom det att kronolänsman Krook vid flera olika tillfällen af höga vederbörande erhållit belöningar för visadt tjänstenit, är han sedan 1895 innehafvare af guldmedaljen af femte storleken "för nit och redelighet i rikets tjänst".

Vare det nog sagdt, att kronolänsman Krooks lifsgärning i det allmännas tjänst utgör en stor och gedigen insats i Frosta härads, Hörby samhälles och kringliggande orts framåtskridande och sunda utveckling.

Vaktmästare Edvin  Lundin
Bild ID: Georgshill_019_Edvin.

Bild ID: Georgshill_026.

Lite historik om Vallgården.
Men vi vill ha mer, plus några bilder hade varit trevligt.

VALLGÅRDEN namnades efter banvallen och Vallgatan som fanns/finns norr om äldreboendet. Tomten som användes var en del av byggföretaget, Byggnads AB Liljenberg Hörby, finns omnämnt och bilder på hemsidan, om minnet inte bedrar mig så övergick ägandet till en sondotter som tillsamman med sin man hade ett byggbolag i Hässleholm. Byggnationer och fastigheter som Liljenbergs, företagets namn i folkmun här på orten, byggde eller drev blev färdigställda, försållda eller överförda till Hässleholms företaget. Hörby kommun byggde fram Norregatan och Vallgatan I och med köp av delar av Lilienbergs tomten det blev även byggt Vallgården ett trevligt boende för de som behöver hjälp i sin vardag. Just nu vill inte min hjärna kännas vid mer kunskap i ämnet, om vi inte ska gå in på släkt och bekanta som haft bra boende där.
Info från Kjell Gulin 

Byggnadsfirman Viktor Liljenberg hade sitt kontor här innan man flyttade det till Stångby. Byggnaden var en röd tegelbyggnad som var ihopbyggd med en smedja, (smedjan låg längst västerut) och sedan fortsatte betongfabriken i riktning mot badet.På gården innanför kontoret fanns ett snickeri.
Kan tänka mig att Vallgården finns på tomten kontoret, smedjan och snickeriet.
Unge herr Ritmer arbetade på detta kontor innan han flyttade till Lund hösten 1972.
Info från Lars Göran Ritmer

Sågverk. Man tillverkade klädnypor och slickepinnar.
Det fanns även Betonggjuteri, snickarverkstad, bilverkstad, smedja och kontor  Arbetade själv där runt 1965
Info från Bertil Stridh

På 1960-talet ökade villaproduktionen och man effektiviserade
tillverkningen av betongelement i Hörby.
Längst till vänster verkmästaren Erik Blomberg.
Bild ID: TBG_003w-Liljenbergs.

Bild ID: TBG_018w-Liljenbergs.
Se fler bilder på Liljenbergs under  

Vårdhem.
Bild ID: HH_3584. Foto: Henry Holm.

Bild ID: 001313
Sjuksystrar. (Bilden kommer från det vi kalar "Önneköpsbilderna".

Richard Forssblad (1847 - 1922)

Karl (Carl-Johan) Åkerman

De två första lasarettsläkarna, Richard Forssblad (1847 - 1922) och Karl (Carl-Johan) Åkerman, stannade endast under jämförelsevis korta perioder.

Richard Forssblad flyttade efter 5 år 1881 till Uddevalla där han blev förste stadsläkare och bataljonsläkare vid Bohus regemente i staden. Han var senare provinsialläkare i Helsingborg och i Grythyttan och slutligen anstaltsläkare i Ramfall (Tranerska sjukvårdstiftelsen) vid sjön Sommen i Östergötland.

Efterföljaren, Karl (Carl-Johan) Åkerman (1851 - 1902), drabbades 1888 av psykisk sjukdom, och togs in på St. Lars hospital i Lund. Dåtidens omskrivande terminologi översätts nog i dag bäst till blandmissbruk. Hans tjänst fick skötas med allehanda vikarier, men mot förmodan återkom han i tjänst med intyg om att vara återställd. Fortsättningen blev likväl olycklig. Han var sjukledig i långa perioder, och sedan han på 1890-talet av Frosta häradsrätt dömts tjänsten förlustig under ett år pensionerades han år 1900 och dog två år senare i hjärtförlamning.

Åkermans efterträdare, Johannes Langenheim, visade sig desto kraftfullare.
Källa: www.medicinhistoriskasyd.se

Johannes Langenheim.
En av dom mera kända och omtalade läkarna på Hörby lasarett var Johannes Langenheim. Efter kirurgstudier i Lund kom han till Hörby den 1 oktober 1897. När han övertog Lasarettet var det i ett mycket dåligt skick, men förutom att han var en skicklig läkare, så var han även en duktig instruktör, vilket gjorde att på bara kort tid var sjukhuset utrustat i allt vad det var ämnat till.
Bildkälla: regionarkivet i Lund.

Dr. Langenhaims gravvård.
Bild ID: GATO_317

Provinsialläkare Nils Rumer hade i sin tidigaste läkaretjänst praktiserat bland lestadianer i Lappland.  Där hade han förvärvat  erfarenhet med behandling av omskärda individer, om han inte t.o.m. utförde operationen själv.
Han hade hjälp av den goda sköterskan Margareta vid sin sida och var en omtyckt familjeläkare, bl. a. mycket engagerad med min käre fader efter denne led sin första hjärtattack vid 55 års ålder. På den tiden hade man inte mycket hum om Triglicerider och Kolesterol men man förstod vikten av att tunna ut blodet vilket på bästa sätt klarades av genom att dricka en klunk skotsk Whisky på kvällssnåret.
Text: © Leif Blumenau.

Missionär och sjuksköterskan Anna-Lisa Nilsson

Anna-Lisa Nilsson arbetade som nattsjuksköterska på Hörby Lasarett och sedan blev det hemtjänsten och långvårdsavdelningar fram till sin pension. Det man kanske inte vet är att hon även var berest och hade arbetat i andra fattigare länder.

Redan som ung drömde hon om att bli missionär därför utbildade hon sig till sjuksköterska och tog examen 1950 och barnmorskeexamen året efter. Anna-Lisa arbetade vid Evangeliska Fosterland stiftelsens missionsstation och sjukhus i Nakamete i Etiopen. Tidigare erfarenhet gjorde starkt intryck på henne under nära 3 års vistelse i Afrika. I Etiopen var Anna-Lisa den enda vita sjuksköterska på sjukhuset där hon arbetade. För varje operation bad all personal tillsammans för patienten både läkare sjuksköterskor och biträde. Bönen förrättades ofta av en elev på landets språk för att den sjuke också skulle höra och förstå vad som sades.

I Hörby bodde Anna-Lisa i många år tillsammans med brodern lärare Axel Nilsson han var anställd på Älvdalskolan sina sista år innan pension. Flera elever kommer säkert ihåg Axel. De bodde i föräldrahemmet i korsningen Ystadvägen och Tvärgatan där även modern bodde och sköttes i hemmet sin sista tid. Både Anna-Lisa och Axel var mycket intresserade av trädgårdsodling och hade en av de vackraste trädgårdarna i byn med en fantastisk blomsterprakt.
Långt tidigare har huset varit ett pepparkaksbageri. Det är rivet sedan ett antal år tomten är öde och väntar på att det ska byggas flerfamiljshus där. Syskonen flyttade en liten bit bort till Ystadvägen 14 när huset var nybyggt.
Anna-Lisa är död sen några år.

Bodil Pedersen

Källa
Mellersta Skåne 1959.

Missionär Anna-Lisa Nilsson vid en etiopisk lilja som blommar i föräldrarnas trädgård i hörnet av Tvärgatan och Ystadvägen i Hörby. 19 augusti 1959.
Foto: Henry Holm. Bild ID: HH_3502w.jpg

Foto: ©  Torsten Blomdahl

Fest utanför Nils Perssons hus i Äspinge, omkring 1920. I bakgrunden målare Johan Nilssons hus.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening

Elna Wallin, barnmorskan i Äspinge,  med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning.

1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor.

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare. Skåne Genealogen Nr 2 2016. Per-Gunnar Mörck. 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare

Barnmorska på uppdrag. Storgatan i Hörby på 1910-talet. En gata som både var gruslagd och stensatt med kullersten om vartannat.

Gamla Kommunhuset på Slagtoftvägen byggdes1945. Fotot är från 1947. Tandläkaren hade sin mottagning i kommunhuset tandläkarens namn är okänt. Här visar tandläkaren hur det går till  för ett gäng nyfikna skolelever.
Foto: Carl Martinsson, i privat ägo Ingegärd Olofsson.

Marianne Schartau (tandläkare) född 1911.01.24 död 1985.06.24. Begravd på Skarhults kyrkogård.
Bilden från 1973. Bild ID: HH_3915.

   Fulltofta ålderdomshem och Donationshuset

År 1900 den 1 oktober förordade kommunalstämmans ordförande häradshövding Carl- Axel Trolle att man skulle bygga ett ålderdomshem i Fulltofta. Kyrkoherde Joseph Petersson Cruze ofta förkortades förnamnet med J. P. framhöll att frågan främst borde ses från den kristliga kärlekens synpunkt. Efter en tillsatt kommitté och livliga diskussioner försökte man utreda olika förslag.

I december år 1900 erbjöd Carl-Axel Trolle att Fulltoftagård som ägde marken var villig att avgiftsfritt fram till 1919 tillhanda hålla en tomt på Hackedammsvången. Tomten skulle inhägnas på bestämmelse av Fulltoftagården som ägare. Granntomten var torpet Fulltofta nr 8 Holmahuset även kallat Carlsbergs hus och i närheten fanns Hackedamms torp/backstuga.
Ritningar och byggande av nya ålderdomshemmet gjordes av den lokala byggmästaren från Ludvigsborg Anders Kleen född på Krokeholm i Fulltofta och har byggt flera hus i Ludvigsborg med dess omnejd. Ålderdomshemmet byggdes i rött tegel och röda takpannor det stod klart hösten 1903. Det innehöll 6 rum 4 större och 2 mindre samt ett stort kök spiskammare och källare. På vinden kunde det även inredas ytterligare med ett rum om det behövdes framöver. För övrigt fanns en ekonomibyggnad med tvättstuga och badmöjlighet samt ett utrymme för hushållsgrisen. Hönshuset låg på ena gaveln in mot gårdsplanen. Höns hade man för äggen och köttets skull. Huset hade brunn på gården som man fick pumpa upp vattnet. All ”illebrann” togs från vedboden.
De pensionärerna som kunde fick hjälpa till i hushållsgöromål antingen inomhus eller utomhus. Trädgårdsodlingar med grönsaker fruktträd och bärbuskar togs tillvara. Man kunde också kosta på sig odling av blommor både perenna och frösådda. Grövre göromål och grävning i trädgården stod arbetaren Nils Larsson för.

Den 1 juni 1918 erbjöd kommunen att köpa ålderdomshemmet med trädgård för 1 000 kr vilket accepterades oavsett att priset var högt för denna tiden. Kontraktet gick ut 1919.

Första sjuksköterskan som arbetade där var Hanna Persson född 1869 hon led av nedstämdhet som utvecklade sig till sinnessjukdom och fick själv söka hospitalvård och hamnade efter ett tag på S:t Lars i Lund och blev tvångsintagen. Efter kom en föreståndare som hette Gerd Holmberg född 1888 på Stenbrohult Hon hade tidigare skött sina föräldrar i hemmet och var mycket omtyckt och snäll mån om de gamla. När de fyllde år firades alltid denna dag med tårta och kaffe. Hon var inte rädd att säga ifrån. Till julhelgen fick kyrkoherden hålla julbön och det bjöds på julkaffe. Detta uppskattades av de gamla så mycket att det blev en tradition varje år. Gerda hade sin mor Gunilla Holmberg på Donationshuset. Detta låg framför ålderdomshemmet närmre vägen. De som bodde där var ämnat att de skulle klara sig själva det var herrgårdens ”privata” ålderdomshem till dem som hade arbetat på Fulltoftagården. När modern blev sjuk fick hon flytta in till ålderdomshemmet och där bli skött av dottern Gerda. Hon avled 1938. Efter mammans död lämnade Gerda ålderdomshemmet och flyttade närmre syskonen i Göteborg. Åldringarna saknade henne mycket och trodde att hon skulle komma tillbaka igen. En man som bodde på hemmet som knappt kunde klara sig själv gav sig ut vintertid att leta efter henne. Gerda dog hastigt 1948.

Föreståndaren Anna Olofsson blev den sista föreståndaren på ålderdomshemmet. Fastän man hade under tidens gång moderniserat. Fått rinnande vatten inomhus en toalett i korridoren badkar där både pensionärer och personal fick bada. Med 8 pensionärer fanns det nu 2 dubbelrum och 4 enkelrum. Föreståndaren Anna skötte det tillsammans med ett sjukvårdsbiträde. Josefina kallad Fina var pensionär men hjälpte till och Albertina som kunde ta fatt i lättare göromål detta var all hjälp att sköta 8 pensionärer på 1950-talet. Då ska man tänka på att de även höll i matlagning bäddning av sängar tvätt städning hjälpa de pensionärer som behövde hjälp med tvättning och påklädning trädgårdsarbete plocka bär och nypon björnbär i skogen. Hönshuset skulle skuras och kalkas på väggarna för att förebygga ohyra. Vindsutrymmet hade man iordningställt två rum till föreståndaren och sjukvårdsbiträdet ett i var gavel i huset. Rummen bestod av en stor klädkammare med snedtak som man kunde gå in i. Mittpartiet av våningen utnyttjades till sy- och klädvårdsrum och förråd med garderober.

I mitten av 1950 kom skärpta bestämmelser. Var och en skulle i bästa mån ha eget rum toalett och dusch inomhus. När det byggdes ett modernt ålderdomshem och pensionärsbostäder i Osbyholm bestämdes det att lägga ner Fulltofta ålderdomshem

Text: © Bodil Pedersen

Fulltofta Ålderdomshem förutom kuporna på taket är huset sig likt sedan det var ålderdomshem. Privat ägo sen flera år tillbaka.
foto Lennart Perssons samling

Pensionär Bengta Nilsson vilar sig på en bänk på insidan av trädgården vid äppleträden år 1934.
Källa: Bodil Pedersen. (större bild visas längre ner).

Vykort som Bengta Nilsson fick när hon bodde på Fulltofta ålderdomshem år 1934.

Maria "Alfreds" kallades hon för Maria Bengtsson som varit gift med Alfred Bengtsson de bodde på Råttefällan Ekesåkra. Hon bodde som gammal på Donationshemmet och vilar sig i trädgården på fotot. Grusvägen syns svagt bakom henne.
Foto: Lennart Perssons samling

Maria Bengtsson kallad Maria-Alfreds vilar sig i trädgården bakom Donationshuset där hon bodde. 
Foto: Lennart Perssons samling.
Delförstoring av en av bilderna ovan.

Bengta Nilsson utanför Fulltofta ålderdomshem år 1934 fotot tagit i trädgården. Delförstoring av en av bilderna ovan.

Pensionärer en man och en kvinna med en personal emellan står utanför ett av uthus vid ålderdomshemmet. Foto: Ulla Karlsson

Josefina Nilsson kallades för tant Fina hon hade även arbetat på ålderdomshemmet som förestånderska en tid. På äldre dagar bodde hon på Donationshuset men hjälpte gärna till med göromål på ålderdomshemmet. Foto: Ulla Karlsson

Donationshuset med läge vid den gamla vägen som svänger in från Fulltofta nr 8 och går ut på stora vägen igen. Donationshuset låg precis framför f.d. Fulltofta ålderdomshem. Huset var en lång grå 1,5-planslänga i sten med träpanel på gavlarna och svart tjärtak. Byggt i samma utförande som huset Minnet som ligger lite längre bort med sitt spetsiga tak på framsidans mitt. Donationshuset ägdes av Fulltofta gård och var ett privat ålderdomshem. Pensionärsbostäder som disponerades av folk som varit anställda på Fulltofta gård. De kom från torpen i Ekesåkra Nunnäs Häggenäs Stenbrohult och Mjälaströgård
Fem lägenheter fanns det i huset på framsidan och det tillhörde en liten trädgårdsbit med grönsaksland där odlades framförallt potatis. En liten blomsterrabatt vid husets vägg. På 1920-talet bodde där samtidigt fem änkor hyresfritt och med fri ved. Bakom huset var där en bred bakgård med vedbod uthus dass och hönshus. På hösten kom det folk från Fulltofta gården med ved och torvlass och lämpade av detta som lägenhetsinnehavaren själv fick ta hand om att hugga veden och med ansvar själv att den hamnade i vedboden. Några av de boende fick några liter mjölk i veckan och säd från gården.

Text: © Bodil Pedersen

Donationshuset var Fulltofta gårds privata ålderdomshem för gamla arbetare och änkor som arbetat på gården.

Donationshuset låg framför dåvarande ålderdomshemmet det disponerades av folk som varit anställda på Fulltoftagården.
Det är rivet sedan många år.
Foto: Lennart Perssons samling

Till vänster går den gamla vägen utanför Donationshuset som syns på bilden i lummig grönska. Den sträcker sig bort mot Fulltofta nr 8 eller som gården också kallades Holma huset, det är gårdens stall som syns.
Vägen viker sedan ner bitvis vid Häggenäs och kan möjligen ha korsat en annan väg ner mot Hovgårdsmöllan och en till Prästamöllan som fortfarande är intakt från ”stora vägen” in mot ruinerna av kvarnen.. Den fortsatte vidare bort mot dåvarande Haskels såg (idag Häggenäs sjukhem) där den vek av mot Friskolan vidare mot Ludvigsborg. Man kan hitta flertalet gamla vägar bitvis oftast i skogsterräng.
Fotot visar också den vägen till höger som vi idag kallar Fulltoftavägen.

Donationshuset är rivet någon gång på 1970-talet, en gång var det en vacker lång korsvirkeslänga. Vid fuktig väderlek hände det att trävirket framträdde genom putsen. Det ägdes av Fulltoftagården byggt till bostäder åt gamla trotjänare på godset.

Bodil Pedersen

Källa: Mellersta Skåne den 18 januari 1956.
Egna noteringar och gamla.

Donationshuset Fulltofta 18 jan 1956.
Bild ID: HH_3709.

Systrarna Ulla och Gunnel Andersson vid gaveln av Donationshuset. Gunnel är där för att hämta Ulla som arbetat färdigt sitt pass på ålderdomshemmet.
Foto Ulla Karlsson.

Systrarna Ulla och Gunnel Andersson.
Delförstoring av ovan bild.

Nybygge på ålderdomshemmet Lundegård.
Bild ID: HH_3089w. Foto: © Henry Holm.

Bilden är från Lundegården. I mitten av bilden syns Elsa Isaksson, Föreståndare på Lundegården. Ev. heter mannen till höger Anders Jönsson (med glasögon och rutig skjorta).
Uppgiftlämnare, boende på Vallgården.
Bild ID: HH_3583. Foto: Henry Holm.

Ev. heter damen vid vävstolen Anna Persson (Ekeboda). Bilden är tagen på Lundegården.
Uppgiftlämnare, boende på Vallgården.
Bild ID: HH_3585. Foto: Henry Holm.

 Ambulansstationen Hörby. Foto under 1900-talets sista fjärdedel.
Källa: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet BY-ND-SA.
Bild ID: Ambulans_001.

Från vänster: 1. Berndt Isaksson, 2. Bo (Bosse) Carlberg, 3. Lennart Persson (bakre rad) , 4. ? 5. ?  6. Jan (Jan-Eric Cartbo).
Källa: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet BY-ND-SA.
Bild ID: Ambulans_002.

År 1948 Gerda Olofsson Sjöbo Sveriges första kvinnliga ambulansförare. Visserligen inte i Hörby men väl värt att dokumentera.
Bild ID: LW_046w

Brännerista Bengta i Skärhus.
Bengta f. 1872.02.10 i Långaröd. † 1950.

Brännerista Bengta i Skärhus. Bengta f. 1872.02.10 i Långaröd.
Första Äktenskap, gift Loven.
Andra äktenskap, gift med Johan Mårtensson f. 1886.07.09. Bosatta på Skärhus 2. Bengta var en "klok gumma" som anlitades både för att bota människor och djur.
Bild ID: Bengta-Skarhus_02.