Sjukvårdsinrättningar, tandläkare, privatpraktiserande läkare,
barnmorskor, sköterskor och övrig personal

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr
 
Epidemisjukhuset "Kroniskan" Läkare Tandläkare
Hörby lasarett Läsnsjukhemmet Barnmorskor  

 

 

Epidemisjukhuset,    Länssjukhemmet,    Hörby lasarett,    Kroniskan

Hörby lasarett sjukhuspersonal samlad kring läkarfamiljen runt 1910. Till vänster i första raden sitter kokerskan Hilda Nilsson, därefter fru Karen Langenheim, dr Johannes Langenheim och översköterskan Helena Meijer. Främst Langenheims döttrar Karin och Britta.
Bildkälla: M. Westerhult 1979.  Källa: www.medicinhistoriskasyd.se

   
   
Rivning av Hörby lasarett.. Hörby lasarett revs 1971 för att ge plats till en modern vårdcentral, som var klar för inflyttning år 1975.  Bilderna tillställda oss av Ingegärd Olofsson.
   
   
   
   
   

Huset byggdes 1942 och hette då Länssjukhemmet men kallades oftast för "Kroniskan" sedan blev det AVD A och nu heter det Gullregnsgården. Det har varit mest äldre patienter som vistades där bl. a.. dementa. Nu finns det en grupp med utvecklingsstörda som håller till med sin verksamhet i husets lokaler.

   
   

Hörby Lasarett 1942 Flera underläkare som tjänstgjort på lasarettet har bott där. En period höll Psykiatrin till i huset med dagverksamhet. Studieförbundet vuxenskolan hade verksamhet där en tid. Huset är rivet sedan några år tillbaka

Lasarettet panncentralen 1942 ser likadan ut idag 2016, som då.

   
   

Flygfoto över Lasarettsområdet. Årtal okänt.

 
 
   

Kort historik
Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen.

Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen.

Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar.

Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral.
Textkälla: Bygdeband.

   
   
   
   

Länsjukhuset i sommarskrud.

Länsjukhuset i vinterskrud.

   
   

Länssjukhuset i Hörby. Vid landstingsmötet 1874 beslöts att ritningar till länslasarettet i Hörby skulle upprättas. Arkitekt blev P. C. Sörensson från Malmö och byggmästare N. A. Andersson också han från Malmö hade sjukhuset färdigbyggd 1879.

   
   
   
   

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby 1926.

   
   

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Gamla Epidemisjukhuset. Gamla Lasarettet är numera rivet och närgrävt i Ekeröds mosse. Det nya är Vårdcentral och Länssjukhem.

Augusta Mårtensson, Benarp 11 med två väninnor på Hörby Lasarett, omkring 1880. Foto: Lisa Jonsson, Hörby.

En ny epidemilag 1919 ålade landstingen att svara för epidemivården och epidemisjukhus skulle vara byggda före 1928. Kommunfullmäktige i Hörby beslutade 1922 tillsammans med vissa andra  kommuner att överlåta mark till landstinget för ändamålet.
Det nya epidemisjukhuset, väster om lasarettet i Hörby, stod färdigt i oktober månad 1926. Sjukhuset innehöll 31 sjukhusplatser. Viss samdrift skulle ske med lasarettet. På grund av den stora platsbristen inom kronikervården medgav medicinalstyrelsen att stora paviljongen vid epidemisjukhuset fick användas för denna vård. Epidemisjukhuset lades ner samtidigt som lasarettet, 1964.
Källa: Bygdeband.

   
   

Epidemisjukhuset i vinterskrud, fastigheten till höger.

 

Epidemisjukhuset, fastigheten till höger.

   
   

Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen. Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen.

Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar. Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral. Källa: Bygdeband.

   
   

Lasarettets Badhus. Badhuset innehade två omklädningsrum 2 badrum därav det ena avsett med två Badkar för varmbad, det andra med ång- och varmluftsskåp samt stril – sil – cirkel och sittdusch. Badinrättningen var öppen för allmänheten 2 dagar i veckan. Badhuset hade egen ingång.

 
   
   

Hösten 1879 stod det nya sjukhuset färdigt. Det var en vitrappad tvåvåningsbyggnad med nedre våningen bygg av gråsten och övre av tegel. Valet av byggplats och utformningen av byggnaden speglar båda tidens uppfattning om vad som var viktigt för ett sjukhus. Det skulle ligga utanför själva tätbebyggelsen och ha ett fritt och sunt, gärna högt läge. Sjukrummen hade rejält tilltagna luftvolymer per patient. Därbakom låg teorin om sjukdomars överförande genom skämd luft. Det var den förhärskande uppfattningen före upptäckten av bakterierna och antiseptikens genombrott. Sjukhuset rymde i nedre våningen kök, bostad för läkare, förestånderska och vaktmästare samt en badinrättning som också var avsedd för allmänhetens behov. Övre våningen rymde sjukrum och bostadsrum för två sköterskor. Den var utformad med sidokorridorsystem, en modell som först infördes i Kristianstad 1864 och sedan blev normgivande för svenskt sjukhusbyggande ända fram till sekelskiftet. Arkitekt för bygget var byggmästare P. C. Sörensen i Lund, och huset hade uppförts av byggmästare N. Andersson, Malmö.

Tvättstugan vid Lasarettet i Hörby.

Lasarettet.

   
   

Lasarettet uppfördes år 1879, på höstkanten, till en kostnad av ca 30. 000:- kronor, med en beräknad driftkostnad å 5.500:- kronor årligen. Dr. Ture Leonard Eneroth var första läkaren vid Lasarettet. Fr. år 1897 till 1919 var Johannes Langenheim läkare å Lasarettet, och var mycket omtyckt, samt var en inbiten jägare. Dr. Langenheim avled av en blindarmsinflamation. Lasarettet lades ner år 1971.

Länssjukhuset i Hörby. En av dom mera kända och omtalade läkarna på Hörby lasarett var Johannes Langenheim. Efter kirurgstudier i Lund kom han till Hörby den 1 oktober 1897. När han övertog Lasarettet var det i ett mycket dåligt skick, men förutom att han var en skicklig läkare, så var han även en duktig instruktör, vilket gjorde att på bara kort tid var sjukhuset utrustat i allt vad det var ämnat till.

   
   

Doktorsbostaden.

Överläkarebostaden byggdes år 1882 på andra sidan Råbyvägen mitt emot Lasarett. Första läkaren som flyttade in i fastigheten var Karl Åkerman. Huset renoverades och revs delvis år 1912.

   
   

Lasarettets Doktorsbostad, som låg å andra sidan vägen, byggdes om år 1912, och erhöll 13 rum. Överläkarebostaden som både gjordes en om och tillbyggnad år 1912. Den första läkaren som flyttade in var Johannes Karl Langenheim han var en mycket omtyckt läkare. När det var rond på avdelningarna gick han gärna klädd i sina jaktkläder och ibland fick hunden följa med när de gick runt bland patienterna på avdelningen.

   
   

Läkarbostaden Lasarettet i Hörby.

 
   
   

Lasarettet.

Lasarettet.

   
   

Vaktmästarbostaden, Lasarettet Här bodde maskinist Karl Andersson på 1 vån. På andra våningen bodde Karl Hall. Efter Anderssons pensionering bodde Nils Persson här. Den siste som bodde i huset var vaktmästaren.

Länslasarettet och är troligen taget på 1960-talet. Länslasarettet var inget sjukhem utan i sin glans dagar ett fullt fungerande sjukhus med egen operationsavdelning, BB och förlossningsavdelning, epidemisjukhus etc. och med ett upptagningsområde i stora delar av länet.
Förlag: N. A. Mårtenssons Pappershandel Hörby.
Foto AB Almquist & Cöster Hälsingborg.

   
   

Hörby Länslasarett.

   

 

 

 

Till toppen av sidan

 

Läkare

Richard Forssblad (1847 - 1922)

Karl (Carl-Johan) Åkerman

   
   

De två första lasarettsläkarna, Richard Forssblad (1847 - 1922) och Karl (Carl-Johan) Åkerman, stannade endast under jämförelsevis korta perioder.

Richard Forssblad flyttade efter 5 år 1881 till Uddevalla där han blev förste stadsläkare och bataljonsläkare vid Bohus regemente i staden. Han var senare provinsialläkare i Helsingborg och i Grythyttan och slutligen anstaltsläkare i Ramfall (Tranerska sjukvårdstiftelsen) vid sjön Sommen i Östergötland.

Efterföljaren, Karl (Carl-Johan) Åkerman (1851 - 1902), drabbades 1888 av psykisk sjukdom, och togs in på St. Lars hospital i Lund. Dåtidens omskrivande terminologi översätts nog i dag bäst till blandmissbruk. Hans tjänst fick skötas med allehanda vikarier, men mot förmodan återkom han i tjänst med intyg om att vara återställd. Fortsättningen blev likväl olycklig. Han var sjukledig i långa perioder, och sedan han på 1890-talet av Frosta häradsrätt dömts tjänsten förlustig under ett år pensionerades han år 1900 och dog två år senare i hjärtförlamning.

Åkermans efterträdare, Johannes Langenheim, visade sig desto kraftfullare.
Källa: www.medicinhistoriskasyd.se

 

Johannes Langenheim.
En av dom mera kända och omtalade läkarna på Hörby lasarett var Johannes Langenheim. Efter kirurgstudier i Lund kom han till Hörby den 1 oktober 1897. När han övertog Lasarettet var det i ett mycket dåligt skick, men förutom att han var en skicklig läkare, så var han även en duktig instruktör, vilket gjorde att på bara kort tid var sjukhuset utrustat i allt vad det var ämnat till.
Bildkälla: regionarkivet i Lund.

   
   

Provinsialläkare Nils Rumer hade i sin tidigaste läkaretjänst praktiserat bland lestadianer i Lappland.  Där hade han förvärvat  erfarenhet med behandling av omskärda individer, om han inte t.o.m. utförde operationen själv.
Han hade hjälp av den goda sköterskan Margareta vid sin sida och var en omtyckt familjeläkare, bl. a. mycket engagerad med min käre fader efter denne led sin första hjärtattack vid 55 års ålder. På den tiden hade man inte mycket hum om Triglicerider och Kolesterol men man förstod vikten av att tunna ut blodet vilket på bästa sätt klarades av genom att dricka en klunk skotsk Whisky på kvällssnåret.
Text: © Leif Blumenau.

Korridor på Länssjukhuset i Hörby omkring 1890.  Bilden visar en korridor från 1890 med sjukhusläkare Karl Åkerman t.v., lasarettspredikanten t.h. och troligen förestånderskan Hulda Collin på soffan längst t.h.

   

Till toppen av sidan

 

Barnmorskor

Fest utanför Nils Perssons hus i Äspinge, omkring 1920. I bakgrunden målare Johan Nilssons hus.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening

Från vänster:
1. Okänd.
2. Ossian Anderberg, smed.
3. Okänd.
4. Albin Nilsson, målare.
5. Elna Wallin, barnmorska
7. Jenny Möller, född Nilsson, Albins syster.
8. Augusta Persson, med sonen Nils A i knäet.
9. Elna Nilsson, målarens fru.
10. Johan Nilsson, målare.
11. Okänd.
   
   

Elna Wallin, barnmorskan i Äspinge,  med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning.

 
   
   

1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor.

 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare. Skåne Genealogen Nr 2 2016. Per-Gunnar Mörck. 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare

   
   

Barnmorskan Johanna Herrlin är på väg till sitt arbete någon gång på 1920-talet. Här befinner hon sig utanför Bil Månssons hus. Storgatan var då en grusväg.

   

 

Till toppen av sidan

 

Tandläkare

Gamla Kommunhuset på Slagtoftvägen byggdes1945. Fotot är från 1947. Tandläkaren hade sin mottagning i kommunhuset tandläkarens namn är okänt. Demostration för ett gäng nyfikna skolelever.
Foto: Carl Martinsson, i privat ägo Ingegärd Olofsson.

   
   

Foto: Carl Martinsson, i privat ägo Ingegärd Olofsson.
 
   

Till toppen av sidan

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr