Tivoli, Marknader och Dansbanor i trakten

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr
 
 

Snabblänkar till olika tivoli, dansbanor eller festplatser

Benarps Hall Bilder efterlyses Hallabacken Rövarekulan
Björnebackens tivoli Herröds tivoli Sjöholmen
Bokskogen. Dansbanan i S. Rörum. Hörby marknad Skytteskogen, Önneköp
Bilder efterlyses
Boksäter i Kilhult. Hörby parktorget  
Byrhults tivoli Juvelen, Hörby Skytteskogen, Långaröd
Bilder efterlyses
Dansbanevägens dansbana Jägersbo Slagtofta tivoli
Ekdalens tivoli Karnas backe med Hörby tivoli Thorshills tivoli, Hörby
Elmhults skog Bilder efterlyses Ludvigsborgs Björke Västervångs tivoli
Granbacken i Löberöd
Bilder efterlyses
Okänd plats Önneköp

De slogs och tog sig ett glas

Elsa berättar om nöjeslivet förr

Vi efterlyser alltid bilder och alla bidrag välkomnas. Bilder lämnas alltid i retur i det skicket vi fått låna dem.

 

Elsa Olsson, född Brorsson berättar hur det kunde vara för i nöjeslivet

© Elsa Olsson.

   

Till toppen av sidan

 

 

Benarps Hall

Bilder saknas

Benarps Hall i närheten av Gammalstorp och Äspinge.
Bilder saknas – har du några?

Till toppen av sidan

 

Björnebackens tivoli

Björnebackens Tivoli, ev. omkring 1928.

   

Till toppen av sidan

 

Dansbanan i bokskogen. Södra Rörum

Bodil Pedersen och Bo Edlund har så sent som på 1980-talet gett denna P-plats sitt namn. Vi har valt att kalla stället för Dansbanan istället för Bokskogen, då den idag är skyltad just som Dansbanan. Foto: © Bodil Pedersen.

Utsnitt från originalkarta. Ungefär mitt i kartan ligger "Dansbanan".
Komplett översiktskarta © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du på ikonen här under:  Vi har  rätten att publicera kartan.

   
   

”Korvgubbar” vid en nöjesplats/dansbana på vänster sida av vägen mellan Hörby och Södra Rörum, räknat från Hörby. Bilden är tagen 1929-1930. ”Gubbarna" är Bror Westerlund och Sven Jönsson. Bland kunderna finns  Axel Martinsson (med Keps) Sven Jönssons dotter Maj. Bror Westerlunds hustru Linnea och sonen Lennart.
Bilden ställd till vårt förfogande av Lennart Westerlund, Malmö, f.d. Hörbybo.

   
   

Ekpåle Nr 27. Koppar plattan med nr är tyvärr borta.
Nr 27 står för den siffra man satt ut exakt där Bokskogens Tivoli låg. En bok utarbetad av Södra Rörums Bygdeförening tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan i Hörby. Tryckt 1988. Foto:©  Roland Pedersen.

Vägen som leder till Bokskogens Tivoli.
Foto:©  Roland Pedersen.

   

Till toppen av sidan

 

Boksäter i Kilhult

Dansbiljetter. Den handskrivna biljetten användes när man ordnade dans för AK arbetarna.
Vad är en AK-arbetare. Läs mer om detta här.

   

Till toppen av sidan

 

Byrhults Tivoli

Året är 1966.

Annons i mellersta Skåne 1925.

   

Den här bilden är hämtad utanför Hörby. Närmare bestämt från Byrhults tivoli i närheten av Linderöd. Under sommaren kunde folk roa sig på tivolit och dansa till sprittande toner.
Här poserar ett gäng glada besökare framför entrén till Byrhults tivoli. Byrhult ligger i Linderöds församling, vid vägen mellan Linderöd och Svensköp.

 
   

Till toppen av sidan

 

Ekdalens tivoli

Året är 1927.

Året är 1927.
Hilma Nilsson. Skogsdala.
3:e från höger: Charles Bergqvist, Kromse, med vegamössan.

   
   

Året är 1927.

 
   

Till toppen av sidan

 

Elmhults skog

Bilder saknas

Annons från Hörbyposten, Centralskåne. Torsdagen 23 juni 1910.

   
   

Affisch tillhandahållen av Bertil Strid.

   
   

Östra Espinge musik och sångförening som omnämnes på affischen ovan.

   

Till toppen av sidan

 

Granbacken i Löberöd

Bilder saknas

 

   

Till toppen av sidan

 

Hallabacken

 
 
 
 

Hallabacken var ett populärt dansställe. Här är ett gäng glada pojkar. Längst fram till vänster sitter Sven Bergquist och mitt emot honom sitter Seved Nelander. Året är 1957.

   
   

Annons införd i Mellersta Skåne den 4 sept. 1959.
Insänt av Karin och Allan i Skivarp.

Jag bodde i L:a Långaröd på 1950- talet och vi var ett gäng
pågar som brukade cykla till Hallabacken på lördagskvällarna.
Sen var det dans om söndagarna i Skytteskogen i Önneköp.

 

 
   

Till toppen av sidan

 

Herröds tivoli

Familjen Lindhal.
Maria längst till vänster och Per sittande längst till höger. Spelade många gånger på Herröds tivoli. Bilden insänd av Lennart Koncz.

Annons från Hörbyposten, Centralskåne.
Torsdagen 23 juni 1910.

   

Till toppen av sidan

 

Hörby marknad
Många marknadsbilder är inte identifierade, varken med år eller annan information – vet du som tittar mer? Finns även några marknadsbilder under rubriken Hörby tätort - Hästtorget. Meddela oss gärna dina kunskaper här: info@gammalstorp.se
   

Ovan textmassa hämtad från Hörby utställningen 1957.

Läs mer om Hörby utställningen 1957    
   
   

Hörby marknad omkring 1962. Bilden insänd av Karin Moberg.

   
   

Minnesfoto från Hörbymarknad 1951.
Faktainformation: 2:e man från vänster är Per Bergquist, 3:e man är Sten-Erik Persson och längst till höger Knut Bergquist.

Troligen någon gång under 1920 eller 1930-talet, är från Nya Torg i Hörby och föreställer smågrishandel under en torgdag – torsdag – från ovannämnda tid.

   
   

Folkets Tivoli på Hörby Marknad. Tivolit drevs av Folke Nilsson från Hörby.
Fram till 1950 hade man inte el-drift på karusellerna, utan två gubbar sprang under golvet och förde karusellen framför sig. Den otroligt starke korgmakaren Herman, han klarade dock av detta ensam en hel dag.

Hästtorget 1957.

   
   

Hästtorget på 1920-talet. Här en kringresande fotograf, vilket var vanligt långt in på 1950-talet, även om deras utrustningar var modernare.

   
   
   
   

Tidningen Folkets Röst nr: 65, 7 augusti 1858.

   
   

Hector El Neco trollar fram vit kanin, ett klasiskt nummer.

Hörby marknad 1954

Den då väldigt berömde trollkarlen Hector el Neco framträdde där. Min far kände honom, så jag fick komma bakom scenen efter föreställningen och klappa kaninen. Det var en upplevelse!
På fotot med kaninen är den lilla flickan framför scenen jag.

Bilderna  av Hector El Neco insända av Karin Moberg, Malmö.

Okänt år, Okänt förlag och fotograf.

   
   

Den kände trollkarlen Hector El Neco. Hörby marknad 1954.

Hector El Neco med assistent. Hörby marknad 1954.

   
   

Hörby marknad omkring 1962.
Bilden insända av Karin Moberg, Malmö.

Hörby marknad 1941. Hästhandeln i full gång.

   
   
   
   
Fiskgubben i Hörby, Måns Durling, Utanför gamla apoteket.
Troligen omkring 1870-1880-talet.

Vid sökning på cd-skivan Sveriges befolkning 1880 återfinns dock ingen Måns Durling eller Durling vars namn kan ge smeknamnet Måns.
Den första fasta fotografen i Hörby, som jag (Staffan Benedictsson) känner till, var J. M. Lindstedt.
Det skulle möjligen kunna vara han som tagit fotot och i så fall är det taget efter 1870 då Lindstedt etablerade sig i Hörby. Men jag har inga belägg, förutom några Lindstedt bilder från tidigt 1870-tal som likt denna saknar angiven fotograf.
Men det kan lika gärna vara en kringvandrande fotograf eller en av de andra fotografer som kommit till Hörby något senare än Lindstedt. Eller kanske rent av en amatörfotograf.

 

© Hörby Fritidsnämnd. No:4232. Årtal okänt.

   
   

Hörbys egna dödsryttare på 1950-talet.
Bröderna Gert-Arne och Bengt-Arne var stora favoriter i vellodromen.

Hästtorget: Hörby marknad.

   
   

Troligen omkring 1920 - 1930-talet. Från Nya Torg  och  smågrishandeln under en torgdag – torsdag – från ovannämnda tid. Mannen i vagnen, hållande en gris, är Edvin Jönsson, Syrahuset och på marken, hållande en gris i bakbenet, är hans broder Hergier Jönsson från Kulleröd.

Hörby stormarknad. Första torsdagen i juli månad hålls i Hörby marknad enligt gammal tradition. Den här bilden är från en marknad för en del år sedan. Mannen som står till vänster om mannen i den ljusa hatten känns säkert igen. Just det, Hilmer Nyrén – en välkänd Hörbyköpman och en verklig eldsjäl i ishockey sektionen för Hörby Boll och Idrottsförening. Hilmer Nyrén bjöd också in världs och OS vinnare i konståkning att turnera i Skåne och Småland.

   
   

Grisar och Hörby har alltid kopplats samman. Vid djurmarknaderna förr var det många grisar som såldes. Här är en uppe och kilar på lådorna – och en hugad spekulant vill ta en närmare titt.

Torgdag i det gamla Hörby. Med häst och vagn kom försäljarna med sina varor. Lägg märke till den gamla fina lampan mitt på Gamla Torg. Den står nu renoverat skick i Museets trädgård. Lampan köptes från Köpenhamn där den en gång stod på Kungens Nytorg.

   
   

Djurmarknaden i Hörby. Här från Marknadstorget vid brandstationen eller ”Kotorget” som det också kallades. Hästhandeln pågick på ena sidan av torget och handeln med kor på andra sidan.

Kanske omkring 1928. Foto: Edvard Nilsson.

   
   

Hörby marknad från Oxtorget . Under medeltiden fanns det en stor marknad i Halleröd, men var förlagd mitt i skördetiden därför ej så välbesökt. Man började då söka ny plats, och eftersom Hörby låg mitt i allfartsvägen mellan Lund och Kristianstad ansågs denna by lämplig. Så trots protester från borgarna i Lund och Kristianstad (dom hade ju ensamrätt att driva handel 4 mil från respektive ort) hölls den första marknaden i Hörby den 29 juli 1748. Efter ansökan i riksdagen om två årliga marknader en i februari och en i juni blev detta möjligt 1796. Från början av 1880-talet hålls den stora marknaden första torsdagen i juli månad.

Bilden är från en marknadsdag omkring år 1880, taget från östra delen av torget. Fastigheten till vänster på bilden är gamla Gästgivaregården, som redan fanns 1665. Viket eldhärjades år 1671 men återuppbyggdes efter två år. Denna byggnad revs 1900, för att ge plats till nuvarande Hotel som invigdes på Nyåret 1901. Stallbyggnaden vid sidan om Gästgiveriet var för skjutshållningen som Gästgiveriet ålades att hålla för gäster och transporter. Även gamla kyrkan skymtar i bilden. Fastigheten till höger på bilden, är den som sedermera blev byns apotek. Ca år 1970 blev det samhällets bibliotek, som senare flyttades till förre detta Järnvägshotellet i Nygatan år 1978.

   
   

Marknad på Gamla Torg. En torgdag på Gamla Torg. Mellan Per Mörcks hus och jordbrukarebanken ser man den Lundbergska fastigheten som revs för att lämna plats åt Sionfastigheten.

Torghandel på Gamla Torg. Bilden är från omkring år 1920. Bakom syns jordbrukarebanken och Garnboden.

   
   

Hörby ”alla vägar bär till Hörby”! Det kunde skåningarna säga förr i tiden. Nu är Alla vägar något överdrivet, men allfarvägen som drog genom Skåne passerade Hörby och det innebar mycket för Hörbys uppsving.

Gamla Torg en marknadsdag. Lägg märke till bilen och bussen. Troligen från slutet av 1920-början 1930-talet.

   
   

Gamla Torg. En torgdag på Gamla Torg. Mellan Per Mörcks hus och Jordbrukarebanken ser man den Lundbergska fastigheten som revs för att lämna plats åt Sion fastigheten.

 I går var det månadsmarknad i Hörby och då tycker vi det kunde vara lämpligt att visa hur det kunde se ut en marknadsdag i Hörby förr i tiden. Bilden är från Gamla Torg. De hästdragna torgstånden lockar med sina varor. Per Mörcks affär i bakgrunden, en fin speceriaffär med många kunder. Huset ser något annorlunda ut i dag. I fastigheten till höger kan man bl.a. läsa att där finns en Manufaktur och Herrekipering.
Lägg märke till trähuset i korsningen Nygatan-Västergatan. Det är slaktarna Axel Svensson, Algot Olsson, Ville Jeppsson och Ivar från Äspinge som har köttaffär i vagnarna, folket närmast bilden handlade med höns och kaniner samt ägg.

   
   

Gamla Torg. Marknadsdag på 1890-talet. Notera trängsel av hästar, vagnar och folk, med andra ord en riktig marknadsdag.

Gamla Torg. Bensinstationen framför Kjellkvist hade Anders ”Vettu” Nilsson.

   
   

Gamla Torg

Axel Svensson styckar upp kött på Gamla Torg. Han hade sitt slakteri först på Spoletorp på Råbygatan o sedan på Ystadvägen när han köpte fastigheten innan bron. Bilden från omkring år 1925.

   
   

Gamla Torg en torgdag.

Gamla Torg, Per Nilsson. Bilden visar ”Per Tue” eller ”Vinge Pär” som han allmänt kallades. Han hade vid en olyckshändelse blivit skadad i knäet. Han var den tidens renhållningsarbetare på gator och torg efter torgdagar.

   
   

Storgatan i Hörby en marknadsdag omkring 1890. I bakgrunden Gamla Torg med gamla kyrkan och gästgiveriet.

Gamla Torg: Djurmarknad.

   
   

Tidningsklipp från mellersta Skåne. "Då seklet var ungt" skriver man så det bör vara i början av 1900-talet.

1 juli 1993. Fritid-Turism i Hörby. Arkivbild Sövde.

   
   

Hörby Hästmarknad. År okänt. Arkivbild Sövde. År okänt.

Okänt år, Okänt förlag och fotograf.

   
     

Hästhandel 1953.

Kostymklädd grishandlare på 1950-talet.

Hästhandlare på 1950-talet.

     

Till toppen av sidan

 

Hörby Tivoli

   

Till toppen av sidan

 

Hästtorget, Oxtorget, Kotorget, Parktorget, Marknadstorget. Kärt barn har många namn.

Niagaramännen - Giraldo Brothers från Hörby – utan skyddsnät!

 

 

 

Hästtorget användes än idag till tivoliarrangemang.

   
   
   
   

Hästtorget 1957.

   
   

Ko- och hästhandel.

Kotorget i Hörby.

   
   

Oxtorget, Hörby marknad.

   

Till toppen av sidan

 

Juvelen, Hörby

Juvelen på Slagtoftavägen var ett dansställe som byggdes år 1945 och var en öppen dansbana, som hette Folketspark. Den drevs av Hörby Folketshus-förening.
År 1954 köpte Artur Sjöholm parken och döpte den till Juvelen. Han ägde även Jägersbo vid Höör. År 1978 köpte Lars Karlsson och Börje Jönsson danspalatset och drev det till 1994 då den nye ägaren hete Jens Jakobsson och namnet ändrades till Mimis.
Den 1 juli 1995 totalförstördes fastigheten av en eldsvåda och ruinerna låg länge kvar på tomten och byggdes aldrig upp igen.

Juvelen var inte bara ett danshak, men också ett ställe för vissa sportsbegivenheter, t.ex. boxningsturneringar som blev speciellt populära efter Ingemar Johanssons sensationella knock out av Floyd Patterson, 1959. Besökte vid ett tillfälle en sådan tillställning och fick se på nära håll hur blodig sporten är. Glömmer aldrig synen av den ena pugilistens söndermosade ansikte och svor därefter aldrig mer se något liknande.
Text: © Leif Blumenau.
   
   

Annons från 1958.

Fotograf och årtal okänt, men sökes.

 

Till toppen av sidan

 

Jägersbo

Året är 1933.

Året är 1934.

Skyttefest 1927.

   
   

Annons från 1958.

   
   

Tidningsklipp: Jägersbo 1965.

Tidningsklipp.

   

Till toppen av sidan

 

Karnas backe med Tivoli  

Båda foton (ovan och nedan) är från Karnas backe- Där har nämligen varit två dansbanor med en billigare peng på den ena och dyrare på den andra då man fick lösa dansbiljett. Bilden ovan med rutigt golv på dansbanan är ett schackbräde och barnen är utklädda till schackpjäser.
Detta spel hade man en gång i veckan.

   
   

Henry Olsson har skrivit om Rosvall i sin blå bok att de tränade mycket i Karnas backe, på vintern lånade de Karnas servering som låg uppe på backen. Som synes i vänstra delen av bilden så håller man på att träna eller sätta upp sina höga master.

   
   

Paret längst till vänster i vit blus och svart lång kjol är servitrisen Karna Persson. Det kan vara hennes make Hans Persson som står sidan om. Hon/de bodde ett stenkast från Karnasbacke på Stattena 2.

Karna Persson och ev. hennes make Hans Persson.

   
   

1910 annonserade Hörby Tivoli om en flygmaskin i samband med sommarfesten för insamling av pengar till kallbadhuset. Vid den tiden fanns endast ett "riktigt" flygplan i Sverige, dock ickeflygande i Landskrona. Text: per-Gunnar Mörck.

   
   

Bilden tagen från backen ner mot dansbanan.

 

 

En friluftsdag för skolbarn i Karnas backe.

 

 

Karnas backe: Dansbanan

 

 

Entrén till Hörby Tivoli som byggdes av bagare Nils Aug. Leijon år 1914. Han arrenderade marken av syssloman Oskar Apelgren. Andra ägare till tivolit har varit fru S. Persson samt Folke Nilsson. Tivolit kallades allmänt för ”Karnas backe" efter en servitris som hette Karna. Många fina orkestrar spelade här genom åren.

   
   

Tidningsannons som berättar att Hörby Tivoli öppnar den1:e maj 1915 och att det är under ny ledning.

 

Invigningen enligt annonsen här till vänster, fick flyttas fram till dagen efter. Elinstallationerna på tivolit fungerade inte som de skulle. Året är 1915.

   
   

Dansbanan i Karnas backe.

Festfolk i Karnas backe.

   
   

Grisjakten 1894.

 

1 maj 1915. Demonstration med avslutande maj-fest på Hörby Tivoli.

   
   

Okänd ung dam med sin hund.

Skidtävling 1931 i Tivoli Karnas backe. Skidsport utövades länge i Hörby men på 1950-talet gick den över till Satserup där terrängen var bättre.

   
   
   
   

Trappan i Karnasbacke från Tivolit upp till Karnas servering på backen. Foto: Ingegärd Olofsson.

   
   

Demonstration i Karnas backe.

 

Uppe på backen fanns ett långt hus där det fanns en servering där b1.a. "Karna" serverade. Vintertid tränade bröderna Rosvall (Giraldos Brothers) lindans här när det inte var upptaget för dans.

 

   
   

Ett gäng herrar på sluttningen vid Karnas backe.

 

 

 

 Lite historia om Karnas backe © Henry Olsson 

 

Från tivoli och dansbana till rekreationsområde.
av Bodil Pedersen och Dagny Åkesson.

   
   

Bild ID: ROS_0205_tidningsklipp.

   
   
   
   

Till toppen av sidan

 

Ludvigsborgs Björke

Annons från 1917, före mötesförbudet.

 
   

Till toppen av sidan

 

Okänd plats

   

Ingeborg Nyberg

Ingeborg Elisabeth Nyberg Roos, ogift, född den 13 oktober 1940 i Sundsvalls församling i Väster norrlands län.
Redan som 12-åring upptäcktes hon i radioprogrammet Skansen kväll och skivdebuterade samma år med sången Sommarnatt. Hon blev en tonårsidol som svensk sångerska och skådespelare.

Den mest kända sången blev dock Aftonklockor 1956. Hon har även spelat in film med Edvard Persson. På 1950-talet var hon flitigt arrangerad i alla Sveriges Folkets Park. Man känner lätt igen henne på gamla foto med sin imponerande långa hårfläta.

   
   

Här spelas det många instrument på samma gång.

   

Till toppen av sidan

 

Rövarekulan

   
   

Rövarkulan var ett mycket populärt ställe på sin tid. Detta är pingsten 1971.

   
   
   
   

På 1930-talet.

   
   

Årtal okänt.

Omkring 1960

   
   

Scenen ute på ängen.

   

Teddy Pedersen i Rövarekulan.

Teddy Pedersen i Rövarekulan, sent 1940-tal.

Rövarekulan under sina glansdagar.

   
   

Rövarekulans vårflicka 1956. Anna-Greta Persson och Sigvard Wallenberg.

Kandidaterna till Skånes sommarflicka 1971.

   
   

Charlotte Dittmer, pingsten 1971.

Pingsten 1971.

Delförstoring från bilden till vänster.
Charlotte Dittmer, pingsten 1971.

   
   

I dagligt tal kallar nog många stället för Rövarkulan. Men tittar vi på skylten så är det Röverekulan, som är det rätta namnet.

Byggnaderna rivs 1972.
Foto: Alla färgbilder Rövarekulan: © Per Olsson, Löberöd.

   
   

Järnvägsövergången vid Rövarekulan.

   
   

Läs och se många fler bilder om de berömda lindansarna från Hörby
Niagaramännen – Giraldo Brothers

   
   

© Det var dans bort i dalen av Ingrid von Gertten

     Klicka på sidan för att läsa dokumentet
   

© Minen av Rövarekulan av Leif Lindgren

     Klicka på sidan för att läsa dokumentet
   

© Glimtar från Rövarekulan av Börje Jeppsson

     Klicka på sidan för att läsa dokumentet
   

Till toppen av sidan

 

Sjöholmen

Året är 1935.

Året är 1934.

   

Året är 1936.

   

Till toppen av sidan

 

De slogs och tog sig ett glas

Många hävdar att det var bättre förr. Då gick allt lugnt till väga och den råhet som speglar dagens samhälle fanns inte. Tar man en titt i den tidens domböcker som är både många och tjocka så finner men hur fel man haft.

I slutet av 1800-talet växte det upp en hel del krogar inne i skogarna på Linderödsåsen. I Huggelseke fanns 1885 ett lönnkrögeri där slagsmål bedrevs i sådan grad, att sedan åtskilliga personer måst böta för olovlig spritförsäljning och andra blivit lagförda för våld, så fattade kommunstyrelsen att stället skulle stängas för dans. Sommaren 1889 öppnades danstillställningen igen och stället blev åter ökänt. På slätten ner mot Svensköp och Gäspige var det tivoli med dansbanor och lite beskedligare. Varje by med högaktning hade en dansbana där man svingade om under sommarmånaderna. Tisdagen den 3 juni 1902 kunde man läsa följande annons i Hörby Posten Central Skåne: "Försommarfest söndagen den 8 juni kl. 2 e.m. i Jöns Anderssons i Herröds vackra skog. Därvid förekommer. Nykterhetsföredrag, musik, sång, folklekar m.m. Kaffe och läskedrycker tillhandahålles. Inträde vuxna 25 öre, barn 10 öre. Berusade personer avvisas." I samma tidning kunde man på ett annat ställe läsa ”Dans anställes vid Herröds dansbana varje söndagsafton fr. kl. 6-11”.

Det var samma dansbana med två olika budskap. På nykterhetsmötet kom ingen berusad in men på söndagsdansen var det fritt fram. I närheten fanns det också tivoli i Omset och Hemmeneköp. Det gick vilt till, var så säker.

Om vintrarna var det heller ingen brist på dansställen. Här tre annonser från trakten: " Stor bal anordnas hos P. Olsson i Skepperöd söndagen den 6 december. Huaröds musik. Inträde herrar 75 öre, dam 25 öre. Alla välkomna." "Bal anordnas hos Ola Olsson nr 9 Köinge lördagen den 26 december kl. 6 e m. Inträde 1:- för herre. Alla välkomna." "Bal anordnas i Äspinge bageri lördagen den26 december kl. 7 e m. Inträde 1:-för herre, 25 öre för dam. Tillställarne."

Under 1890-talet dansade man i Slagtoftaskogen strax norr om Hörby. Bonden som hyrde ut marken tyckte att det gick för vilt till och ville stänga Söndagen den 15 juli var här en Rid- och körkapplöpning (se annons). Några dagar senare stod i Eslöfs Tidningar följande: "Kapplöpningen i Slagtofta lockade ett par tusen personer. Första priset i körtävlingen, 50 kr, togs af smeden O. Löfqvist i Hörby med "Nora", tillhörig kommunalordförande Nils Andersson i Månsköp. Även i ridningen togs första priset av O. Löfqvist på samma häst.

Sedan tävlingarna var avslutade och priserna utdelats fortsatte ett muntert liv på dansbanan till sent ut på kvällen."

I september 1894 var det avslutning på dansen i Slagtofta. Slutfestens clou utgjordes av en intvålad gris som skulle tillfångatagas och tillfalla den, som var nog så duktig att fasthålla det hala kreaturet. Efter sex fruktlösa försök lyckades drängen Per Thorsson att fånga grisen.

Framemot aftonen utkämpades ett städat och uppbyggligt slagsmål med tomma ölbuteljer och efter mörkrets inbrott avbrändes ett briljant fyrverkeri, allt enligt tidningens reporter.

I Hörby fanns ännu ett tivoli som låg på söder och kallades Thorshills Tivoli. Här var det lite mer städsamt och när man öppnade sina portar år 1900 hade man byggt ut platsen med nya  gångar, bersåer och bänkar, samt att en ny serveringspaviljong hade byggts.

Text: © Per-Gunnar Mörk.

   

Till toppen av sidan

 

Skytteskogen i Önneköp

Bilder saknas


Jag bodde i L:a Långaröd på 1950- talet och vi var ett gäng
pågar som brukade cykla till Hallabacken på lördagskvällarna.
Sen var det dans om söndagarna i Skytteskogen i Önneköp.
Allan i Skivarp.

 

Skytteskogen

Lite om skytteskogen Det var 1941 eller1942 som Lilleskog i Buus lades ner. Ivan Nilsson i Långaröd Bror Johansson (möllare på Björks i Önneköp) och en som hette Edvin Håkansson, och en del andra som var aktiva i skytteföreningen tyckte att man skulle göra något för ungdomen, och så tänkte man nog på den egna kassan som var skral.

En vacker skogsdunge arrenderade man av Ivan. Men den var ojämn och mycket sten måste tas bort för att få något så när jämn plan.

Det byggdes dansbana o kaffestuga, scenen blev överbyggd,året efter, då uppfördes även ett utrymme för garderob och skjutbana, och en liten finka med två rum för tillnyktring. Den senare dessbättre sällan använd. Magna (möllare) i Ingemanstorp stod för kaffekokningen flera andra damer bakade och på så sätt fick föreningen in pengar, det var en massa ideellt arbete men alla hade roligt.

Ordningsvakter var Gunnar Jönsson i Farhult (som höll på tills banan lades ner) Elof Nilsson i Rugerup, Algot Abelin i Farhult och på senare tid även Ture Svensson i Bessinge. Önneköps IF övertog driften 1949 men det hette fortfarande Skytteskogen. Här var det dans varje söndagskväll under sommaren. Det har förutom dans förekommit en hel del uppträde och större fester. Bland artisterna kan nämnas Edvard Persson, Povel Ramel, Nisse Ahlrot, och många andra.

När Edvard Persson skulle komma hade man utökat scenen som även kläddes med kräppapper, men det blev åska o regn så papperet färgade av sig o hängde ganska eländigt (men som tur var hade man regnförsäkring som utföll med 1000 Kr) Piano hade man lånat av Russel Jönsson som körde taxi och transporterade en del ungdomar till och från festligheterna, de flesta kom på cykel, ett par mil var ingen sträcka som avskräckte danssugna ungdomar på den tiden, om damen som bjöd på förstan bodde på andra hållet kunde vägen hem bli riktigt lång men det var inget hinder. Allt som tiden gick kom det fler bilar och publiken svek så 1960 var det slut man gjorde ett par försök till men 1963 såldes allt på auktion och nu syns det inte mycket av denna härliga plats som för oss gamla har så många glada minne.
Text: Postumt Tage Persson.
Artikeln hämtad från Önneköps Byanytt.

   

Till toppen av sidan

 

Skytteskogen Långaröd

Bilder saknas

 

Denna annons var införd i Skånska Dagbladet 1953-1954
Allan Wendel, Skivarp.

   

Till toppen av sidan

 

Slagtofta tivoli

Slagtoftadammarna

 
   
   

Annons från Hörbyposten, Centralskåne. 1 sept. 1894.

 

Annons från Hörbyposten, Centralskåne.
Tisdagen den 4 sept. 1894

 

Läs mer här om de vilda festerna på landsbygden
av  © Per-Gunnar Mörk.

Annons från torsdagen den 12 juli  1894.

   
   

Den vilda landsbygden 1885-1889

Ute på landsbygden fanns det åtskilliga dansstallen, både bra och mindre bra.
I Huggelseke låg ett lönnkrögeri där slagsmål förekom i sådan omfattning att kommunen 1885 beslöt att stället skulle stängas för dans.
Ett annat dansställe i Äspinge drabbades av samma beslut.
1889 öppnades dansställena igen och blev ganska snart åter ökända. Buslivet nådde även Slagtofta dansbana, och 1887 var det risk för att dansbanan skulle stängas då Nils Andersson, som var en stor vän av ordning, tyckte att det gått för långt.

Spriten flödar

Spriten var naturligtvis då, som nu en stor orsak till att det blev stökigt. Propaganda mot spritfloden. Teckning från mitten av 1800-talet.

   

Till toppen av sidan

 

Thorshills tivoli, Hörby

Bilder saknas


I Hörby fanns det ännu ett tivoli, som låg på söder och hette Thorshills tivoli. Här var det lite mer städsamt och när man öppnade sina portar år 1900 hade man byggt ut platsen med nya gångar, bersåer och bänkar, samt att en ny serveringspaviljong hade byggts. Text: © Per-Gunnar Mörck

På Thorshills Tivoli hade man även auktioner. Här en annons från 1914.

Annons från Hörbyposten, Centralskåne. Torsdagen 23/6 1910.

   

Till toppen av sidan

 

Västervångs tivoli (Äspinge)

Östra Espinge musik och sångförening. Ovan kort är sänt som en julhälsning.

Bilder och andra uppgifter saknas på detta tivoli. Var detta ett tivoli, eller var det bara ett yttryck för en plats av ortsbefolkningen?

   

Till toppen av sidan

 

Önneköp

Bild ID: 000677. Arbetare. Önneköps dansbana byggdes bakom Önneköps Mejeri.

Önneköp har haft flera dansbanor. Vid bygget av denna medverkade följande personer:
Från vänster, stående:
1) Alfred Danielsson, snickare från Skepperöd. 2) Alfred Nilsson, Farhult. 3) Olof Green, arrendator på prästlönebostället i Långaröd. 4) Olof Glans, Hemmeneköp. 5) Per Svensson, Farhult. 6) Alfred Lind, hembygdsforskare, byggare av  kyrkogårdsmuren, m. m. bosatt i Önneköp. 7) Ola Ekstrand, slaktare Önneköp. Från vänster, sittande: 1) Viktor Mårtensson, Hemmeneköp. 2) Idoff Lundin, Långaröd. 3) Olof Olsson, Hemmeneköp. 4) Anton Lundin, lantbrukare

   
   

Bild ID 000123.
Önneköps dansband. 1. Einar Ekstand, 2.?.    3.  4. Rosa och Anton Lundin,   5. ?.      6.Sanfrid Andersson, 7. Anders Persson, 8.?

 
   

Till toppen av sidan

 

Dansbanevägen

Bild ID: 03529.

   
   

Dansbanevägen

Mellan Södra Rörum och Ekeröds skogar finns en Sveaskogskylt benämnd Dansbanevägen.

Inget konstigt alls då man vet att en dansbana fanns i nästan varje by på 1800-1900-talet. Cirka 75-100 meter in på vägen viker jag av i skogen till vänster och går ca. 25 meter.
Här ska det finnas en ekpåle nr: 142. Facit till en bok som berättar historien om platsen.

Dansbanan är från 1800-talet byggd av dåvarande ägaren von Seth på Ekeröd.
Den närbelagda grusåsen har stödmurade terrasseringar 1-1,5 meter höga, synliga husgrunder, trappor och en rest grottsten.
Hit kom herrskapet från Osbyholm och Fulltofta.
Utflykterna gjordes på somrarna. Hästskjutsar med pigor och drängar. Det dukades upp med mat och dryck i den vackra naturen. Stora bokar växte här, en allé med lindar mellan åsarna som ledde fram till en gräsmatta omgärdad av silvergran. Trappor av kraftiga ekstockar ledde ner mot dansbanan med jordgolv.
Servering på bord av kvarnstenar med ekpelare. Här fanns även en vackert klippt häck av bok som var 15-20 meter lång.

Jag trodde nästan att jag hittat en borg!
Bodil Pedersen

Källa: "Minnen och boplatser från en svunnen tid" - Södra Rörums socken. Detta är en fantastisk fin bok utarbetad av Södra Rörums Bygdeförening år 1988, den är fortfarande lika aktuell när man söker något från gångna tider.
   
   

Bild ID: 0176
Entré med den resta grottstenen likt ett troll

 
   
   

Bild ID: 0414
En av ektrapporna gömda i löv.

Bild ID: 0415
Ruin av byggnad med träpålar i hörnen.

   
   

Bild ID: 0412
Olika terrasser med trollstenen.

Bild ID: 0416.
Ytterligare terrasser

Foto & text: © Bodil & Roland Pedersen.  

Till toppen av sidan

 

 

Diverse bilder och biljetter utanför Hörby kommun
   

Linderöd 1930-talet

Norra Rörum 1938.

   
   

Årtal okänt.

Årtal okänt.

   

 

 

 

   

Till toppen av sidan

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna