Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr

Sorterat A - Ö

Fastigheter

Annonser

Lanthandeln

Karlslund Nr: 10

Ousby 14

Banvaktarstugan

Mangelbodar

Ousbyholm 1:132

Ousby 14:15

Banvallen

Mejeriet

Ousbyholms slott

Ousby 15:4

Bastun

Nils-Åke Pålssons damm

Ousby 4

Ousby 19

Blandat i och om byn

Osbyholmsbor

Ousby 5

Ousby 22

Cirkusolyckan

Oskar Nords torp

Ousby 11, Kungatorpet

Ousby 23

Flygfoto över Osbyholm

Semesterhemmet Sjövik 

Ousby 12

Gamla bron

Skolfoto

Ousby 12:19

Harald Nymans åkeri

Spettkaksbageri

Ousby 13

Heåkra

Sprängningen av dammen

Järnvägsstationen

Villan Osbyholm 

Kvarnen

Ådalen

Det finnas fler bilder på sidan än vad länkarna avser, så bläddra (skrolla/rulla) nedåt så får du se alla bilder

Ousbyholm. Banvaktsstugan vid Fulltoftakorset och det är hälften av det röda uthuset som köptes av trädgårdsmästare Lindgren i samband med att banvaktsstugan revs. En flygbild förmodligen från 1950-talet. Jämför gärna den tidens "renhållning" av banvallen med dagens!
Bild ID: Osbyholms-banvaktstuga.  Källa: Per-Erik Andersson

Osbyholm bommar. Ellen Nilsson 15 sept. 1959. Från journalisten Henry Holms bildarkiv.
Bild ID: HH_3793.

Slutvaktat för denna gången september 1959

Hellre en gång för mycket än en gång för litet är fru Ellen Nilssons paroll. Igår vaktade hon järnvägsövergången vid Ringsjöstrand trots att hon egentligen inte hade behövt göra det. Eftersom vid bommarna var det uppsatt en skylt att läsa nämligen att övergången är obevakad under tiden 15 september-15 maj. Men nu är det slutvaktat för i sommar då sista tåget passerade igår kväll det var en rälsbuss. För längre sen stånkade ånglok fram på denna sträckan och hade sin vatten påfyllning i pumphuset på Fogdarp station. Vid Ringsjöstrand har det aldrig funnits någon station utan endast en hållplats för de resande. Platsen ligger mellan stationerna Osbyholm och Fogdarp.

Nu får fru Nilsson en längre semester när hon tänker på att under det närmaste halvåret kan hon strunta blankt i klockan. Att vara bomvakterska är inte bara en ansvarsfull post utan innebär också ett ständigt flängande mellan hemmet och järnvägsbommarna från tidig morgonen till sent på kvällen. Oftast är det stinsens fru som har detta uppdrag men inte i detta fall. Som mest har fru Nilsson att vakta övergången inte mindre än 14 gånger per dag. Då börjar jobbet klockan 06.30 och slutar vissa dagar vid kockan 23-tiden. Så nog hinner fru Nilsson bli varm i kläderna bokstavligt talat särskilt som hon har en bit att avverka mellan hemmet och övergången.
Hon är långt upp i åren men trivs ändå fint med arbetet som hon nu har hållit på med i fyra somrar i rad. Särskilt livlig är trafiken sommartid till Hörby fritidsområde och Ringsjöstrand. Inte minst när alla barn från Hörby och andra orter ska till sin simskola tar de tåget dit. Men ebbar ut i september då sommarens aktiviteter stängs ned. Under högsäsong kan det ha sina sidor det bildas köer och folk blir irriterade försöker att krypa under grindarna av otåligt väntande. Det hjälper inte fru Nilsson har sina instruktioner och här släpps ingen över förrän tåget har passerat.

Bodil Pedersen

Källa: Mellersta Skåne september 1959

Osbyholm bommar. Ellen Nilsson 15 sept. 1959..
Bild ID: HH_3793a. Delförstoring av bilden ovan.

Jag tror mig veta att hon hette Ellen Agneta, f. Persson 1898-01-21 i Vä. Hon bodde 1950 i Lyby 27:4, Hörby och dog i Hagadal, Osbyholm 1991-04-08. Hon var sedan 1928 gift med Nils Nilsson, f. 1889-06-24 i Lyby. Han står 1950 som f.d. småbruksägare. Annars var ju ofta grindvakterskor gifta med banvakter, men så icke Ellen. Nils dog 1951-02-02 i  Lyby 27:4.

Ellen flyttade som änka i mitten av 1950-talet till Norrtou 11:24 i Lyby och inom något eller ett par år till Norrtou 11:18 med postadress. Norrtou 11, Hörby. (Platserna ligger på var sin sida av vägen. Där var hon mantalsskriven 1958 så 1959 bör hon ha bott där.

Men var är då bilden tagen? Jo, jag är ganska säker på att den är tagen vid vägövergången en km väster om Osbyholm, vid campingplatsen. Man ser på skuggorna att vägen går söderut från järnvägskorsningen. Det ligger ett hus i vägens förlängning, den bör alltså utmynna i en T-korsning. Till höger och lite före vägkorsningen ligger ett hus. Det finns en allé utmed den korsande vägen. Det finns ingen annan plats i närheten av Osbyholm som passar.

Men hur kunde Ellen, boende i Norrto en halv mil från vägövergången vid campingplatsen, sköta grindbevakningen? Begav hon sig dit, (cyklande eller per bil?) till dagens första tåg och blev kvar till det sista?

Var hade hon i så fall sin uppehållsplats mellan tågen? Var det kanske bara säsongsbevakning och inskränkt till de tider på dygnet då det förekom trafik till camping- och badplatsen vid Ringsjöstrand?

Jöran

Kompletterande textmassa 2019-04-15
Hej
Efter att ha läst efterlysning angående Ellen Nilsson Osbyholms bommar tror, jag mig veta att hon har en dotter som heter Elsa. Vi var skolkamrater .Hon är född 1938-11-08  och bodde då på adress Lyby 27.Var hon bor nu vet jag inte
Hälsningar Margit Sjöberg.

Ousbyholm. Hälften av uthuset som tillhörde banvaktsstugan vid Fulltoftakorset flyttas av Gösta Palm till Osby 4 Lindgrens för att där bli ett ”krukförråd”. Därefter använde Sven Lindgren det som garage åt sin Renault Daphine.
Bild ID: IM_0099  Källa: Sven Lindgren.

Ousbyholm. Lyftet! Se även bild 099.
Bild ID: IM_0101  Källa: Sven Lindgren

Ousbyholm. Lastat och klart. Se även bild 099.
Bild ID: IM_0102 Källa: Sven Lindgren.

Ousby 4 Lindgens. Uthuset från banvaktsstugan flyttas ännu en gång år 1972 när Ann-Louise och Sven Lindgren skall bygga ett nytt hus.
Bild ID: IM_0103 Källa: Sven Lindgren

Ousby 4. Uthuset på sin nya plats år 1972, idag (år 2019) finns enbart några spillror kvar. Se även bild 103.
Bild ID: IM_0104  Källa: Sven Lindgren

 
  Titta gärna in på vår länk "Järnvägen" som berättar och visar järnvägshistoria i trakten.

Oskar Nords torp i Osbyholm år 1967.
Bild ID: IM_0096  Källa: Sven Lindgren.

Oskar Nords torp i Osbyholm i december 2019, 52 år senare.
Bild ID: IM_0095  Källa: Ingmar Malm.

Oskar Nords torp i Osbyholm

Torpet som ligger vid ån strax intill den gamla stenvalvsbron som förbinder den tidigare vägen från Osbyholm och vidare till Hörby och Fulltofta.

Torpet ligger på marken till Ousby 13 även benämnd Ådalen. Under större delen av familjen Nords boende i torpet tillhörde marken  (Ådalen) Johan Svensson. Idag äger Per Erik Andersson Ådalen och även torpet. Han har restaurerat och renoverat torpet till dagens skick. Torpet användes under en del år av scoutrörelsen efter att Oskar hade flyttat.

I dag utnyttjar Byföreningen marken till majbål.

Oskar Nord (1882 – 1955) kom med sin familj från Gudmuntorp till Osbyholms Säteri den 13 januari 1909. Oskar var gift med Maria . Hon var född 1881 och dog i unga år 1920. Oskar var fördräng på Osbyholms gård.

De hade de gemensamma barnen :
Agnes (1906 – 1996)
Gunnar (1909 – 1983)
Astrid (1911 – 1977)
Margit (1914 – 2001)
Carl Einar född 1913, men han dog i späd ålder.

Eftersom Maria dog i unga år fick Agnes hjälpa sin far och ta hand om småsyskonen.

Agnes utbildade sig till Lärarinna och arbetade i många år som sådan i Östra Frosta skolor, bland annat i Hellmanarp och Osbyholm. Hon var gift med Hilding Johansson (som levde 1903 – 2006) även kallad 100 Hilding eftersom han hade telefon nr 100 i sina verksamheter som ägare av bland annat Taxi rörelse och Vulkverkstad. Agnes var av någon okänd vetskap kallad Filippa i folkmun och av sina elever.

Som jag minns så var Oskar en mycket snäll och hjälpsam man. Han hjälpte till hos många i bygden. Oskar var i folkmun kallad slaktare Nord eftersom han utförde slakt av grisar till de flesta småbrukarna på orten. Han bodde kvar i torpet ensam sedan hustrun hade avlidit och barnen hade flyttat ut. Han hade inga bekvämligheter och moderniteter så när Pensionärshemmet hade byggts flyttade han in där. Oskar var sedan många år tillbaka ägare av ett jaktgevär och jagade småvilt och skadedjur hos många småbrukare och boende i Osbyholm. Detta var hans stora intresse. Emellertid tyckte inte de äldre damerna på hemmet om detta eftersom han ibland hade tagit sig en gök. Kommunen ville ta ifrån honom geväret.

Oskar förvarade annars sitt gevär hos min far i ett vagnsgarage på Osby 12. Han hade även ett skåp i vårt uthus där han förvarade sina slaktredskap. Oskar var ofta behjälplig på gården hos oss med diverse arbeten och belöningen var att mor bjöd på middag mm samt att far bjöd på gök. I slutet av september 1955 kom han hem till oss en dag när vi plockade potatis och hängde sitt gevär i vagnsgaraget. Han ville även taga adjö av oss eftersom han inte orkade leva längre på grund av att han inte fick ha sitt gevär. Den 30 september 1955 använde han sin slaktmask och tog sitt eget liv.

Berättat och skrivet av Kurt Persson född på Osby 12.

Då
Foto: © Roland Pedersen.

och nu.
Foto: © Roland Pedersen.

Här finns olika bud på vad Sjövik användes till. Vi publicerar båda för det kan ju vara så att båda versionerna är rätt.
På ett av vykorten är det angivet "Semesterhemmet Sjövik" och på ett annat står det Sjukhuspersonalens semesterhem, Sjövik.

Osbyholm med semesterhemmet Sjövik, som var beläget på Strandvägen 100. Enligt säkra källor var det ett semesterhem för sjuksköterskor. Huset revs någon gång på 1970-talet.
Vaktmästaren hette Albert Andersson och bodde i Osbyholm. Han arbetade även vid stationen med expedition och tågankomst samt vevade upp och ned bommarna vid vägen som gick på baksidan av stationen och runt om området. Albert var en förtroendeman och utförde diverse uppdrag som bl.a. deklarationer och var ledamot i taxeringsnämnden.
Bild ID: IM_0068  Källa: Kurt Persson.

Hej.
Det skrevs att Sjövik var ett semesterhem för sjuksköterskor. Detta stämmer inte - det var ett semesterhem för medlemmar i Svenska Komunalarbetarförbundet. Min far som var anställd vid bandageverkstaden på Lasarettet i Lund hyrde stuga här varje sommar mellan 1960 till 1970. Förutom själva huvudbyggnaden (som revs och byggdes om till en enplans träbyggnad i slutet av sextiotalet) fanns här fyra små stugor. Torpet med tre sängplatser, Solglimt och Lyckebo som var identiska byggnader och som hade fyra sängplatser vardera samt Storstugan med sex sängplatser. Inget rinnande vatten utan pump på gården och ett utedass. Två roddbåtar fanns till förfogande. Sjövik hade en vaktmästare som kom med jämna mellanrum på sin kilremsdrivna moped och slog gräsmattan med en lie.

Med vänlig hälsning,
Leif Petersson

Bild ID: Ringsjon_002.

Bild ID: IM_0079 Källa: Ulf Bergknut

Bild ID: IM_0080 Källa: Ulf Bergknut

1956-11-19

Storfrämmande för Osbyholm måndagen
19 november år 1956.
Trygve Lie bland gästerna vid traditionella höstjakten

Skotten från dubbelbössorna föll tätt under hela lördagen i terrängen strax öster om Ringsjön där herren till Osbyholm norske skeppsredaren Anders Jahre anordnat sin traditionella stora höstjakt. Som vanligt vid dessa tillfällen bestod jägarskaran av nästan idel ”högvilt” till stor del dessutom utgörande ädel adel och som alla suveränt behärskade geväret hade småviltet i Osbyholms och Fulltoftas marker en svart dag. Den mest prominenta profilen i jaktsällskapet tillhörde ingen mindre än FN:s förre generalsekreterare nuvarande fylkesmanden Trygve Lie som liksom övriga deltagare kunde glädja sig åt en god skjutlycka.

För storjakten som huvudsakligen siktades på fasan hare och kanin hade uppbådats ett 30-tal klappare bland vilka sågs åtskilliga intresserade jägare från orten. Man satt igång redan kl 8.30 dimman låg tät över nejden och sikten alltså var inte den bästa. I det första drevet som förlades till det angränsande Fulltofta där skeppsredare Jahre arrangerade jakten blev bytet rikt och fortsättningen blev början lik. Sju drev signalerade jägare Hilding Lundh som organiserat jakten på vanligt välsmort vis.

Mot lunch befann sig jaktsällskapet i närheten av Osbyholms slott där man lunchade efteråt begav man sig ut på de återstående 3 dreven som utspelades på Osbyholms ägor.
Hur många skott som avlossades under dagens lopp är inte lätt att säga. Men bytet blev ordentligt räknat så nämndemannen och trädgårdsmästaren Waldemar Olsson på Sextorp till. När han på kvällen summerade det uppraderade viltet i gräsmattan framför slottet fick han fram siffran 427 huvudsaken fasaner med en ganska jämn proportion mellan tuppar och hönor. Ett 20-tal granna harar ett dussintal kaniner och en räv. Det mesta viltet går till Grand Hotell i Göteborg.

Sedan sista skottet fallit samlades jägare och drevkarlar framför slottet. Där skeppsredare Jahre tackade klapparna för ett gott arbete och även vände sig med några ord till sina gäster.
Dagen avslutades med jaktmiddag på slottet.

Här är till sist namnen på de 13 som deltog i den givande fasanjakten.
Landshövding: Per Westling Kristianstad
landshövding: Trygve Lie Norge
bankdirektör: Jacob Wallenberg Stockholm
hovmästaren friherre: Carl Palmstierna Maltesholm
greve: Pontus De la Gardie Borrestad
greve: H-G Trolle Wachtmister Trolle Ljungby
godsägare: Leopold Lövensköld Norge
godsägare: Diderik Cappelen Norge
bankdirektör: Erik Lundh Göteborg
godsägare: Gert Treschow Juleberg
godsägare Mogens Treschow Sannarp
och värden skeppsredare: Anders Jarhe

Källa
Sims Mellersta Skåne år 1956

Anders Jahre längst till höger. Ägde Osbyholms slott, var en norsk skeppsredare och hade ofta jakt på slottet för berömdheter. Kronprinsen var ofta där.
Jacob Wallenberg Tryggve Lie Norge Jahre.
Osbyholm 17 nov. 1956
Bild ID: HH_3798.

Anders Jahre längst till höger. Ägde Osbyholms slott, var en norsk skeppsredare och hade ofta jakt på slottet för berömdheter. Kronprinsen var ofta där.
Jacob Wallenberg Tryggve Lie Norge Jahre.
Osbyholm 17 nov. 1956
Bild ID: HH_3800.

Kartdata © Google 2019.

Beträffande ortsnamnet var det så att byn hette ursprungligen Ousby och hade sin kärna omkring gamla stenbron. När järnvägen kom till byn i slutet på 1800-talet flyttades ”centrum” till området kring järnvägsstationen några hundra meter västerut. Detta område kallades  Ousbyvärn.

SJ tyckte att det blev lite körigt med ett Ousby i mellanskåne och ett annat Osby i norra Skåne och beslöt att stationen här skulle heta Osbyholm eftersom gården och slottet redan hette Osbyholm och stavades ibland Ousbyholm.
Ingmar Malm

   Annonser från gamla almanackor

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1920.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1946.

Banvallens sten finns fortfarande kvar.
Bild ID: RP_003w. Foto: © Roland Pedersen

Arbetet har börjat.
Bild ID: RP_001w. Foto: © Roland Pedersen

När alla stenbumlingar skulle grävas upp.
Bild ID: RP_023. Foto: © Roland Pedersen

Signaturen "Sims" står för journalisten Henry Holm.

Fortfarande finns den gamla "rickepumpen" kvar som en gång tillhörde stationshuset. Den stod inne i trädgården lite undangömd i ett snår av vackra syrenbuskar. Idag är den utanför ett av de nya husen.
Bild ID: Bild ID: RP_011. Foto: © Roland Pedersen

Ödetomten efter Osbyholms station där gräsmattan finns. Till vänster en förvildad lila syren.
Bild ID: Bild ID: RP_026. Foto: © Roland Pedersen

Osbyholm av idag 2020.
Bild ID: Bild ID: RP_0951. Foto: © Roland Pedersen

Osbyholm av idag 2020.
Bild ID: Bild ID: RP_0950. Foto: © Roland Pedersen

   Blandat

Osbyholm. Torparen och kusken Anders Ahlbeck i finkostym. Han tycks ha haft ett särskilt förtroende hos gårdsfolket och kunde ses köra med vita hästar när han skjutsade för herrskapet.

Bild ID: IM_0062 Källa: Ernst Åkessons bok OSBYHOLM, herrgården, torpen, människorna och samhället

Osbyholm och Anders och Anna Ahlbeck omkring år 1940.

Anders Ahlbeck var kusk och torpare på Osbyholms gård. Anders Ahlbeck var född 1870 och dog 1954. Ett arrendekontrakt visar att arbetskarlen Anders Ahlbeck den 14 mars 1900 fick brukanderätten till torpet. Torparen skulle fullgöra 52 fullgoda karls- och 20 fullgoda kvinnodagsverken om året. Mansdagsverkena skulle utföras med ett dagsverke första arbetsdagen i varje vecka och kvinnodagsverkena under sommarhalvåret från 24 mars till 24 oktober.
Torpet friköptes av Ahlbecks samtidigt med övriga torp, troligen 1944. Köpesumman var 1000 kr.
Bild ID: IM_0061 Källa: Ernst Åkessons bok OSBYHOLM, herrgården, torpen, människorna och samhället

Osbyholm. Familjen Ahlbeck på Ousby 27:3 (Ahlbeckatorpet) har besök av Ola Pärs. Bilden är troligen från omkring 1940.
Bild ID: IM_0060 Källa: Kurt Persson

Osbyholm. Detta är Rolf Abdon framför familjens bil. Familjen Abdon bodde i "Villan" (arrendatorbostaden) vid sidan om slottet, som revs i mitten på 1980-talet i samband med E22:ans nya dragning norr om Osbyholm. Pappa Sten, hustru Margareta och barnen Leif f 42 och Rolf f 44. Sten Abdon var VD för Sydkvarns anläggning, som låg mitt emot lasarettet i Hörby och jag vill minnas att mjölet marknadsfördes som Abdons Mjöl bl.a. i vår affär (K. Bergknuts Lanthandel)

Fram till för 20-30 år sedan fanns det en silosanläggning intill södra avfarten till Helsingborg som det stod Abdon på. Detta var starten till Finax, grundad av bröderna Leif och Rolf.
Bild ID: IM_0082b Källa: Ulf Bergknut

Annons ur boktryckare Mårtenssons almanacka från år 1955. Alex Andersson bodde på Hagadalsvägen 3 tillsammans med hustrun Ester och barnen Göran och Kerstin.
Alex var kamrer på Jordbrukskassan i Hörby som senare blev Föreningssparbanken. Alex hade även en del kommunala uppdrag. Alex var son till Karl Andersson på Osby 1:132 vilket är beskrivet på annan plats.
Bild ID: IM_0085 Källa: Kurt Persson

Annons ur boktryckare Mårtenssons almanacka från år 1955.
Bild ID: IM_0089 Källa: Kurt Persson

Liten fest hos bagare Malm. Övre raden fr. v Jan-Åke Bergknut, Krister Lindgren, Bengt Malm. Nedre raden: Gunvor Malm, Eva-Britt Lindgren och Rolf Davidsson. Rimligt antagande att jag (Ulf Bergknut) var fotografen. Bilden är troligen från mitten på 1950-talet.
Bild ID: IM_0069 Källa: Ulf Bergknut

Rolf Davidsson son till stinsen John? Davidsson sittande på en ”grisabur”.
Bild ID: IM_0070 Källa: Ulf Bergknut.

Familjen Kurt Bergknut plus en av lekkamraterna troligen i början på 1950-talet.
Bild ID: IM_0077 Källa: Ulf Bergknut.

Till toppen av sidan

Malmstorp i Osbyholm på 1930-talet. August och Johanna Malm bodde här från 1905 fram till slutet på 1950-talet.
Torpet ägdes fram till slutet på 1930-talet av Osbyholms Gods.
Bild ID: IM_0008w

Denna lastbil tappade delar av lasten i den tvära kurvan strax norr om stenvalvsbron där vägen mot Hörby anslöt. Detta skedde i slutet av 1930-talet. Till höger står Ivan Malm och hans bror Harald.
Bild ID: 20081401

Parti från Osbyholm.

Kongahuset Osbyholm
Dan Lindberg. Förre ägaren. Nils Lindberg och dessförinnan Lindgren.

Jonassons Osbyholm-Fulltofta.

Nytorp mellan Hörby- Osbyholm.

Fridshill, på vägen Hörby-Osbyholm. Ägare Olof Jönsson som byggde huset. På bilden Harry Jönsson.

1943 Juniorläger i Osbyholm.
Klicka på bilden så får du upp den i ett fönster med en mycket större förstoring. Klicka åter igen på den stora bilden du får fram för att komma tillbaka hit.
Bild ID:000805.

Till toppen av sidan

Erik Eliasson 1955-11-16.
Förmodligen snöplogar på bilden och då kan det vara vägkassan mellan Hörby och Osbyholm.
Bild ID: HH_3173w. Foto: Henry Holm.

Osbyholm. Vattenverket 9 nov. 1954.
Bild ID: HH_3783. Foto: Henry Holm.

Osbyholm. Syn av reningsverket 9 nov. 1954.
Bild ID: HH_3784. Foto: Henry Holm.

Osbyholm 22 juni 1953.
Bild ID: HH_3782. Foto: Henry Holm.

Osbyholm Personalbostäder 27 sept. 1963.
Bild ID: HH_3795. Foto: Henry Holm.

Osbyholm Ålderdomshem 16 okt. 1959.
Bild ID: HH_3794. Foto: Henry Holm.

Till toppen av sidan

Parti vid Ousby bro i Ousbyholm. Vita villan till höger är åkeriägare Harald Nymans familjs hus som de köpte 1936. Före dem hade här varit kafé med bageri i källaren. Nymans hade tidigare hyrt hos Ola Persson på Osbyvärn. Fastigheten efter Nymans var Osbyholms folkskola som numera är en privat bostad.
Bild ID: IM_0019w. Källa: Kurt Persson.

Bron över Hörbyån fotot ca. 1920. I bakgrunden syns August Malms torp och banvallen samt banvaktstugan skymtar.
Bilden tagen från skolan.
Bild ID: PL_004w. Bilden tillställd oss av Per Landin.

Osbyholmsbor vid Ringsjön.

Osbyholmsbor vid Ringsjön.

Osbyholmsbor vid Ringsjön. Året är 1936.

Osbyholmsbor vid Ringsjön.

Grupp av organister i domkyrkan, 25 juli, 1942.
Elisabet Eriksson, Bengtsfors, Dalsland, Nils Andersson, Box 126 Sösdala, Elli-Britt Ingloff, Klockargården, Ränneslöv, Hildegun Hector, Sankt Ibb, Hven, Ingrid Nilsson, Västergatan 32, Malmö, Ulla Andersson, Stadsägan 346B, Sölvesborg, Gunvor Ismark, Malmö, Gudrun Olsson, Frk. Maj-Britt Lysell, Wivi Olsson, Ekeberg, Skepparslöv, Börje Henriksson, Djurslöv, Elsa Lövkvist, Värnanesg. 10, Malmö, Ernst Olgård, Kamrergatan 17, Malmö, Maja Sjögren, Spolegatan 4, Tore Borgström, Sixten Tilosius, Skeppareg. 16, Karlskrona, Aina Zettergren, V. Skrävlinge, Märta Ejenmark, Falun, Börje Hanström, Råda, Edvin HylÈn, Båstad, Britt Kullberg, Mjölby, Harald Lagerstrand, Jönköping, Eve Malmqvist, V. Skrävlinge, Johan Palmquist, Osbyholm.
Fotograf Per Bagge Lund (1866-1936).
Bild ID: Organister-1942-25-juli Källa: www.alvin-portal.org

Olyckstillfället tisdagen den 29 september 1964

Två dromedarer tillhöriga Cirkus Scala och värderades till sammanlagt 20.000 kr dödades vid en kollision på tisdag morgonen mellan ett rälsbusståg och ett traktorset vid Osbyholm 3 km väster om Hörby. Traktorsetet som var på väg mot Höör skulle passera en järnvägsövergång. Traktorföraren såg det röda stoppljuset men vågade inte tvärbromsa med tanke på de dyrbara djur han transporterade. Han såg tåget på 700 meters avstånd och trodde att han skulle hinna över.

Dyrbara dromedarer dödades vid kollision i Osbyholm
En våldsam kollision mellan ett traktorset från Cirkus Scala och ett motorvagnståg inträffade strax före kl. 9 på tisdags morgonen vid en järnvägsövergång i Osbyholm några kilometer väster om Hörby. Vid olyckan ljöt två värdefulla dromedarer en ögonblicklig död medan en del andra djur som transporterades på traktorsetet klarade sig. Ingen människa kom till skada. Traktorsetet som bestod av tre vagnar kom från Ystad och var på väg till Höör där cirkus Scala skulle ge en föreställning på kvällen.
Föraren av traktorn var dansken Knud Larsen som när han svängt av från riksväg 15 och in på vägen mot Höör upptäckte att ljud och ljussignalerna vid den blott några tiotal meter bort belägna järnvägsövergången var i funktion. Samtidigt observerade han motorvagnståget från Hörby på ett avstånd av 600-700 meter. Med tanke på de dyra djur som fanns i transporten vågade han enligt vad han uppgav vid polisförhöret inte tvärbromsa utan fortsatte i övertygelsen om att han skulle hinna över i god tid. Den chansningen misslyckades emellertid.
Trots att mortorvagnsföraren när han såg att en kollision var förestående bromsade hårt kunde olyckan inte undvikas. Det blev en våldsam smäll som smulade sönder de båda bakre vagnarna i traktorsetet. På den ena av dessa fanns två dromedarer en vit och en normalt färgad vilka båda dödades på fläcken.
På samma vagn transporterades en dyrbar höglandstjur som undkom oskadd. Den påträffades efter olyckan stående vid de båda döda djuren som vid kollisionen kastades ut i terrängen. Den vita dromedaren hade ett värde av 18.000 kr och den andra av 2.000 kr
I en vagn närmast traktorn fanns ytterligare djur nämligen en åsna två ridhästar och en ponny vilka alla undkom utan skada.

De båda dromedarerna kastades ut i terrängen och ljöt en ögonblicklig död. I bakgrunden spillrorna av de påkörda.
Bild ID: Cirkus_01

Reportage Henry Holm, Mellersta Skåne onsdagen den 30 september 1964 samt torsdagen den 1 oktober 1964.

Bild ID: Cirkus_04_HH_3443. Originalfoto av Henry Holm.

Motorvagnsföraren sprang vid kollisionen bakåt i vagnen och undgick därigenom att skadas. Glaset från sex krossade rutor yrde in i förarhytten och om någon befunnit sig där vid själva sammanstötningen hade han sannolikt inte undgått skador. Hela frampartiet av motorvagnen blev intryckt och dessutom blev det en del skador på ena sidan. Skadorna var så omfattande att rälsbusståget måste bogseras tillbaka till Hörby och tas ur trafik. De tre passagerarna som fanns på tåget forslades med bil till Eslöv.
Uppröjningen på olycksplatsen gick snabbt och efter ett par timmar kunde ett extra tåg avgå från Hörby. Rälsen vid övergången kröktes på ett ställe men skadan reparerades utan svårighet. Någon uppgift på vad det kommer att kosta att sätta motorvagnen i trafikdugligt skick igen har inte stått att få men att det rör sig om åtskilliga tusen kronor är utan vidare klart.
Bild ID: Cirkus_03a

Tack vare den svåra olyckan i Osbyholm då två av cirkus Scalas djur dödades bjöd man Höör på en föreställning som inte visade fram det allra bästa. Men artisterna gjorde allt för att göra goda nummer trots att de verkade aningen chockade av den svåra tågolyckan på tisdags förmiddag.
Bild ID: Cirkus_02

   Flygfoto över Osbyholm

Flygfoto över Ousbyholm år 1961.
Bild ID: IM_0107  Källa: Sven Lindgren

Flygfoto. Fotot är tagit före år 1947.
Bild ID: PL_006w

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

Flygfoto över Osbyholm i mitten av 1960-talet. Järnvägen fanns då kvar med ett stickspår in till godsmagasinet och betvågen. Däremot är lastanordningen för betorna borttagen
Bild ID: IM_0020w. Källa: Sven Lindgren.

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

Ringsjöstrand
* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

Osbyholm, Ringsjöstrand.
Bild ID: IM_0030w. Källa: Sven Lindgren.

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

Osbyholm med Ringsjöstrand
Bild ID: IM_0024w. Källa: Sven Lindgren.

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

Flygfoto över Osbyholm med Fulltoftakorset i början på 2000-talet. På bilden syns bl. a den tillbyggda byalokalen Bykupan och skolan som har blivit privata bostäder.
Bild ID: IM_0001w

*
KM 85976 Flygbildssamling från AB Flygtrafik i Bengtsfors. Inköpt (av Kulturen i Lund) 2000 för 90.000 kr. Köpet omfattar alla bilder som tagits i Skåne. Samlingen består i huvudsak av flygbilder men även andra motiv, främst av vykortskaraktär, förekommer. Varje bild finns förtecknad i de loggböcker som, i form av kopior, medföljde samlingen.
Under 2002 påbörjades en genomgång av samlingen med uppsortering och vårdåtgärder, omfattande ett mindre antal av fotografierna. Under 2004 fortsatte arbetet med ytterligare ett antal fotografier. Fotografierna är registrerade under KM85976 med individuella undernummer. KM 85976.1176. Fotografi, Osbyholm, färg, positiv, fil, H 5,7 cm, 7,3 cm.
2007 tillkom ytterligare ett litet antal bilder som skickats till länsmuseet i Varberg, men som har motiv från Skåne.

Creative Commons licens

Notering:
Vi vet inte förhållandena med just dessa bilder och köpet som Kulturen i Lund gjorde med AB Flygtrafik 2000. Men generellt övertar man inte upphovsrätten bara för att man köper ett antal bilder. Fotografen måste genom avtal frånsäga sig upphovsrätten och i så fall låta köparen överta även denna.
Detta är olika typer av affärsuppgörelser och det handlar alltid om vad köparen vill betala för respektive alternativ.
/gammalstorp.se
 

©

En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969 (enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda så länge de inte går emot andra lagar.

Fotografier som saknar konstnärligt och/eller vetenskapligt värde och som togs före 1969 är fria att använda. I regel handlar det då om amatörfotografier, olika slags nyhetsbilder samt enklare porträtt. För beställda porträtt gäller dock särskilda regler.

Det innebär att alla så kallade licenser på bilder innan 1969 är helt onödiga och skapar bara förvirring. Alla bilder (utom verk) tidigare än 1969 kan användas av var och en så länge det inte strider mot andra lagar.
Alla dessa "licenstecken" saknar all betydelse och är inte juridiskt hållbara vid domstol. Museer, institutioner eller andra aktörer har samma lagar att rätta sig efter som alla vi andra.

Ousbyholm och gamla bron som stängdes av 1953 när riks fyran fått ny sträckning genom byn. Bilden är tagen 1967.
Bild ID: IM_0108  Källa: Sven Lindgren

Ousbyholm och gamla bron 1967.  Här syns även det högra tredje brovalvet. Se även bild 108
Bild ID: IM_0109  Källa: Sven Lindgren

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1934.

Harald  Nyman, Osbyholm.
Bild ID: TAB_0243.

Harald  Nyman, Osbyholm.
Bild ID: TAB_0244.

Parti vid Ousby bro i Ousbyholm. Vita villan till höger är åkeriägare Harald Nymans familjs hus som de köpte 1936. Före dem hade här varit kafé med bageri i källaren. Nymans hade tidigare hyrt hos Ola Persson på Osbyvärn. Fastigheten efter Nymans var Osbyholms folkskola som numera är en privat bostad.
Bild ID: IM_0019w. Källa: Kurt Persson.
(Kopia av bilden ligger även på länken "Åkerier i bygden").

   Heåkra

En vy tagen från järnvägsperrongen i Osbyholm ca år 1910. Fastigheten till höger är det blivande bageriet och kaféet, som drevs av Harald och Rut Malm. Fastigheten till vänster är i så fall Sigfrid Olssons lanthandel. Området som växte fram kring stationshuset kom att benämnas Ousbyvärn.
Bild ID: IM_0007w  

Villor på Stationsområdet nuvarande Slottsvägen i Osbyholm. Första tvåvåningsvillan var Ture Hartnors (f.d. Hansson) familjs hus. Han drev timmeraffär bakom Bergknuts affär. I nästa villa bodde Ingeborg. Den tredje villan var bostaden till möllan och där bodde familjen Knut Pålsson.
Bild ID: IM_0016w. Källa: Kurt Persson.

En lerig riksväg genom Osbyholm cirka år 1910. Fastigheten till höger är det blivande bageriet och kaféet, som drevs av Harald och Rut Malm.
Bild ID: IM_0004w

Kaffeét strax före rivningen år 1991 och som senare blev en pendlarparkering.
Bild ID: IM_0033. Källa: Ingmar Malm.

Osbyholm, mot slutet på 1930-talet

Bild ID: Osbyholm_Station_12. Bildkälla: Samlingsportalen.

Järnvägsbrons östra fäste byggs på 1890-talet i Osbyholm. I bakgrunden syns Ousby nr 9 som inrymde en gårdssmedja och byns första skola. Detta hus brann ner 1917.
Bild 20081403

 
  Titta gärna in på vår länk "Järnvägen" som berättar och visar järnvägshistoria i trakten.

   Karlslund nr 10

Hej

Jag har tittat på er bildsamling med gamla bilder från Hörby och de bilderna är mycket fina och trevliga. Jag har några bilder, som jag kunde tänka mig att bidra med. Min farfar hette Sven Henriksson och ägde och drev Karlslund nr 10 i Osbyholm.

Själv heter jag Nils Henriksson (född 1934), son till Henrik Henriksson och sonson till Sven Henriksson. Bilderna som jag skickar är i JPG-format och jag hoppas att de skall duga för att ingå i era samlingar. Det är möjligt att några andra bilder även skulle kunna passa in, men i så fall kan ni väl höra av er.

Med vänliga hälsningar
Nils Henriksson
Helsingborg

Sven Henriksson och delar av hans familj. I soffan Sven och hans hustru Anna, Sven med sonen Hjalmar (född 1899) i knäet. På marken framför, sonen Henrik (född 1892), okänd piga (kan vara Johanna Mathilda Andersson född i Högseröd 1884) och längst till höger dottern Hilda (född 1891).

"Karlslund nr 1" föreställer Sven Henrikssons gård Karlslund nr 10 i Osbyholm. Bilden sägs vara tagen omkring 1910.

"Karlslund nr 2" föreställer Sven Henrikssons gård Karlslund nr 10 i Osbyholm. Bilden sägs vara tagen omkring 1940. Gården hade då övertagits av Sven Henrikssons son Hjalmar, som hade en hel del förtroendeuppdrag både inom Hörby kommun och inom lantbrukskooperationen. Sven Henriksson själv dog 1941-07-01.

Anders Ahlbeck (1870 - 1954) med döttrarna Ellen och Hilda. Hilda (1904 - 1992) var gift med Hilding Lundh (1905 - 1974). Hilding var jägmästare på Osbyholms Gods och de var bosatta på Rödaborg som var belägen norr om slottet. Anders var son till N. Ahlbeck 1844 - 1891) och Cecilia (1842 - 1925).
Bild ID: IM_0086 Källa: Kurt Persson

Ola Persson (född 1862) med hustrun Johanna (född 1860). De hade haft lantbruk i Mjälaströ och var inflyttade. De är begravda på Fulltofta Kyrkogård. De var bosatta på Osbyvärn nr 8 med dagens adress Banvallsvägen nr 1.
Bild ID: IM_0087 Källa: Kurt Persson

Karin Jonsson, syster till vår lärare Lars Hansson. Hon och ytterligare ett syskon, Olof Hansson bodde i villan närmast Bykupan. Bilden är tagen 1968. Karin var konstnär och målade flera tavlor med Osbyholmsmotiv. Hon flyttade sedermera till Hörby.
Bild ID: IM_0081 Källa: Ulf Bergknut

Kandidat Victor Svensson. Maj 1915
Adress: Osbyholm
Foto: Per Bagge (1866-1936).
Bildkälla: Arkivkopia.

Kandidat Victor Svensson. Maj 1915
Adress: Osbyholm
Foto: Per Bagge (1866-1936).
Bildkälla: Arkivkopia.

Osbyholm bommar. Ellen Nilsson 15 sept. 1959..
Bild ID: HH_3793a.

Sven och Anna Henriksson.
Kan vara bröllopskort. De gifte sig 1890 och övertog Annas föräldrahem i Slagtofta nr 2. Omkring 1894 övertog de Karlslund nr 10.

“Henrik A Västerstad” var son till min farfars syster Karna, som var gift med Anders Persson på nr 2 i Råby. Henrik Andersson var därmed bror till den kände kommunalmannen Martin Andersson på Råby nr 9.

Anders och Elna Nilsson från Stångby.

Rättelse av bildtext 2017-11-08

Fotografiet ovan påstås föreställa Nils och Anna Frank i Hörby.
Vill bara tipsa om att det föreställer Anders och Elna Nilsson från Stångby.

Anna Franks föräldrar och min farfars farföräldrar.
Hälsar
Mats-Ola Nilsson

Vill vill tacka för rättelsen. Tyvärr stämmer inte alltid den faktainformation som vi får till bilderna. Därför är de tacksamt när vi kan rätta felaktigheter.
Tack
www.gamalstorp.se

Nils och Anna Frank
Nils Åkesson Frank var toffelmakare i Hörby. Han var från början soldat vid Norra Skånska Infanteriregementet i Frosta kompani för rusthåll Fulltofta 1 på torp nr NS-02-0060.
Sin toffelmakarverkstad hade han mitt i Hörby, inte långt från Viktoria Benediktssons hus. Nils och Anna Frank var föräldrar till Ester Frank, hustru till Hjalmar Henriksson på Karlslund.

Alex Andersson bodde på Hagadalsvägen 3 tillsammans med hustrun Ester och barnen Göran och Kerstin.
Alex var kamrer på Jordbrukskaasan i Hörby som senare blev Föreningssparbanken. Alex hade även en del kommunala uppdrag. Alex var son till Karl Andersson på Osby 1:132 (Vidablick) vilket är beskrivet på annan plats.
Bild ID: IM_0085 Källa: Kurt Persson

Osbyholms kvarn 1943.

Ousbyholms kvarn som sedan 1927  innehafts av tre generationer Pålsson. Kvarnen hade sin storhetstid under 1940- och 50 talen då den moderniserades och  bl. a installerades nya turbiner. Kvarndriften upphörde i mitten av 1980-talet men kom senare under en period att ersättas av småskalig el. produktion.
Bild ID: IM_0003w

Den stora ombyggnaden 1952-1953 av riksfyran. I bakgrunden farfar Sigfrids hus och ytterligare bakom Albert Anderssons hus och längst bort Björklunds affär.
Bild ID: IM_0072 Källa: Ulf Bergknut.

Den stora ombyggnaden 1952-1953 av riksfyran.
Bild ID: IM_0071 Källa: Ulf Bergknut

Rönnen är fortfarande kvar, men fick ge plats åt vägbygget i början på 1950-talet.
Bild ID: IM_0073 Källa: Ulf Bergknut.

Bensinpumpen är fortfarande kvar, men fick också flyttas innan vägbygget var färdigt 1952-1953.
Bild ID: IM_0074 Källa: Ulf Bergknut

Jan-Åke och Ulf utanför pappas affär omkring1945-1946. födda 1938 resp. 1942.
Bild ID: IM_0078 Källa: Ulf Bergknut

Farfar Sigfrids nyinköpta lastbil. Möjligen kan det vara Gunnar Karlsson som poserar, han var under många år chaufför på lanthandeln. Hans fästmö, senare hustru var anställd i affären.
Bild ID: IM_0075 Källa: Ulf Bergknut.

Lågprisbutiken i Osbyholm. Nerlagd sedan många år.
Källa: Kringla.nu CC-BY-NC-ND. Fotograf Okänd.

Filmklipp av invigningen av lanthandeln i Osbyholm.
Total tid: 13 min. 21 sek.
Bild ID: Filmklipp_01_Osbyholm. (Öppnas i ett eget fönster).
Källa: Osbyholms Byaförening.

Mangelbodar Osbyholm.

Under lanthandelsepoken fanns tillgång till mangelbod både hos Björklunds och Bergknuts. (Olssons) lanthandlar. Bodarna användes av respektive butiks kunder.

I boden fanns en stor stenmangel bestående av en träkonstruktion med en fast undre och en övre rörlig marmorskiva samt ett stort hjul med vev som drev några kugghjul.

Mellan de båda marmorskivorna placerades en trärulle, från vardera kortsidan, med lakanet eller duken, eller vad som skulle manglas, pårullad och ytterst en mangelduk. När man skulle lägga rullarna mellan skivorna drog man i någon spak (en för varje kortsida), som gjorde så att övre skivan lyftes och man kunde lägga in eller ta ut rullarna. Med hjälp av hjulet och veven drogs den övre marmorskivan fram och tillbaka och då följde rullarna med, fram till mitten, där de vände tillbaka. Detta upprepades ett antal gånger, för det var viktigt att tvätten och i synnerhet linnedukarna, blev släta och fina. Innan man begav sig ner för att mangla dänkte och lade (vek) man tvätten på ett speciellt sätt.

Jag minns att mor packade ner tvätten i en bananlåda som sattes på pakethållaren på cykeln och trampade ner till Björklunds för att mangla. Jag minns även att vi barn fick hjälpa till att ”dra” mangeln och när vi var för korta för att nå att dra runt hjulet med veven, fanns det en trälåda som vi kunde stå på.

Vad det kostade att använda mangeln minns jag inte, men antar att det var en mindre summa.

av Eva-Lisa Johansson i april 2019

Här letar vi fotografier.
Kanske du har?

   Mejeriet i Osbyholm

Johan Svensson med mjölkkannor hem till kylning

Branden i mejeriet i Osbyholm.
Foto: Carl Martinsson.  Från Ingegärd Olofssons samlingar.

Osbyholm Nils-Åke Pålssons damm 1987.
Bild ID: HH_3790.

Osbyholm Nils-Åke Pålssons damm 1987.
Bild ID: HH_3792.

Osbyholm Nils-Åke Pålssons damm 1987. Foto: © Bert Hagström Eslövs-Bild
Bild ID: HH_3791.

Karl Anderssons småbruk, Vidablick, Osbyholm omkring 1930. Min Farfar och far nämnde stället vid namn Vidablick, men på senare år har jag fått för mig att jordgubbsodlarna har tagit sig ensamrätt  till namnet. Jag tror dock att hela raden av småbruk uppemot Lybyåsen har rätt till namnet Vidablick.
Bild ID: 99_070914011-(1). Källa: Göran Andersson.

Karl Anderssons småbruk, Vidablick, Osbyholm omkring 1930. Karl Andersson odlade sockerbetor, potatis och något sädesslag, det senare troligen som foder åt hästen (Brunte!), hönsen och mjölkkorna.
Bild ID: 99_070914011-(2). Källa: Göran Andersson.

Karl Anderssons småbruk, Vidablick, Osbyholm omkring 1930.
Bild ID: 99_070914011-(3). Källa: Göran Andersson.

 Karl Anderssons småbruk, Vidablick, Osbyholm omkring 1940. Tillbyggnaden i ”cementblock” innehöll en verkstad, häststall och sädeslager på vinden. Vid tröskningen kom det en hel konvoj av traktorer från en maskinstation i Norrtou med en remdriven tröska, halmpress, fläkt och rör för att blåsa upp säden på vinden. De for omkring som ett cirkussällskap och avverkade gårdarna längs landsvägen vid Vidablick under några dagar. Grannarna hjälptes åt vid tröskan.
Bild ID: 99_070914011. Källa: Göran Andersson.

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie.

Källa: Alvin. Skånska utsikter: Vues de Scanie. Delförstoring av ovan bild.

Osbyholms slott.
Foto: © Jorchr Licens: CC-BY-SA 3.0 – GNU Free Documentation License

Osbyholms säteri 1935
Foto: Mårten Sjöbeck (1886-1976). Bildkälla: www.alvin-portal.org

Kulturgeografen Mårten Sjöbeck var en förgrundsfigur i den moderna landskapsvården. Hans fotografier från 1920-talet till 1960-talet skildrar de försvinnande, äldre bruksmetodernas spår i det sydsvenska kulturlandskapet. I hans arkiv finns förutom fotografierna även en större mängd kartor, ritningar och anteckningar, noggrant geografiskt sorterade.

Osbyholms slott.
Bild ID: IM_0025w. Källa: Sven Lindgren.

Osbyholms slott.
Bild ID: TE_260

Bild ID: TE_257

Bild ID: TE_251

Bild ID: TE_253

Bild ID: TE_255

Bild ID: TE_256

Bild ID: TE_259

Osbyholms slott.
Bild ID: IM_0026w. Källa: Sven Lindgren.

Osbyholms säteri 1935
Foto: Mårten Sjöbeck (1886-1976).
Bildkälla: www.alvin-portal.org

Osbyholms säteri 1935
Foto: Mårten Sjöbeck (1886-1976).
Bildkälla: www.alvin-portal.org

Osbyholms säteri 1935
Foto: Mårten Sjöbeck (1886-1976).
Bildkälla: www.alvin-portal.org

Osbyholms säteri 1935
Foto: Mårten Sjöbeck (1886-1976).
Bildkälla: www.alvin-portal.org

Osbyholms säteri 1935
Foto: Mårten Sjöbeck (1886-1976).
Bildkälla: www.alvin-portal.org

Korsvirkesloge vid Ousbyholms slott revs januari 1951 efter uppmätning som förvaras i lands arkivet Lund

Konstnär Ferdinand Richardt. 1819-1885.

Osbyholms slott med tillhörande stallar och andra byggnader. Till höger syns taket på en större byggnad vilken numera är riven. I bildens högerkant syns Hörbyån flyta förbi. Bilden är troligen från 1930-talet.
Bild ID: TE_255

Ousbyholms slott före ombyggnaden i början på 1930-talet. Vid denna ombyggnad byggdes tornets överdel om och försågs med ett koppartak i renässansstil och den tredje våningen i mittpartiet togs bort.
Bild ID: IM_0005w

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

Bild ID_ TE_254

Bild ID: Vykort_028_Osbyholms-slott.

Osbyholms slott. Exakt årtal okänt men troligen cirka 1950.
Bild ID: TE_252

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

Bild ID_ TE_261

Bild ID: TE_248

En renässansgavelprydd utbyggnad mitt på gårdssidan försvann under 1700-talet, även flyglarna och trädgården har moderniserats. Efter Georg Christian Cocks död 1778, sålde arvingarna Osbyholm till Rudolf Hodder Stjernswärd, men slottet återköptes genom bördsrätt av lagmannen, sedermera landshövdingen, Per Hultgren, adlad och adopterad von Seth. I sitt tredje äktenskap gifte han sig med den siste Cocks dotter Maria Lovisa. Under sin tid som ägare utökades slottets areal genom att köpa in Lyby säteri. När Per von Seth dog 1810, övertogs slottet 1812 av hans adoptivson Johan Boman, adlad von Seth. Efter hans död satt änkan Sofia Cronacker i orubbat bo och vid skiftet efter henne 1847 övertogs Osbyholm slott av de två äldre sönerna Carl Gustaf och Johan August von Seth, som var gift med sin kusin grevinnan Virginia Dorotea Elisabet Spens. När bröderna övertog Osbyholm slott sålde de ifrån en del av slottets stora ägor. Slottet var i behov av renovering och dessutom krävdes en utbyggnad för att kunna ryma två familjer. 1853 byggdes ett nytt mittparti som försågs med en tredje våning med platt, balustradkantat tak. Tornet höjdes och fick en övervåning i nygotisk stil med spetsig spira. År 1931 lät friherrinnan Anna Trolle, bygga om slottet efter ritningar av arkitekten Leon Nilsson. Då togs den av bröderna von Seth uppförda tredje våningen bort och tornets överdel byggdes om och försågs med koppartak i renässansstil. Mellan 1939 och 1984 ägdes slottet av den norske skeppsredaren Anders Jahhre. Sedan 1984 ägs Osbyholm av godsägare Anders Tuvehjelm med familj, som 1987 utökade slottet areal betydligt genom inköp av granngården Fulltofta.

Bild ID: TE_250

Bild ID: TE_259

Osby Frälse säteri. Teckning av Ingenieuren Burman 1680

Denna vindmölla finns i slottsparken i Osbyholm.
Bild ID: IM_0017w. Källa: Kurt Persson.

Osbyholms slott.
Bild ID: IM_0029w. Källa: Sven Lindgren.

Lavering, Osbyholms slott med dess park, några friliggande byggnader och vallgravar. Ligger några km. väster om Hörby. Ägs av godsägare Anders Tuvehjelm med familj. Tillverkad av Flensburg, Matthias (1734-1815).

1919. Arbetsstyrkan på Osbyholm strax före 1920. 1. Torpare Anders Nord, 2. Rudolf Stapel, 3. Emil Nilsson, 4. Bernt Nilsson, amerikafarare, tillf. arb., 5. Pettersson i Haga, Getskog, Olaus, prästson från Lyby, 6. Gotthard Nilsson, fast anställd, 7. Peter Nilsson, 8. Hildegard, 9. Hanna mjölkerskas Ester, 10. Maria kallad Klobbemaria Kristiansson, 11. Anton Persson, 2:e dräng, 12. Anders Nilsson, 13. Torpare Ahlbeck, 14. Nils Persson, 15. Karl Persson, 16. Kätte Nilsson, 17. Fru Jakobsson, m. t. djurskötare, 18. Cecilia Persson, 19. Edit född Malm, 20. Fru Peter Nilsson, 21. f.d. betjänt Björklund, allround, hantverkare målare murare mm, 22. Arvid, son till Pettersson i Haga, 23. Gottfrid Lindberg, s.k halvkarl, körde med häst en häst till alla småskörslor, 24. Sigfrid Nilsson, 25. Harry Nilsson, L:a Harrie, 26. Valdemar Nilsson, 27. Bror, Peter Nilsson, 28. Möjligen en syster till Harry och Valdemar Nilsson omkom genom drunkning 3 år gammal.

Osbyholm Slott.
Bild ID: HH_3788.

Osbyholm Slott 26 april 1990. Foto: ©  K G Press-Foto
Bild ID: HH_3786.

År 1929. Visitkortsfotografi. Porträtt av Johannes (John) Svensson (1802-1881), inspektor på Osbyholm.

Osbyholm Slott Jaktlag 17 nov. 1956. Skeppsredare Anders Jahre ägare av Osbyholms slott 1939-1984 är nummer 5 från vänster.
Bild ID: HH_3789.

1956-11-19

Storfrämmande för Osbyholm måndagen den 19 november år 1956.
Trygve Lie bland gästerna vid traditionella höstjakten

Skotten från dubbelbössorna föll tätt under hela lördagen i terrängen strax öster om Ringsjön där herren till Osbyholm norske skeppsredaren Anders Jahre anordnat sin traditionella stora höstjakt. Som vanligt vid dessa tillfällen bestod jägarskaran av nästan idel ”högvilt” till stor del dessutom utgörande ädel adel och som alla suveränt behärskade geväret hade småviltet i Osbyholms och Fulltoftas marker en svart dag. Den mest prominenta profilen i jaktsällskapet tillhörde ingen mindre än FN:s förre generalsekreterare nuvarande fylkesmanden Trygve Lie som liksom övriga deltagare kunde glädja sig åt en god skjutlycka.

För storjakten som huvudsakligen siktades på fasan hare och kanin hade uppbådats ett 30-tal klappare bland vilka sågs åtskilliga intresserade jägare från orten. Man satt igång redan kl 8.30 dimman låg tät över nejden och sikten alltså var inte den bästa. I det första drevet som förlades till det angränsande Fulltofta där skeppsredare Jahre arrangerade jakten blev bytet rikt och fortsättningen blev början lik. Sju drev signalerade jägare Hilding Lundh som organiserat jakten på vanligt välsmort vis.

Mot lunch befann sig jaktsällskapet i närheten av Osbyholms slott där man lunchade efteråt begav man sig ut på de återstående 3 dreven som utspelades på Osbyholms ägor.
Hur många skott som avlossades under dagens lopp är inte lätt att säga. Men bytet blev ordentligt räknat så nämndemannen och trädgårdsmästaren Waldemar Olsson på Sextorp till. När han på kvällen summerade det uppraderade viltet i gräsmattan framför slottet fick han fram siffran 427 huvudsaken fasaner med en ganska jämn proportion mellan tuppar och hönor. Ett 20-tal granna harar ett dussintal kaniner och en räv. Det mesta viltet går till Grand Hotell i Göteborg.

Sedan sista skottet fallit samlades jägare och drevkarlar framför slottet. Där skeppsredare Jahre tackade klapparna för ett gott arbete och även vände sig med några ord till sina gäster.
Dagen avslutades med jaktmiddag på slottet.

Här är till sist namnen på de 13 som deltog i den givande fasanjakten.
Landshövding: Per Westling Kristianstad
landshövding: Trygve Lie Norge
bankdirektör: Jacob Wallenberg Stockholm
hovmästaren friherre: Carl Palmstierna Maltesholm
greve: Pontus De la Gardie Borrestad
greve: H-G Trolle Wachtmister Trolle Ljungby
godsägare: Leopold Lövensköld Norge
godsägare: Diderik Cappelen Norge
bankdirektör: Erik Lundh Göteborg
godsägare: Gert Treschow Juleberg
godsägare Mogens Treschow Sannarp
och värden skeppsredare: Anders Jarhe

Källa
Sims Mellersta Skåne år 1956

Anders Jahre längst till höger. Ägde Osbyholms slott, var en norsk skeppsredare och hade ofta jakt på slottet för berömdheter. Kronprinsen var ofta där.
Jacob Wallenberg Tryggve Lie Norge Jahre.
Osbyholm 17 nov. 1956
Bild ID: HH_3798.

Anders Jahre längst till höger. Ägde Osbyholms slott, var en norsk skeppsredare och hade ofta jakt på slottet för berömdheter. Kronprinsen var ofta där.
Jacob Wallenberg Tryggve Lie Norge Jahre.
Osbyholm 17 nov. 1956
Bild ID: HH_3800.

Osbyholm Slott.
Bild ID: HH_3787.

Osbyholm Slott 26 april 1990. Foto: ©  K G Press-Foto
Bild ID: HH_3785.

Osbyholm Jakt.
Bild ID: HH_3796.

Osbyholm Jahre, Thenell Sept. 1960.
Bild ID: HH_3802.

Osbyholm.
Bild ID: HH_3807.

Osbyholms slott. Carl-Gustav 21 august 1964.
Bild ID: HH_3797.

Osbyholm Jakt.
Bild ID: HH_3804.

Osbyholm A Jahre stiger iland juli 1961.
Bild ID: HH_3801.

Denna vindmölla finns i slottsparken i Osbyholm.
Bild ID: IM_0017w. Källa: Kurt Persson.

Osbyholms slott.
Bild ID: IM_0029w. Källa: Sven Lindgren.

Akvarell omkring 1780.
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket - Arkivbild.

Ousby 4 Lindgrens Handelsträdgård före branden 1952.
Bild ID: IM_032w. Källa: Sven Lindgren.

Ousby 4 Lindgrens Handelsträdgård med huset John Lindgren lät bygga 1952.
Bild ID: IM_0031w. Källa: Sven Lindgren.

På vintern odlar vi mest tulpaner, berättar trädgårdsmästare John Lindgren.
I Osbyholms trädgårdsmästeri odlas tulpaner och krukväxter. Vanligtvis har man ständigt 100 000 plantor inomhus. Vintertid omfattar odlingen till största delen tulpaner och på sommaren är det krukväxter av skilda slag.
Innehavaren John Lindgren har haft trädgårdsmästeriet sedan 1947, men hävdar att stundtals är det problem med avyttringen. Konkurrensen är stor och Lindgren menar att de små företagen har svårt att hävda sig mot de större. Det hindrar dock inte att hans blommor är efterfrågade i orten.

Blommor till Malmö
Större delen av Osbyholmsblommorna säljs till grossister i Malmö och Lund. En mindre del levereras till Hörby och vidare finns det viss hemförsäljning d.v.s privatpersoner kan köpa blommor direkt från drivhusen.

Fem Drivhus
Trädgårdsmästare John Lindgren har byggt upp sitt trädgårdsmästeri successivt. Han startade 1947 och har numera 5 växthus. Dessa har uppförts ett och ett i taget. Hr Lindgren sköter rörelsen med hjälp av tre anställda.
Odlingen omfattar enbart tulpaner och krukväxter. Vintertid rör det sig huvudsakligen om tulpaner och resten av året odlas krukväxter av skilda slag.

Stor konkurrens
Konkurrensen är, menar John Lindgren, stor. Det är många gånger svårt att hävda sig gentemot de större företagen. Det hindrar dock inte att Osbyholmsborna är nöjda med Lindgrens Blommor. De köper ofta direkt från trädgårdsmästeriet.
Det är svårt det här med blommor, erkänner Lindgren. Varje sort skall odlas efter speciella principer och man måste lära sig en hel del växtkännedom. Efter de här åren har Lindgren förstås hunnit lära sig det mesta om blommor.

Lindgrens hus i Osbyholm. Ousby 4. Nils och Anna Lindberg.
Bild ID: 1988_0477

Lindgrens Blommor i Osbyholm
Bild ID: IM_0088.
Källa: Ur Mellersta Skåne den 22 mars 1969, Inga Wernersson.

Ousby 5, Malmstorp i Osbyholm på 1930-talet.
Bild ID: IM_0008w Källa: Ingmar Malm.

Ousby 5, Malmstorp i Osbyholm med Ingmar Malm på hästen tillsammans med sin far Ivan Malm.
Bild ID: IM_0093 Källa: Ingmar Malm.

Ousby 5, Malmstorp i Osbyholm. Höskörd någon gång på 1950-talet. I bakgrunden syns Osbyholms skola.
Bild ID: IM_0094 Källa: Ingmar Malm

Lite historia. Ousby 5 inkluderar även Ousby 9 och Ousby 21. Dessa var mindre fastigheter som gränsade till Ousby 5. Ousby 9 var gårdssmedja och här startades också byns första skola.

I samband med Laga skifte år 1849 flyttades flera gårdshus ut från Ousby By till ägorna som låg längs vägen mot Hörby. På 1890 talet kom järnvägen till byn och man beslöt att dra järnvägen söder om kvarndammen i Osbyholm och Ousby 21 revs och en stor del av marken togs i anspråk för järnvägen. På 50-talet kom riksvägen att dras parallellt med järnvägen och ytterligare mark togs i anspråk från Ousby 21. Ousby 9 fanns kvar in på 1900 talet men brann ner efter att gnistor från ett ånglok antänt halmtaket. Rester av Ousby 9 och 21 finns fortfarande kvar i form av breda stenagärden där stenen från husen har lagts upp för att frigöra åkermark åt Ousby 5.

August och Johanna Malm. Det blivande torparparet August f.1882 och Johanna Malm f.1884 flyttade år 1908 från Hörby in på torpet Ousby 5 med sina två döttrar Edit f.1905 och Ebba f.1906 Paret var inte helt obekanta med Osbyholm eftersom de något år tidigare hade träffats på Ousby 10, Karlslund. 

Torpet Ousby 5 ingick då i Osbyholms Säteri som vid denna tidpunkt ägdes av von Seth.

Av ett bevarat arrendekontrakt framgår att August var skyldig att årligen utföra 113 dagsverken på Osbyholms säteri och Johanna skulle utföra 10 dagsverken per år. Mot detta fick de bruka den jord som tillhörde torpet vilket var ca 5 tunnland eller 2,5 ha. För detta ändamål fick de använda säteriets hästar och redskap.

August var huggedräng vilket innebar att han tillverkade och reparerade allehanda träredskap. Den mesta tiden gick nog åt för bulstervagnar med tillhörande vagnshjul. Detta finns även beskrivet i Ernst Åkessons bok ”Osbyholm – herrgården, torpen, människorna, samhället.

Ytterligare barn kom att se dagens ljus på detta torp Ellen f.1909, Gunni f.1911, Harald f.1914 och lillebror Ivan f.1916 ( min far). Livet var säkert strävsamt för August och Johanna men samtidigt fanns det en trygghet i en ganska säker försörjning genom kontraktet med Säteriet och tillgången till en bit mark som räckte för att förse familjen med de nödvändiga basmatvarorna såsom mjölk, ägg, kött, potatis, spannmål och grönsaker.

Det första kontraktet undertecknades 1910 som sedan förnyades vart femte år fram till 1938 då säteriets ägare Anna Trolle sålde torpet till August och Johanna för 5000:-. De påbörjade omgående en förbättring av huset genom att byta ut halmtaket till tegelpannor. Nu var detta för en torpare en kostsam affär och som därför genomfördes i två etapper. Därför ligger det Veberöds tegelpannor på södra sidan och Börringe pannor på den norra sidan.

Vidare kom det elektricitet i huset vilket innebar en betydlig förenkling av det dagliga arbetet både inomhus och i stallet

I mitten på 50-talet insjuknade Johanna och avled 1956. August som nu var över 70 år avvecklade jordbruket och 1961 flyttade han in på det nybyggda ålderdomshemmet i Osbyholm. År 1962 avled August och nya krafter tog vid när sonen Ivan med hustrun Helvig övertog torpet 1963.

Ivan och Helvig Malm. En totalrenovering av torpet var nödvändig bl.a byttes både golv och innertak ut, all elektricitet drogs om, en hydrofor för vatten sattes in och en elektrisk spis samt kylskåp och frys installerades. Dessutom installerades centralvärme genom en vedeldad kökspanna.

Ivan och Helvig fortsatte i samma spår som August och Johanna med några kor, några grisar och några höns och tog tillvara det de odlade på det lilla torpet.

Ivan dog hastigt 1983. Jordbruket avvecklades och Helvig bodde kvar till 1989. Året därpå köptes torpet av Ingmar och Eva Malm.

Ingmar och Eva Malm. Torpet var nu i behov av ytterligare renovering och förbättring. Huset tilläggsisolerades och fick ny träpanel, en vindskupa byggdes vilket gjorde att ovanvåningen kunde utnyttjas på ett bättre sätt, el.ledningar byttes ut, utrymmen för badrum och tvättstuga skapades

Marken arrenderades ut till en granne med undantag för ängsmarken närmast ån och kvarndammen.

Ousby 5 Malmstorp, Osbyholm. Torparen August Malm omgiven av hustrun Johanna och dottern Gunni. Bilden är troligen från tidigt 1940-tal.
Bild ID: IM_0092 Källa: Ingmar Malm

Delförstoring av ovan bild.
Bild ID: IM_0092a Källa: Ingmar Malm.

Kungatorpet omkring 1928. Foto: Edvard Nilsson.
Bild ID: 1988_476-Kungatorpet-Ousby.

Kungatorpet eller Kungahuset
Gården Osby 11 kallades i äldre tid ibland för kungatorpet eller kungahuset. Anledningen till denna benämning var enligt min far, Herbert Svensson (ägare till Osby 13, Ådalen 1957-1975), en tragisk händelse som hans far Anders Svensson (ägare till Osby 13, Ådalen 1888-1927), berättat för honom.

Under en jakt på Osbyholmsgården där kungen deltog någon gång på 1870-talet hade kungen efter middagen föreslagit att de skulle jaga räv. Man hade då gått ner till Sven Henrikssons (dåvarande ägare till Osby 10, Karlslund) äng vid ån där någon visste att det fanns ett rävgryt. Bakom stenröset hade de fått syn på en räv som de skjutit. När de kom fram till sitt jaktoffer såg de att det ej var en räv utan en liten pojke klädd i röd mössa som de dödat. Pojken var son till en statardräng på Osbyholmsgården, Johan August von Seth, (dåvarande ägare till Osbyholmsgården) kompenserade familjens förlust ekonomiskt genom att skänka torpet Osby 11 och senare också enligt fars återgivning av händelsen genom att betala en Amerikabiljett till en av sönerna som vid denna tid arbetade som dräng på Ådalen, vars ägare då var Sven Åkesson (min fars farfar). Johan August von Seth hade också betalat lärarinneutbildning för en av döttrarna.

Torpets (Osby 11) benämning, Kungatorpet, förklaras därigenom att det var kungen som vådaskjutit pojken. Enligt min far var det Karl XV och pojken skulle varit i 6-årsåldern.

Finns det nu någon substans i denna berättelse? Oftast finns det det i sådana bygdehistorier men den verkliga händelsen brukar förändras genom generationerna.

För att ta reda på om denna tragiska händelse ägt rum bänkade jag mig en dag denna sommar på Landsarkivet i Lund. Tidigare har jag under mina universitetsstudier skrivit om emigrationen från bl.a. Hörby socken och visste därför att det funnit en dräng på Ådalen vid namn Nils Nilsson som emigrerade till Amerika år 1880. Han var född 1857.

Om kungen varit Karl XV måste händelsen skett före år 1872 eftersom Karl XV dog detta år. Jag läste därför igenom Hörby sockens dödsböcker från 1860-talet fram till 1872 i hopp om att finna någon pojke som dött av vådaskjutning. Helt säkert var det ju inte att man angett dödsorsaken. Jag fann ingen pojke under 10 år som var son till en statardräng i dessa böcker.

Dödböckerna skrevs löpande och det var nog enbart i undantagsfall som man bläddrade bakåt och fyllde i uppgifter i de tomma kolumnerna.

Husförhörslängderna innehåller däremot fylligare uppgifter eftersom dessa har ett eller flera uppslag för varje fastighet och man fyllde i de boendes kunskaper i kristendom och läsning under 5 år. Därför noterade man också i anmärkningskolumnen om något skett under de fem åren och skrev sidhänvisning till andra böcker som fördes av socknen.

I husförhörslängden för år 1870–1881 är familjen struken från Osbyholmsgården och finns på Osby 11 men sonen Anders, född 1863, finns ej längre med. Han har dött den 27 augusti 1874. I anmärkningskolumnen står: Skjuten av våda. Ej heller äldste sonen Nils finns med. Han finns på Osby 13, Ådalen men i anmärkningskolumnen där står: Amerika. I nästa periods husförhörslängd står i anmärkningskolumnen att även dottern Anna, född 1868, flyttat till Amerika år 1886.

Enligt dessa offentliga källor var alltså pojken, Anders Nilsson, ej sex år utan elva år och kungen var ej Karl XV utan Oscar II.

Var nu Oscar den II på Osbyholmsgården den 27 augusti 1874? För att få reda på detta måste man vända sig till Hovarkivarien på Riksarkivet i Stockholm. Kanske finns det även noteringar om denna dag i kungens dagböcker?

Foto från Järnvägsmuseet. CC-BY-SA 4.0

Kungatorpet Ousby 11 i december 2019. Ägare sedan flera år tillbaka är Per-Erik och Marianne Andersson på Ådalen, de övertog Kungahuset efter Dan Lindberg.
Bild ID: IM_0092 Källa: Ingmar Malm

Illustrationen hämtad från det man kallar "free clipart" CC0

Är likheten slående – knappast?
Tyvärr förekommer det än idag, ja varje år ett antal gånger att jägare skjuter utan att de har klart för sig vad det verkligen skjuter på. Har läst någonstans att jägare kan få en form av hjärnsläpp, så fastän jägaren tydligt ser vad han/hon siktar på så "omvandlar" hjärnan bilden till ett villebråd?

För många år sedan (innan Internets tid) var det en jägare som hade sitt 4-åriga barn med sig ut på jakt. När pappa ligger på passet och väntar knallar 4-åringen själv omkring och helt plötsligt befinner sig barnet framför jägaren (pappan). Det prasslar till i buskarna och pappan skjuter! Resultatet behöver nog inte skrivas ut. En tragedi som kommer att vara livet ut.

Men – varför har man en 4-åring med på en jakt? Varför får en 4-åring själv strosa omkring i ett jaktområde?
Redax anm:

Microsoft  genomförde en förändring av sina Officeprogram 2007, vilket innebar att deras ordbehandlingsprogram bytte filändelse från doc till docx.  Har man en Wordversion innan 2007 måste man hämta in en uppdatering från Microsofts hemsida för att kunna läsa docx.

Vi kommer dock under lång tid framåt att leverera båda versionerna så du klickar på den Wordikon som passar din programversion. Att klicka på doc versionen gör att det inte spelar någon roll vilken version du har av programvaran. PDF-filer är ett välkänt och etablerat format sedan lång tid tillbaka och oftast den dokumenttyp som ger minst problem.

   Berättelsen om Ousby 12. (PDF dokument)

  Berättelsen om Ousby 12. (Word från 2007)

   Berättelsen om Ousby 12. (Word innan 2007)

Alla artiklar/textdokument öppnas i ett eget fönster, som du stänger efter att du läst det.

Ousby 12  år 1938.
Bild ID: IM_0011w. Källa: Kurt Persson.

Flygfoto över Ousby 12 omkring 1970.
Bild ID: IM_0009w. Källa: Kurt Persson.

Minne från mormor Maria och morfar Georg annandag pingst 1937. I trädgården till Ousby 12. I bakgrunden syns närmsta grannens hus vid det tillfället. Vilket var Anders och senare Gustaf Nords Torp.
Bild ID: IM_0010w. Källa: Kurt Persson.

Mor Ester och far Birger hos mig Kurt i Råby nr 5, en jul omkring 1980.
Bild ID: IM_0013w. Källa: Kurt Persson.

Barnen är Ester, Helga och Emma i deras födelsehem i Stattena Hörby 23 troligen sommaren 1913. Ester flyttade senare till Ousby 12. Se även Osbyholmssidan.
Bild ID: IM_0014w. Källa: Kurt Persson.

Ester och Birger samt sonen Kurt i trädgården till Osby 12 omkring 1970.
Bild ID: IM_0015w. Källa: Kurt Persson.

Ester och Birger Persson i trädgården till Ousby 12 omkring 1970.
Bild ID: IM_00018w. Källa: Kurt Persson.

Ivar Nilsson (1916-1993) bodde på Hagadalsvägen 25 tillsammans med hustrun Betty och dottern Britt-Marie.

Fastigheten var även benämnd med Lugnet, Osbyholm. På den stora tomten byggde Ivar en snickeriverkstad. Han tillverkade en mängd alster där såsom exempelvis fönster, dörrar, trappor, inredningar. bland annat köksinredningar. Han utförde många snickeriarbeten åt folket i bygden. Bland annat gjorde han många arbeten, till skeppsredare Jahre, på Osbyholms slott och gårdsbyggnader. Han gjorde även arbeten till sin barndomsvän TV-legenden Lennart Kjellgren.

Ivar var även slöjdlärare på Östra Frostas skolor under många år. Ivar var son till Georg och Maria Nilsson och var född på Osby 12. Georg och Maria köpte på ålderns höst grannfastigheten Osby 14 nuvarande Timotejvägen 17.
Bild ID: IM_0084 Källa: Kurt Persson

Hagadalsvägen 14, Osby 12:19 år 2019.
Bild ID: IM_0090a  Källa: Ingmar Malm.

Oskar Nords torp i Osbyholm år 1967.
Bild ID: IM_0096  Källa: Sven Lindgren.

Oskar Nords torp i Osbyholm i december 2019, 52 år senare.
Bild ID: IM_0095  Källa: Ingmar Malm.

Oskar Nords torp i Osbyholm

Torpet som ligger vid ån strax intill den gamla stenvalvsbron som förbinder den tidigare vägen från Osbyholm och vidare till Hörby och Fulltofta.

Torpet ligger på marken till Ousby 13 även benämnd Ådalen. Under större delen av familjen Nords boende i torpet tillhörde marken  (Ådalen) Johan Svensson. Idag äger Per Erik Andersson Ådalen och även torpet. Han har restaurerat och renoverat torpet till dagens skick. Torpet användes under en del år av scoutrörelsen efter att Oskar hade flyttat.

I dag utnyttjar Byföreningen marken till majbål.

Oskar Nord (1882 – 1955) kom med sin familj från Gudmuntorp till Osbyholms Säteri den 13 januari 1909. Oskar var gift med Maria . Hon var född 1881 och dog i unga år 1920. Oskar var fördräng på Osbyholms gård.

De hade de gemensamma barnen :
Agnes (1906 – 1996)
Gunnar (1909 – 1983)
Astrid (1911 – 1977)
Margit (1914 – 2001)
Carl Einar född 1913, men han dog i späd ålder.

Eftersom Maria dog i unga år fick Agnes hjälpa sin far och ta hand om småsyskonen.

Agnes utbildade sig till Lärarinna och arbetade i många år som sådan i Östra Frosta skolor, bland annat i Hellmanarp och Osbyholm. Hon var gift med Hilding Johansson (som levde 1903 – 2006) även kallad 100 Hilding eftersom han hade telefon nr 100 i sina verksamheter som ägare av bland annat Taxi rörelse och Vulkverkstad. Agnes var av någon okänd vetskap kallad Filippa i folkmun och av sina elever.

Som jag minns så var Oskar en mycket snäll och hjälpsam man. Han hjälpte till hos många i bygden. Oskar var i folkmun kallad slaktare Nord eftersom han utförde slakt av grisar till de flesta småbrukarna på orten. Han bodde kvar i torpet ensam sedan hustrun hade avlidit och barnen hade flyttat ut. Han hade inga bekvämligheter och moderniteter så när Pensionärshemmet hade byggts flyttade han in där. Oskar var sedan många år tillbaka ägare av ett jaktgevär och jagade småvilt och skadedjur hos många småbrukare och boende i Osbyholm. Detta var hans stora intresse. Emellertid tyckte inte de äldre damerna på hemmet om detta eftersom han ibland hade tagit sig en gök. Kommunen ville ta ifrån honom geväret.

Oskar förvarade annars sitt gevär hos min far i ett vagnsgarage på Osby 12. Han hade även ett skåp i vårt uthus där han förvarade sina slaktredskap. Oskar var ofta behjälplig på gården hos oss med diverse arbeten och belöningen var att mor bjöd på middag mm samt att far bjöd på gök. I slutet av september 1955 kom han hem till oss en dag när vi plockade potatis och hängde sitt gevär i vagnsgaraget. Han ville även taga adjö av oss eftersom han inte orkade leva längre på grund av att han inte fick ha sitt gevär. Den 30 september 1955 använde han sin slaktmask och tog sitt eget liv.

Berättat och skrivet av Kurt Persson född på Osby 12.

Mina mostrar Ebba, Emma och Klara vid min mormor och morfars hus Osby 14 (nuvarande Timotejvägen 17.) Se även Ousby 12.
Bild ID: IM_0012w. Källa: Kurt Persson. 

"Lugnet eller Jämerdalen", båda namnen skulle kanske kunna ha sitt berättigande

” Min farfar August Palmquist var murare och byggmästare och har byggt bl.a. Hagadalsvägen 25 (Lugnet) c:a år 1925 och Hagadalsvägen 14.

Farfar hette egentligen August Månsson och var från Helsingborg. När han gjorde militärtjänsten var det så många som hette Månsson, så han tog namnet Palmquist.  Eftersom han var så mager, tyckte han egentligen att namnet Spinkenhjelm skulle ha passat bättre. Han hade en bror som var lantbrukare i Stavröd utanför Hörby.

På inrådan från sin bror bestämde han sig för att köpa ett litet lantbruk i Söderto 1908. Där bodde farfar och farmor till 1925. År 1923 hade farmor brutit sitt ena ben, så hon kunde inte arbeta som tidigare. De sålde stället till Malte Wallberg. Farfar köpte en tomt i Osbyholm av Nils Olsson som ägde fastigheten Osby 14:16 och byggde det hus som senare snickare Ivar Nilsson bodde i. (Hagadalsvägen 25 – Lugnet))

När huset var färdigt 1925, flyttade de direkt dit från Söderto. Farmor blev besviken på att huset var alldeles för litet. Det gick inte att få plats med en säng utan att den nådde ut förbi dörrkarmen. Då sa farfar att han kunde bygga ett hus till, och han köpte då en tomt av Georg Nilsson för 1:- per kvm. och byggde det hus som jag bor i nu. (Hagadalsvägen 14) Det blev färdigt 1927.

Farmor var inte riktigt helt belåten med detta hus heller. Sängproblemet fortsatte, men det är en helt annan historia. 

Min farmor reagerade på att huset hette Lugnet.
Skulle hon sätta namn på sitt hus skulle det heta ”Jämmerdalen”, med tanke på den värk hon hade i sitt ben efter benbrottet. Farmor dog 1946, alltså året innan jag föddes, så jag har aldrig träffat min farmor. Det uppgifter som jag har härstammar från min pappas (Johan Palmquist) berättelser.”

Jan Palmquist skriver i December 2019

Hagadalsvägen 25, Osby 14:15 (Lugnet) år 2019.
Bild ID: IM_0091  Källa: Ingmar Malm

Hagadalsvägen 14, Osby 12:19 år 2019.
Bild ID: IM_0090a  Källa: Ingmar Malm.

Ousby 15:4 där murare Nilsson bodde på 50-talet.
Bild ID: IM_0105 Källa: Sven Lindgren.

Ousby 15:4. Ny fasad muras år 1976. Inga (f: Lindgren) och Bertil Wernersson bodde här med sönerna Jan, Bengt, Mats och Per.
Bild ID: IM_0106 Källa: Sven Lindgren

Ousby nr 19 med postadress 3518. Huset, som innehöll två lägenheter, låg på höger sida före Lybybacken. Lorentz och Anna Nilsson bodde här från 30-talet fram till 1961. Alve har berättat att gården hade 8 tunnland åkermark och höll både kor och en häst.Huset ersattes 1980 av en villa och heter numera Sunhill.
Bild ID: IM_0088a-Osbyholm-3518. Källa: Alve Nilsson

Hej!
Här kommer lite bilder till Osbyholmssidan.

Min morfar hette Oscar Persson och min mormor Ima (egentligen Imalia). De köpte runt årsskiftet 1914-1915 en gård som hette Ousby 22 och som tillhörde Östra Frosta kommun. Anders Olsson hade byggt huset 1908. Det låg snett emot vägen till Sjövik.

Stället mitt för vägen till Sjövik har varit ett gammalt soldattorp. Nils Engström köpte det av Nordström ca. 1920. Engström var vägfogde. Milstolpe står vid landsvägens norra sida.

Oscar och Ima fick 10 barn, födda åren 1914-1927. Barnen hette Gudrun, Arne, Stig, Ove, Inga, Ture, Gunnar,  Ulla, Bo, Inge. Gudrun var min mamma och hon dog förra året, 3 månader före 100-årsdagen.

Vi tackar Marie Louise Sibbmark i Rydaholm för hennes bidrag till Osbyholmssidan.

Jag skickar också med en text, som är sådant som mamma berättat för mig. För sanningshalten garanteras inte.

c) Maria gift med Nils Olsson, lantbrukare i Osbyholm. Hon dog vid 79 års ålder i hjärnblödning efter att ha bundit råg en het sommardag och sedan gått ner till Ringsjön och badat. Hon låg medvetslös några dygn innan hon dog. Min mormor (Imalia) och mamma (Gudrun, som då var barn) var och hälsade på under hennes sjukdom. Hon låg till synes medvetslös i kökssoffan och farbror Nils satt vid köksbordet och grät. Han sade ”om Márri dör måste jag sälja gården” varpå den medvetslösa sade ”du är så dum så, vad ska du då leva av”. På begravningsdagen skulle anhöriga se på liket och man upptäckte då att hon blött näsblod i kistan. Nils tog sedan en hushållerska, som hette Sigrid. Nils och Marie hade fostersonen Axel Ahlbeck. Denne blev faderlös vid 14? års ålder. (Modern kallades av mamma och hennes syskon Mor Åbägga). Axel blev först sockervagnsmästare, inte vid Arlöv, utan vid bruket längs järnvägen Malmö – Kristiansstad. Sedan bromsare på samma tåg. Avancerade, men arbetade alltid vid järnvägen.

Bröderna: Arne, Ove, Stig, Ture, Gunnar, Bo Inge.
Bild ID: 2015_MLS_03

Gudruns konfirmation. Gudrun är flicka nr 2 från vänster i bakre raden. Har flätor.
Bild ID: 2015_MLS_05

Nils Olssons gård Nr 26. Nils var gift med Maria, som var faster till Oscar. Till vänster sitter Nils far och pigan står bredvid. I mitten Maria och Nils. Till höger med hästarna står Axel Ahlbeck.
Bild ID: 2015_MLS_08

Oscar Persson med sin häst Freija.
Bild ID: 2015_MLS_07

Gudrun och Arne
Bild ID: 2015_MLS_09.
Källa: Marie Louise Sibbmark i Rydaholm.

Imalia, som i dagligt tal kallades Ima.
Bild ID: 2015_MLS_08.
Källa: Marie Louise Sibbmark i Rydaholm.

Gudrun.
Bild ID: 2015_MLS_01.
Källa: Marie Louise Sibbmark i Rydaholm.

Systrarna: Gudrun, Inga, Ulla.
Bild ID: 2015_MLS_02.
Källa: Marie Louise Sibbmark i Rydaholm.

Ousby 23
Från vänster Gunnar syster och lillebror okända namn hustrun Elna samt familjens hund mitt på bilden.
Bild ID: Ousby_23_03

Gustaf Anderssons torp Ousby 23

Gustaf Andersson född år 1866 och uppvuxen på Gamla Staveröd även kallat “Bossaren” i Fulltofta. Han flyttade till Hörby församling år 1901 och jobbade som huggedräng på olika orter. I husförhörslängder står det oftast ”gossen” fastän han hade nått mogen ålder.

År 1904 kom Gustaf med järnväg från Hällstorp nära Billeberga och steg av tåget på Osbyholm station. Mötet med stinsen Emil Axdorff kunde varit bättre för denne gick fram till honom och sa ”Gå på tåget igen och res härifrån. För ni blir inte här ett halvår förrän ni kommer på fattighuset.” Det skulle visa sig att han hade fel för Gustaf bildade familj med hustru Elna och stannade livet ut och även hans son som sedan övertog torpet.

Gustafs stora önskan var att äga en egen torva att bruka det var därför han drog sig mot hemtrakterna igen. 1908/09 sålde Osbyholmsgården ifrån ett torp som Gustaf köpte för 3.500 kr. Det var Ousby 23 till gården hörde 10 tunnland jord med mycket fäladsmark så det blev ett stort arbete för honom att gräva upp nästan alltsammans.

Huset var enkelt det var en länga med kök och kammare. Djuren bodde på andra sidan väggen det var grisar och en ko till denne fick han köpa foder. Gustav var liksom sin far en mycket duktig hantverkare. År1910 började han bygga ett nytt boningshus som stod klart 1912 huset var ett gult trähus. Eftersom han själv kunde snickra stannade kostnaden på 1.100 kr. Till hjälp med att mura hade han en kamrat Nils Walter som fick 150 kr för arbetet.
Liksom sin far var Gustaf en duktig hantverkare han både arbetade till sig själv och hjälpte andra. Han köpte upp timmer att ha då han skulle reparera hus eller bygga om. Fulltofta nr 19 där Vilhelm Eriksson bodde brann bostadshuset ner och Vilhelm sökte ett annat boende på Fulltoftagården. En av stallängerna klarade sig bra och denne blev nerplockad av Gustaf och uppsatt på Kulleröd gård där Bengt-Erik Reis flera år senare skulle bo. När Prästgården i Fulltofta behövde förbättra stengärdsgårdarna utförde han detta arbete. Han har även varit behjälplig att anlägga skolgården på nya skolan i Fulltofta.

Gustaf hade gården till år 1930 då sonen Bror tog över den han bodde också där i hela sitt liv. Tredje generationen brukar den idag. Boningshuset som Gustaf byggde är rivet sen flera år tillbaka. Så länge jag kan minnas växer där ut mot vägen varje sommar Brandliljor, denna vackra orange lilja som även kallas torplilja.

Man kan ha lite funderingar på stinsen Emil Axdorff utlåtande till Gustaf när han steg av tåget, vad menade han egentligen? Var han rädd för nya inflyttningar i byn? Denne stins var både hjälpsam och humoristisk tyvärr tittade han lite djupt i flaskan ibland. Men skötte sina plikter ut i detalj. Om balansen var för skranglig orsakad av för starka drycker tog frun honom under armen och banvaktare Lindh under andra armen och ledde honom ut på perrongen. För det var viktigt för en stins att vinka iväg tåget i vilket tillstånd. Då han gick i pension byggde han en stor villa mitt över vägen så han kunde kontrollera tågen då de kom och åkte iväg. Tala om att vara sitt yrke troget.

Bodil Pedersen

Hemmansägaren Gustaf med hustrun Elna och dottersonen Gustav.
Bild ID: Ousby_23_02

Ousby 23, låg mellan Osbyholm och Fulltofta.
Är rivet för några år sedan.
Bild ID: Ousby_23_04

Husförhörslängd. Bild ID: Ousby_23_01

Elna Nilsson f. den 24/4 1865 Vitaby.

Gustaf Andersson f. 7/6 1866

INFORMATION OM SKOLFOTON OCH SKOLOR

Spettkagebagaren Malm i Osbyholm år 1949.
De var även kända för att baka mycket goda bröd. Bageriet med café låg där pendel parkeringen finns mitt i byn.

Kafeét strax före rivningen år 1991 och som senare blev en pendlarparkering.
Bild ID: IM_0033. Källa: Ingmar Malm.

Spettkaksbageriet på Hagadalsvägen 4 med Harald ”Bagaren” Malm någon gång på 1970-talet.
Bild ID: IM_0034. Källa: Ingmar Malm.

På grund av ett hastigt väderomslag töade snömassorna på Linderödsåsen bort snabbare än förväntat och vattenståndet steg okontrollerat i Hörbyån. På kvällen söndagen den 19 april bedömdes läget vara så akut att man beslöt att spränga bort dammluckorna vid kvarndammen i Osbyholm i syfte att öka vattenflödet i Hörbyån.
Bild ID: IM_0063 Källa: Mellersta Skåne 21 april 1970.

Osbyholm. Kvarnägaren Nils-Åke Pålsson vid de söndersprängda dammluckorna.
Bild ID: IM_0064 Källa: Mellersta Skåne 21 april 1970.

Citat ur Mellersta Skåne tisdagen den21 april 1970:

”Militär rekvirerades från P2 i Hässleholm och var under söndagskvällen sysselsatt med att spränga bort dammluckorna vid kvarnen i Osbyholm. Åtgärden var, bedömde man det, nödvändig för att sänka vattennivån, man lyckades också efter tre sprängningar sänka den ungefär tre decimeter. Senar under kvällen och natten sprängde och schaktade man bort jordvallar i åns närhet för att ytterligare öka genomströmningen. Ett tag var det också aktuellt att spränga bort den gamla stenbron i Osbyholm men den planen kom aldrig till utförande.”

Citat ur Skånska Dagbladet tisdagen den 21 april 1970:

”Sprängningen räddningen. Utan vidare kan konstateras att sprängning av kvarndammen i Osbyholm räddade köpingen från en översvämningskatastrof. Tillflödet i Hörbyån och pressen på dammen i Osbyholm var så stor att det lilla utsläppet i kvarndammen inte på långt när räckte till.  Enbart värdet av den förstörda dammbyggnaden i Osbyholm torde ligga omkring 50 000 kronor. Kvarnägaren var inte helt nöjd med katastrofledningens beslut att spränga dammen. Han trodde i det längsta att dammluckorna skulle klara av det enorma tillflödet. Men vattnet steg oroväckande och så småningom fick han ge sig.”

Osbyholm, arrendator bostaden Willan. Villan byggdes troligen år 1916 av godsägare Gustaf Lecke huset var ämnat som bostad åt hans dotter och svärson löjtnant Zethraeus. Senare bodde förvaltaren där. Huset var mycket vackert med en stor underbar trädgård. Dessvärre låg det fel när man drog om vägen E22 i mitten av 1980-talet. Huset revs för annars hade det hamnat mitt på vägen. Förslaget var först gällande banvaktstugan huset ligger kvar än idag med E22:an mycket nära tomtgränsen.
Bild ID: IM_0028w. Källa: Sven Lindgren.

Willan, Osbyholms Gods där arrendatorn Bengtssons bodde under många år fram till mitten av 1980-talet då Willan revs i samband med att den nuvarande sträckningen av E22 beslutades.
Bild ID: IM_0002w

Villan Osbyholm
Godsägare Gustaf Lecke med hustru Emma står omnämnt i husförhörslängd år 1905-1917 på Kämpahuset Ousby nr 26
Gustaf Lecke byggde Villan som stod klar omkring 1917 till dottern Anna och hennes make löjtnant Johan Zethraeus. Ämnad till förvaltarbostad.
Gustaf Lecke dog den 12/5 1924

På 1930-talet bodde änklingen Överste August af Petersén som hade haft anställning i Flyinge han flyttade till Villan med sin dotter Hedvig Amalia som var författare och konstnär. Huset var inbäddat i vacker grönska och inte så långt från Osbyholms slott. Villan stod dock ivägen för den nya E22:an som skulle gå utanför Osbyholm. Vid första planeringen var det grindstugan (banvaktstugan) som var hotad men den fick vara kvar. Villan revs i mitten av 1980-talet.
Den 21 november 1986 invigs E22

Bodil Pedersen

Källa: Osbyholm, -herrgården, -torpen, -människorna, samhället. Arkiv digital: All:5 (1905-1917, Alla:11 (1917-33)

Se fler bilder från byggandet av väg Europaväg 22
under länken E 22.

Utanför Slagtofta mot Osbyholm.
Bild ID: E22_Osbyholm_03. Foto: © Tommy Svensson

Villan byggd som förvaltare bostad rivs omkring 1985 för att ge plats till nya E22.
Bild ID: Villan_Osbyholm_02. Foto: © Tommy Svensson.

* Licens enligt Kringla.nu. Kulturen.

  Ådalen

Gården Ådalen i Osbyholm.
Bör vara slutet av 1910-talet eller från början av 1920-talet. Från vänster: Herbert Svensson (f. 1905) brodern Sven Svensson (f. 1903), systern Ester Svensson (f. 1907), Agnes Nord (senare gift med  Hilding Johansson, Hundrahilding) och systern Ida Svensson (f. 1912, senare gift med Herman Nilsson, Köinge.
Hilding Johansson kallades ”Hundrahilding” av den banala orsaken att han fått telefonnummer 100 när han skaffade sig telefon. Han hade bl.a. taxirörelse. Jag tror han hade börjat med häst och vagn. Hilding var född 1902 tror jag och han blev 103 år.
Några annonser visas längre ner på sidan på "Hundrahildings" verksamhet som droskåkare.
Bilden identifierad och text av Gertie Svensson.

Ådalen Herbert Svensson, mellan Hörby och Osbyholm.

Herbert Svensson på väg till stationen för att hämta posten.

1934. Sven Åkessons hem, där gamle ägaren Anders Svensson, Ådalen, Osbyholm var född. Gården flyttades till nuvarande Ådalen av Anders Svensson.

Början av 1900-talet. Detta torp var ett av de första, som blev friköpt från herrgården, beroende på en tragisk olycka för torparen. Hans yngste son vaktade djur ute på marken, iförd en rödaktig tröja. Ett jaktsällskap från herrgården tog honom för en räv och sköt. Pojken dog men saken tystades ner, och torparen fick torpet som ersättning. Två äldre bröder for till Amerika, och Anders Svensson på Ådalen brevväxlade med dem länge.

Ådalen Osbyholm, Per Erik Andersson.

1928. Allé mot Osbyholm. Började stympas 1928 och raserades helt 1950. Till vänster syns den nybyggda folkskolan (1916-1917) till höger Ådalen.

Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr