Gamla och lite nyare bilder från Äspinge

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna
Till menyn Presentation av lokala företag och verksamheter från förr
 
En av våra målsättningar är att ni som besöker oss, lätt skall kunna hitta på sidorna. Därför har vi i den mån vi tycker det är möjligt länkar till delar inom respektive avdelning/ort. Men många gånger finns det mycket mer än vad del-länkarna visar, men vi vet inte riktigt hur och var vi skall placera materialet  för att det skall vara logiskt riktigt – titta manuellt igenom hela sidan för att få fram allt som finns där. Du med lokalkännedom om respektive ort eller by får väldigt gärna hjälpa oss. Kontakta oss här.
 

Snabblänkar till sidan sorterade A-Ö

Brandstationen Flygfoto Karta Mina skånska anor NY Rallsrstenen
Bränneriet Gösta Palm Kungligt besök 1903 Nutid Riksdagsmän
Bybor Handlare i byn Kyrkan Nya tider - men... Skola
Den vilda landsbygden     Original Stationen
Ebbamölla kvarn     Politik "och sånt" Telefonkatalog 1918
        Tragik 1888
 
När du sänder bilder till oss:
En enkel regel att hålla i minnet för oss som sysslar med vanliga bilder.
Alla "vanliga" bilder, dvs. sådana som i princip var människa kan fotografera och som togs före 1 jan. 1969
(enl. övergångsbestämmelser 1994) är helt fria att använda. Alla bilder efter detta datum skall fotografen tillfrågas.

 

 

Mina skånska anor av Barbro Hegen

Sven Smid hette min äldsta anfader som levde 1550-1626 i Äspinge.
Många generationer senare flyttade min mamma Märta Gerdin, född Olsson, därifrån för att utbilda sig.

Varje år återkom vi till sommarlovens höjdpunkt som var veckorna hos moster Ester och morbror Ernst Svensson som bodde i det lilla korsvirkeshuset i Skolien.

Jag vill här gärna dela med mig av de bilder jag har hittat i den dammiga lådan med Skåne på etiketten. Om du som läser detta vill tillägga något eller ser att något är fel, kontakta gärna mig.

Barbro Hegen
barbro@hegen.se

Redax notering: fler bilder kommer efter hand.

Måns Olsson med familj. Till vänster står min mamma Märta, Elise håller Ester i knäet och bredvid dem står Annie. Tid ca.1919.
Bild ID: BH_001w.

   
   

Elise Olsson, född Persdotter, blev 96 år. Tid ca.1970.
Bild ID: BH_012

Ester Mårtensson från Kilhullt, Ester Svensson Elise Olsson och Märta Gerdin.

Annie, Ester och Märta Olsson. Tid ca.1922.
Bild ID: BH_011w.

   
   

Uppställda framför Rosentorp står Elise och systrarna längst fram, bakom dem står Per Bengtsson med hustru Anna, född Håkansdotter, och sönerna till höger. Tid ca.1992.
Bild ID: BH_006w.

   
   

Elise Persdotter sitter som nr. 2 från höger. Tid ca.1902.
Bild ID: BH_005w.

   
   

Johanna Persdotter Bengtsson.
Bild ID: BH_008w.

Per Bengtsson framför familjen på Rosentorp.
Andra från vänster min mormor Elise. Tid ca.1892.
Bild ID: BH_004w.

   
   

Okänt bröllop. Tid ca.1890-talet.
Bild ID: BH_007w.

   

Till toppen av sidan

   

Bröllop på Rosentorp. Johanna Persdotter gifter sig. Längst till vänster ser vi Olof och Charlotte Olsson  (kusiner), Nils och Sofia Mårtensson, Elise och Måns Olsson, Per och Anna Bengtsson och brudparet Johanna och Nils Persson. Tid ca.1910.
Bild ID: BH_009w.

Rosentorp
Rikssadelmakaren J. Rosenqvist sålde Rosentorp 1877 till Per Bengtsson och hans hustru Anna, född Håkansdotter. J. Rosenqvist står också som den som byggde Skolien.

Per och Anna flyttade sedan till Skolien när Rosentorp såldes till deras dotter Johanna och Nils Persson.

De byggde huset Hagalund när de i sin tur sålde Rosentorp till Axel Andersson (inte släkt) som hade gården mellan 1926-1929 då gården återigen kommer in i släkten.

Edit, barnbarn till Per Bengtsson, och hennes make Kalle? köper den. Gården ärvs sedan av Edits dotter Birgit, gift Hylén.

Ursprungligen låg gården i närheten av kyrkan. Denna information har jag fått från Kjell Ingvar Torsten Hylén som nu äger Rosentorp.

 
   
   
Bild ID: BH_030w. Bild ID: BH_031w.
   

Skolien som det såg ut på 50-60-talet.
Bild ID: BH_002w.

Skolien 2013.Foto: © Fred Lundberg

   
   
   

Tavla på huset i Skolien. "Uppbyggd 1815 av rikssadelmakaren J. Rosenqvist och dess hustru Paulina född Ullberg."

Kanske är detta Per Bengtsson och Anna eller Pers bror? Pers far? Var är de?
Bild ID: BH_013w.

   

Till toppen av sidan

   

Olof Olsson, bror till Måns.
Bild ID: BH_014w.

August Persson bror till Elise. Han var frivillig i finska vinterkriget.
Bild ID: BH_015w.

   
   

Ester och Ernst Svensson. Tid ca.1940-talet.
Bild ID: BH_016w.

Uppklädda till bröllop på Rosentorp, ca 1955. Ernst Svensson, Ester, Märta och Gunnar Gerdin. Tid ca.1955.
Framför Ernst står Ulla och framför pappa Gunnar står jag.
Bild ID: BH_019w.

   
   

August Persson, bror till Elise Olsson,( han dog i Stockholm 104 år gammal), sen kommer jag, min syster Ulla, vår mamma Märta Gerdin och Margit Persson som var kusin till Märta. Tid ca.1950.
Bild ID: BH_017w.

Angående Rosentorp:
Per Bengtsson f. 1845 och hans hustru Anna Håkansdotter köpte Rosentorp. Där växte Elise och hennes syskon upp. Jag ska ta reda på mera och prata med min syster. Jag återkommer angående detta.

Märta Gerdin hemma i köket i Gävle på 1960-talet.
Bild ID: BH_018w.

   
   

Vem bygger här? Vilka är personerna och barnen?
Bild ID: BH_028_800px.

Identifiering 2017-11-05.
Hej !

Mitt namn är Lars Nilsson från Kristianstad. Född i Satserup. Såg att en bild som heter BH_028w föreställande ett husbygge.

Det är min mormor och morfar som bygger detta. Han hette Anders Nilsson och mormor Anna. Svårt att se exakt vem som är vem men det är deras barn bl.a. min mor. På bilden finns också de som byggde huset.
En är den "kände" Arvid Svensson från Satserup. En liknande bild finns i " Förr och ni i Äspinge Socken" på sidan 118.

Med vänlig hälsning
Lars Nilsson

   
   

"Gubben" som står upp är Albert Persson på Bennarps hall. Vem är den andre som sitter?
Bild ID: BH_029w.

 

   

Till toppen av sidan

 

Telefonkatalog från 1918

Det var dessa som hade telefon 1918 i Äspinge.

Till toppen av sidan

 

Kartan - Äspinges geografiska läge

Äspinges geografiska läge. Skånska rekognoseringskartan från 1812 och 1815-1820. Uppmätt av fältmätningsbrigaden. Originalet är handritat och i skala 1:20 000. Finns på Krigsarkivet i Stockholm.

Äspinge.
Pastoratskod: 070602.
Namn: 1910 ändrat enligt SCB från Espinge till Äspinge, enligt KMt. 1927-10-22 är namnet Äspinge och Inte Östra Äspinge.
Pastorat: 1973 Fulltofta, 1974- Hörby.
Husförhörslängd: (1683) 1834-.
Födelsebok: (1655), 1665-.

 

År 1886 öppnades Äspinge station på järnvägen mellan Hörby och Kristianstad. Järnvägstrafiken upphörde på 1960-talet.

Vid järnvägsstationen byggdes år 1895 Äspinge bränneri. Bränneriet lades ner 1970. Den gamla bränneribyggnaden finns dock fortfarande kvar, men blir mer och mer förfallen. Fram till början av 1970-talet fanns fortfarande traditionell lanthandel i byn och drevs då av Sture Lindh. Byns skola lades ner i början på 70-talet.

 

   

Till toppen av sidan

 

En tragisk händelse 1888

 

Den 11-12 mars 1888 inträffade ett snöfall med snöyra, som saknar motstycke i mannaminne. Vägarna blevo ofarbara, och järnvägarna inställde driften, emedan snön på somliga ställen låg i jämnhöjd med trätopparna.
Postbudet från Äspinge till Kilhult trotsade emellertid ovädret och förde posten som vanligt med bistånd av folk, som bodde nära landsvägen och ömsevis avlöste varandra.
En dag hade Jöns Svensson och en skräddare, vars namn jag ej minns, emedan han ej länge bott i socknen, assisterat vid postens transport till Kilhult. När de voro på hemväg, började skräddaren känna sig matt och slog sig ned på broräcket nära hans hem vid gränsen till Månsköp. Som blott omkring hundra meter återstod, fortsatte Jöns Svensson vidare till sitt hem.
Efter en stund gick han tillbaka till skräddarens hus för att höra, hur det stod till med denne efter den svåra färden. skräddarens hustru rusade, som hon stod och gick, ut i snöyran, så snart hon hörde var Jöns Svensson lämnat hennes man. Denne hade emellertid sökt nå hemmet på en genväg, och hustrun torde ej genast ha funnit honom. Då båda förblevo borta, uppbådades folk att söka efter dem, och bort mot kvällen fann man dem, liggande i varandras armar, han redan död och hustrun döende. Båda voro stelfrusna.
Källa: Svensköps socken genom tiderna.

Till toppen av sidan

 

Ebbamölla kvarn

Ebbamölla, kvarn.

Fru Lysell, änka efter kvarnägaren Otto Lysell. På bilden finns även hembygdsföreningens ombud, kantor Ernst Olsgård, Äspinge.

   

Till toppen av sidan

 

Flygfoto över Äspinge by

Året är 1938.

   
   

Året är 1938.

   
   

Året är 1938.

   
   

Året är 1939.

   
   

Året är 1957.

   
   

Året är 1957.

   
   
   
   
   
   

1900-tal. Sprudehuset låg en gång i korsningen.

   

Till toppen av sidan

 

Byborna och äldre tider

Bild ID: Skane_0765_246.

Överst fr. v.
Bröderna Nils Svensson, Äspinge f. 1889.
August Svensson, Benarp f 1891.
Fred Schill, Benarp f 1893.

Underst fr. v.
Carolina gift med mannen ovanför.
Hennes systrar Karin och Anna från Gärds Köpinge

Bild ID 000494.
Vigda 1953 Adina f. Nilsson 1917 i Äspinge
och Olof Nilsson f. 1910 trulshärad. Bosatta
i Björnestad

   
   

Foto: Sture Yman, 1934.

   
   

Nymölla Äspinge.
Betty Nilsson 1884 - 1929. Carl Nilsson 1878 - 1960.
Faktatkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

Carl Nilsson, Nymölla, 1930.
Faktatkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

   
   

Året är 1913.

   
   

Studiecirkel på 1950-talet. Nils Jönsson, Äspinge - Nils Jönsson, Gammalstorp - Knut Jönsson, Äspinge -  Harald Olsson, Äspinge - Ivar Mortier, Äspinge - Arvid Nilsson, Månsköp. Textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken".

   
   

Fest utanför Nils Perssons hus omkring 1920. I bakgrunden målare Johan Nilssons hus.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening

Från vänster:
1. Okänd.
2. Ossian Anderberg, smed.
3. Okänd.
4. Albin Nilsson, målare.
5. Elna Wallin, barnmorska
7. Jenny Möller, född Nilsson, Albins syster.
8. Augusta Persson, med sonen Nils A i knäet.
9. Elna Nilsson, målarens fru.
10. Johan Nilsson, målare.
11. Okänd.
   
   

Äspinge 32:1. Foto: © Gammalstorp.se. 2003

   
   

Äspinge 32:1. Foto: © Gammalstorp.se. 2003

Äspinge 32:1

   
   

Äspinge 32:1

Äspinge 32:1

   
   

Äspinge 32:1

Äspinge 32:1

   
   

Elsa tar halm till sina halmarbeten.

Elsa på gården 32:1, känd för sina fina halmarbeten.

   
   
   
   

Bonde Olsson i gödslingstagen, på gården 32:1

Bonde Olsson i gödslingstagen, på gården 32:1

   
   

Bonde Olsson byter tak på en av längorna, på gården 32:1

   
   

Familjen Nils Olsson, Äspinge 16. Fr. v. Nils Olsson, Anna Henning, Edvin, Sigfrid, Erik och Frun Hanna.

   
   

Året är 1930 och damerna är på Brandkårsfest – Kulturellan.
Från vänster: Anna Olsson. Ebba Jönsson, Västervång (Alfred Jönssons dotter). Klara Andersson. Helga Andersson. Karla Olsson. Okänt affärsbiträde hos Bengtsson. Hulda Olsson. Marta Månsson, Bennarp. Hulda Persson, Benarp. Emmy Andersson. Anita Linnea Andersson och Edith Andersson. Textkälla: Boken: Förr och nu i Äspinge socken.

Tilläggsinformation 2017-05-23.
Märta Olsson står som nummer 6 från vänster utan folkdräkt. Någon har skrivit Marta Månsson om det är samma person som menas, men det är min mamma Märta.
Mvh: Barbro Hegen

   
   

Slaktare Nils Persson gödslar åkern på Äspinge 9. Medhjälpare är troligen Per Söderqvist. I bakgrunden ser man bageriet, posten, bränneriet och huset som tillhörde bränneriet.

Slaktare Nils Persson och hans hustru Augusta, när de kör hem ved.

   
   

Barnmorskan i Äspinge, Elna Wallin med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning.

1920. Nils A Persson på sin gunghäst på vägen utanför Äspinge 9:11. Till höger, hörnan på målarens hus.

   
   

Vårbruk hos slaktare Nils Persson, Äspinge 9. På hästryggen Målarens Jenny.

 

Skolresa, Göteborg 1951.
Från vänster framifrån: Inger, Inga-Lill, Vivi-Ann, Magda, Erna, Sonja, Salme, Karin, Gunnvor.
Från Höger framifrån: Nils-Erik, John, Lennart, Bonde, Torsten, Willy, E Olgård lärare.

   
   
Texten avser båda bilderna ovan: Elna Nilsdotter, född 1864-12-26 i Hörby, död 1948-01-13 i Stavröd, Äspinge. Gift med målaren Johannes Nilsson, född 1861-02-13 i Hörby, död 1932-02-15 i Äspinge. Elna var dotter till Nils Olsson (f. 1826 i Östra Vram) och Else Persdotter (f. 1820 i Hörby)
   
   

Så här såg vagnarna ut, här är det Svenssons köttaffär.
Men
Ivar Anderssons från Äspinge hade säkerligen samma utseende.

Gamla Torg i Hörby. De hästdragna torgstånden lockar med sina varor.  Det är slaktarna Axel Svensson, Algot Olsson, Ville Jeppsson och Ivar Andersson från Äspinge, som har köttaffär i vagnarna. Folket närmast i bilden handlade med höns, kaniner samt ägg.

Kötthandel på Gamla Torg i Hörby
Under torgdagar var det många slaktare från byn och orterna runt om Hörby som stod på torget och sålde kött. Det var Axel Svensson som hade sitt slakteri och sin bostad på Ystadsvägen. Han hade från början ett slakteri på Spoletorp, men år 1901 köpte han fastigheten innan bron på Ystadsvägen, som en gång var menat som fattiggård. Axel Svensson byggde omgående ett slakteri på tomten samt ett rökeri. Denna fastighet är byggd av material som blev över när kyrkan byggdes om. Byggmästare var Karl Liljenberg.
Ända tills i slutet av 1980-talet rökte hans sonson Lars "36-an" Svensson kött i det gamla rökeriet. En annan slaktare som stod på torget var Ville Jeppsson från Råby. Han hade sitt slakteri där Simontorps jordförbättringsanläggning fanns, i dag är det en skrotfirma som huserar på fastigheten. Det fanns en slaktare till från Råby som hette Nils Nilsson. Han hade tre söner Emil, Helmer och Thure, som alla tre var mycket duktiga brottare.
Från Äspinge kom en slaktare som hette Ivar Andersson (han slaktade mest hästar). Det fanns ytterliggare en slaktare i Hörby, som stod på torget och sålde kött, nämligen Algot Olsson. Han hade sin bostad och sitt slakteri på Råbygatan, där hörnet på bostadshuset tycks ligga ute i gatan.
Källa: Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren, av Henry Olsson.
   
   

Alma, Selma och Albin Nilsson Äspinge.

Selma Nilsson, Äspinge

   
   

Alma Nilsson, Äspinge.

Okänd dam, men året är 1936.

   
   

Lovisefarm i Äspinge, 1928. Bengt Emmertz ägde fastigheten.

Fulltofta skola. Målaremästare Per Olsson född i Äspinge.
T. h. gesäll Brynolf vid en T-ford 1920.

   
   

Familjen Hall i Espinge.

   
   

Caféet i Äspinge omkring 1928

Caféet i Äspinge omkring 1928

   
   

Caféet i Äspinge omkring 1928

Allan i Äspinge.

   
   

Äspinge bageri 1914.
på 1920-talet var ägaren av bageriet  Gunnar Persson, Linderödsbagaren

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1937.
I annonsen nämns inte Äspinge bageri så vid denna tid kanske han avyttrat detta.

   
   

Begravningsfölje på väg genom Äspinge

Husbygge omkring 1920, antagligen hos Anders Nils på nr. 16
Byggmästare Nils Sjögren.

   
   

Östra Espinge musik och sångförening. Ovan kort är sänt som en julhälsning.

   
   

Bild ID: Smedjan_lud_158.
F.d. Dragon, torpare, smed, smedmästare Anders Lundgren född I Espinge år 1844-1930.
Hustru Bengta Persdotter född i Fulltofta år 1848-1945, dotter Emma född i Fulltofta år 1887-1976 (?)
Fotot är tagit 1897.

 
   

Till toppen av sidan

 

Kungligt besök 1903

25 augusti 1903. Dåvarande H. K. H. kronprins Gustav V anländer till stationen i Äspinge.
Den stora industribyggnaden i bakgrunden är Bränneriet, som du även kan se här.
Kronprinsen har kommit hit för att bland annat jaga i Gammalstorpsområdet. Läs tidningsartikel 

   
 
Skola


INFORMATION OM SKOLFOTON OCH SKOLOR

 

En sammanställning av alla skolfoton från
Hörby kommuns olika orter finns under länken
"
Skolfoton i kommunen".
 

Annette Sonessons teckning av Äspinge skola.

Till toppen av sidan

 

Äspinge Station
Äspinge station
År 1886 öppnades Äspinge station på järnvägen mellan Hörby och Kristianstad. Järnvägstrafiken upphörde på 1960-talet. Stationen är riven sedan länge och idag finns det en villa på fastigheten. Vid järnvägsstationen byggdes år 1895 Äspinge bränneri. Bränneriet lades ner år 1970. Den gamla bränneribyggnaden finns dock fortfarande kvar, men ganska förfallen. Fram till början av 70-talet fanns fortfarande traditionell lanthandel i byn. Byns skola lades ner i början på 1970-talet.
Källa: Wikipedia.
   
   

Äspinge station 1960.

   
   
   
Postorten hette från början Östra Espinge, som kom till i augusti 1875.
När järnvägen mellan Hörby och Tollarp var klar, så flyttade posten in där i järnvägsstationen. Samtidigt namnändrades poststationen till Espinge.
1887 fanns det en lantbrevbärarlinje mellan Espinge och Svensköp, som gick tre gånger i veckan. Men någon gång i början av 1911 ändrades namnet igen till Äspinge.
Textkälla: http://www.hemmavidstamps.com/
   

Till toppen av sidan

 

Brandstationen

Äspinge brandstation byggdes  1942, och bilden är tagen två år senare. Äspinge frivilliga brandkår höll till här till 1952.

 
   
   

Flytten av "Sprudehuset" till Axel Anderssons tomt.
Från vänster: Bertil Liedholm, Axel "Rånter" Andersson, Arvid Svensson och Einar Eng.
Textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken".

Delförstorad bild här under.

   

Ett gäng ungdomar på taket på "Sprudehuset". Från Vänster: Inga-Lisa Andersson, Anders Bengtsson, Anna-Greta Svensson, helmer eller Hugo Lysell, Elna Andersson och Anna Holmgren.

   

Till toppen av sidan

 

Politik och "sånt"

Östra Frosta kommunalnämnds ledamöter 1952.

 

Östra Frosta kommunalfullmäktige 1968.

   
   

Östra Frosta kommunalnämnd 1968.

 
   
   

Äspinge kommunalfullmäktige 1951. Här på Stora hotellet.

Vänstra bordet, vänstra sidan.
1. Johan Persson, Äspinge
2. Malte Nilsson Satserup
3. Nils Johansson, Satserup
4. Henry Emmertz, Satserup
5. Arvid Nilsson, Månsköp
6. August Svensson, Benarp
7. Edvin Jönsson, Benarp
8. Gerda Jönsson, Benarp

Bakre bordet från vänster vänster.
9. Nils B. Persson, Benarp
10. Gustaf Emmertz, Satserup
11. Nils Jönsson, Satserup, (snickare)
12. Nils Jönsson, Gammalstorp
(kommunalnämndens ordförande)
13. Ivar Svensson, Äspinge
14. Calle Nilsson, Rosentorp, Benarp

Högra bordet, högra sidan.
15. Ester Jönsson, Gammalstorp
16. Adolf Liedholm, Äspinge
17. Gottfrid Kronqvist, Stavröd (smed)
18. Wiktor Bengtsson, Vastervång, Äspinge
19. Albert Rosenqvist, Satserup
20. Vilhelm Nilsson, Kyle
21. Nils Nilsson, Benarp, (fjärdingsman)
22. Johan Torkelsson, Äspinge

Vänstra bordet, högra sidan, från främre delen.
23. Erik Svensson, Aleboda, Äspinge
24. Nils August Persson, Äspinge
25. Knut Stridh, Aspinge
26. Knut Jönsson, Vastervång, Äspinge
27. Ivar Mortier, Aspinge

Högra bordet, vänstra sidan, från främre delen.
28. Nils Olsson, (Råset) Satserup
29. Henning Olsson, Äspinge
30. Ernst Olgård, Aspinge (lärare, kantor)
31. Sture Hurtig, Satserup
32. Nils Nilsson, Satserup (Anna Hellrups far)
33. Nils Ferdinand Nilsson, Satserup
34. Göte Gustavsson, Stavröd

Fakta:
Textkälla på placeringarna hämtade från boken: "Förr och nu i Äspinge socken".

   

Till toppen av sidan

 

Den vilda landsbygden

Den vilda landsbygden 1885-1889

Ute på landsbygden fanns det åtskilliga dansstallen, både bra och mindre bra.
I Huggelseke låg ett lönnkrögeri där slagsmål förekom i sådan omfattning att kommunen 1885 beslöt att stället skulle stängas för dans.
Ett annat dansställe i Äspinge drabbades av samma beslut.
1889 öppnades dansställena igen och blev ganska snart åter ökända. Buslivet nådde även Slagtofta dansbana, och 1887 var det risk för att dansbanan skulle stängas då Nils Andersson, som var en stor vän av ordning, tyckte att det gått för långt.

Spriten flödar

Spriten var naturligtvis då, som nu en stor orsak till att det blev stökigt. Propaganda mot spritfloden. Teckning från mitten av 1800-talet.

   

Till toppen av sidan

 

Riksdagsmän

Riksdagsmannen Nils Nilsson i Äspinge (före 1895).

   
   

Texten förtydligad på denna bild.

   
   

Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar.

Ett minnesmärke av svartmålat ekträ och i form av ett kors har lantbrukaren Sven Olsson i Harphult nyligen rest i landsvägsgropen öster om Äspinge by över den där en gång av våda omkomne riksdagsmannen. Minnesvården har på ena sidan inskriften, "Riksdagsmannen Sven Månsson i Bönhult", och på andra sidan är anbragt ett psalmcitat.
Får se hur länge det får stå kvar, ty flera stycken träkors, som har blivit resta, ha blivit förstörda. Senast i fjol hände det med ett sådant som planterades här. Men ovan nämnde Sven Olsson är outtröttlig uti att, när ett förstörs, sätta ett nytt minnesmärke över sin förolyckade släkting, riksdagsmannen.

Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar.

Detta järnkors verkar få bli kvar, utan att vandaliseras.
Och därför kunna de, som roa sig med att undanskaffa minnesmärket om icke för de levande släktingarna, så dock för den dödes skull gärna låta dem stå i fred. "Om de döda ej annat än gott!".

Månde det vara någon/ra Äspingebor, som inte gillade att korset stod där? Var by skulle kanske hålla sig på sin "egen kant" (precis som idag) för att bli accepterade. Idag är träkorset utbytt mot ett järnkors och det verkar få stå kvar.

   
   

En annan riksdagsman från bygden var Sven Månsson.
Det står ett järnkors med hans namn invid vägen i Äspinge.
Foto: © Fred Lundberg. 2012.

Korsets plats innan det flyttades till landsvägen mellan Äspinge och Svensköp (Det Svensköp som numera är Killhult.).
Foto: © Elsa Olsson, Äspinge.

   
   

Vid korset på ovan bilder finns denna skylt att läsa. Foto: © Fred Lundberg.

   

Till toppen av sidan

 

"Rallarstenen"

Här knogade Rallaren Ivar Persson 30/4 1929

Skylten sidan om stenen beskriver att rallarestenen, som restes när vägen rättades. Här knogade Rallaren Ivar Persson 30/4 1929.

Stenen låg gömd och glömd i skogen tills en pojke som var på besök hos sina morföräldrar i närheten hittade den när han lekte i skogen.
Stenen blev restaurerad och uppsatt på den nuvarande plats, väg 1087 mellan Äspinge och Satserup dock närmre Äspinge. F.d. järnvägen från Hörby- Kristianstad finns strax nedanför.
En utmärkt cykelväg idag.
text och Foto: © Bodil Pedersen.

Skylt och sten vid vägkanten mellan Äspinge och Satserup.
Foto: © Bodil Pedersen, 2016.

Skogsvägen vid stenen som går till f.d. järnvägsspåret mellan Äspinge-Satserup. I folkmun kallad "linjen".
Foto: © Bodil Pedersen, 2016.

   
   

Sten uppsatt av en vägarbetare, när vägen (1087) mellan Satserup och Äspinge rättades.
Foto: © Fred Lundberg,  Januari 2013

Stenen ligger lite dold av växtlighet, men på vintern hittar man
den ganska lätt
Foto: © Fred Lundberg,  Januari 2013

   

Till toppen av sidan

 

Bränneriet och stärkelsefabriken
   
Äspinge Stärkelsefabrik
Äspinge Stärkelsefabrik 1903, sedermera bränneriet. Järnvägen till höger på bilden, som nog var ganska tilltagen i förhållande till ortens storlek.Byggnaden har industriell karaktär och Är en bra representant för de brännerier och stärkelsefabriker som kom till runt sekelskiftet. Den är dessutom i allt väsentligt oförändrad och i ganska gott skick (1977). I Hörby kommun finns inte någon industribyggnad av detta slag som i så hög grad har kvar sin ursprungliga karaktär
   
Äspinge Bränneri, f.d. stärkelsefabrik

1895 byggdes en stärkelsefabrik i Äspinge och enligt räkenskapsböckerna skedde en omfattande tillbyggnad redan år 1897. Enligt muntliga uppgifter har byggnaden förlängts åt väster (se plan) någon gång runt sekelskifte och det finns då skäl att sluta sig till att det är denna tillbyggnad som gjorts 1897. 1905 köptes byggnaden av Norén & Co., som förvandlade den till bränneri. Bränneriet såldes senare till Reymersholm som drev det några år och 1924 bildades Äspinge Andels bränneriförening, som efter några år blev medlemmar i Bränneriidkarföreningen i Kristianstad. Under krigsåren tillverkade man potatisflingor vid sidan om bränneriverksamheten. Bränneriet lades ner 1970 och såldes då till köpman Sture Lind i Äspinge som använde det som lagerlokal.
Bränneriet är en vinkelbyggnad i 1½ plan. Det är byggt i två etapper, 1895 och 1905, men den senare tillbyggnaden gjordes i samma stil som den äldre (se plan). Huset ligger mellan järnvägen och landsvägen med huvudfasaden åt den nu nerlagda järnvägen, det är byggt i gult tegel med dekor av horisontella bårder i röd tegel. Fönstren är i bottenvåningen rundbågiga, i gavlarna helt runda, alla är indelade i smårutor av gjutjärnspröjsar. Taket är ett sadeltak, idag klätt med plåt. Förutom en storcistern vid husets NÖ hörn, har byggnaden i princip kvar sitt ursprungliga utseende.

Äspinge Bränneri, f.d. stärkelsefabrik

Byggnaden förlängdes åt väster två år efter det att den byggdes. Tillbyggnaden gjordes emellertid i samma stil och med samma materiel som den äldre byggnaden och idag (1977) är det helt omöjligt att se någon skillnad på de olika delarna. Enlig muntlig uppgift från f. d. ordföranden i andelsbränneriföreningen börjar tillbyggnaden vid "tvätten", och proportionerna bör då vara som syns på planen.
Huset saknar kallare, det är byggt i gult tegel och är dekorerat med horisontella , en-sten breda bårder av röd tegel. Fönstren är rundbågiga och indelade i små rutor med gjutjärnsspröjsar. Högst upp i gavlarna finns runda fönster, även dessa indelade med gjutjärnsspröjsar. Mönstren i dessa fönster består av cirklar och trianglar. Taket är ett vanligt 'sadeltak, klätt med plåt, och på detta finns en kubisk byggnad med pyramidformat tak som har använts för en hissanordning som nu är borta. Denna konstruktion ar byggd av trä men har senare blivit klädd med eternit. Den höga runda skorstenen är murad i röd tegel och är förstärkt med järnband.
Hela den lösa inredningen som hörde till bränneriet såldes i samband med nedläggelsen, men själva. byggnaden är både ut och invändigt, med undantag av den stora cistern av betong och järn som är byggd intill husets nordöstra hörn, så gott som oförändrad sedan bränneriets tillbyggnader gjordes 1897.
Källa: Industriminnesinventeringen/Riksantikvarieämbetet, år 1977.

   
   
   

Skiss av situationsplanen. 1= Stärkelsefabrik 1895.
2=Tillbyggnad 1897. Cisternen byggd efter 1939.

Delförstoring av bränneriet från bokens omslag.
Illustration: Hugo Gilment.

   
   
   
   

1. Okänd. 2. Albert Holmgren. 3. Okänd. 4. Okänd. 5. Okänd.
6. Axel Andersson (Ronter). 7. Bornhage. 8.Henning.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

   
   

Äspinge bränneri 2012, är tyvärr i mindre bra skick. För ett par år sedan sattes det upp byggnadsställningar i trä och det såg ut som om det skulle renoveras, eller i alla fall repareras. Dock hände inget mer. Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

De två dagar i dec. 2015 då det föll extremt mycket, och tung snö över Mellanskåne, var förödande för Bränneriet.
Trots att man stagat upp takstolarna klarade de inte tyngden.
Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

   
   

Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

Foto: © Gammalstorp.se. 2016-01-04.

   
   

Foto: © Fred Lundberg. 2016-01-04.

Boken Industriminnen har Äspinge Bränneri
som omslagsbild. Illustration: Hugo Gilment.

 

   

Till toppen av sidan

 

Gösta Palm Entreprenadföretag

Annons från Hörby utställningen 1952.

 
   
   

 

Äspinge kyrka
Äspinge kyrka inom Hörby pastorat, fick sin nuvarande exteriör under mitten av 1800-talet då kyrkan försågs med torn. Kyrkan är en romansk byggnad från slutet av 1l00-talet. Före tornets tillkomst ringdes från en klockstapel på den äldsta kyrkogården.
Kyrkan genomgick en omfattande restaurering 1952 då nya fönster och ny sluten bänkinredning insattes. Altaruppsatsen är från 1752 och utförd av bildhuggare J. Ullberg, Hurva.

De i kyrkans valv befintliga målningarna framtogs vid kyrkorestaureringen 1952. De är unika i sitt slag . Arbetet slutfördes av konservator; Svensson från Göteborg och konservator W. Lindell- Andersson. Kristianstad. Predikstolen är från tidigt 1600-tal och hade från början sin plats på norra sidan i kyrkan, numera södra. Dopfunt, predikstol och altare återfick genom skickligt konserveringsarbete sina ursprungliga färger mellan åren 1952 - 1970.

   

Foto: © Fred Lundberg. 2005.

Foto: © Fred Lundberg. 2005.

   
   

Äspinge kyrka 1929. Foto: Erik Andrén.

Äspinge kyrka 1929. Foto: Erik Andrén.

   
   

Kantor Nils Berner. f: 1880-07-15 Avliden: 1940-10-06.

 

   
   

Under en tid gav Rädda barnen ut  kartor med julmärken och detta av Äspinge kyrka utgavs 1984. Kartan kostade 10 kr.

   
   
Fortfarande finns några vackra gravstenar kvar. Verkar inte finnas något intresse för att bevara dessa.
Trenden är så på alla kyrkogårdar. Foto: © Fred Lundberg. 2005.
   

Till toppen av sidan

 

Handlare i byn
Einar Engs affär 1935 - 1944.

Butikens magasin. På bilden Signe Eng och Ossian Anderberg. Enligt uppgift bör bilden komma från mitten av 1930-talet.

Snön ligger tjockt på affärens tak. Enligt uppgift bör bilden komma från mitten av 1930-talet.

   
   

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1938.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1939.

   
   

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1937.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1940.

   
   

Ransoneringskort

Kjell Eng med sin cykel. Enligt uppgift bör bilden komma från mitten av 1930-talet.

   
   
Nils Svenssons Speceri-affär

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1920.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1922.

Se fler av handlarnas annonser i Äspinge här.  
   
Sture Lindhs lanthandel

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1946.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1947.

Se fler av handlarnas annonser i Äspinge här.  
   

F.d. lanthandeln i Äspinge, som drevs av Sture Lindh.
Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

F.d. lanthandeln i Äspinge. Gavelhuset är nu rivet.
Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

   
   

Bakgården, f.d. lanthandeln i Äspinge.
Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

Bakgården, f.d. lanthandeln i Äspinge.
Foto: © Gammalstorp.se. 2012.

   
   
Äspinge affär

Äspinge affär 29:1. Byggdes omkring 1915.
Nils och Carolina Svensson byggde affären, som sedermera gick konkurs.

 
   

Till toppen av sidan

 

Nyare tider, men ändå några år sedan.

Rivet idag. © Foto: Fred Lundberg. 2003. Numera rivet

Rivet. Foto: © Fred Lundberg. April 2005.

   
   

Rivet. Foto: © Fred Lundberg. 2005.

Det s. k. Fryshuset byggdes 1957 och slutade användas på 1980-talet. Huset revs på första delen av 2000-talet.
Foto: © Fred Lundberg. 2003.

   
   


Rivet idag. Foto: © Fred Lundberg. 2003.

Rivet idag. Foto: © Fred Lundberg.2005.

   
   

Rivet. Foto: © Fred Lundberg. 2005.

Rivet. Foto: Fred Lundberg.  2005.

   
   

Rivet. Foto: © Fred Lundberg. Januari 2014.

 
   
   

Elsa Lenanders gamla hus, som nu skall renoveras av nya ägare. Detta var också Äspinges gamla smedja.
Foto: © Fred Lundberg, 2012.

Extrabyggnaden på Elsa Lenanders fastighet,
Foto: © Fred Lundberg. 2012.

   
   

Scoutstugan Humlebo "nere" i skogen är numera riven.
Foto © Fred Lundberg, 2012.

Foto © Fred Lundberg, 2012.

   

Till toppen av sidan

 

Nutid

Maj 2015. Gammal loge renoveras. Foto © Fred Lundberg.

Maj 2015. Gammal loge renoveras. Foto © Fred Lundberg.

   
   

Maj 2015. Gammal loge renoveras. Foto © Fred Lundberg.

 
   
   

"Snögubbe" hos Martin Nilsson. 27 jan 2013. Foto: © Stig Blom.

Det fina julträdet i "svängen". Foto: © Gammalstorp.se.

   
   

 Ibland hjälper inte ens plog. © Foto: Stig Blom.

Vägen till Nymölla © Foto: Stig Blom.

   
   

Som det kan gå... Foto: © Gammalstorp.se.

i diket som få – och inte ens vinter. Foto: © Gammalstorp.se.

   
   

Stenugnsbakning i Äspinge inför julen 2013. Foto: © Stig Blom

Ytterliggare en. Foto: © Stig Blom.

   
   

Huset gick inte att rädda. Är rivet och bortforslat.
Foto: © Gammalstorp.se

En brand med ett tragiskt slut.
Foto: © Gammalstorp.se

   
   

Foto: © Stig Blom 2010-05-02

Klicka på miniatyren för att få upp hela undersökningen.

   
   
I December 2013 började man gräva till vatten och avlopp för Äspinge by. Foto: © Stig Blom
   

Till toppen av sidan

 

Äspinge "original", i ordets mest positiva mening. personer som vågar gå sin egen väg

 

   

Till toppen av sidan

 

Böcker utgivna av Äspinge byaförening

Där vi skriver och hänvisar till:
Fakta och/eller textkälla, är det boken: "Förr och nu i Äspinge socken". vi fått faktauppgifterna.

Boken kan köpas på  Hörby museum.
ISBN 978-91-637-5913-0

Utgiven av Äspinge byaförening 2014.

Inget som är med här på hemsidan men en annan bok som kommer från Äspinge är "Skomakarens Annette berättar".

Annette Sonesson levde 1881-1952
i Äspinge och var en av alla de ortsmeddelare, som satt i sin stuga och skrev om seder, bruk och vad som hände på landet. I boken presenteras några av hennes berättelser

Utgiven av Äspinge byaförening 2002.

 
   

 

Till toppen av sidan

 
Till startsidan Till menyn gamla bilder Senaste uppdateringarna