Känt och mindre känt folk i bygden
genom tiderna och vad de gjort

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher
 

Känt och mindre känt folk i bygden genom tiderna och vad de gjort, eller varit en frisk fläkt i byn/bygden och kanske stuckit ut lite, eller på något sätt synliggjort sig.  Helt enkelt en Hörbyprofil som har satt sina spår. Men vi är absolut inte ute efter "kungen" eller "drottningen" av Hörby.

Vi tar jättegärna emot förslag, ev. ändringar och kompletteringar för vi vet att ni "där ute" kan fantastiskt mycket. Du som besöker oss just nu kanske tycker det är någon som platsar på sidan som vi inte uppmärksammat än – detta är bara en liten början på en intressant uppföljning av flera andra.
Sänd då ett mail och berätta:     info@gammalstorp.se

 
A D G J M P S V Y Å
B E H K N Q T W Z Ä
C F I L O R U X   Ö
Se även länkarna
Känt Folk Artister Folket Berättar
Gruppfoto på handlare i byn

Till toppen av sidan

 

A



Martin Andersson

Råby

Martin Andersson var en mångsysslare och en stor tillgång för hela mellanskåne.

Läs mer om Martin på:
tidningsklipp om Martin Andersson.


Ored "Spelman" Andersson

Älmhult – Svensköps socken

Ored Andersson, född 12 juli 1820, död 8 januari 1910, var en svensk folkmusiker. Han kallades Ored Speleman och spelade fiol, flöjt och violoncell. Andersson var född i Elmhult, Svensköps socken, i nuvarande Hörby kommun och flyttade till Linderöd där han också ligger begravd.

Ored lärde sig spela av sin 18 år äldre bror Nils, efter vilken han hade en stor mängd noter. Ored var dock under ett tjugotal år blind men återfick synen efter en operation.

Då Kulturhistoriska föreningen 1886 anordnade den skånska textilutställningen i Köpenhamn var Ored värd i Gärdsstugan och framträdde på sin fiol.
Källa Wikipedia


Ernst Ahlgren
Victoria Benedictsson
(öppnas i eget fönster och en egen sajt/hemsida)

Hörby

Victoria (Ernst Ahlgren) var företagare på sitt eget speciella sätt och är Hörbys mest kända
kvinna genom alla tider

Idag hör Victoria Benedictssons noveller och romaner till våra klassiker. Hon var en av 1800-talets främsta realistiska författare med en skarpsinnig observationsförmåga, och många ser henne också som en feministisk föregångsfigur. Hennes texter, från romanerna Pengar och Fru Marianne, skildrar den borgerliga samtidens inskränkta kvinnovärld.
Flickorna ansågs giftasvuxna vid 16 års ålder, och de giftes bort med äldre män.


Alfred "Spolis" Anderson

Hörby, Råbygatan, Spoletorp

 

"Spolis" åt inte kött och var vad vi kallar idag en vegeterian. Han var också en duktig mekaniker, kanske mest med tändkulemotorer, till detta sålde han även honung.

Han var inte speciellt intresserad av att tvätta, så när en skjorta behövde bytas krängde han bara en by utanpå och detta resulterade i att han många gånger hade flera lager skjortor på sig.

"Spolis" avled 1949 och man hittade honom först efter två dagar.


   

Till toppen av sidan

 

B

Victoria Benedictsson
alias Ernst Alhgren
(öppnas i eget fönster och en egen sajt/hemsida)

Hörby

Victoria (Ernst Ahlgren) var företagare på sitt eget speciella sätt och är Hörbys mest kända
kvinna genom alla tider

 

Idag hör Victoria Benedictssons noveller och romaner till våra klassiker. Hon var en av 1800-talets främsta realistiska författare med en skarpsinnig observationsförmåga, och många ser henne också som en feministisk föregångsfigur. Hennes texter, från romanerna Pengar och Fru Marianne, skildrar den borgerliga samtidens inskränkta kvinnovärld.
Flickorna ansågs giftasvuxna vid 16 års ålder, och de giftes bort med äldre män.

En kvinnas livsuppgift var att vara hustru, mor och en prydnad för hemmet. Hjärna, intellekt, talang och karriär var inte ord som användes för att beskriva flickor och kvinnor.


Christian Benedictsson

Hörby

Postmästare i Hörby

 

Christian Benedictsson, postmästare i Hörby.
Datering: Troligen omkring 22/9 1871, då Christian Benedictsson gifte sig med Victoria Bruzelius.

Fotot på Christian är förmodligen från tiden strax innan, eller strax därefter, och visar Christian i bröllopsutstyrsel, så som modet var då.

Bilden är i släkten Benedictssons privata ägo.
Fotograf: J. M. Lindstedt, Hörby


"Bullerkrona" Alfred Svensson
Bror till Is-pinna Betty

Hörby

Känd profil vid grishandel

Mannen med hatten är Alfred "Bullerkrona" Svensson. Han är just i färd med att bekräfta köpet mellan två grishandlare. mannen med Vegamössan lär vara Magnus "Grishandlare" från Röstånga.


Gullan Bengtsson

Gullan Bengtsson ” tant Gullan”

Gullan Bengtsson även kallad ”tant Gullan” var omtyckt av många. Hon var. dotter till fotograf Arvid Halldén som ägde det stora grå huset nr 20 i hörnet av Bollhusgatan - Västergatan.
Hon var gift med veterinär Hans Bengtsson de bosatte sig på Lidingö men när maken pensionerade sig flyttade de hem till Hörby. Gullan blev änka och bodde sedan i sitt föräldrahem. Smakfullt möblerat med mycket spännande konst på väggarna och i hyllor med inköpta föremål från resor som paret gjort i hela världen vilket visades i många fotoalbum tillsammans med mycket foto från Lidingö. Gullan var mycket barnkär 4 år var Lillemor när hon träffade Gullan för första gången och 7 år när familjen flyttade och har flera kära minnen från denna tiden.

Läs och se mer om Gullan

 


   

Till toppen av sidan

 

C

Sten Carlborg
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Konstnär

 

Konstnärer, Författare, och Artister i bygden
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)


Elis Corneliuson

Hörby

Elis Reinhold Corneliuson, född 16 mars 1881 i Kinnarumma församling, Älvsborgs län, död 15 mars 1957 i Hörby församling, Malmöhus län, var en svensk präst. Han var svärfar till Gösta Rignell.

Efter studentexamen 1900 avlade Corneliuson teoretisk teologisk examen 1903, praktisk teologisk examen samma år, prästexamen 1904 ochprästvigdes samma år. Han blev pastorsadjunkt i Ingelstorps församling 1904, i Frillestads församling 1906, vice pastor i Glemminge församling1907, i Vinslövs och i Oderljunga församling samma år, vice komminister i Sankt Johannes församling i Stockholm 1907, i Klara församling, Stockholm, 1910–16, kyrkoherde i Hörby och Lyby församlingar från 1916 och var kontraktsprost i Frosta kontrakt 1931–51.

Corneliuson var lärare vid olika skolor 1907–16 samt inspektor vid kommunala mellanskolan i Hörby köping 1919 och vid samrealskolan från 1933. Han var bland annat ordförande i föreläsningsföreningens styrelse 1916–37 och i Frostakretsen av Allmänna Svenska Prästföreningen, ledamot av kommunalfullmäktige. Han var en av stiftarna av Lunds teologiska sällskap och dess vice ordförande ett flertal år.
Foto: P Bagge Lund. Källa: Wikipedia.


   

Till toppen av sidan

 

D

Charlotta Dahl

Charlotta Dahl på Fulltofta herrgård

Under drottning Victorias tid som det brittiska väldets överhuvud fanns i Skåne en kvinna som var drottningens avbild. De var så lika att senare generationer har förväxlat porträtten i ett familjealbum. Man får intrycket att båda var lika med handlingskraft tålamod sunt förnuft och rättvisa styrde Charlotta Dahl kallad ”hennes Nåd eller Nådan” av folket i en mellanskånsk socken vilket var Fulltofta.

Wiveka Charlotta Kristina Trolle född den 6 juli år 1815 i Klågerup Hyby socken Skåne. Död den 13 juli år 1893 Fulltofta dödsorsak: Hjärnblödning- ,hjärndöd.

 

Läs mer på länken: Fulltofta


   

Till toppen av sidan

 

E

"Enekarnan"

Hörby

 

Läs Per-Gunnarr Mörcks
berättelser om Enekarnan


   

Till toppen av sidan

 

F

Hildegard Falk
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hildegard Johanna Falck, född Schüller 1922 i Leipzig, Tyskland, död 1998, var en svensk konstnär.

Falck studerade vid konstakademien i Leipzig och Wien samt under studieresor till ett flertal länder i Europa. Hennes konst består av hamnmotiv, gamla byggnader, skogspartier och sagomotiv i olja eller akvarell.

Källa: Wikipedia.se

 


Ellen Fridolin
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Ellen Fridolin den verkliga mamman till Hörbys museums tillblivelse och hembygdsrörelsens Grand Old Lady.

När Frosta Härads Hembygdsförening bildades år 1931 såg hon genast till att bli invald och få en plats i styrelsen där hon blev skattmästare.

Det stora målet var dock att skapa ett museum i Hörby så hon började uppvakta kommunpolitikerna som tyckte att det räckte med Boarpstugan.

När köpingen slogs samman med Östra Frosta och Långaröds kommuner fick hon ett eget ”departement” i den nya förvaltningsorganisationen. Hörby fick en kulturnämnd och planer på ett museum började vakna bland de förtroendevalda. När Eslövs tingsrätt upphörde med sina utflykter till tingshuset i Hörby, blev lokalerna lediga och väl skräddarsydda för ett museum.

   

Tage Frostle

Hörby

Kommunalråd Tage Frostle.

Tage Frostle med gris, när han inte är kommunalråd.
Foto: Henry Holm.


 

Konstnärer, Författare, och Artister i bygden
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)




Anton "Buktaler Fricke
Slagtofta

Anton ”Buktalare” Fricke, var född i Hanover 06.02.1840 g. m. Hanna Larsd. F. i Östraby 15.02.1836. Står i kyrkoböckerna från Slågarp 1873, som kringresande handlande. Paret bodde på ett flertal platser bl. a. Slågarp, Harlösa, Svedala och Öllsjö, men bosatte sig 1888 på Slagtofta 6, där Hanna dog 1911 och Anton 1921.

Läs mer om Anton "Buktalare" Fricke under länken
Slagtofta.

   
   

Till toppen av sidan

 

G

Gert-Arne och Bengt-Arne

"Dödsryttarna"

Hörbys egna dödsryttare på 1950-talet.
Bröderna Gert-Arne och Bengt-Arne var stora favoriter i velodromen.


Giraldo Brothers el. Niagaramännen
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Familjen Rosvall har gett oss tillgång till en mycket stor bildsamling och annat som sparats från familjens artisttid.
Det finns ingen möjlighet att presentera allt i detta spännande material, men vi har försökt välja ut en del, och redan det har  resulterat i ett stort antal bilder, kontrakt, program etc.
Vi vill här också passa på att tacka familjen Rosvall för deras generositet att låta oss låna detta ovärderliga material och kunna visa upp detta till eftervärlden.
Ett gammalt ordspråk säger ju att man aldrig blir profet i sin egen hemstad, och detta stämmer verkligen in på Giraldo Brothers.
Ett artistgäng som var vida kända för sina modiga balanskonster på lina 18-20 meter upp i luften, och till detta utan skyddsnät när betalande publik var där.
Till detta var artisterna en mycket omtyckt grupp inom branschen och åtnjöt stor respekt.

Läs och se mer om de våghalsiga bröderna.


   

Till toppen av sidan

 

 

H

Henry Holm
Foto: Ateljé Kjäll 1965
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Började 1938 på tidningen Mellersta Skånes huvudredaktion i Hörby.
Verksam främst som reporter i tjugosex år, arbetade jämsides därmed tidvis även som redigerare och nattredaktör.
Efter ett kort mellanspel på Skånska Dagbladet anställd 1965 som chef för Sydsvenska Dagbladets Mellanskåneredaktion i Eslöv. Hade den tjänsten till pensioneringen 1985,men fortsatte i yrket ytterligare sjutton år som frilansmedarbetare i Sydsvenskan.

Varit ordförande i parknämnden och ledamot av reklamnämnden i Hörby kommun, naturvårdsombud, styrelseledamot i Hörby  skyttegille och Hörby naturvårdsförening m m. 
Utgivit tre ungdomsböcker. Redaktör för Frosta Härads hembygdsförenings årsbok
1984-2000, 2004.
Henry Holm gick bort den 6 juni 2013 93 år gammal.

Till Henry Holms sidor här på gammalstorp.se


Nils Hansson

Gammalstorp

Nordisk mäster i bågskytte.

Bågskytte kom med i verksamheten 1954. Framgångarna kom snabbt. Redan 1956 blev SGF:aren Nils Hansson nordisk mästare, och den förste svensk som på tävling överskred 1000 poäng.
Till vardags drev Nils Hansson sitt eget jordbruk i Gammalstorp.


   Rikard Hansson

f 1954-05-31   † 2020-07-28

Det var så här han trivdes bäst. med hörselskydd, ute i skogen och alltid med ett leende på läpparna.

Gammalstorp

 

Lantbrukare, skogsman, reparatör och allt i allo, en person som kunde fixa det mesta här i livet, alltid med glada miner och ett leende på läpparna.
Son till bågskytten Nils Hansson på bilden ovan.

Rikard och jag blev mycket goda vänner i vuxen ålder och jag räknade honom, som en av de viktigaste kompisarna i mitt liv.

Vi gjorde många mil på våra motorcyklar tillsammans, antingen bara han och jag, eller tillsammans med andra mc-kompisar – och vi hade alltid trevligt i varandras närvaro, med eller utan hoj.

Tyvärr drabbades Rikard av en hjärntumör, som satte stopp för hans liv allt för tidigt. Den gamla myten om att de goda går först passade helt in på Rikard, en bättre vän och kompis hittar du inte.

Vi sörjer dig djupt
Fred & Agneta Lundberg

   
   

Rikard på en av våra turer tillsammans med "sista-söndagen-gängets-körningarna".

Rikard som motorcykel-jultomte.

   
   

En av våra mc-turer tillsammans. Här tar vi en ficka vid utsiktsplatsen i Harlösa innan vi kör vidare.

   
   

En av Rikards favorit hojar.

Vårt lilla mc-gäng, som många gånger körde tillsammans.
Rikard, 2:a fr. v. Då Rikard hade släp på sin Trike, hade vi ju också "furstliga" förutsättningar för fika.

   
   

"Kontorsarbete" mitt i körningen. Det var "alltid" någon som ringde Rikard. Antingen en kompis som behövde hjälp, eller någon skogsägare som ville använda sig av Rikards tjänster.

Här är det dags för matintag. En onsdagskväll när vi besökte Svensköps (Killhult) lanthandels mc-träff.

   
   

Samma gäng som vanligt, här en onsdagskväll på Granbacken i Löbberöd.

Här är vårt lilla gäng i Skurup vid Johannamuseet på bil & mc-träff. Rikard till vänster i bild.

   
   

Rikards Trike var alltid i blickpunkten när vi var ute och körde. Här en förevisning för några intresserade vi Tykarpsgrottorna.

Här en bild från "Söderslätt" hemma hos Per på en av våra "sista-söndagen-gängets-körningar".

   

Johanna Herrlin

Hörby

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare.

1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor.

 Skåne Genealogen Nr 2 2016. Per-Gunnar Mörck. 


Greta Häggelin
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Författare

Greta Häggelin var dotter till möss & hatthandlare August Häggelin på Storgatan i nuvarande fastighet där Kjellkvist affär fanns.
De bodde där till år 1912 därefter flyttade de längre upp i gatan.

Hon gav sig ut i stora välden i tidig ungdom åkte till Frankrike, Amerika men har också rest i många andra länder. I slutet av 1980-talet återvände 90-åriga Greta på ett besök till sin barndoms ort Hörby.

Tilläggas ska att Greta Häggelin var svägerska till den kända chefs redaktören Ivar Säfstrand på dåvarande tidningen Hörbyposten, Central-Skåne och sedermera Mellersta Skåne.

 


Helge Pratare

Svensköp

I Svensköps sockens minnesbok berättas bl. a. Om Helge Pratare, en på sin tid mycket känd vandringsman, sagoförtäljare och trubadur. Han gick bort 1876 och hans enkla gravsten är rest på kyrkogården i Kilhult (numera Killhult).

Helge Pratare även kallad Åsens Trubadur. Vem var Helge Pratare? Man vet att hans verkliga namn var Helge Willasson eller Veladsson, samt att han dog i Svensköp den 21 augusti 1876.

Han var inte mantalsskriven någonstans utan gick runt i bygderna och spred glädje omkring sig. Det var också därför han var välkommen.

Vid mitten av 1800-talet stod hans anseende på sin middagshöjd och ingen begravning, inget barndop eller bröllop kunde firas i Svensköp eller angränsande utan att han var med.


   

Till toppen av sidan

 

 

I

"Ispinna-Betty" , Betty Svensson
(Syster till Alfred Svensson, "Bullerkrona")

Hörby

Känd profil vid sin kiosk på Gamla Torg

Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty". Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamellförsäljare, men även som skolstäderska.
Läs mer om "Is-pinna Betty


   

Till toppen av sidan

 

J

Sten K Johnsson

Sten K Johnssons Stiftelse

 

 

http://www.stenkjohnsonsstiftelse.se/


Nils Jönsson
Foto: Henry Holm

Gammalstorp

Politiker


"100 Hilding" Hilding Johansson

Hörby

"100 Hilding". Hilding Johansson hade telefon 100 i sin taxirörelse, därför kallades han "100 Hilding" av nästan alla.

Annons från 1935.




Nils Jeppsson


Riksdagsman Nils Jeppsson Hörby.
Född 27/4-1808-, död 12/11-1870.

   

Till toppen av sidan

 

K

Kommunens Kulturpris
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Sida med alla de som fått kommunens kulturpris genom åren


Konstnärer, Författare, och Artister i bygden
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)


George Krook

Hörby

"Georgshill  pr Hörby, Georg Krook" är en adress och ett namn, som inom Frosta härad böra vara bekant.

Få frostingar torde väl hafva lagt i dagen så mycket lefvande intresse, sådan arbetsamhet och energi, antingen det nu gäller honom i egenskap af tjänsteman och kommunalman eller som kulturell banbrytare och organisatör, som kronolänsman Georg Krook.

Då mannen i fråga för icke så länge sedan frånträdt sin befattning som kronolänsman och han 1903 kunnat fira sitt 50 års jubileum som statens tjänsteman, passa helt säkert några data ur hans verkningsrika lif för dettas minnesalbum.

 


Christian Kruse
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Christian Kruse föddes 1876 i Hörby, Skåne, och dog där 1952.
Han studerade vid Tekniska skolan i Stockholm. Ute i Europa studerade han bl.a. vid Berliner-Secessionens, under 1900-talets början var han bosatt i Paris framtill 1930. Där studerade han vid Académie Delécluse samt krokiskolorna Académie de la Grande Chaumiére och Académie Colarossi. I Paris deltog han också i flera stora utställningar. Han bodde även i Narvik och Laxå.

Christian Kruse målade mest landskap i olja, kol eller färgkritor, i en fin, ofta grågrön kolorit. Men han målade även en del porträtt.
Textkälla: Roy Hallgård.

 


Krycke-Bengta

Hörby

 

Krycke-Bengta var duktig på att spå. Hon gick med en krycka och var mager och dåligt klädd, och vi pojkar tyckte nog att hon liknade gamla tiders häxor.

Många gick till henne för att bli spådda. under seansen svor hon och slog med kryckan i golvet.

Källa: Hörbybor berättar.
Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson

Kontakt


Klubba-Maria

Om denna kvinna vet vi nästan inget.

Vet du som besöker vår sida?

 

Källa: Hörbybor berättar.
Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson

 

Kontakt


   

F/Sergant Douglas King RAFVR
från Kingston, Kent, England.

KINGSTON, KENT

 

De flesta äldre i Mellanskåne vet säkert vilken Douglas King var – den ende överlevande efter att hans bombplan störtat utanför Svensköp.

 

 

 

(öppnas på egen sida, men i samma fönster)


   

Till toppen av sidan

 

L

Ola Lundberg

Elmhult


Bertil Landelius
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Konstnär

Bertil Landelius inriktade sig tidigt på att bli konstnär. Efter studentexamen 1930 fortsatte han sina konststudier i Köpenhamn och vid Skånska målarskolan i Malmö. Under åren 1931-1935 genomgick han Högre konstindustriella skolan i Stockholm och utexaminerades därifrån som teckningslärare.


Alfred Lind
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Långaröd

Förfatare


Nils "Ludvig"

Hörby

Författare

Nils Ludvig Olsson, född 5 mars 1893 i Lund, död 7 juni 1974 i Eslöv, var en svensk författare och folkskollärare.

Efter folkskollärarexamen i Lund 1914 arbetade Olsson som lärare i Linköping 1914–1916. Efter en kortare tid i Varberg var han verksam i Höör från 1917. Olsson var aktiv inom hembygdsrörelsen och satt bland annat i styrelsen för Frosta härads hembygdsförening.

Som författare var han verksam under pseudonymen Nils Ludvig och är framförallt känd för sin diktning på bygdemål. Språklig förebild i dessa dikter är hans mor, född i Holmby i Frosta härad.

 


Fred Lundberg

HÖRBY

Fotograf

Det började med några fotografier från Gammalstorp i december 2012. När fotografen Fred Lundberg lade kameran på hyllan och gick i pension, behövde han ett projekt för att kunna fortsätta arbeta med foto.

– Jag ville hålla kvar lite av det jag sysslat med och det var egentligen bara tänkt som något att göra på kafferasten, berättar Fred Lundberg när han och hustrun Agneta tar emot hemma i huset i Gammalstorp.

Han startade sajten gammalstorp.se med bilder från Gammalstorp i början av 1900-talet.
Så småningom kom han över bilder från hela Hörby kommun. som skannats in av arbetssökande på uppdrag av arbetsförmedlingen mellan åren 1976-1982. Det var ett slags projekt för arbetslösa och tanken var nog att bilderna skulle bevaras för framtiden, men i stället hamnade de i en källare, säger Fred Lundberg.
Mer...


Lars Lonhage

Hörby, Kommunchef

Kommunhuset i Hörby som det ser ut idag 2019.

Illustration © Lars Lonhage, Hörby.




Kyrkoherde Lundegård, Hörby.
Hörby

Jöns Christian Evald Åkeson-Lundegård, född 25 april 1827 i SimrishamnMalmöhus län, död 21 juli 1915 i Hörby, var en svensk kyrkoherde och riksdagsman. Han var far till Axel Lundegård och Justus Lundegård.

Åkeson-Lundegård prästvigdes 1854 och blev 1879 kyrkoherde i Hörby församling (Lunds stift). Han var som riksdagsman ledamot av riksdagens andra kammare 1876-1881, invald i Landskrona valkrets. Han var även ledamot av Landskrona stadsfullmäktige åren 1869-1880.




Lasse i Lyby

Lyby

 

Lasse i Lyby var spelare i södra Sverige. Han var fattig och var känd för att ställa in strängarna på sin fiol så att de varade lite längre. Han spelade den här lilla valsen så ofta att den nu bär hans namn. En vals är också en dans på 3/4 tid - en stark takt följt av två svagare. Observera att vi gjorde detta arrangemang med mycket långsamt tempo i åtanke. Föreställa oss de djupa skogarna i Sverige och den ensamma Lasse med sin fiol bestämde vi oss för att sakta ner denna vals till upplösning. Traditionellt spelas den skandinaviska valsen i ett betydligt snabbare tempo.

Fler musiker hittar du på länken




"Lada" Hanna Larsdotter
Östraby - Slagtofta

”Lada Hanna”, Hanna Larsdotter f. i Östraby 15.02.1836 g. m. Anton ”Buktalare” Fricke f. 06.02.1840 i Hanover. Hon dog på Slagtofta 6 1911 och han 1921.

Läs mer om Anton "Buktalare" Fricke och "Lada" Hanna under länken Slagtofta.


   
   

Till toppen av sidan

 

M

Per Gunnar Mörck
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Per-Gunnar Mörck föddes 1937 i Hörby. Efter avslutad skolgång fick han jobb i sin fars speceriaffär som springpojke senare expedit. Då affärsyrket inte nämnvärt intresserade honom tog han efter avslutad militärtjänst plats på en reklamateljé i Helsingborg. 1960 flyttade han till Malmö där han fick plats som reklamman på Påhlssons butiker senare Meny. Inom butikskedjan Meny började han som offsettryckare. Som utlärd sådan erhöll han plats hos Nisse Tryckare AB. 1976 anställdes han på tekniska avdelningen på en större dagstidning som litograf.


Nils Mårtensson "Jorgubbskungen"

Maa

Från 1908 arrenderade Nils Mårtensson torpet Maa 1:7 Han var född 1885 i Benarp, Äspinge socken. Det var ett stenhus som ursprungligen var ett gammalt statarhus med halmtak och gråstensmurar på norra sidan och mer än hundra år gammalt. Nils Mårtensson ägnade sig åt att odla jordgubbar och kallades allmänt för ”jordgubbskungen”, dit kom folk från när och fjärran för att köpa jordgubbar, men även för att prata med den ovanlige mannen och för att lyssna till hans livsfilosofi.

Nils Mårtensson dog 1972.Från 1973 äger Nils Wilborgsson torpet. Från 1979 ägs torpet av Helge Wilborgsson

 

Se och läs mer om Jordgubbskungen på
Maa

(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

 


Sven Månsson

Äspinge - Harphult

Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar.

Ett minnesmärke av svartmålat ekträ och i form av ett kors har lantbrukaren Sven Olsson i Harphult nyligen rest i landsvägsgropen öster om Äspinge by över den där en gång av våda omkomne riksdagsmannen. Minnesvården har på ena sidan inskriften, "Riksdagsmannen Sven Månsson i Bönhult", och på andra sidan är anbragt ett psalmcitat.

Får se hur länge det får stå kvar, ty flera stycken träkors, som har blivit resta, ha blivit förstörda. Senast i fjol hände det med ett sådant som planterades här. Men ovan nämnde Sven Olsson är outtröttlig uti att, när ett förstörs, sätta ett nytt minnesmärke över sin förolyckades släkting.

Läs mer under länken Äspinge  – Sven Månsson
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

 


Nils Månsson
"Skumpen" eller "Ljusets bonde"

Nils Månsson i Skumparp, även kallad Ljusets Bonde eller mer folkligt Skumpen, född den 5 april 1776 i Starrarps by i Fränninge socken i Skåne, död den 25 juni 1837 i Skumparp, var en framstående riksdagsman i bondeståndet
 

Fadern, bonden Måns Persson, var i små ekonomiska omständigheter. Detta berodde på att hans gård två gånger drabbats av eldsvåda och då brandförsäkringsväsendet inte var utbyggt i trakten, drabbades familjen svårt ekonomiskt. Nils fick en torftig skolundervisning i byskolan och kom snart ut för att tjäna dräng. Turen var dock med den unge mannen och han hamnade hos nämndemannen Olof Andersson i Sjököp i Långaröds församling. Olof tog hand om sin dräng och lärde honom på allvar skrivkonsten. När Olof Andersson utnämndes till fullmäktig för Färs och Frosta härader i Skåne vid riksdagen 1800 fick Nils Månsson en god insikt i riksdagsmannens arbete.

Han var farfar till riksdagsmannen Nils Nilsson i Skärhus.


Edvin Jönsson, Månsköp

 

Mårtensson

KILHULT

Postmästare Mårtensson i början av 1900-talet. Lantbrukare Sven Mårtensson var den förste postmästaren i Kilhult, en originell och legendarisk man. Skolbarnen hämtade posten med sig hem, sen de i tur och ordning ropats upp av Sven Mårtensson. Sven Mårtensson blev postmästare 1875 och efterträddes 1908 av fröken Anna Rignell.
Foto: Ola Olsson, ofta kallad "Ola fotograf".

Ola Fotograf Ohlsson


   

Till toppen av sidan

 

N

Anna Lisa Nilsson
Foto: © Henry Holm

Missionär och sjuksköterskan Anna-Lisa Nilsson

Anna-Lisa Nilsson arbetade som nattsjuksköterska på Hörby Lasarett och sedan blev det hemtjänsten och långvårdsavdelningar fram till sin pension. Det man kanske inte vet är att hon även var berest och hade arbetat i andra fattigare länder.

Redan som ung drömde hon om att bli missionär därför utbildade hon sig till sjuksköterska och tog examen 1950 och barnmorskeexamen året efter. Anna-Lisa arbetade vid Evangeliska Fosterland stiftelsens missionsstation och sjukhus i Nakamete i Etiopen. Tidigare erfarenhet gjorde starkt intryck på henne under nära 3 års vistelse i Afrika. I Etiopen var Anna-Lisa den enda vita sjuksköterska på sjukhuset där hon arbetade. För varje operation bad all personal tillsammans för patienten både läkare sjuksköterskor och biträde. Bönen förrättades ofta av en elev på landets språk för att den sjuke också skulle höra och förstå vad som sades.


Frazie - Frans Nilsson

   Frazie – Poeten från Hörby
av Henry Holm.


Nils Nilsson Skärhus

Skärhus

Nils Nilsson Riksdagsman i Skärhus, foto år 1912.

Nils Nilsson (Nils Nilsson i Skärhus), född 23 mars, 1841 i Fränninge socken, Malmöhus län, död 31 juli 1935, var en svensk hemmansägare och riksdagsman.

Nilsson var hemmansägare i Skärhus i Malmöhus län. Han var även politiker och ledamot av riksdagens andra kammare 1887–1911, invald i Färs domsagas valkrets. Han var därunder ledamot i statsutskottet 1904 och 1905. Han utsågs till riddare av Kungl. Vasaorden1903.

Nils var barnbarn till riksdagsmannen
Nils Månsson i Skumparp.

 


Nils Nilsson, Äspinge

Äspinge

Riksdagsman

 

Född i Östra Espinge, Malmöhus län 8/3-1815. Hemmansägare i östra Espinge; ledamot i Ägodelningsrätten; kyrkvärd; auktionsförrättare:ledamot i styrelsen för Frosta härads sparbankfrån 1849.;kommunalorförande; landstingsman – ledamot af Riks. 2:a k. för Frosta domsaga, Malmöhus län 1867 – 1887 B; ledamot i tillfälligt utskott 1868 och 1869; suppl. i bankoutskottet 1871 – 1878: suppl. i Bevillningsutskottet 1879 – 1885; ledamot i 2:a kammarens enskilda utskott 1879; suppleant i Statsutskottet 1886 och 1887 A; ledamot i Statsutskottet 1887 B.
† i Östra Espinge 24/7 1895.

Källa: Skånes köpmäns kalender 192


Niagaramännen eller Giraldo Brothers
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Familjen Rosvall har gett oss tillgång till en mycket stor bildsamling och annat som sparats från familjens artisttid.
Det finns ingen möjlighet att presentera allt i detta spännande material, men vi har försökt välja ut en del, och redan det har  resulterat i ett stort antal bilder, kontrakt, program etc.
Vi vill här också passa på att tacka familjen Rosvall för deras generositet att låta oss låna detta ovärderliga material och kunna visa upp detta till eftervärlden.
Ett gammalt ordspråk säger ju att man aldrig blir profet i sin egen hemstad, och detta stämmer verkligen in på Giraldo Brothers.
Ett artistgäng som var vida kända för sina modiga balanskonster på lina 18-20 meter upp i luften, och till detta utan skyddsnät när betalande publik var där.
Till detta var artisterna en mycket omtyckt grupp inom branschen och åtnjöt stor respekt.

Läs och se mer om de våghalsiga bröderna.
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)


Anders "Vittu" Nilsson

Hörby

Skrothandlare

Anders hade ett specialuttryck "Vittu" (t. ex. Ja, vittu, vet du) det tycker jag också. han var mycket slagfärdig


Per "Tue" Nilsson (Vingepär)

Hörby

Pär "Tue" Nilsson med sin häst Karna i arbete på gamla Torg.

Gamla Torg, Per Nilsson. Bilden visar ”Per Tue” eller ”Vinge Pär” som han allmänt kallades. Han hade vid en olyckshändelse blivit skadad i knäet. Han var den tidens renhållningsarbetare på gator och torg efter torgdagar.

Ibland stavas Per med e, ibland med ä. Vi har valt att använda det som står i våra källor.


Janne Nilsson

Hörby

Riksdagsman

Janne Nilsson, född 17 maj 1882 i Hörby, Malmöhus län, död 9 dec. 1938, var en svensk politiker tillhörande bondeförbundet som var försvarsminister 1936 – 1938. han var gift med Anna Nilsson med vilken han fick fyra döttrar och en son.
Efter lantbruksstudier flyttade Nilsson till USA där han arbetade 1905–1911. Han var ordförande i Hörby landskommuns kommunfullmäktige 1919–1934, ordförande i Hörbyortens mejeriförening, ordförande i Skånska andelsslakteriföreningen, ordförande i Skånska slakterikartellen, ordförande för styrelsen för Jordbruksbankens avdelningskontor i Hörby. 1922 blev Nilsson ledamot i riksdagens andra kammare för Bondeförbundet.


"Johan slimmingefriaren Nilsson"

Marknadsbesökare

"Slimmingefriaren"

 

Varje marknad besöktes av en man som kallades för "Slimmingefriaren". Han åkte runt från marknad till marknad.

Han var klädd i gammaldags bonjour och så hade han en hatt eller mössa, som hade en bred skärm och hög rund kulle. Den liknade närmast de hjälmar som ryttare har numera.

Är det någon som vet mer om denne man vill vi gärna ta del av detta.

Kontakt

 


   

Till toppen av sidan

 

 

O

Elna Olsdotter, Åröd
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Årröd

Giftmörderskan

Aftonbladet_1861-02-02.

 


Henry Olsson
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Författare

Berättelsen om Hörbys förvandling
under de senaste 150 åren

   

Nils Ludvig Olsson

Hörby

Författare och Lärare

 

Nils Ludvig Olsson, född 5 mars 1893 i Lund, död 7 juni 1974 i Eslöv, var en svensk författare och folkskollärare.

Efter folkskollärarexamen i Lund 1914 arbetade Olsson som lärare i Linköping 1914–1916. Efter en kortare tid i Varberg var han verksam i Höör från 1917. Olsson var aktiv inom hembygdsrörelsen och satt bland annat i styrelsen för Frosta härads hembygdsförening.

Som författare var han verksam under pseudonymen Nils Ludvig och är framförallt känd för sin diktning på bygdemål. Språklig förebild i dessa dikter är hans mor, född i Holmby i Frosta härad


Okänd vandrerska

Gammalstorp

Den okända vandrerskan och trolldomen i Gammalstorp.
författare: Elva Olsson-Lewin. Läs PDF-fil här PDF-fil 219 kB öppnas i nytt fönster


Vi har personligt tillstånd från författaren att publicera artikeln. Även om vandrerskan kanske inte är speciellt känd tycker vi ändå hon har en plats här.


Elsa Olsson
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Äspinge

En engagerad dam i bygden för att bevara traditioner och historia.

Klicka på hennes namn så kommer du till några av hennes många berättelser.

Elsa på gården Äspinge 32:1, känd för sina fina halmarbeten.


   

Ored spelman

Älmhult  – Älmhult – Svensköps socken

Ored Andersson, född 12 juli 1820, död 8 januari 1910, var en svensk folkmusiker. Han kallades Ored Speleman och spelade fiol, flöjt och violoncell. Andersson var född i Elmhult, Svensköps socken, i nuvarande Hörby kommun och flyttade till Linderöd där han också ligger begravd.

Ored lärde sig spela av sin 18 år äldre bror Nils, efter vilken han hade en stor mängd noter. Ored var dock under ett tjugotal år blind men återfick synen efter en operation.

Då Kulturhistoriska föreningen 1886 anordnade den skånska textilutställningen i Köpenhamn var Ored värd i Gärdsstugan och framträdde på sin fiol.
Källa Wikipedia


Ingegärd Olofsson

Hörby

 

Ingegärd Olofsson, dotter till fotograf Carl Martinsson  har ett så stort bildarkiv att vi gett henne en egen sida.


Hennes bilder och fotosamlingar presenteras här, och länkar skickar dig oftast vidare till rätt geografisk plats, med ännu fler bilder.

Mer...
(öppnas på egen sida,
men i samma fönster)

Fotograf
Carl Pontus Martinsson
1888–1959.

Läs och se mer om fotografer i bygden genom tiderna.

Fotografer i bygden
(öppnas på egen sida,
men i samma fönster)


   

Till toppen av sidan

 

P

Assar Persson

Hörby

Gatukök

 

"Assars" kan utan tvivel räknas till de mest populära gatuköken i Hörby genom tiderna.


Bo Persson

Hörby

Bordtennisspelare

Bo Persson, född 1 januari 1948 i Hörby, är en svensk före detta bordtennisspelare. Han vann både EM- och VM-guld i lag.

Han spelade sitt första VM 1965 och 1975 - 11 år senare sitt sjätte och sista. Under sin karriär tog han 3 medaljer i Bordtennis-VM, 1 guld och 2 brons.

Han spelade sitt första EM 1968 och 1974 - 7 år senare sitt fjärde och sista. Under sin karriär tog han 4 medaljer i Bordtennis-EM, 4 guld.

Bo var son till Assar, som hade Assars korvkiosk bredvid Mårtenssons bil. På fastigheten idag (2017) finns ytterliggare en bilförsäljningsfirma.

Se även länk: Falkenbergs bordtennisklubb


Hans Polster

Hans Carl Einar Polster, född 4 december 1931 i Västra Vram, Skåne, är en svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
Polster har varit verksam många år inom teater och film, inte minst på Helsingborgs stadsteater sedan 1970-talet, och känd bland annat från den långa och folkkära TV-serien Hem till byn där han medverkade i fyra säsonger 1973-2006. Han är bror till Gunnel Swedner och var med och startade den fria teatergruppen Teater Theatron.
1973-75 fungerade Polster som chef för Åbo Svenska Teater , Finlands äldsta teater.
2007 erhöll han utmärkelsen Helsingborgsmedaljen och 2009 Helsingborgs Dagblads kulturpris[1] för sitt arbete, inte minst med den av honom startade Stumpen-ensemblen i Helsingborg.
Källa: Wikipedia


Karl-Göran Persson
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Söderto

Foto:©  Gert Nilsson

Karl-Göran Perssons eget kalla krig. Han byggde sig en fästning av sällan skådat slag, som går att beskåda än idag.
En påminnelse för alla de som inte upplevde det "kalla kriget", som lätt hade kunnat utvecklas till ett 3:e världskrig. Det var nog mer tur än skicklighet både hos Sovjetunionen, USA och Europa att det till slut just bara blev ett "kallt krig".


Nils Persson, Svensköp

Svensköp

Nils Persson (i riksdagen kallad Persson i Svensköp), född 22 mars 1901 i Svensköp, död där 8 december 1969, var en svensk lantbrukare politiker (folkpartist).

Nils Persson, som kom från en bondesläkt, var lantbrukare 1925-1945 i Svensköp, där han också valdes till ordförande i kommunalnämnden 1931 och ordförande i kommunalfullmäktige 1938. Efter kommunsammanslagningen var han ledamot i kommunalfullmäktige och kommunalnämnden i Östra Fro.

 


Hedvig Persson

Ludvigsborg

Folklivsinformatör

 

År 1929 var fru Hedvig Persson från Ludvigsborg en flitig och anlitad informatör. Berättelser som vi idag kan läsa.

Folklivsarkivet i Lund grundades 1913 folkminne samlades in för att bevara kunskapen om den gamla bondekulturen. studenter fick till uppgift att bege sig ut på landsbygden, att söka upp duktig berättare för att få berättelserna nedtecknade. Så också uppgiftslämnaren Albert Nilsson som tog kontakt med Hedvig, hon berättade sina historier om seder och bruk och folket i sin by Fulltofta.

Mer...

 


Bodil Pedersen

Hörby

Långvarig medarbetare på vår historiska hemsida om Hörby kommun.

Bodil fick också kommunens kulturpris 2009 för henens kartläggning av Fulltofta torpruiner, som idag är en systersajt till gammalstorp.se


Roland Pedersen

Hörby

Långvarig medarbetare på vår historiska hemsida om Hörby kommun.

Roland har alltid varit en flitig fotograf och intresserad av bilder i stort.

Han fotograferar, skannar och jagar material till hemsidan www.gammalstorp.se

Roland är gift med Bodil som presenteras strax ovanför.


Patron Hosa

 

   

 

 

Till toppen av sidan

 

Q

Ännu inget på Q  

Till toppen av sidan

 

R

Oskar Rosén
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Östraby

Fotograf, konstnär och handlare

Oskar Lincoln Rosén.Född: 1868-11-15.
Plats: Östraby församling, Hörby kommun. Död: 1950-03-14,  Ljungbyhed, Riseberga församling, Klippan kommun.

Se fler bilder och hans teckningar


   

Till toppen av sidan

 

 

S



Marie Stenfell
Hörby


Tillsammans med amanuens Marie Stenfell var Ellen Fridolin med och planerade inredningens utformning på museet i Hörby.
Det bars kartonger, möbler och alster till f.d. tingshuset med en mycket nöjd Ellen Fridolin i täten att förverkliga sin dröm.

Ellen Fridolin den verkliga mamman till Hörbys museums tillblivelse och hembygdsrörelsens Grand Old Lady


   

"Johan slimmingefriaren Nilsson"

Marknadsbesökare

"Slimmingefriaren"

 

Varje marknad besöktes av en man som kallades för "Slimmingefriaren". Han åkte runt från marknad till marknad.

Han var klädd i gammaldags bonjour och så hade han en hatt eller mössa, som hade en bred skärm och hög rund kulle. Den liknade närmast de hjälmar som ryttare har numera.

Är det någon som vet mer om denne man vill vi gärna ta del av detta.

Kontakt

 


Fee Saecula

Hörby

 

Felicia Saecula.
Förnamnet betyder lycka eller glädje och efternamnet betyder evig, ungefär.
© Jonny Leandersson.

Felicia var invandrad från Polen tror jag och var ett språkgeni. Hon undervisade i bl. a. engelska och franska på kvällarna.

Visst var hon sträng men när man lärde känna henne en varm person. Hon bodde på Torggatan 4. Hon är begravd på samma ställe som Christian Kruse och hans hustru.
Fee som hon gärna kallades var drivande bakom att statyn av Christian Kruse restes i Ringsjöparken.
© Peter Holm

Född: ,1898-06-14
Död: 1986-07-01
Gravsatt:1986-07-22 HÖRBY


"Ispinna-Betty" , Betty Svensson
(Syster till Alfred Svensson, "Bullerkrona")

Hörby

Känd profil vid sin kiosk på Gamla Torg

Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty". Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamellförsäljare, men även som skolstäderska.
Läs mer om "Is-pinna Betty


Alfred "Bullerkrona" Svensson
(Bror till Is-Pinna Betty)

Hörby

Känd profil vid grishandel

Mannen med hatten är Alfred "Bullerkrona" Svensson. Han är just i färd med att bekräfta köpet mellan två grishandlare. mannen med Vegamössan lär vara Magnus "Grishandlare" från Röstånga.

 


Arvid Sandberg

Hörby

Hörby Tennisklubb.

En av eldsjälarna för Hörby Tennisklubb.
Här slet tennisfolket som djur med anläggningen för att kunna göra så mycket arbete som möjligt för att hålla nere kostnaderna. Vid invigningen som förrättades av dåvarande kommunfullmäktiges ordförande Edvin Linde, fick Valdemar Löfvall, Nils Sköld och Arvid Sandberg, som tillsammans gjort nära 800 arbetstimmar på banorna, mycket välförtjänt mottaga klubbens förtjänsttecken.

Extern länk:
Du kan läsa hela historien om Hörby Tennisklubb här:

https://hhtk.se/historia/ (öppnas eget fönster)


Bertil Strid
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Svensköp - Kilhult

Klicka på ovan bilder så kommer du till Bertils privat bygdemuseum med gamla verktyg, samt allmoge- och bruksföremål från Svensköps socken.


Birgitta Svensson
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Författare, regissör m. m.

 

Birgitta Svensson har bl. a. satt upp mängder av pjäser och musikaler som sina år som lärare.

Till den litet udda produktionen får räknas, "Flickan med den förtrollade hatten” en barnbok, som Birgitta skrev för att samla in pengar till UNICEFs arbete för Flickors Utbildning i Bolivia. Boken är slutsåld och gav närmre 100 000 kr i intäkter, som oavkortat gick till detta arbete på Madagaskar och Bolivia.

Musikalen 1988 om Victoria Benedictsson
kan se alla skådespelarna på Victoria Bendictssons hemsida.

Direktlänk: Musikalen om Victoria.


Oscar Sjöberg

Hörby

Polismästare i Hörby

Polismästare Oskar Sjöberg född 1876 i Gudhem (Skaraborgs län i Västergötland).
Inträdde i polistjänst 15/11 1899 som extra poliskonstapel i Malmö. Befordrad till 1:e konstapel, vid Malmöhus läns centralpolis 1/1 1902.

Polis kommissarie i Hörby 16/6 1904. Avlagt underoffisersexamen vid Artilleriet 1899 och volontärexamen vid Malmöpolisen 1900. Riksförsäkringsanstaltens ombud. Kompanichef i Landsstorp.

Han var först Polisuppsyningsman och efter 1906 Poliskommissarie i Hörby. Oskar gifte sig 1926 med Anna Gregow (1887-1955), hon var lärarinna i Hörby. De fick en son: Ove Sjöberg född 1927 i Hörby.
Mer...


"Sims"
Henry Holm

Foto: Ateljé Kjäll 1965

Hörby

Började 1938 på tidningen Mellersta Skånes huvudredaktion i Hörby.
Verksam främst som reporter i tjugosex år, arbetade jämsides därmed tidvis även som redigerare och nattredaktör.
Efter ett kort mellanspel på Skånska Dagbladet anställd 1965 som chef för Sydsvenska Dagbladets Mellanskåneredaktion i Eslöv. Hade den tjänsten till pensioneringen 1985,men fortsatte i yrket ytterligare sjutton år som frilansmedarbetare i Sydsvenskan.

Varit ordförande i parknämnden och ledamot av reklamnämnden i Hörby kommun, naturvårdsombud, styrelseledamot i Hörby  skyttegille och Hörby naturvårdsförening m m. 
Utgivit tre ungdomsböcker. Redaktör för Frosta Härads hembygdsförenings årsbok
1984-2000, 2004.
Henry Holm gick bort den 6 juni 2013 93 år gammal.

Till Henry Holms sidor här på gammalstorp.se
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)




Ivar Sävstrand

Känd tidningsman

   

Erik Sundblad
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)


Nils 35:an Svensson

Hörby

Nils har sysslat med många saker, och vi kan nog sätta honom i facket "allkonstnär". Spelar inte så stor roll vad de gör, det brukar blir bra på slutet ändå. På bilden nedan tar han ut korv från röken.


Lars "36:an" Svensson

HÖRBY

Så blev Lars Svensson ”36:an”.

Hans far var vargunge i scouterna och när de fick sina blå båtmössor var hans så liten att den knappt passade, och det märktes. Då fick han heta ”35:an” och det blev ett livslångt namn.

När Lars föddes kom idén om att han skulle heta ”36:an”, och så blev det och så är det än idag 2020. Hans skrotfirma heter också ”36:ans återvinning”.

Så klart fick Lars egna barn följa traditionerna och fick heta ”37:an och ”38:an”. Det finns de som säger att Lars barnabarn en gång presenterade sig som ”39:an”.


Stora Karna

 

Vill du veta mer om Ekesåkra, eller andra torp och torpruiner i Fulltofta området så besök vår systersajt där vi berättar nästan allt om dessa.

 

www.torpruiner.se

 

EKESÅKRA

Tidningsklipp insänt av S. Falk.


   

Till toppen av sidan

 

T

 

Anna Tornbacka
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Hörby

Konstnär

Anna Inez Linnéa Tornbacka, ursprungligen Ohlsson, född 5 april 1908 i Hörby församling i dåvarande Malmöhus län, död 27 september 1993 i Hörby församling, var en svensk målare. Hon var dotter till Per Ohlsson och Anna Andersson.

Anna studerade konst och reklam 1938–1939, samt vid Skånska målarskolan i Malmö 1940–1943 och vid Isaac Grünewalds målarskola i Stockholm 1944–1946. Hon har även medverkat i Malmö konstförenings utställning 1950 samt i Hörby konstförenings utställning 1948 och 1954.

Anna Tornbackas konst bestod framför allt av blomstermotiv, stilleben och figurmotiv.

Hon förblev ogift och begravdes i Per Ohlssons familjegrav på Hörby kyrkogård.

Konstnärer i bygden. Mer...


Två av många modiga Tornsvalor
Ester Persson och Viola Eriksson

Modiga kvinnor

Vet ni hur en Tornsvala ser ut?

I min fågelbok står det, att det är en brunsvart skärrfågel av släktet A´pus och att den har gråvit strupe. Den ser alltså ut så här!

Det visst ni väl allihopa, men är det någon av er som sett sådana här tornsvalor som de två till vänster?
De förekom i Sverige under krigsåren och var, ett fruntimmer i uniform. Hon kallades faktiskt för Tornsvala, trots avsaknaden av vingar. Varför förstår ni nog av min berättelse. Jag var nämligen själv en sådan Tornsvala och tänkte berätta lite från min tid i uniform.

Till sidan om Tornsvalorna i kommunen

(öppnas på egen sida, men i samma fönster)


Topsy

Hörby

En man som kallades Topsy bodde vid Tornet. han hette möjligen Göransson. Han spelade fiol och så hade han ett speciellt slag av försäljning. "Qvastar till salu, 2 st. för 25 öre", stod det på skylten

Mer...


   

Till toppen av sidan

 

 

U

Ännu ingen på denna bokstav  

   

Till toppen av sidan

 

V

"Visselgubben" herr Håkansson

HÖRBY

 

 

 

 

Läs om

"Visselgubben" herr Håkansson

   

   

 

W

Willasson Helge "pratare"

Svensköp

I Svensköps sockens minnesbok berättas bl. a. Om Helge Pratare, en på sin tid mycket känd vandringsman, sagoförtäljare och trubadur. Han gick bort 1876 och hans enkla gravsten är rest på kyrkogården i Kilhult (numera Killhult).

Helge Pratare även kallad Åsens Trubadur. Vem var Helge Pratare? Man vet att hans verkliga namn var Helge Willasson eller Veladsson, samt att han dog i Svensköp den 21 augusti 1876.

Han var inte mantalsskriven någonstans utan gick runt i bygderna och spred glädje omkring sig. Det var också därför han var välkommen.

Vid mitten av 1800-talet stod hans anseende på sin middagshöjd och ingen begravning, inget barndop eller bröllop kunde firas i Svensköp eller angränsande utan att han var med.
Mer...


Elna Wallin

Äspinge

Barnmorska

 

 

Barnmorskan i Äspinge, Elna Wallin med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning.


Arnold Wernersson
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

Önneköp

Kanibalmuseum

I museet tar Arnold Äventyraren med oss till Afrikas och Sydamerikas djungler och till Söderhavets vidsträckta värld. Här bekantar vi oss med avlägsna kannibalstammar och pygméfolk.

Resorna till dessa avlägsna stammar går långt ifrån allfartsvägarna, ibland med små skraltiga båtar längst ringliga vattenleder kantade av en nästan oigenomtränglig växtlighet.

Ett litet mycket udda  museum, men som du garanterat inte glömmer i första taget.

 

Direktlänk till kannibalmuseets egen hemsida.
(öppnas på egen sida, men i samma fönster)

 




Wulf, ett gammalt original

Någon som vet mer?

   
   

Till toppen av sidan

 

X

Ännu ingen på denna bokstav  

   

Till toppen av sidan

 

Y
   

Ännu ingen på denna bokstav  

   

Till toppen av sidan

 

Z

Ännu ingen på denna bokstav  

   

Till toppen av sidan

 

Å

Ernst Åkesson

Rektor Ernst Åkesson skrev flera intressanta böcker om Osbyholm och dess invånare. Böckerna är skrivna under perioden 1986 till 2001 och tre av dem är av naturliga skäl knutna till skolvärlden medan två av dem på ett ingående sätt beskriver människorna och husen i byn vid mitten på 1990-talet.


   

Till toppen av sidan

 

 

Ä

Äspinge "original"

Äspinge

I ordets mest positiva mening. Personer som valde och vågade gå sin egen väg. Tyvärr saknas den här typen av människor i samhället idag.


   

Till toppen av sidan

 

Ö

Ännu ingen på denna bokstav  

   

Till toppen av sidan

 

 

   Bo Persson (bordtenis)

Bo Persson, född 1 januari 1948 i Hörby, är en svensk före detta bordtennisspelare. Han vann både EM- och VM-guld i lag.

Han spelade sitt första VM 1965 och 1975 - 11 år senare sitt sjätte och sista. Under sin karriär tog han 3 medaljer i Bordtennis-VM, 1 guld och 2 brons.

Han spelade sitt första EM 1968 och 1974 - 7 år senare sitt fjärde och sista. Under sin karriär tog han 4 medaljer i Bordtennis-EM, 4 guld.

Bo var son till Assar, som hade Assars korvkiosk bredvid Mårtenssons bil. På fastigheten idag (2017) finns ytterliggare en bilförsäljningsfirma.

Se även länk: Falkenbergs bordtennisklubb
Öppnas i eget separat fönster)

   

Till toppen av sidan

 

 

 

   Nils Ludvig Olsson (författare)

Nils Ludvig Olsson

Nils Ludvig Olsson född 1893.03.05 död 1974.06.07.
Begravda på Skarhults kyrkogård.

   
   

Nils Ludvig Olsson 1968 75 år.
Bild ID: HH_3914. Foto: Henry Holm.

Nils Ludvig Olsson, född 5 mars 1893 i Lund, död 7 juni 1974 i Eslöv, var en svensk författare och folkskollärare.

Efter folkskollärarexamen i Lund 1914 arbetade Olsson som lärare i Linköping 1914–1916. Efter en kortare tid i Varberg var han verksam i Höör från 1917. Olsson var aktiv inom hembygdsrörelsen och satt bland annat i styrelsen för Frosta härads hembygdsförening.

Som författare var han verksam under pseudonymen Nils Ludvig och är framförallt känd för sin diktning på bygdemål. Språklig förebild i dessa dikter är hans mor, född i Holmby i Frosta härad.

 

   

Till toppen av sidan

 

 

   Bröderna Gert-Arne och Bengt-Arne ("dödsryttare")

Hörbys egna dödsryttare på 1950-talet.
Bröderna Gert-Arne och Bengt-Arne var stora favoriter i velodromen.

 
   

Till toppen av sidan

 

 

 

   Frazie - Frans Nilsson (poet)

Frans Nilsson Frazie 1942.
Bild ID: HH_3602

 

Frans "Frazie" Nilsson med sällskap i parken Bosjökloster i bakgrunden.
Bild ID: HH_3179

   
   

Frans Nilsson Frazie
Bild ID: HH_3558

Poeten Frans Frazie  Nilsson, kanske i sin egen lummiga trädgård på Ystadvägen, 1954-07-06.
Bild ID: HH_3636

   Frazie – Poeten från Hörby av Henry Holm.  
   

Till toppen av sidan

 

 

 

   Sten K Johnsson (längdhoppare, radioamatör och entreprenör)

http://www.stenkjohnsonsstiftelse.se/

   

Till toppen av sidan

 

 

   Hans Polster (skådespelare och regissör)

Hans Carl Einar Polster, född 4 december 1931 i Västra Vram, Skåne, är en svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
Polster har varit verksam många år inom teater och film, inte minst på Helsingborgs stadsteater sedan 1970-talet, och känd bland annat från den långa och folkkära TV-serien Hem till byn där han medverkade i fyra säsonger 1973-2006. Han är bror till Gunnel Swedner och var med och startade den fria teatergruppen Teater Theatron.
1973-75 fungerade Polster som chef för Åbo Svenska Teater , Finlands äldsta teater.
2007 erhöll han utmärkelsen Helsingborgsmedaljen och 2009 Helsingborgs Dagblads kulturpris[1] för sitt arbete, inte minst med den av honom startade Stumpen-ensemblen i Helsingborg.
Källa: Wikipedia


Hans Polster har över en lång karriär regisserat över 150 pjäser, men berättade en stund innan ceremonin att han trots det inte är överröst med utmärkelser.

– Jag har fått en del diplom och annat, men aldrig några pengar. Så det här kommer mycket väl till pass.

– Jag har varit nominerad ett par gånger, men aldrig nått ända fram. Det var på tiden nu tycker jag själv, säger han och ler lite pillemariskt.

Kulturpriset delades ut för sjätte året i rad och vinnaren utses av medarbetarna på HD:s kulturredaktion.

– Priset går till en person som har satt tydliga avtryck i det regionala kulturlivet. Hans Polster har varit nära ett par år nu och är verkligen värd det här, säger Gunnar Bergdahl.

I sitt tacktal delade Hans Polster med sig av äran till "den mest flexibla ensemblen jag har jobbat med" och syftade på amatörteatergruppen Stumpen som består av bland annat hemlösa och personer med drogproblem, som han de senaste åren varit drivande i.

– Dem är delaktiga till 95 procent i det här priset. Så låt oss tänka på dem och ge dem en stor applåd.

Stumpen har under Hans Polsters ledning genomfört sju teateruppsättningar på Stadsteaterns scener, i Dunkers Kulturhus och på andra scener i Helsingborg med omnejd.

– Just nu repeterar vi en ny pjäs som Henning Mankell givit oss. Den handlar passande nog om hemlösa och har premiär i mars, säger Hans Polster, som också säger att prissumman på 25 000 ger välbehövlig ekonomisk luft under vingarna för Stumpenensemblen.

De två andra nominerade till årets pris var barn- och bilderboksillustratören Maria Jönsson och förläggaren Helén Enqvist.
Utdrag av artikel i Helsingborgs Dagblad 13 dec. 2009:


Men Hörby har fortfarande en alldeles speciell plats i hans hjärta. Här finns många av hans barndomsvänner, och han känner sig fortfarande som hemma när han traskar runt på Hörbys gator.
– Jag är inte lika ofta i Hörby nu som förr, men på marknaderna är jag alltid på plats. Då brukar marknadsgänget träffas, och det har vi haft som tradition i många, många år. Hörby har alltid betytt mycket för mig, berättar Hans Polster.

Han är uppväxt i Hörby och gjorde sina första teateruppsättningar för ABF i Hörby tillsammans med ett gäng drivna amatörskådespelare.
– Men annars höll jag mest på med idrott, framförallt friidrott, som ung. Jag blev Hörbymästare både i bordtennis och tennis, och hade svenska skolrekordet på 80 meter i sprint – fast bara i en kvart, berättar han.
Den 22 oktober, klockan 19, tar Hans Polster med sig delar av Stumpenensemblen till Metropol för att ge en avskedsföreställning till sin gamla hembygd.

Hela gänget kommer inte till Hörby. Polster väljer därför att kalla ensemblen i denna tappning för Stumpenkabarén.
– Det handlar om oss och de behövande och de osynliga 
Utdrag ur Skånska Dagbladet 14 okt. 2014:

 

   

Till toppen av sidan

 

 

   Ernst Åkesson (författare och rektor)

Rektor Ernst Åkesson skrev flera intressanta böcker om Osbyholm och dess invånare. Böckerna är skrivna under perioden 1986 till 2001 och tre av dem är av naturliga skäl knutna till skolvärlden medan två av dem på ett ingående sätt beskriver människorna och husen i byn vid mitten på 1990-talet.

   
   

Nu finns det svart på vitt att förre rektorn Ernst Åkesson i Osbyholm utanför Hörby är både nimm på fingrarna och stunnomsingad. I detta förra fallet vid skrivmaskinen och i det andra när det gäller att välja ämnen för den imponerande bokproduktion som blivit hans sysselsättning och hobby efter pensioneringen.

Nu lagom inför julen har hans sjunde (!) verk i branschen lämnat trycket med titeln "Katt i frack", som enligt presentationen är "några sannsagor för barn och vuxna". Men den nära hundrasidiga publikationen innehåller mer än så, bl. a en rik samling skånska ord och uttryck, varifrån de inledningsvis återgivna och för den oinvigde något förbryllande orden är hämtade.

"Det är ett ansvar för oss alla att skriva ned så många som möjligt av de ålderdomliga orden och uttrycken" tycker Ernst Åkesson och vem kan underlåta att följa den erfarne gamle pedagogens och kulturpristagarens uppmaning.

Stunnomsingad? Jo, enligt Åkessons skånska ordlista, till vilken han fått bidrag från flera håll, är det liktydigt med ombytlig.

Och det duger väl som beskrivning på författarens spännvidd ifråga om ämnesval för sitt skrivande. Han har tidigare berättat om Osbyholm (första boken, som kom 1983), skolorna i Östra Frosta och skrivit en folklivsskildring från västra Skåne på 1920-talet för att nämna några exempel på hans imponerande flit i skrivarlyan.

Liksom i Åkessons tidigare böcker finns det ingen speciell handling som berättas utan innehållet i Katt i frack är en samling självupplevda "sagor", minnen, funderingar, naturiakttagelser och inte minst en mångfald av ordspråk. Allt eget gods är skildrat på ett mycket personligt sätt.

Åkesson, nu inne på sitt 77:e år, har väl bevarat sin skrivarglädje sen första boken för tio år sen, och han berättar om hästar som springer i kapp, om vildgässen i rymden och andlycka i ölands­tokens skugga, om udda bekantskaper, "dröftahongen" och mycket annat.

Han inleder med en "bruksanvisning" för läsaren. "Jag tänker mig att boken skulle kunna läsas av barn och föräldrar tillsammans och därvid ge tillfälle till tankeutbyte och samtal".

Ränderna går aldrig ur, ej heller på en pedagog, som haft med barn att göra hela sitt vuxna liv.

Av HENRY HOLM

 
   

Till toppen av sidan

 

   Birgitta Svensson (författare, regissör, mm.)

Musikaler producerade av Birgitta Svensson.

1984 Spelet om en tjej. En drift med idealbilden av tjejer.
We ain´t gone a take it!
“Twisted sister”.  Till detta spel finns tyvärr varken bilder eller text.

1986 Animalen. En ungdomsversion av operan efter tillstånd hos Lars Johan Werle och Tage Danielsson. Här finns massor med vackra bilder och annat material.

1987 Trollkarlen från OZ . Manus efter, L. Frank Baums bok och med musik Charlie Smalls.

1988 Victoria Benedictsson.
Du kan se alla skådespelarna på Victoria Bendictssons hemsida. Direktlänk: Musikalen om Victoria.

1990 Askungen  Tema: mobbing     Till stor del Disneyversion

1991 Amazonas  Tema:  bevara regnskogen. Skydda urbefolkningens rättigheter. 

1992 Momo eller kampen om tiden. ”Tiden ju själv flyter bort i en ständig rörelse framåt. Inte olikt en flod, ty floden förmår inte stanna. Ej heller flyende tid”. Ovidius Metamorfoser Musikalerna 1984 – 1992 gjordes på Frostaskolan med elever ur Fritt val-grupper i Åk 9.

Uppehåll till 1994, då Birgitta flyttat till Georgshillsskolan.

1995  En midsommarnattsdröm : Shakespeare    Bearbetad för ungdomar.

1996 Trollkarlen från Oz.

1997 Kritcirkeln  i tre versioner.
Bertold Brecht 1943, Klabund 1924, Den kinesiska kritcirkeln Li Hshing-Tao 1279.
Den kinesiska versionen var översatt till holländska när jag hittade den, på UB i Lund. Den var inte heller spelad i den versionen. Alltså översatte jag den och satte upp den.
Detta blev nog en av de mest spektakulära och arbetssamma uppsättningarna. Vi spelade en version på morgonen klockan nio, nästa klockan 13.00 och så till slut en kvällsföreställning. Kritcirkelns tema: är allas lika rätt inför lagen.

1998 Halloween  En lätt och rolig musikal med sydamerikanskt tema om en stulen kyrk-kollekt, som hittades i en piniata.  En piniata är en stor figur i papiermache´ full med godis. 

1999 Drottningen och Morianen. Eller Lovisa-Ulrika och Badin. 1760-1782.
En historisk poesi med verklighetsanknytning. ” Man lever sitt liv framlänges-men förstår det balänges” Kirkegaard.
Detta blev nog den mest omfattande uppsättningen, som handlar om svart pojke från St. Croix i Västindien, som togs med en dansk skeppare först till Danmark och som sedan gavs som present till Drottning Lovisa Ulrika i Sverige. Han växte sedan upp tillsammans med Gustav III. Här i Hörby växte också några små pojkar med annan hudfärg, som inte hade det så lätt. Det var mest för att ge dem en förebild, som det här äventyret kom till.

2000 Animalen.
Detta är Birgittas sista föreställning innan hon pensionerade sig. Hon ville här knyta ihop säcken med Fredstemat och respekt för allas lika värde, något som har genomsyrat henne som lärare.

Till alla uppsättningarna finns såväl manuskript, tidningsurklipp som många fina bilder. En och annan filmupptagning finns också.

Till den litet udda produktionen får räknas, "Flickan med den förtrollade hatten” en barnbok, som Birgitta skrev för att samla in pengar till UNICEFs arbete för Flickors Utbildning i Bolivia. Boken är slutsåld och gav närmre 100 000 kr i intäkter, som oavkortat gick till detta arbete på Madagaskar och Bolivia.  

   

Till toppen av sidan

 

 

   Helge pratare

Bild ID: Helge-Pratare_02

Bild ID: Helge-Pratare_03

I Svensköps sockens minnesbok berättas bl. a. Om Helge Pratare, en på sin tid mycket känd vandringsman, sagoförtäljare och trubadur. Han gick bort 1876 och hans enkla gravsten är rest på kyrkogården i Kilhult (numera Killhult).
   
   
Helge Pratare även kallad Åsens Trubadur. Vem var Helge Pratare? Man vet att hans verkliga namn var Helge Willasson eller Veladsson, samt att han dog i Svensköp den 21 augusti 1876. Han var inte mantalsskriven någonstans utan gick runt i bygderna och spred glädje omkring sig. Det var också därför han var välkommen, den gamle trubaduren, sagoförtäljaren och berättaren allmänt kallad Helge Pratare. Där Helge var bekant, var han också gärna sedd i huset och det var nästan som helgdag då han kom. Vid mitten av 1800-talet stod hans anseende på sin middagshöjd och ingen begravning, inget barndop eller bröllop kunde firas i Svensköp eller angränsande utan att han var med. Han sjöng visor och spelade fiol, improviserade rim och höll högtidstal ofta mycket humoristiska. I död och begravningsboken för Svensköp 1876 har kyrkoherden antecknat följande; Den 21 augusti avled kringvandrande Helge Villasson å nr 2 Kilhult, inhyses hos torpare Esbjörn Ström. Har ingenstädes varit mantalsskriven under många år och därför ingenting kunnat utrönas om hans rätta hemvist, 67 år icke gift. Helge Pratare skulle alltså vara född 1809.
   
   

Bild ID: Helge-Pratare.  Källa: Svensköp socken genom tiderna.

   
   
Originaldokument från universiteten 9,8 MB.
Av någon okänd anledning får vi inte vår länken att fungera. Men kopierar du nedan länkrad kommer du till originalet.

file:///C:/004-Bilder-Inl%C3%A4gg/Nerladdningar%20fr%C3%A5n%20www/gupea_2077_61733_1%20(2).pdf

   
   
   Dokumentet redigerat och komprimerat, men med samma innehåll 8,4 MB.
   
   En berättare i Svensköp av Henry Holm. 761 kB.
   
   
   
   

I boken Svensköp socken genom tiderna finns mycket annat intressant från bygden..

Till toppen av sidan

 

 

   Ispinna Betty

Ispinna-Betty 1936

Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty". Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamellförsäljare, men även som skolstäderska.

   
   

Källa: Henry Olssons bok "Berättelsen om Hörbys förvandling de senaste 150 åren"

   
   

Bilden till vänster:

Utsikt från kyrktornet, Gamla Torg och Storgatan. På Torget står ”Ispinna Betty” Betty Svensson.

Vänster: 1. Nya Garnboden, Holmbergs Eftr. Ur och Guld Anna och Iris Hasts hattaffär. 2. Skymtar nybyggda Konsum och Postkontoret. 3. Längst upp Tornet, där Tornbos möbler startade.

Höger: 1. Kjällkvist Ur och Guld. 2. Här har Hilbert Mårtensson haft frisörsalong. 3. Rosenbergska huset. Nuvarande Wilsons Radio. 4. Rydbergska fastigheten. I källaren Speceriaffär, Ebbas matservering. 5. Läsestugan, med missionsbokhandel, in på gården järnhandlare Perssons stallar och kollager. 6. Konditori Fenix. 7. Smed Henriksson. 8. ? 9. Hörnfastigheten Kungsgatan – Kristianstadsvägen. (Storgatan)

 

   
   
   
   

Annie Andersson berättar.
Källa: Hörby-bor berättar. Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson.

   
   

Is-Pinna Bettys son John B Gullberg.

 
   

Till toppen av sidan

 

 

   Nils Hansson (bågskytte)

Nils Hansson. Nordisk mäster i bågskytte.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

Bågskytte kom med i verksamheten 1954. Framgångarna kom snabbt. Redan 1956 blev SGF:aren Nils Hansson nordisk mästare, och den förste svensk som på tävling överskred 1000 poäng.

1962 Henry Nilsson tvåa i SM.

1966 Tommy Strand tvåa i SM.

1967 Per Nilsson trea i junior-SM.

1968 Per Nilsson nordisk mästare i öppna Skandinaviska mästerskapen.

1988 Bertil Nilsson klubbens förste svenske mästare genom att vinna HF 50 inomhus.

Framgångarna har varit många och efter att ha varit en liten skara aktiva skyttar har glädjande nog, antalet aktiva ökat igen. Både ungdomar och damer har blivit ett glädjande och framgångsrikt tillskott för föreningen.

Källa: Sattserups Idrotts och Byaförening
 

 

 

   
   

Nils Hansson med fru Anna-Britt, kommer hem från Oslo, där han blev Nordisk mästare i bågskytte.
Bild och textkälla, boken: "Förr och nu i Äspinge socken". Vill du veta mer kan du läsa boken, som ges ut av Äspinge Byaförening.

Nils Hansson tillbaka i vardagen.

   

Till toppen av sidan

 

   Den okända vandrerskan

Den okända vandrerskan och trolldomen i Gammalstorp.
författare: Elva Olsson-Lewin. Läs PDF-fil här PDF-fil 219 kB öppnas i nytt fönster
Vi har personligt tillstånd från författaren att publicera artikeln.

 
   

Till toppen av sidan

 

   Fee Saecula

1963-09-12. Hörby biblioteket i gamla kommunalhusets övre plan på Slagtoftavägen. Fee Saecula längst bak med ljus kjol.
Felicia var invandrad från Polen tror jag och var ett språkgeni. Hon undervisade i bl. a. engelska och franska på kvällarna.
Bild ID: HH_3053w.  Foto: Henry Holm.

Felicia Saecula.
Förnamnet betyder lycka eller glädje och efternamnet betyder evig, ungefär.
© Jonny Leandersson.

Fee Saecula vid bibliotekets lånedisk hon hade alltid rött läppstift och långa röda naglar. Biblioteket i Hörby Kommunalhus på Slagtoftavägen.1963-09-12
Bild ID: HH_3184. Foto: Henry Holm.

 

Visst var hon sträng men när man lärde känna henne en varm person. Hon bodde på Torggatan 4. Hon är begravd på samma ställe som Christian Kruse och hans hustru.
Fee som hon gärna kallades var drivande bakom att statyn av Christian Kruse restes i Ringsjöparken.
© Peter Holm

 

   
   

Gulli Fee Saecula och Frans "Frazie" Nilsson i Bosjöklosters park.
Bild ID: HH_3180. Foto: Henry Holm.

Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson.
Bild ID: HH_3183. (Samma gäng som på HH_3180).
 Foto: Henry Holm.

 

 
 
   

Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson
Bild ID: HH_3182. Foto: Henry Holm.



Féé Saecula. F.d. bibliotekarie i Hörby.
Bild ID: Gato_330  
   
   

 

   

Gulli-Fee Saecula-Frazie - Frans Nilsson.
Bild ID: HH_3181. Foto: Henry Holm.

   
   


30/1-1971. Artikel av Henry Holm. Fotograf: okänd. Bild ID: HH_4055
   

Till toppen av sidan

 

 

   Assar

Assars Perssons gatukök 1964-09-16
Bild ID: HH_3197

   

Till toppen av sidan

 

   Nils Svensson i folkmun oftast kallad för "35:an"

35:an Nils Svensson 1965-05-24.
Bild ID: HH_3647

   
   

Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko.

Huset till höger på bilden där det ryker i skorstenen bodde 35:an, numera 36:ans hus.

35:an Svensson 1959-09-08.
Bild ID: HH_3653

   
   

35:an bodde i huset på bilden längst till vänster endast taket syns på denna bild.
Bild ID: Gamla_bron_001.

   
   

35:an Svensson 6 dec. 1961
Bild ID: HH_3447

35:an Svensson
Foto: Enar Kjäll Hörby. Bild ID: HH_3448

   
   

Kusk med ridspö. 35:an Svensson
Bild ID: HH_3434. Foto: Henry Holm.

 
   

Till toppen av sidan

 

 

   Nils Nilsson, riksdagsman

Riksdagsmannen Nils Nilsson i Äspinge (före 1895).

Född i Östra Espinge, Malmöhus län 8/3-1815.
Hemmansägare i östra Espinge; ledamot i Ägodelningsrätten; kyrkvärd; auktionsförrättare: ledamot i styrelsen för Frosta härads sparbank från 1849; kommunalorförande; landstingsman – ledamot af Riks. 2:a kammare. för Frosta domsaga, Malmöhus län 1867 – 1887 B; ledamot i tillfälligt utskott 1868 och 1869; suppl. i bankoutskottet 1871 – 1878: suppl. i Bevillningsutskottet 1879 – 1885; ledamot i 2:a kammarens enskilda utskott 1879; suppleant i Statsutskottet 1886 och 1887 A; ledamot i Statsutskottet 1887 B.
† i Östra Espinge 24/7 1895.
   
   

Kristianstadsbladet 1895-07-26.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

Kristianstadsbladet 1895-07-26.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

   
   

1895-08-21_Stockholms dagblad.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

   
   
   
   

1896-08-27-Vestkusten.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

I den svenskspråkiga men amerikanska tidningen Vestkusten som gavs ut i Californien fanns den 27 augusti 1896 detta klipp om gravstenen som restes på Äspinge kyrkogård. Fanns faktiskt rätt så många tidningar, både på svenska och engelska, som bevakade det gamla fädernelandet och hade immigranterna som målgrupp.
Staffan Persson.

   
   

Texten förtydligad på denna bild.

   

Till toppen av sidan

 

   Nils och Sonja på Spriten

Sonja

Nej – varken Nils eller Sonja "gick på spriten", men väl jobbade de och var föreståndare på Spritbolgat i Östraby

 
   

Till toppen av sidan

 

 

 

   Sven Månsson, riksadagsman

Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar.

Ett minnesmärke av svartmålat ekträ och i form av ett kors har lantbrukaren Sven Olsson i Harphult nyligen rest i landsvägsgropen öster om Äspinge by över den där en gång av våda omkomne riksdagsmannen. Minnesvården har på ena sidan inskriften, "Riksdagsmannen Sven Månsson i Bönhult", och på andra sidan är anbragt ett psalmcitat.
Får se hur länge det får stå kvar, ty flera stycken träkors, som har blivit resta, ha blivit förstörda. Senast i fjol hände det med ett sådant som planterades här. Men ovan nämnde Sven Olsson är outtröttlig uti att, när ett förstörs, sätta ett nytt minnesmärke över sin förolyckade släkting, riksdagsmannen.

Torsdagen den 7 maj 1891, skrev man i Eslöfs Tidningar.

Detta järnkors verkar få bli kvar, utan att vandaliseras.
Och därför kunna de, som roa sig med att undanskaffa minnesmärket om icke för de levande släktingarna, så dock för den dödes skull gärna låta dem stå i fred. "Om de döda ej annat än gott!".

Månde det vara någon/ra Äspingebor, som inte gillade att korset stod där? Var by skulle kanske hålla sig på sin "egen kant" (precis som idag) för att bli accepterade. Idag är träkorset utbytt mot ett järnkors och det verkar få stå kvar.

   
   

Det står ett järnkors med hans namn invid vägen i Äspinge.
Foto: © Fred Lundberg. 2012.

Korsets plats innan det flyttades till landsvägen mellan Äspinge och Svensköp.
Foto: © Elsa Olsson, Äspinge.

   
   

Vid korset på ovan bilder finns denna skylt att läsa. Foto: © Fred Lundberg.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Bullerkrona Alfred Svensson

Bullerkrona Alfred Svensson.
Bild ID: HH_3655

Mellersta Skåne 2/9-1990. © Henry Holm.

   
   
   

Bullerkrona hjälpte ofta till med att lyfta grisaburar när det var auktioner.

   
   

Mannen med hatten är Alfred "Bullerkrona" Svensson. Han är just i färd med att bekräfta köpet mellan två grishandlare. mannen med Vegamössan lär vara Magnus "Grishandlare" från Röstånga.



"Bullerkronas" Spetkaksrulle som han sålde till Ellen Fridolin. "Bullerkrona" var en rolig man som handlade med det mesta och som brukade komma till Hörby enligt Ellen Fridolin.

Bilden hämtad från Hörby musem, dock är den frilagd och färgkorrigerad.

   

Till toppen av sidan

 

   Arvid Sandberg

Arvid Sandberg Hörby Tennisklubb. 1929-02-18.
Bild ID: HH_3649.

En av eldsjälarna för Hörby Tennisklubb.
Här slet tennisfolket som djur med anläggningen för att kunna göra så mycket arbete som möjligt för att hålla nere kostnaderna. Vid invigningen som förrättades av dåvarande kommunfullmäktiges ordförande Edvin Linde, fick Valdemar Löfvall, Nils Sköld och Arvid Sandberg, som tillsammans gjort nära 800 arbetstimmar på banorna, mycket välförtjänt mottaga klubbens förtjänsttecken.

Du kan läsa hela historien om Hörby Tennisklubb här:
https://hhtk.se/historia/ (öppnas i eget fönster)

 
   
   

Till toppen av sidan

 

   Nils Mårtensson "Jordgubbskungen"

Nils Mårtensson "Jordgubbskungen"

Från 1908 arrenderade Nils Mårtensson torpet Maa 1:7 Han var född 1885 i Benarp, Äspinge socken. Det var ett stenhus som ursprungligen var ett gammalt statarhus med halmtak och gråstensmurar på norra sidan och mer än hundra år gammalt. Nils Mårtensson ägnade sig åt att odla jordgubbar och kallades allmänt för ”jordgubbskungen”, dit kom folk från när och fjärran för att köpa jordgubbar, men även för att prata med den ovanlige mannen och för att lyssna till hans livsfilosofi.

Nils Mårtensson dog 1972.Från 1973 äger Nils Wilborgsson torpet. Från 1979 ägs torpet av Helge Wilborgsson

 

   
   

Maa 1:7 Nils Mårtenssons hus, sett från vägen.
Bild ID: Maa_009.

   
   

Jordgubbskungens hus i Svensköp .
Bild ID: HH_3920.

   
   

Maa, Linnekulla.
Bild ID: Maa_005.

   
   

Maa 1:7 Nils Mårtenssons hus i Maa från trädgårdssidan. Framför står hans syster.
Bild ID: Maa_008.

   
   

Högestad 1:25, Sten fastes tomt. Nils Mårtensson i Maa har brutit marken och odlat jordgubbar här, samt byggt ett stenhus. förm. i slutet av 1940-talet. detta skall inte förväxlas med odlingen i Linnekulla. Främst t.v. Nils Mårtensson f:1885-04-29, och hans syster Elice f: 1880-03-04. Övriga tre är Elices barn, han med ljus rock heter Martin.
Bild ID: Maa_010.

   
   

Nyodling och jordgubbsodling i Linnekulla. Nils Mårtensson och hans systerson Hugo Göransson syns bland stenarna. Odlingen skedde med handkraft och hjälp av handdriven stenkran. Lägg märke till jordgubbsraderna.
Bild ID: Maa_024.

   
   

En stolt Mårtensson vid det färdiga konstverket.
"BOTTEN I EN MID-
SOMMARNATTSDRÖM
WILLIAM SHAKSPERE
N. M. ÅR 1954
Bild ID: Maa_020.

Bild ID: Maa_021.

   
   
Vi väntar med att publicera bilden tills vi frågat Skånska dagbladet om lov, då det fortfarande finns upphovsrätt kvar på bilden. I annat fall fotograferar vi själva stenarna.

Bild från Skånska Dagbladets reportage 1970. Karl Hallqvist visar en av flera stenar som Nils Månsson huggit in motiv och text på.
Dessa stenar finns på Nils Mårtenssons "sommarresident" i Linnekulla.

Bild ID: Maa_019.

   

Till toppen av sidan

 

   Anna Lisa Nilsson

Missionär och sjuksköterskan Anna-Lisa Nilsson

Anna-Lisa Nilsson arbetade som nattsjuksköterska på Hörby Lasarett och sedan blev det hemtjänsten och långvårds-
avdelningar fram till sin pension. Det man kanske inte vet är att hon även var berest och hade arbetat i andra fattigare länder.

Redan som ung drömde hon om att bli missionär därför utbildade hon sig till sjuksköterska och tog examen 1950 och barnmorskeexamen året efter. Anna-Lisa arbetade vid Evangeliska Fosterland stiftelsens missionsstation och sjukhus i Nakamete i Etiopen. Tidigare erfarenhet gjorde starkt intryck på henne under nära 3 års vistelse i Afrika. I Etiopen var Anna-Lisa den enda vita sjuksköterska på sjukhuset där hon arbetade. För varje operation bad all personal tillsammans för patienten både läkare sjuksköterskor och biträde. Bönen förrättades ofta av en elev på landets språk för att den sjuke också skulle höra och förstå vad som sades.

I Hörby bodde Anna-Lisa i många år tillsammans med brodern lärare Axel Nilsson han var anställd på Älvdalskolan sina sista år innan pension. Flera elever kommer säkert ihåg Axel. De bodde i föräldrahemmet i korsningen Ystadvägen och Tvärgatan där även modern bodde och sköttes i hemmet sin sista tid. Både Anna-Lisa och Axel var mycket intresserade av trädgårdsodling och hade en av de vackraste trädgårdarna i byn med en fantastisk blomsterprakt.
Långt tidigare har huset varit ett pepparkaksbageri. Det är rivet sedan ett antal år tomten är öde och väntar på att det ska byggas flerfamiljshus där. Syskonen flyttade en liten bit bort till Ystadvägen 14 när huset var nybyggt.
Anna-Lisa är död sen några år.

Bodil Pedersen
Källa: Mellersta Skåne 1959

Foto: © Henry Holm

   
   

Foto: © Torsten Blomdahl

   

Till toppen av sidan

 

   George Krook
"Georgshill pr Hörby, Georg Krook" är en adress och ett namn, som inom Frosta härad böra vara bekant. Få frostingar torde väl hafva lagt i dagen så mycket lefvande intresse, sådan arbetsamhet och energi, antingen det nu gäller honom i egenskap af tjänsteman och kommunalman eller som kulturell banbrytare och organisatör, som kronolänsman Georg Krook.

Då mannen i fråga för icke så länge sedan frånträdt sin befattning som kronolänsman och han 1903 kunnat fira sitt 50 års jubileum som statens tjänsteman, passa helt säkert några data ur hans verkningsrika lif för dettas minnesalbum.

Georg Krook föddes den 16 juni 1836, genomgick Lunds katedralskola och aflade studentexamen vid Lunds universitet den 13 dec. 1853. Den 17 juli samma år antogs han till volontär vid Kongl. Skånska Dragonregementet och bevisade i sådan egenskap tvenne års exercisskvadroner, regements- och andra möten, tills han i dec. 1855 erhöll begärdt afsked. Den 26 sept. följande år aflade han vid Lunds universitet examen för inträde i Rikets kammar- och räkenskapsverk och antogs därefter såsom fogdeskrifvare hos kronofogde Witthoff. Efter åtskilliga förordnanden såsom kronofogde och länsman utnämndes han till ord. kronolänsman i Frosta härads norra distrikt den 31 dec. 1860. Sedan han i 28 år tjänstgjort i detta vidlyftiga och svårskötta distrikt, blef detsamma deladt uti tvänne, och blef Krook bibehållen vid det östra distriktet, som han sedan tills för kort tid sedan innehaft.

Med nya konkurslagens införande 1864 förordnades Georg Krook såsom Rättens ombudsman i konkurser inom hela Frosta härad och bibehöll han detta förordnande till 1896, Då häradets länsman hvar inom sitt distrikt erhöllo i sådan egenskap förordnanden.

Med nya väglagens införande år 1892 antogs Georg Krook till sekreterare och ombudsman uti styrelsen för Frosta härads väghållningsdistrikt, en befattning som han ännu innehar.

I egenskap af ledamot och verkställande direktör i styrelsen för Hör-Hörby, Hörby-Tollarps samt Eslöf-Hörby järnvägar har Georg Krook inlagt stor förtjänst om dessa trafikleder. Dessa befattningar har han dock numera lämnat sedan två af dessa linier uppgått i Östra Skånes järnvägsnät.

I kommunalt hänseende har kronolänsman Georg Krook beredt sig ett mer än vanligt aktadt rum i Hörby sockens och Hörby samhälles annaler. Det har varit kraft, sans och reda i hans åtgöranden, och har han innehaft den oskattbara förmånen att kunna med all önskvärd klarhet föra sina tankar till torgs. I fem år och under själfa öfvergångstiden var kronolänsman Krook af Kungl. Maj:t Befallningshafvande i länet förordnad såsom ordningsman inom Hörby municipalsamhälle och köping samt under själfva ofvergångsåret, då köping och landstförsamling åtskiljes, jämväl ordförande i Hörby sockens kommunalstämma. Under en lång följd af år revisor och därefter ledamot i Frosta härads sparbanksdirektion samt revisor af kommunens kyrko- och kommunalräkenskaper under ej mindre än trenne kommunal ordföranders tjänstetid samt under nio år ordförande i Hörby m. fl. socknars bevillningsberedning, har kronolänsman Krook afträdt från alla kommunala förtroendeuppdrag. Sedan några år tillbaka är han meddirektör i aktiebolaget Skånska Handelsbanken i Hörby.

Att en så lång och hedrande verksamhet icke kunnat förbli obelönad är en given sak. Utom det att kronolänsman Krook vid flera olika tillfällen af höga vederbörande erhållit belöningar för visadt tjänstenit, är han sedan 1895 innehafvare af guldmedaljen af femte storleken "för nit och redelighet i rikets tjänst".

Vare det nog sagdt, att kronolänsman Krooks lifsgärning i det allmännas tjänst utgör en stor och gedigen insats i Frosta härads, Hörby samhälles och kringliggande orts framåtskridande och sunda utveckling.

George Krook, Georgshill.
Kronolänsman, tjänsteman, kommunalman och kulturell banbrytare och organisatör.
Bild ID: Georgshill_008_Krook.

 

George Krook, Georgshill.
Kronolänsman, tjänsteman, kommunalman och kulturell banbrytare och organisatör.

 

 

Bild ID: Georgshill_004. Foto: © Roland Pedersen.

Källa:
Frosta Härads minnesteckningar
av Johannes Hall, tryckt år 1904.

   

Till toppen av sidan

 

   Nils Nilsson Riksdagsman i Skärhus år 1912.

Nils Nilsson Riksdagsman i Skärhus, foto år 1912.

Nils Nilsson (Nils Nilsson i Skärhus), född 23 mars, 1841 i Fränninge socken, Malmöhus län, död 31 juli 1935, var en svensk hemmansägare och riksdagsman.

Nilsson var hemmansägare i Skärhus i Malmöhus län. Han var även politiker och ledamot av riksdagens andra kammare 1887–1911, invald i Färs domsagas valkrets. Han var därunder ledamot i statsutskottet 1904 och 1905. Han utsågs till riddare av Kungl. Vasaorden1903. Nils var barnbarn till riksdagsmannen Nils Månsson i Skumparp.
Bild ID 000124.

 
   

Till toppen av sidan

 

   Nils Jönsson

Gammalstorp Nils Jönsson.
Bild ID: HH_3909. Foto: Henry Holm.

   
   

Nils Jönsson från Gammalstorp och Arvid Nilsson i Månsköp.
Bild ID: TGB_120w. Bilden tillsända oss av Torgny Blomberg.

Tidningsklipp Mellersta Skåne 1950-10-25.

   
   
   
   

Till toppen av sidan

 

   Tage Frostle

Tage Frostle med gris, när han inte är kommunalråd.
Bild ID: HH_3451

Kommunalråd Tage Frostle.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Flickornas Jöns
På Nygatan i Hörby bodde en som kallades för "Flickornas Jöns".  men ingen vet riktigt varför?  
   

Till toppen av sidan

 

   
   Johanna Herrlin
 
 


Källa: Tidningen IDUN september 1904.
Insänt av Staffan Falk.
   
   


Källa: Tidningen IDUN december 1904.
Insänt av Staffan Falk.
   
   

1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor.

 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare. Skåne Genealogen Nr 2 2016. Per-Gunnar Mörck. 

Johanna Herrlin, barnmorska och jordbrukare

   

Till toppen av sidan

 

 

   Elna Wallin

Barnmorskan i Äspinge, Elna Wallin med dotter Augusta Wallin Persson. Som barnmorska tjänade Elna 125 kronor om året, och 2 kronor vid varje förlossning.

 
   

Till toppen av sidan

 

   Nils Nilsson, Äspinge

Riksdagsmannen Nils Nilsson i Äspinge (före 1895).

     
     
Född i Östra Espinge, Malmöhus län 8/3-1815.
Hemmansägare i östra Espinge; ledamot i Ägodelningsrätten; kyrkvärd; auktionsförrättare: ledamot i styrelsen för Frosta härads sparbank från 1849; kommunalorförande; landstingsman – ledamot af Riks. 2:a kammare. för Frosta domsaga, Malmöhus län 1867 – 1887 B; ledamot i tillfälligt utskott 1868 och 1869; suppl. i bankoutskottet 1871 – 1878: suppl. i Bevillningsutskottet 1879 – 1885; ledamot i 2:a kammarens enskilda utskott 1879; suppleant i Statsutskottet 1886 och 1887 A; ledamot i Statsutskottet 1887 B.
† i Östra Espinge 24/7 1895.
     

Kristianstadsbladet 1895-07-26.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

Kristianstadsbladet 1895-07-26.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

   
   

1895-08-21_Stockholms dagblad.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

   
   
   
   

1896-08-27-Vestkusten.
Tillsänt oss av Staffan Persson.

I den svenskspråkiga men amerikanska tidningen Vestkusten som gavs ut i Californien fanns den 27 augusti 1896 detta klipp om gravstenen som restes på Äspinge kyrkogård. Fanns faktiskt rätt så många tidningar, både på svenska och engelska, som bevakade det gamla fädernelandet och hade immigranterna som målgrupp.
Staffan Persson.

   
   

Texten förtydligad på denna bild.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Polismästare Oskar Sjöberg

Polismästare Oskar Sjöberg.

Polismästare Oskar Sjöberg i vita byxor, mitt i bilden. Född 1876 i Gudhem (Skaraborgs län i Västergötland).
Inträdde i polistjänst 15/11 1899 som extra poliskonstapel i Malmö. Befordrad till 1:e konstapel, vid Malmöhus läns centralpolis 1/1 1902. Polis kommissarie i Hörby 16/6 1904.
Avlagt underoffisersexamen vis Artilleriet 1899 och volontärexamen vid Malmöpolisen 1900. Riksförsäkringsanstaltens ombud. Kompanichef i Landsstorp.
Han flyttade till Skåne 1878 med sina föräldrar. År 1904 flyttade han till Hörby. Han har bott på Nygatan 11, Nygatan 12, Lilla Wästergatan 14 och till sist på Bollhusgatan 25 där han dog 1961. Han var först Polisuppsyningsman och efter 1906 Poliskommissarie i Hörby. Oskar gifte sig 1926 med Anna Gregow (1887-1955), hon var lärarinna i Hörby. De fick en son: Ove Sjöberg född 1927 i Hörby.
Text:  © Irene Sjöberg, Helsingborg.

   

Till toppen av sidan

 

 

   Skrothandlare ”Vitto”

Råbygatan i Hörby. Så här såg det ut i svunnen tid. Ett hästekipage kommer stilla och lugnt körande. Bakom står en liten tösabit och betraktar ekipaget. Tösabiten heter Ester senare gift med Hjalmar Henriksson. Ekipaget hon tittar på är skrothandlare ”Vitto” med sin vita häst.
   

Källa: Hörby-bor berättar av Ernst Åkesson.

   
   

Anders "Vittu" Nilsson till höger var i sina bästa år en ansedd åkare i Hörby. Men genom godtrogenhet och felplaceringar förlorade han allt han ägde. På äldre dagar ägnade han sig åt skrot- och lumphandel. Han blev ett av originalen i Hörby på sin ålders höst.

   
   

Källa: Hörby-bor berättar av Ernst Åkesson.

   

Till toppen av sidan

 

   Nils Persson

Riksdagsman Nils Persson. f: 1901-03-22 i Svensköp.
Flyttade till Kilhult 194? (på 1940-talet).
Bild ID: HH_3910.

Nils Persson (i riksdagen kallad Persson i Svensköp), född 22 mars 1901 i Svensköp, död där 8 december 1969, var en svensk lantbrukare politiker (folkpartist).

Nils Persson, som kom från en bondesläkt, var lantbrukare 1925-1945 i Svensköp, där han också valdes till ordförande i kommunalnämnden 1931 och ordförande i kommunalfullmäktige 1938. Efter kommunsammanslagningen var han ledamot i kommunalfullmäktige och kommunalnämnden i Östra Fro

Nils Persson (i riksdagen kallad Persson i Svensköp), född 22 mars 1901 i Svensköp, död där 8 december 1969, var en svensk lantbrukare politiker (folkpartist).

Nils Persson, som kom från en bondesläkt, var lantbrukare 1925-1945 i Svensköp, där han också valdes till ordförande i kommunalnämnden 1931 och ordförande i kommunalfullmäktige 1938. Efter kommunsammanslagningen var han ledamot i kommunalfullmäktige och kommunalnämnden i Östra Frosta 1952-1968. Han hade också framträdande uppdrag i lantbrukets organisationer, bland annat som ordförande i Sveriges fjäderfäavelsförening 1956-1966.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Malmöhus läns valkrets 1945-1952 samt 1957-1958, och i första kammaren för samma valkrets under 1969. I riksdagen var han bland annat ledamot i bevillningsutskottet 1949-1952 och 1957-1958 samt i första lagutskottet 1969. Han var främst engagerad i jordbrukspolitik, men var också tidigt ute med att uppmärksamma problemet med luftföroreningar från industrin.

sta 1952-1968. Han hade också framträdande uppdrag i lantbrukets organisationer, bland annat som ordförande i Sveriges fjäderfäavelsförening 1956-1966.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Malmöhus läns valkrets 1945-1952 samt 1957-1958, och i första kammaren för samma valkrets under 1969. I riksdagen var han bland annat ledamot i bevillningsutskottet 1949-1952 och 1957-1958 samt i första lagutskottet 1969. Han var främst engagerad i jordbrukspolitik, men var också tidigt ute med att uppmärksamma problemet med luftföroreningar från industrin.
Källa: Wikipedia

   

Till toppen av sidan

 

   Ola Lundberg,  Elmhult

Ola Lundberg. i Elmhult.
Bild ID: HH_3925

 
   
   

Till toppen av sidan

 

   Nils Månsson kallad Skumpen eller Ljusets bonde
Nils Månsson i Skumparp, även kallad Ljusets Bonde eller mer folkligt Skumpen, född den 5 april 1776 i Starrarps by i Fränninge socken i Skåne, död den 25 juni 1837 i Skumparp, var en framstående riksdagsman i bondeståndet
Han var farfar till riksdagsmannen Nils Nilsson i Skärhus.

 

Ungdomsåren
Fadern, bonden Måns Persson, var i små ekonomiska omständigheter. Detta berodde på att hans gård två gånger drabbats av eldsvåda och då brandförsäkringsväsendet inte var utbyggt i trakten, drabbades familjen svårt ekonomiskt. Nils fick en torftig skolundervisning i byskolan och kom snart ut för att tjäna dräng. Turen var dock med den unge mannen och han hamnade hos nämndemannen Olof Andersson i Sjököp i Långaröds församling. Olof tog hand om sin dräng och lärde honom på allvar skrivkonsten. När Olof Andersson utnämndes till fullmäktig för Färs och Frosta härader i Skåne vid riksdagen 1800 fick Nils Månsson en god insikt i riksdagsmannens arbete.

I april 1804 gifte sig drängen Nils Månsson med pigan Ingar Olsdotter i Östraby kyrka. Åtta barn föddes i äktenskapet. Två år senare bosatte sig paret för gott i det inköpta hemmanet Skumparp 6 i Frenninge (Fränninge). Efter detta fick mannen bära smeknamnet "Skumpen" eller "Skumpingen".


 

Riksdagsman
Vid kronprins Karl Augusts hastiga död på försommaren 1810 inkallades riksdagen för nytt tronföljarval. Vid val av representant för Frosta och Färs härader kom Nils Månsson att erhålla 53 av totalt 125 röster vilket var fler än de andra kandidaterna fick. I bevarade brev kan man följa hans resa i juli till Örebro och det berömda riksdagsmötet vilket resulterade i Bernadotternas etablering i Sverige. Breven till hustrun fick dock läsas av annan – Ingar var varken läs- eller skrivkunnig.

Under Örebromötet fick Nils Månsson nära kontakt med Anders Danielsson från Västergötland, en av de främsta representanterna för bondeståndet i riksdagen. Vid riksdagen 1812 blev Nils invald i Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet. Han blev också ledamot av opinionsnämnden och suppleant i statsrevisionen. Med dessa uppdrag började på allvar hans stora engagemang i Sveriges riksdag.

Riksdagen 1817–1818 blev den skånske bondemannens stora genombrott som en av riksdagens stora talesmän. Redan vid ankomsten till Stockholm fick han av kungen en guldmedalj för sitt nitiska arbete. Under denna riksdag stred emellertid bondeståndet under ledning av Nils Månsson i Skumparp, Anders Danielsson, Johan Longberg från Gästrikland, Johan Jakob Rutberg från Norrland med flera för att bli respekterat och inte hånat för sin påstådda enfaldiga inställning i olika frågor. Nu skapades det som kommit att kallas "bondeståndets självständighetsförklaring". Danielsson tackade Nils Månsson med orden: "... för det nit, varmed du på ett så utmärkt skickligt sätt omfattat varje fäderneslandets sak och därigenom bevarat vårt stånds både heder och självständighet."

1823 valdes Nils Månsson till ordningsman i bondeståndets klubb, ledamot av hemliga utskottet samt bondeståndets ombud, direktör, i riksbankens kontor i Malmö. Frågor som helt verkar ha dominerat honom var de som han själv formulerade som "rättvisa åt alla, lindring åt de förtryckta och jämvikt mellan samhällsklasserna".

 


Kampen för tryckfriheten
Vid riksdagen 1828–1830 nådde Nils sin högsta politiska position i riksdagen. Kulmen nåddes den 26 februari 1829 vid debatten om den så kallade indragningsmakten. Kronprins Karl Johan hade 1812 drivit genom en endast tillfällig ändring i tryckfrihetslagen som gav regeringen makt att genast dra in en tidning som var "vådlig för allmän säkerhet". Denna förändring hade dock blivit bestående.

Vid riksdagen 1829 röstade borgarståndet för ett avskaffande av indragningsmakten. Prästståndet följde med en rösts övervikt samma ståndpunkt och på Riddarhuset var man också för ett avskaffande. För att få till stånd en lagförändring krävdes dock alla fyra ståndens samtycke. Tveksamheten var stor hos bönderna. Då steg Nils Månsson fram och höll sitt kanske mest berömda tal som handlade om kampen för tryckfriheten. I talet kom han in på det gudomliga ljuset:

"Guds första ord lydde: Varde ljus! Var det icke Skaparens tydliga mening att vi skulle leva i ljuset? Och hans enfödde son har sagt "Vandrer i ljuset, medan I haven ljuset, att mörkret icke må omfatta Eder."

Här lades grunden till Nils Månssons smeknamn: "Ljusets bonde". Detta tillnamn var dock endast använt i Stockholm, aldrig i hans hembygd.

För att sprida ljuset fordrades emellertid en fri press och från talarstolen kunde bondeståndet, och även den vid tillfället mycket talrika besöksskaran, höra Nils Månssons skickligt framställda sitt försvar för borttagandet av indragningsmakten. Många menade att om röstningen skett direkt efter talet hade förslaget vunnit. Debatten fortsatte emellertid och förslaget föll till sist med 64 röster mot och 44 för. Det märkliga inträffade några dagar senare då protokollet skulle justeras. 60 bonderepresentanter hade då lämnat in reservation mot beslutet.

 

Kampen för skolväsendet
Trots nederlaget hade Nils Månsson vunnit en stor del av befolkningen och hans popularitet var omfattande. Nästa riksdag 1834–1835 blev dock hans sista politiska engagemang. Här talade han mycket om förbättring av skolundervisningen i landet. Hemkommen från riksdagen hade han med sig en stor summa pengar som insamlats av hans vänner i Stockholm. För dessa, och för pengar som Nils personligen skänkt, uppfördes ett skolhus i Frenninge. Skolan blev en centralskola för hela området. När biskopen vid sockenstämman tackade Nils för hans insatser blev svaret bara: "Jag har blott gjort min plikt!". När han fördes till graven 1837 följde en enorm folkmängd honom på vägen till den sista vilan i Frenninge kyrkogård.

1942 utgav Postverket två frimärken för att uppmärksamma 100 års-minnet av den svenska folkskolan. På märkena är Nils Månsson avbildad tillsammans med Torsten Rudenschöld. På hundraårsdagen efter hans bortgång restes en staty av honom i Frenninge, gjord av skulptören Anders Olsson.
Källa: Wikipedia.

Riksdagsman Nils Månsson även kallad
Skumpen eller Ljusets bonde.
Född 1776-04-05 i Starrarps by, Fränninge. Farfar till Riksdagsman Nils Nilsson Skärhus.
Bild ID: 001121

 

 

Nils Månsson. Litografi av Johan Cardon efter teckning av Maria Röhl.

 

 

Nils Månsson. Etsning av H. I. Roos 1823.

 

Nils Månsson i Skumparp, "Ljusets Bonde" 1776-1837, skulptur av Anders Olson. Statyn invigdes den 25 juni 1937 och invigningstalet hölls av statsrådet Arthur Engberg.
Bildkälla: Kringla.

   
   


Riksdagsman Nils Månsson, Skumparp.
Bild ID: GATO_ 088
 
   
   

Nils Månssons skola i Frenninge.
Bildkälla: Kringla.

   
   

Nils Månssons nya skola i Frenninge, vilken invigdes måndagen den 4 april 1932.
Bildkälla: Kringla.

   

Till toppen av sidan

 

   Krycke-Bengta
Krycke-Bengta var duktig på att spå. Hon gick med en krycka och var mager och dåligt klädd, och vi pojkar tyckte nog att hon liknade gamla tiders häxor.
Många gick till henne för att bli spådda. under seansen svor hon och slog med kryckan i golvet.

Källa: Hörbybor berättar.
Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson

 
   

Till toppen av sidan

 

   Topsy

Källa: Hörbybor berättar.
Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson

   

Till toppen av sidan

 

   Pär "Tue" Nilsson (även kallad "Vingepär".

Pär "Tue" Nilsson med sin häst Karna i arbete på gamla Torg.
Gamla Torg, Per Nilsson. Bilden visar ”Per Tue” eller ”Vinge Pär” som han allmänt kallades. Han hade vid en olyckshändelse blivit skadad i knäet. Han var den tidens renhållningsarbetare på gator och torg efter torgdagar.
Ibland stavas Per med e, ibland med ä. Vi har valt att använda det som står i våra källor.

 

Källa: Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren.

 
 

Källa: Hörbybor berättar.
Intervjuer 1984-1985 av Ernst Åkesson

 

Till toppen av sidan

 

   Gullan Bengtsson

Gullan Bengtsson ” tant Gullan”

Gullan Bengtsson även kallad ”tant Gullan” var omtyckt av många. Hon var. dotter till fotograf Arvid Halldén som ägde det stora grå huset nr 20 i hörnet av Bollhusgatan - Västergatan.
Hon var gift med veterinär Hans Bengtsson de bosatte sig på Lidingö men när maken pensionerade sig flyttade de hem till Hörby. Gullan blev änka och bodde sedan i sitt föräldrahem. Smakfullt möblerat med mycket spännande konst på väggarna och i hyllor med inköpta föremål från resor som paret gjort i hela världen vilket visades i många fotoalbum tillsammans med mycket foto från Lidingö. Gullan var mycket barnkär 4 år var Lillemor när hon träffade Gullan för första gången och 7 år när familjen flyttade och har flera kära minnen från denna tiden.

Dessutom var Gullan en stor djurvän och matade kvarterets hemlösa katter och gärna gav bort någon om så skulle önskas.
Hon var en dam som verkligen bjöd på sig.
Gullan dog i slutet av 1990-talet

I Gullans barndomshem fanns flera lägenheter ombyggnader har gjorts genom åren detta bidrog till halvtrappor i vissa lägenheter. Gullans far Arvid Halldén hade på sin tid en verkstad i huset möjligen var det hans foto ateljé som var på första våningen till vänster om stora ingången mitt på huset. Lillemor Gerdin bodde tillsammans med sina föräldrar och två systrar på första våningen till höger om stora ingången med egen ingång direkt från gatan. De hyrde dessutom ett rum på tredje våningen till en syster och där fanns ytterligare ett eller två rum som hyrdes ut till flickor som studerade på realskolan. Andra våningen fanns två lägenheter ovanför Lillemors föräldrar bodde familjen Lilja som hade Liljas speceriaffär. I den andra lägenheten bodde Gullans föräldrar Anna och Arvid.

Bodil Pedersen.
Källor: Lillemor Gerdin, Maria Rosberg.

Till vänster Gullan Bengtsson kallad "tant Gullan", damen till höger okänd. Gullan visade gärna sina fotoalbum för nära och kära.
Bild ID: HH_3406. Foto: Henry Holm.

 

   
   

Huset som Gullan Bengtsson bodde i nr 20 på hörnet av Bollhusgatan - Västergatan
Bild ID: Gullan_B_01. Foto: © Roland Pedersen Mars 2019.

   
   

Bild ID: Gullan_B_02. Foto: © Roland Pedersen Mars 2019.

Bild ID: Gullan_B_02. Foto: © Roland Pedersen Mars 2019.

   
   

En solskenshistoria om ”tant Gullan”  
Åh härliga Gullan så roligt att se henne på bild! Jag fick följa med gammelmoster Karin och hälsa på henne så mysigt det var att lyssna på dessa busiga och levnadsglada gamla damer. Ett av mina käraste ungdomsminnen var när Gullan bjöd upp oss i vindskupan där hon öppnade en garderob full av balklänningar - jag tappade hakan! Hon hade varit på många Nobelmiddagar bland annat suttit bredvid en rysk pristagare. Det enda hon kunde på ryska var ”jag älskar dig!” så det sa hon till honom - och han återhämtade sig inte!

Gullan plockade fram en flaska portvin vi drack vars ett litet glas och så föreslog hon att jag skulle prova hennes klänningar. Jag kände mig så ärad. Så bjöd hon upp till en liten dans i varje klänning uppe på vinden med vårsolen strålande in genom fönstret och två gamla fnissande bubbliga damer. Det är ett så kärt minne.
Vid ett senare besök hemma hos Karin låg det helt plötsligt ett stort paket till lilla mig - en av Gullans klänningar isblå i Grace Kelly modell med en handgjord brosch av turkosa pärlor. Jag bar den när jag fick gå på min första bal och dansa som Gullan lärt mig.
Maria Rosberg

 
   

Till toppen av sidan

 

   Ored spelman Andersson

Ored spelman, ett ungdomsporträtt.

Ored spelman. Det sista porträttet som togs.

   
   

Ored Andersson, född 12 juli 1820, död 8 januari 1910, var en svensk folkmusiker. Han kallades Ored Speleman och spelade fiol, flöjt och violoncell. Andersson var född i Elmhult, Svensköps socken, i nuvarande Hörby kommun och flyttade till Linderöd där han också ligger begravd.

Ored lärde sig spela av sin 18 år äldre bror Nils, efter vilken han hade en stor mängd noter. Ored var dock under ett tjugotal år blind men återfick synen efter en operation.

Då Kulturhistoriska föreningen 1886 anordnade den skånska textilutställningen i Köpenhamn var Ored värd i Gärdsstugan och framträdde på sin fiol.
Källa Wikipedia

   
   

Bjudningsbiljett till Ored Spelman Andersson och Ingri Emmertz bröllop.Ored Spelman föddes i Elmhult 13.07.1920 och flyttade till Linderöd vid giftermålet.

   
   

Till toppen av sidan

 

   100 Hilding Johansson

Foto: Göran Olsson

"100 Hilding". Hilding Johansson hade telefon 100 i sin taxirörelse, därför kallades han "100 Hilding" av nästan alla.

 

 

 

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1935.

I texten till vänster står att Hilding startade sin taxirörelse 1939, men ovan annons var införd Almqvist & Wiksells Almanacka redan 1935.

 

 

 

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1937.

 

 

 

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1939

 

 

 

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1939.

 

 

 

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1945

 

 

 

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från1947

 

100 Hilding sjunger till Wizex.
Foto: Torsten Blomdahl, Hörby

 

År 1923 Oderups Affär. I bilen fr.v. Evert, Ernst Alarik, Göte, Olivia och Curt Wilson.
Bilen reparerades ofta av Hilding Johansson ”100-Hilding” som hade sitt föräldrahem i Oderups By.
Bild ID: LW_083w

 

 

   
   

Till toppen av sidan

 

Janne Nilsson

Utomhusbild som visar en officersexamen på Ljunbyhed. Försvarsministern Janne Nilsson har träffat en bekant på Ljungbyhed, korpral Andersson från Hörby och ses i glatt samspråk honom.
Bild ID: Janne_Nilsson_01

Kommunal Historia Hörby.
På omslaget av boken är det Janne Nilsson.

   
   
 

Statsrådet Janne Nilsson Hörby. Död 1938.
Bild ID: GATO_089


Statsrådet Janne Nilsson Hörby. Död 1938.
Bild ID: GATO_ 232
   
Läs mer om Janne Nilsson under länken "Lantbruk". Bostället, Hörby
   

Till toppen av sidan

 

   Visselgubben, Kristian Håkansson

Texten hämtad från per-Gunnar Mörks bok "Hörby i äldre tider".

 
 

Erik Hellman berättar i boken "Hörbybor berättar om Visselgubben".
Är det någon av er besökare som vet mer vem denna man var? Läs nedan om vad Erik Hellman berättar

Erik Hellman

 
 

Till toppen av sidan

 

   Enekarnan
Här kan du läsa två olika dokument om Enekarnan. Dels detta här under du läser på skärmen. Del ett längre som PDF-fl.
Båda skrivna av Per-Gunnar Mörck under olika tidsperioder.
   Dokument ID: PGM_013
   
   

Texten hämtad från per-Gunnar Mörks bok "Hörby i äldre tider".

 
   
   

Till toppen av sidan

 

   Patron Hosa

Texten hämtad från per-Gunnar Mörks bok "Hörby i äldre tider".

   
   

Till toppen av sidan

 

   Äspinge original

 

Original i ordets mest positiva mening.

Personer som valde och vågade gå sin egen väg. Tyvärr saknas den här typen av människor i samhället idag.

   
   

Till toppen av sidan

 

   Martin Andersson
   
   
   

Till toppen av sidan

 

 

 

 

 

bygdeoriginal från Östraby

Några bygdeoriginal från Östraby i ordens mest vänliga bemärkelse.
Det vill säga människor som gett ett avtryck i historien

   CG - Carl Gustav Sjöström    Petter Palm
  Klödden  Nils isaks Anders

Tyvärr kan vi inte publicera detta material pga. av oenigheter i Östrabys Bygdeförening och privatpersoner

Vi har först fått ett muntligt godkännande av "författaren" att publicera artikeln om originalet i Östraby. Av någon anledning får vi nu påbackning av Östrabys Bygdeförening om att vi inte får lov att använda dessa texter?
Det är nu oklart vem eller vilka som har upphovsrätten på materialet, flera personer hävdar att de varit med och gjort texten. Därför tar vi bort texten tills Östrabys Bygdeförening rett ut oredan om vem som gjort vad och när.

Det betyder tyvärr också att många av kommunens invånare går miste om dess udda personer, som vågade vara sig själva.

Bilder-Östraby/Bertil Rubin/BR_01_CG.jpg Bilder-Östraby/Bertil Rubin/BR_04_Petter-Palm.jpg
Bilder-Östraby/Bertil Rubin/BR_03_Klodden.jpg Bilder-Östraby/Bertil Rubin/BR_02_Nils-Isks-Anders.jpg

Till toppen av sidan

 

Smeknansmeny

Ibland är smeknamnet "lite så där", men ändå ett smeknamn utan onda avsikter. Rena öknamn som kan skada tar vi inte med.

Här finns mycket att berätta, så kom med allt du har. Blå namn är som vanligt länkar som sänder dig vidare till mer information. De namn som är skrivit med svart har vi inte så mycket information om och bilder så de fått en egen länk. Vi presenterar  här en del smeknamn, som vi hoppas kunna komplettera  med din hjälp.
Vi har hittat de flesta i olika böcker, några av de nyare namnen är fortfarande "gångbara", men helt säkert finns det många fler. Många gånger är det ju så att de som fått ett smeknamn av byborna har på något sätt stuckit ut från mängden. Vi tycker att de är värda att fortsätta att sticka ut även historiskt, vi har allt för få i vårt samhälle idag som vågar gå sin egen väg.

Det finns redan skrivit en del om vissa personer i olika lokala böcker här i bygden. Dessa berättelser är dock så pass nya att upphovsrätten fortfarande finns kvar vilket gör att vi varken vill eller skall använda dessa utan författarens medgivande. Så har du skrivit något är du välkommen att ge oss ditt medgivande. Det är den som skrivit berättelsen, dvs. författaren personligen och ingen annan som har upphovsrätten – inte den eller de som producerat, eller gjort boken i övrigt.

 Kontakt

 

Om nedan vill vi veta mer

Nils "35:an" Sensson

Alfred "Spolis" Anderson

Lars "36:an" Svensson

"Skrige Erik".

Bullerkrona

Rolf "Rolle Bom".

Ernst Ahlgren
(Victoria Beneditsson)

(öppnas i eget fönster i egen sajt

Albert "Abbe" Andersson.
(
Cykelhandlare)

Giftmörderskan i Åröd
(Har egen sida/länk)

Gunnar "BallBall" Bengtsson.
(
Brottare)

Helge pratare

Sune "Stålmusen" Andersson.

Ispinna Betty

Stig "Papp" Persson.

Krycke-Bengta

Joel "grammofonen" Larsson
(Vaktmästare)
Han sa om sig själv. "En grammofon kan  man stänga av, men inte flabben på mig".

Visselgubben

Lafogden.

Ljusets bonde (Skumpen)

"101" Kjell.

"Sims" (Henry Holm)
(Har egen sida/länk)

Nils "Svarte Nils" Persson.

"Vittu"

Torbjörn "38:an" Svensson.

Topsy

Klubba-Maria.

"100 Hilding"  Johansson

Kaj "Tivoli" Andersson.

Per "TUE" Nilson
(Vinge Pär)

"Fett Olof"
Namnet kommer från att han hade hand om fettsmältning och blodrummet på Scan.

Nils och Sonja på Spriten

Äspinge original
I ordets mest positiva mening. Personer som valde och vågade gå sin egen väg. Tyvärr saknas den här typen av människor i samhället idag.

Flickornas Jöns

Patron Hosa
(omnämns i Per-Gunnar Mörcks "Hörby i äldre tider)

CG (Östraby).

Enekarnan
(omnämns i Per-Gunnar Mörcks "Hörby i äldre tider)

Klödden (Östraby).

Storeper
(omnämns i Per-Gunnar Mörcks "Hörby i äldre tider)

Petter Palm (Östraby).

Tagejon
(omnämns i Per-Gunnar Mörcks "Hörby i äldre tider)

Nils Isaks Anders (Östraby).

Anton "Buktalare" Fricke, Slagtofta

Topsy

"Lada" Hanna Larsdotter gift med "Bukltalaren".

Stora Karna (Ekesåkra)

 

Wulf, ett gamalt original

 

Till toppen av sidan

 

Till startsidan Till menyn gamla bilder Till menyn Hörby tätort  Kontakt Uppdateringarna

Till menyn presentation av lokala företag/verksamheter från förr

Diverse länkar som inte passar in på, orter eller branscher

 

 

 

 

 

 
   
   

Till toppen av sidan

 

 
 
 
 

Till toppen av sidan